AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2010-09-16 Svensk Handel Tillväxtverket Region Värmland Västra Götalandsregionen Region Skåne Malmö stad Helsingborgs stad Öresundskomiteen Nordisk gränshandel och turism i Sverige 2010 Kvartal 2
Sammanfattning Detta projekt har fokus på den nordiska turistens utgifter i Sverige. En turist är en individ som rör sig utanför sin naturliga omgivning och som antingen kan resa i tjänsten, d v s som affärsresenär, eller på fritiden, så kallad fritidsresenär. Föreliggande rapport fäster uppmärksamhet på den nordiska fritidsresenären och hans/hennes konsumtion i Sverige under första respektive andra kvartalet 2010. Fritidsresenären kan delas in i två grupper beroende på det huvudsakliga syftet med resan. Gränshandelsresenären är en dagbesökare vars primära syfte med resan är att handla dagligvaror och/eller sällanköpsvaror. Den övriga fritidsresenären övernattar i samband med sin resa och är i Sverige antingen med det primära syftet att handla eller med ett annat primärt syfte. Det finns vissa variationer mellan länderna, men i huvudsak kännetecknas fritidsresenären från de angränsande nordiska länderna av att de tillhör familjetyperna gifta/sambo med alternativt utan barn eller ensamstående utan barn och att deras anknytning till arbetsmarknaden är hel- eller deltidsarbetande, studenter eller pensionärer. Beträffande hushållens inkomstnivåer kan konstateras att norrmännen till stor del reser till Sverige oberoende av hushållets inkomstnivå medan det bland danskar och finländare finns en viss övervikt mot att hushåll i de lägre inkomstklasserna reser till Sverige som fritidsresenärer. Fritidsresenären reser gärna i sällskap med familjen eller vänner. En överväldigande majoritet av norrmännen använder bil i samband med sin resa medan danskar och finländare transporterar sig med hjälp av bil, tåg eller passagerarfartyg. En övervägande majoritet av gränshandelsresenärerna besöker destinationer med hög tillgänglighet nära gränsen till sitt hemland. 90 procent av de norska gränshandelsresenärerna har besökt norra Bohuslän och Dalsland, Värmland eller Jämtland. 80 procent av de danska gränshandelsresenärerna har besökt Malmö eller Helsingborg samtidigt som 90 procent av finländarna har besökt Tornedalen eller Stockholm.
De övriga fritidsresenärernas destinationer är geografiskt mer utspridda. Omkring hälften av de övriga fritidsresenärerna från Norge har besökt destinationer som ligger utanför norra Bohuslän, Värmland eller Jämtland. Drygt 60 procent av de övriga fritidsresenärerna från Danmark har besökt destinationer utanför Malmö och Helsingborg. De övriga fritidsresenärerna från Finland besöker i huvudsak Tornedalen eller Stockholm. Under första halvåret 2010 besökte mer än var fjärde invånare från de angränsande nordiska länderna i åldersintervallet 17-75 år Sverige för att handla. Det är mer än dubbelt så vanligt att norrmän besöker Sverige än att danskar och finländare gör det. De norska fritidsresenärerna utgjordes främst av gränshandelsresenärer med det primära syftet att handla. De danska och finska fritidsresenärerna utgjordes främst av övernattande besökare med annat primärt syfte än att handla. De nordiska fritidsresenärernas totala konsumtion i Sverige, dvs. detaljhandelskonsumtion samt övriga utgifter, uppgick till 8,5 respektive 10,2 miljarder kronor under första respektive andra kvartalet 2010. Under samma period uppgick den totala turistexporten till 16,3 respektive 20,2 miljarder kronor. Fritidsresenärerna från de angränsande nordiska länderna stod således för omkring 50 procent av de utländska besökarnas totala konsumtion, dvs. turistexporten, i Sverige. De nordiska fritidsresenärerna spenderade 5,0 respektive 6,2 miljarder kronor i detaljhandeln under första respektive andra kvartalet 2010. Undersökningen visar att mer än 60 procent av fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion utgörs av dagligvaror. Två tredjedelar av fritidsresenärernas konsumtion genererades från de norska besökarna. Gränshandelsresenärernas detaljhandelskonsumtion uppgick till 3,1 respektive 3,9 miljarder kronor under första respektive andra kvartalet 2010. Omkring 75 procent av gränshandelsresenärernas detaljhandelskonsumtion hade sitt ursprung i Norge. De övriga fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion uppgick till 1,9 respektive 2,3 miljarder kronor under första respektive andra kvartalet. Mer än hälften av de övriga fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion hade sitt ursprung i Danmark och Finland. De nordiska fritidsresenärernas konsumtion av övriga varor och tjänster uppgick till 3,5 respektive 4,0 miljarder kronor under första och andra kvartalet.
