Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft

Transkript

1 Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Seminarium Näringsdepartementet 23 januari 2013

2 Innehåll 1) Introduktion 2) Globala värdekedjors framväxt och betydelse 3) En enkel modellram för globala värdekedjor och offshoring 4) Offshoring och utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden 5) Den svenska FoU-paradoxen en illusion? 6) Strukturförändringar, internationell konkurrenskraft och omvandlingseffekter inom tjänstesektorn

3 Vad är globala värdekedjor?

4 Separation av produktion och konsumtion (1 st unbundling) * Utbyggnad av järnvägsnät och ångfartyg i mitten och slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet möjliggjorde rumslig separation av produktion och konsumtion I kombination med skalfördelar och komparativa fördelar ekonomiskt lönsamt

5 Världshandel och handelskostnader ,9 15 1,8 14 Mått på handelskostnader 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 Handelskostnader Världshandel Världshandel (logaritmerad) Källa: Jacks, Meissner och Novy (2011) och Baldwin (2012)

6 IKT revolutionen Uppdelning av produktionen i aktiviteter/steg (2nd unbundling) drastiskt minskade informations- och kommunikationskostnader avsevärt lättare att samordna olika aktiviteter på distans produktionsaktiviteter som tidigare utförts nära varandra kunde nu spridas geografiskt Har förbättrat möjligheterna att kombinera teknologi från de utvecklade länderna med billig arbetskraft från de mindre utvecklade länderna

7 Implikationer av GVK Skiftat fokus från sektorer/branscher mot aktiviteter/steg inom de globala värdekedjorna Värdekedjorna har blivit alltmer finfördelade (fractionalisation) samtidigt som aktiviteterna/stegen blivit mer geografiskt utspridda (dispersion) Första globaliseringsvågen: Ökad handel i varor (och ökad migration) Andra globaliseringsvågen: Handel i varor har fortsatt att stiga, i synnerhet insatsvaror och komponenter. Ökad tjänstehandel och kraftigt ökade direktinvesteringar.

8 Den leende värdekedjan Anmärkning: Grundidén bakom den leende värdekedjan kommer från Acers grundare Stan Shih. Han använde den för att illustrera de problem taiwanesiska IT tillverkare skulle möta om de fortsatte att enbart förlita sig på sina konkurrensfördelar inom tillverkning.

9 Den svenska FoU paradoxen en illusion? Andel högteknologisk produktion (procent) Irland Ungern Korea Finland Tjeckien Frankrike Japan Storbritannien Sverige USA Danmark Slovenien Belgien Portugal Tyskland Italien Nederländerna Österrike Polen Spanien Norge Island FoU intensitet (procent) Källa: OECD Science, Technology and R&D Statistics och National Accounts Statistics

10 Den svenska FoU paradoxen en illusion? Paradoxen består i att Sverige varit ledande vad gäller FoU-intensitet samtidigt som andelen för högteknologisk produktion varit medelmåttig eller låg. Sverige förefaller ha haft komparativ fördel i FoUverksamheten, men inte i tillverkningen. FoU-paradoxen skulle mycket väl kunna förklaras inom ramen för ett resonemang kring globala värdekedjor och frågan är om den då egentligen utgör ett problem.

11 Lärdomar av FoU paradoxen Det är viktigt att göra en väl underbyggd analys av problemet innan rekommendationer av policyåtgärder görs. De globala värdekedjornas ökade betydelse har gjort att det blivit allt svårare att identifiera internationell konkurrenskraft med mått som enbart bygger på produktionsvärden.

12 Revealed comparative advantage RCA ( X X ) ( X X ) RCA = / / / i isw iworld Sw World RCA är större än ett indikerar att Sverige har komparativa fördelar i sektor i

13 RCA kontors- och telekommunikationsutrustning År Kina Sverige Källa: WTO

14 Genomsnittlig utbildningstid i Sverige och Kina i befolkningen över 25 år År Kina Sverige ,32 9, ,54 11,61 Källa: Barro and Lee

15 Globala värdekedjor och internationell handel i tjänster Ökad internationell handel inom globala värdekedjor internationellt utbyte på alltmer finfördelad nivå handeln i tjänster får ökad betydelse Identifikation i vilka branscher inom tjänstesektorn som det förekommer (eller potentiellt skulle kunna förekomma) internationell handel baseras på hur regionalt koncentrerad verksamheten är i en bransch.