Förord Syftet med projektet Nordisk gränshandel och turism i Sverige är att koppla ett helhetsgrepp kring de nordiska turisternas konsumtion i Sverige. Projektet genomförs med en ny, och för de nordiska länderna gemensam, metod och har för avsikt att belysa ett antal frågor som kan kasta nytt ljus över den sociala och ekonomiska integrationen mellan länderna. Projektet genomförs under 2010 med kvartalsvis avrapportering. Projektet följer den gängse definitionen av turism, men har också för avsikt att utveckla denna genom att arbeta med en finare uppdelning av den så kallade fritidsresenären. I projektet delas fritidsresenärerna in i två kategorier, gränshandelsturister och övriga fritidsresenärer, beroende på det huvudsakliga syftet med resan till Sverige. Syftet med denna uppdelning är att möjliggöra uppskattningar av gränshandelns storlek, men också att kunna kontrastera denna mot de övriga fritidsresenärernas konsumtion av varor och tjänster i Sverige. Den så kallade gränshandelsturisten är en dagbesökare med shopping som det primära syftet med resan till Sverige medan den övriga fritidsresenären har en längre vistelsetid i Sverige och övernattar i samband med sin resa. Det primära syftet kan antingen vara att shoppa eller att genomföra andra aktiviteter. Projektet genomförs med finansiellt stöd från Svensk Handel, Tillväxtverket, Region Värmland, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Malmö stad, Helsingborgs stad samt Öresundskomiteen. Stockholm i september 2010 Ulf Rämme
Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1 Turism och shoppingturism en definition... 7 1.2 Urval och metod... 10 2. Prisnivåer och -utveckling i Norden... 12 3. Den nordiska fritidsresenären... 18 3.1 Familjetyp, inkomst och anknytning till arbetsmarknaden... 18 3.2 Färdsällskap, transportmedel och reslängd... 20 3.3 Geografisk hemvist och inköpsdestination... 22 4. Nordiska fritidsresenärers konsumtion i Sverige... 25 4.1 Mer än var fjärde invånare i de nordiska länderna har besökt Sverige för att handla... 25 4.2 Nordiska fritidsresenärer står för 4 procent av detaljhandelns totala omsättning... 26 4.3 Gränshandeln motsvarar drygt 60 procent av de nordiska fritidsresenärernas konsumtion 27 4.4 Två tredjedelar av fritidsresenärernas konsumtion hamnar i dagligvaruhandeln... 29 4.5 En tredjedel av fritidsresenärernas konsumtion spenderas i sällanköpsvaruhandeln... 30 4.6 Nordiska fritidsresenärer står för hälften av den totala turistkonsumtionen... 32
1. Inledning Tjänstenäringarna har expanderat kraftigt i Sverige sedan i mitten av 1970-talet. År 2007 stod tjänstenäringarna, turism och handel inräknade, för 62 procent av den samlande produktionen av varor och tjänster i Sverige (BNP). De varuproducerande näringarna stod för endast 38 procent. En viktig del av tjänsteproduktionen är de företag och organisationer som vänder sig mot inhemska och utländska turister. Under 2009 omsatte turistnäringen i Sverige drygt 250 miljarder kronor. Knappt 31 procent av omsättningen utgjordes av detaljhandelskonsumtion. Turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderar i Sverige, uppgick till 94 miljarder kronor och av dessa utgjorde detaljhandelskonsumtionen cirka 30 miljarder kronor. 1 Den totala turistexporten överträffar exempelvis exporten av järn och stål (75 miljarder), papper (69 miljarder), telekomutrustning (65 miljarder), personbilar (55 miljarder) samt exporten av lastbilar och tunga motorfordon (46 miljarder) i värde. Av turistnäringens totala exportvärde går en betydande del till våra nordiska grannländer. Det finns idag god kunskap om de utländska besökarnas konsumtion i Sverige på nationell nivå. De utländska besökarnas konsumtion och utgifter i detaljhandeln och andra besöksnäringar studeras via SCB:s nationalräkenskaper samt till dessa kopplade satellitkontoberäkningar. Däremot saknas det idag systematisk kunskap om hur stor gränshandeln från de nordiska länderna är, hur den utvecklas över tid, vem gränshandelskonsumenten är samt gränshandelns regionalekonomiska konsekvenser i Sverige och de nordiska besökarnas hemländer. En orsak till detta är att det är svårt att avgränsa gränshandeln från annan typ av handel som bedrivs av utländska besökare i Sverige. 1 Tillväxtverket (2010), Fakta om Svensk turism. 6
Målet med denna kvartalsvis återkommande undersökning är att koppla ett helhetsgrepp kring den nordiska gränshandeln samt övriga nordiska besökares konsumtion i Sverige. Detta möjliggör framtagandet av ett regelbundet, gediget och intressant kunskapsunderlag om gränshandeln och de nordiska besökarnas konsumtion på olika geografiska nivåer i Sverige. Ett kunskapsunderlag som av olika aktörer, i Sverige såväl som i de övriga nordiska länderna, kan användas för att belysa, stärka och utveckla handel och övriga sektorer på nationell och regional nivå. 1.1 Turism och shoppingturism en definition I detta avsnitt diskuteras vad som kännetecknar olika typer av turism. Turism som fenomen genereras dels av push-effekter, såsom en vilja att fly vardagen och uppleva något annorlunda, dels av pull-effekter, såsom dragningskraften hos olika resmål. Avgörande för ett turistmåls attraktionseller dragningskraft är bland annat naturliga faktorer, exempelvis topografi, klimat och djurliv, och kulturella faktorer såsom historia, arkitektur och möjligheter till rekreation. En attraktiv region eller ett attraktivt turistmål skapas av fyra delvis sammanhängande förhållanden. För det första bör det finnas en eller flera attraktioner. Dessa kan vara primära, det vill säga avgörande för valet av resmål, sekundära, det vill säga ha viss betydelse för valet av resmål, eller tertiära, det vill säga att en attraktion som ej var känd vid avresan upptäcks på turistmålet. För det andra bör det finnas ett fullgott utbud av service så till vida att turisterna måste ha tillräcklig tillgång till restauranger och kommersiellt boende av god kvalitet. Serviceutbudet är en viktig faktor för att turisten i sin tur skall rekommendera en destination till någon annan. För det tredje bör destinationen ha goda kommunikationer. Det skall med andra ord vara relativt enkelt att ta sig dit med olika transportmedel och det skall finnas en hög grad av service kring resan. Slutligen bör det finnas goda informationsmöjligheter kring destinationen vad gäller marknadsföring, paketering, information samt image. Ovanstående definition av turism omfattar ej shopping som en anledning för att resa till en destination. Faktum är att shopping är en av de mest populära aktiviteterna bland turister och att shopping, till följd av en mängd socioekonomiska förändringar, har utvecklats till en faktor som har stort inflytande när turisten planerar sin resa. Anledningen till detta är att shopping dels är ett sätt att möta och ta del av lokalbefolkningen i sin naturliga omgivning dels att det är en aktivitet som turisten kan ägna sig åt under exempelvis regniga och kalla dagar. 7