16 Geografisk koncentration av branscher inom olika näringsgrenar, 2005 Utvinning Tillverkning Finansiell verksamhet Jordbruk, skogbruk och fiske Transport och kommunikation Företagstjänster Uthyrning Hotell och restaurang Annan service El, gas och vatten Parti och detaljhandel Offentlig förvaltning Hälso och sjukvård Fastighetsverksamhet Utbildning Byggverksamhet Ginikoefficienter

17 Sysselsättningsandelar i tillverkning, exponerad och icke-exponerad tjänstesektor Procent Tillverkning Exponerade tjänster Icke-exponerade tjänster Källa: SCB RAMS

18 Andel kvalificerad arbetskraft i tillverkning, exponerad och icke-exponerad tjänstesektor Procent Tillverkning Exponerade tjänster Icke-exponerade tjänster Källa: SCB RAMS

19 Partiellt samband mellan andel sysselsatta med högskoleutbildning och exportintensitet 2008 ln exportintensitet Transporttjänster Parti- och agenturhandel FoU Teleprodukt Läkemedel IT- och kommunikationstjänster Maskin- och konsumentvaru Instrument Transportmedel Konfektion Teknisk konsultverksamhet Stål- och metall Massa- och papper Bränsle- och kemisk Detaljhandel Trävaru Plast-, jord- och sten Offentlig tjänster och annan service Övriga företagstjänster Juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet Hotell, restauranger och rekreation Avfall, vatten- och kraft Livsmedel Byggverksamhet Förlag och grafisk ln andel högskoleutbildade Anmärkning: Egna beräkningar baserade på data från SCB över varu- och tjänstehandel, Företagens ekonomi samt den longitudinella integrationsdatabasen LISA.

20 Antal högskoleexamina bland åringar som andel av befolkningsgruppen år 4,0 3,5 3,0 Procent 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Källa: Högskoleverket och SCB Befolkningsstatistiken

21 Lönepremier för sysselsatta i exponerade branscher och yrken , ,6 10 Exponerad bransch och exponerat yrke Procent 8 6 7,1 6,8 Exponerad bransch och icke-exponerat yrke Icke-exponerad bransch och exponerat yrke 4 3,2 3,5 2 0 Hela ekonomin Tjänster

22 Sannolikhet att bli friställd och bli återanställd om man arbetar i exponerad tjänstesektor eller tillverkning jämfört med icke-exponerad tjänstesektor Sektor Friställd Återanställd Exponerad tjänstesektor + + Tillverkning + - Anmärkning: Resultaten baseras på probitskattningar för perioden 2000 till 2009

23 Effekter av friställning på årsbruttolön 2 0 t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4-2 Procent Tillverkningsindustri Exponerade tjänster Icke-exponerade tjänster Anmärkning: Inkomsteffekterna är skattade för individer som blivit friställda under perioden 2000 till 2005.

24 Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta i exponerade tjänstebranscher Andel i exponerade tjänstebranscher (procent) 35 Stockholm 30 Älmhult Göteborg 25 Borås Arjeplog Umeå Malmö 20 Östergötland Åsele 5 Eda Fagersta 0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 Sysselsättning (logaritmerad) Källa: SCB RAMS

25 Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta inom tillverkning 2010 Andel inom tillverkningsindustrin (procent) 45 Fagersta 40 Värnamo Dorotea 20 Östergötland Göteborg 15 Malmö 10 Stockholm 5 Sollefteå Arjeplog 0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 Sysselsättning (logaritmerad) Källa: RAMS

26 Varför är exponerad tjänstesektor koncentrerad till stora regioner? Företag kan dra fördel av en större pool av arbetskraft med de kvalifikationer de behöver och arbetskraften värdesätter att de lätt kan röra sig mellan olika arbetsgivare inom sin profession. Företag kan utnyttja kunskaps- och informationsspillovers när företag inom liknande verksamheter är samlokaliserade. Det finns olika inrättningar i stora urbana regioner som attraherar välutbildad arbetskraft inom tjänstesektorn

27 Regionala effekter av expansion av exponerade tjänster Ökad tjänsteexport innebär att i stora regioner kommer sysselsättningen sannolikt att öka och de jobb som skapas har höga löner. Även om det kommer att ske omlokaliseringar som ett resultat av ökad internationell handel i tjänster är dessa regioner så pass stora, diversifierade och dynamiska att de med stor sannolikhet kan absorbera dessa chocker utan alltför stora svårigheter. Strukturomvandlingsproblemen blir förmodligen större om det är regioner som är starkt koncentrerade på industriell verksamhet som drabbas.

28 Några avslutande kommentarer Expansion av exponerad tjänstesektor kräver lägre hinder för tjänstehandel i snabbväxande länder FoU: positiva externa effekter, men stort läckage utomlands Human kapital: positiva spillovers och låg mobilitet