Shoppingturism kan definieras som att konsumenterna reser längre för att handla vissa varor än vad som egentligen är nödvändigt. Shopping är således det som gör att resan och vistelsen får ett mervärde. I termer av push- och pull-effekter kan shoppingturism betraktas som ett sätt att slippa sitt lokala köpcentrum eller sin lokala marknadsplats för att istället finna nya attraktioner och kanske billigare utbud. Shoppingturism kan delas in i åtminstone tre grupper. För det första varubaserad shoppingturism där ett stort utbud, speciella varor eller möjligheter till tax-free-inköp står i centrum. Som exempel kan nämnas glasproduktionen i Glasriket, lokal hantverksproduktion eller tax-free-försäljningen på Finlandsbåtarna. För det andra destinationsbaserad shoppingturism, där speciella produkter, berömda shoppingdistrikt, möjligheter till temashopping, festivaler eller berömda enskilda köpcentrum/marknadsplatser utgör lockelsen för shoppingturisten. Som exempel kan nämnas medeltidsveckan i Visby, känd för sina hantverk, NK i Stockholm, känt för sitt exklusiva utbud, eller mysiga shoppingdistrikt såsom Notting Hill i London. Andra exempel på destinationsbaserad shoppingturism är GeKås i Ullared eller Lager 157 i Ulricehamn. En tredje form är den prisbaserade shoppingturismen där relativpriser, det vill säga förekomsten av lägre priser på ett likartat utbud än i bostadsregionen, utgör en viktig morot för shoppingturisten. Dessa shoppingturister är ofta prisjägare som söker sig till billiga destinationer på jakt efter fynd. Gränshandel är i huvudsak en form av prisbaserad shoppingturism. De primära drivkrafterna för gränshandeln är att shoppingturisten genom inköpsresor till angränsande länder vill dra fördel av skillnader i moms, skatteregler, priser och valutakurser mellan inköpslandet och det land de är bosatta i. Gränshandel sker oftast i den närmast belägna staden/marknadsplatsen utanför hemlandet. Gränshandeln är som mest betydande i ett begränsat antal regioner utmed Sveriges gränser mot de övriga nordiska länderna. Undersökningen följer den internationella definitionen beträffande olika former av turism. 2 Alla respondenter i undersökningen är turister i så måtto att de som besökare vistas utanför sin naturliga omgivning. Besökarna kan delas in i två övergripande kategorier beroende på det primära syftet med resan. Den så kallade affärsresenären reser i tjänsten, dock ej arbetspendling, medan fritidsresenären är en besökare som har andra primära syften med sin resa, exempelvis att besöka släkt och vänner, se på eller delta i kultur- eller sportevenemang, hälso- och sjukvårdsresor, religionsutövning, sightseeing, shopping etc. 2 Turistdelegationen (1995), Turismens begreppsnyckel. 8
Figur 1. En definition av turisten. Turist Reser utanför sin naturliga omgivning Affärsresenär Reser i tjänsten Omfattar ej arbetspendling Fritidsresenär Gränshandelskonsument Primärt syfte att handla Övernattar ej i samband med resan Övrig fritidsresenär Övernattar i samband med resan Annat primärt syfte än att handla Primärt syfte att handla Källa: Turistdelegationen (1995) och HUI. Fritidsresenären kan delas upp i två grupper. Gränshandelskonsumenten är en dagbesökare, dvs. han/hon övernattar ej i samband med sin resa, som genomför sin resa med det primära syftet att shoppa. Gränshandelskonsumenten kan i samband med sin resa genomföra andra aktiviteter eller ärenden. Den övriga fritidsresenären skiljer sig från gränshandelsturisten genom att han/hon övernattar i samband med sin resa till Sverige och inte med nödvändighet reser till den närmast belägna staden/marknadsplatsen i angränsande land. Det primära syftet med resan kan antingen vara shopping, så kallad shoppingturism, eller att genomföra andra ärenden eller aktiviteter såsom att besöka släkt och vänner, se på eller delta i kultur- eller sportevenemang, religionsutövning mm. Om inköp förekommer i det senare fallet räknas det som en delaktivitet i ett större sammanhang, så kallad turismshopping. I samband med sin resa kan besökaren ha ett antal olika utgifter. Dessa sammanfattas i nedanstående figur. 9
Figur 2. Besökarens utgifter i samband med resan Besökarens utgifter Transporter Logi Restaurang (mat och dryck) Handel Kultur/rekreation/sport (övriga tjänster) Dagligvaror Shopping (sällanköpsvaror) Drivmedel Källa: Turistdelegationen (1995). Utgifter för transporter består av kostnader för att transportera sig till eller inom Sverige. Dessa kostnader utgörs bland annat av luftfart, landtransporter, biluthyrning, järnväg och sjöfart samt resebyråer. Kostnader för logi innebär utgifter för övernattning på hotell, vandrarhem eller andra former av kommersiellt boende. Kostnader för restaurangbesök hänför sig till kostnader för utemåltider i samband med resan till och inom Sverige. De handelsrelaterade utgifterna utgörs av kostnader för inköp av livsmedel, alkohol, tobak, apoteksvaror alternativt shopping såsom inköp av kläder, skor, heminredning och hemutrustning alternativt sport- och andra fritidsvaror. Om respondenterna köpt drivmedel i Sverige skall detta också upptas under denna punkt. Kostnader för kultur/rekreation/sport är en bred post som fångar allt från sportevenemang, museibesök, konserter, teater, friluftsaktiviteter, hälsohems- och spavistelser, service av bilar osv. 1.2 Urval och metod I undersökningen studeras hur respondenter i åldersintervallet 17-75 år och bosatta i Danmark, Norge och Finland konsumerar detaljhandelsvaror och andra varor och tjänster i Sverige. Antalet invånare i dessa länder uppgick till omkring 15,3 miljoner individer vid årsskiftet 2008/2009. Urvalets storlek är 1 000 individer i respektive land varje kvartal. Under ett helår förväntas således omkring 12 000 individer ingå i undersökningen. 10
Undersökningen genomförs som en web-enkät riktad till ett urval av respondenter bosatta i Norge, Danmark och Finland. Web-enkäter är ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att nå en målgrupp och få frågor besvarade. Metoden har stora fördelar genom att en web-enkät har möjlighet att kombinera telefonundersökningens flexibla enkätdesign, med villkor, filter och slumpningar av frågor, med det postala formulärets möjlighet till bildvisning. Idag är internetanvändningen i Norden så hög, och de statistiska vägningsprocedurerna så noggrant utprövade, att de flesta frågor kan ställas över internet utan rädsla för skevheter i resultaten. Insamlingen sker veckovis genom att ett visst antal respondenter i varje land får besvara frågor om huruvida de har gränshandlat eller turistat i Sverige under föregående vecka eller kvartal. Urvalet är representativt för befolkningen i åldersintervallet 17-75 år i respektive land avseende storlek i förhållande till totalpopulation, ålder, kön och geografisk hemvist. Genom att urvalet är stratifierat för att spegla befolkningens sammansättning i respektive land är det möjligt att extrapolera resultaten från urvalet till en större population och därigenom uppskatta den totala gränshandeln med detaljhandelsvaror samt konsumtionen av andra varor, tjänster och upplevelser uppdelat på gränshandelskonsumenter, övriga fritidsresenärer samt affärsresenärer. 11
2. Prisnivåer och -utveckling i Norden Några av de viktigaste orsakerna till gränshandel och övrig shoppingturism är skillnader i inköpspris mellan länderna. Prisskillnader mellan länder kan ha sin grund i en mängd faktorer, såsom skillnader i moms och/eller punktskatter, näringspolitik, jordbrukspolitik, allmän prisnivå, valutaförhållanden, konkurrensförhållanden samt topografiska och klimatmässiga förhållanden. 3 Prisskillnaderna mellan Sverige och de övriga nordiska länderna var stora och de förstärktes under 2008/2009. 4 Av denna anledning finns det starka incitament för invånarna i de angränsande nordiska länderna att besöka Sverige för att handla. Diagram 1 visar skillnader i prisnivå mellan Sverige och de övriga nordiska länderna år 2009. Diagram 1. Prisskillnader mellan Sverige och övriga nordiska länder år 2009. 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% Bröd&spannmål Kött Fisk Mjölk, ost & ägg Oljor & fett Frukt & grönsaker Övrig livs Alkoholfria drycker Livsmedel &alkoholfria drycker (totalt) Alkohol Tobak Danmark Finland Norge Kläder Skor Möbler&hemutrustning Hushållsapparater Radio/TV, data & foto Källa: Eurostat, Comparative price level indices 2009. 3 Nivåerna på den så kallade mervärdesskatten, moms, är relativt homogen inom EU även om det finns vissa mindre skillnader mellan olika länder samt mellan olika varor och tjänster. I de nordiska länderna varierar momsen på livsmedel relativt mycket medan momsen på sällanköpsvaror är mer homogen. Undantaget Finland är momsen på sällanköpsvaror 25 procent i de nordiska länderna. Vad gäller livsmedelsmomsen har Norge och Sverige en genomsnittlig livsmedelsmoms på drygt 14 procent medan Finland och Danmark har en genomsnittlig livsmedelsmoms på 17 respektive 25 procent. 4 Eurostat Comparative price level indices 2008 och 2009. 12
Diagrammet visar att prisnivåerna, med få undantag, är högre i de övriga nordiska länderna än i Sverige. Skillnaderna är störst mellan Sverige och Norge och minst mellan Sverige och Finland. Priserna på livsmedel var 47 procent högre i Norge, 32 procent högre i Danmark och 14 procent högre i Finland än i Sverige år 2009. Prisskillnaderna mellan Sverige och Norge är störst beträffande mejeriprodukter och minst vad gäller fisk. Mellan Danmark och Sverige är det framförallt de stora prisskillnaderna på övriga livsmedel och alkoholfria drycker som avviker samtidigt som prisskillnaderna är lägst beträffande kött- och fiskprodukter. I Finland är skillnaderna störst beträffande mejeriprodukter samt frukt och grönsaker och lägst beträffande fisk. Norge har även högst priser på alkohol och tobak jämfört med Sverige och de övriga länderna. I relation till Sverige var priserna på dessa produkter omkring 70 procent högre i Norge. I Danmark och Finland var priserna på tobak omkring 10 respektive 15 procent lägre än i Sverige. Priset på alkohol var 23 procent högre i Finland än i Sverige, medan de danska alkoholpriserna var något lägre. Baserat på skillnaderna i prisnivå kan man dra slutsatsen att det, framförallt vad gäller mat och alkoholfria drycker, finns stora ekonomiska vinster att göra för de norska och danska hushållen. Livsmedel och övriga dagligvaror som i Sverige kostar 1 000 kronor kostar således omkring 1 500 kronor i Norge och 1 300 kronor i Danmark. Finländarna och, framförallt, norrmännen har stora vinster att göra genom att köpa alkohol i Sverige. Alkohol som kostar cirka 1 000 kronor i Sverige skulle i Norge och Finland betinga ett inköpspris på motsvarande 1 700 respektive 1 250 kronor. Inom sällanköpsvaruhandeln är prisskillnaderna inte lika stora. Priset på kläder och skor var omkring 15 procent högre i Danmark än i Sverige. I Finland var priserna drygt 10 procent högre än i Sverige, medan de i Norge var drygt 20 procent högre än i Sverige. Framförallt är prisskillnaden på skor stor mellan Sverige och Norge. Skor kostar i genomsnitt 26 procent mer i Norge. Priserna på möbler och hemutrustning är i genomsnitt 20 procent högre i samtliga länder jämfört med Sverige. I Danmark är vitvaror och övriga hushållsapparater omkring 25 procent dyrare än i Sverige, medan priserna i Norge och Finland endast är 8 procent högre än priserna i Sverige. Priserna på radio, tv och datorer uppvisar en relativt homogen bild, då priserna i de övriga länderna är omkring 35 procent högre än i Sverige. 13
Om ovanstående var en ögonblicksbild av prisläget i Sverige och de angränsande länderna år 2009 visar tabell 1 prisutvecklingen på detaljhandelsvaror under första halvåret 2009 och 2010. Konsumentpriserna ökade starkast i Norge och svagast i Finland. Priserna på livsmedel ökade svagt i Sverige och Norge samtidigt som de har minskat kraftigt i Finland. Även Danmark uppvisar en svag prisminskning på livsmedel. I relation till den allmänna prisutvecklingen har dock livsmedelspriserna sjunkit i samtliga länder. Priset på icke alkoholhaltiga drycker följer samma mönster, med störst ökning i Norge och Sverige och en minskning i Finland. Priserna på alkohol ökade mest i Finland samtidigt som de föll något i Danmark. Beträffande tobak kan konstateras att priserna ökade starkare än den allmänna prisutvecklingen i samtliga länder och att ökningen var starkast i Danmark och Norge. Tabell 1. Prisutveckling på detaljhandelsvaror i de nordiska länderna under första halvåret 2009 och 2010. Danmark Finland Norge Sverige Dagligvaror Livsmedel -1,5% -6,3% 0,5% 0,9% Icke alkoholhaltiga drycker 1,3% -2,6% 2,7% 2,3% Alkohol -0,4% 5,2% 1,9% 1,8% Tobak 10,8% 4,6% 7,1% 4,0% Beklädnad Kläder 0,8% 1,1% -3,8% 4,0% Skor 2,3% 1,7% 1,6% 3,2% Andra personliga varor -0,7% 2,5% 5,3% 8,6% Hemutrustning Glas och porslin 2,0% 2,5% 1,0% -1,1% Hushållstextilier 0,1% 0,4% -0,6% -1,4% Möbler, mattor och heminredning -1,3% 2,7% -1,9% 0,5% Verktyg och redskap för hus och trädgård 1,3% 0,2% 4,1% 1,3% Större hushållsapparater 1,4% 0,4% 0,3% 1,9% Mindre hushållsapparater 1,0% 0,0% 3,4% 1,9% Fritidsvaror Audiovisuell utrustning -5,9% -4,7% -3,3% -11,5% Större apparater för fritid och kultur 0,5% 2,7% 1,9% 3,4% Leksaker och hobby -8,5% -2,3% -4,0% 5,6% Sportutrustning -0,3% 1,5% 1,5% -1,8% Blommor och trädgårdsväxter 1,6% 3,1% 2,5% 1,7% Böcker och skrivmaterial 2,4% 1,4% 6,2% 3,7% Konsumentprisindex 2,0% 1,4% 2,9% 2,2% Källa: Eurostat, HICP 2008-2010. 14
Prisutvecklingen för beklädnadsartiklar är delvis omvänd den för livsmedel. Samtliga länder uppvisar fallande priser gentemot Sverige under första halvåret 2010 jämfört med samma period föregående år. I samtliga länder, undantaget Sverige, var prisutvecklingen på kläder lägre än de genomsnittliga konsumentpriserna. I Sverige ökade priserna på kläder med 4,0 procent samtidigt som de sjönk med 3,8 procent i Norge. Priserna på skor ökade med 1,6 procent i Norge och Finland, 3,2 procent i Sverige och 2,3 procent i Danmark. I båda dessa länder ökade priset på skor mer än de genomsnittliga konsumentpriserna. Priserna på andra personliga varor, främst accessoarer, ökade, undantaget i Danmark, starkare än de genomsnittliga konsumentpriserna. Priset ökade mest i Sverige och Norge samtidigt som de minskade svagt i Danmark. Prisutvecklingen på möbler och hemutrustning varierar mellan olika varugrupper och länder. I samtliga angränsande länder ökade priset på glas, porslin och hushållstextilier i relation till Sverige. I Norge och Danmark minskade priset på möbler och mattor relativt Sverige medan de blev något dyrare i Finland. Samtidigt har priset på större och mindre hushållsapparater generellt sett blivit billigare i de angränsande länderna jämfört med i Sverige. Priserna på fritidsvaror uppvisar en spretig utveckling, då vissa varugrupper har fallit i pris samtidigt som andra ökat. Priserna på audiovisuell utrustning har minskat i samtliga länder, prisutvecklingen har dock varit starkast i Sverige. Priserna på leksaker och hobby, böcker och skrivmaterial samt större apparater för fritid och kultur har samtidigt haft en gynnsam utveckling i de angränsande länderna jämfört med i Sverige. Sportutrustning samt blommor och trädgårdsväxter uppvisar det omvända förhållandet, då de blivit dyrare relativt Sverige. Det går således att konstatera att prisnivåer och prisutveckling skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Gemensamt är dock att de övriga nordiska länderna, undantaget vad gäller alkohol i Danmark samt tobak i Danmark och Finland, har en högre prisnivå på detaljhandelsvaror än Sverige. Perioden 2009-2010 uppvisar en spretig prisutveckling med relativa prisökningar inom vissa varugrupper, exempelvis audiovisuell utrustning, glas och porslin, tobak samt sport och fritidsutrustning, och relativa prissänkningar inom andra varugrupper såsom livsmedel, beklädnad och elektriska apparater för hushållet. Prisförändringarna är emellertid relativt begränsade, varför stora skillnader i prisnivå kvarstår mellan länderna. 15
Även skillnader i valutakurser påverkar prisskillnaderna mellan länderna. Förändringar i valutakurserna har sannolikt en relativt begränsad betydelse för om gränshandel och shoppingturism ökar eller minskar, eftersom skillnader i valutakurs endast förklarar en mindre del av de prisskillnader som finns mellan länderna. Diagram 2 visar valutakursutvecklingen mellan den svenska kronan, euron samt den danska och norska kronan under 2009 och 2010. Diagram 2. Valutakurser gentemot svenska kronan 2009-2010 SEK vs EURO 11,50 11,00 10,50 10,00 9,50 9,00 8,50 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni SEK vs NOK/DKK Källa: Sveriges Riksbank. 2009 2010 Euro DKK NOK Diagrammet visar att euron föll kraftigt gentemot den svenska kronan under första kvartalet 2010. Mellan första kvartalet 2009 och första kvartalet 2010 minskade priset på euro från 10,94 kronor till 9,96, dvs. en minskning på 9 procent. Under andra kvartalet 2010 har priset på euro legat på en relativt konstant nivå med en svag minskning i juni. Jämfört med samma period 2009 har priset på euro emellertid minskat med knappt 11 procent. Den danska kronans värde gentemot den svenska kronan minskade från 1,47 till 1,34 kronor under första kvartalet 2010 jämfört med samma period föregående år. Under andra kvartalet föll kursen från 1,45 till i genomsnitt 1,30 kronor. 16
Jämfört med dessa båda valutor har priset på den norska kronan legat relativt konstant gentemot den svenska kronan under perioden. Under första kvartalet 2010 kostade en norsk krona i genomsnitt 1,23 kronor, vilket var en marginell ökning jämfört med samma period föregående år. Under andra kvartalet har den norska kronan i princip varit oförändrad jämfört med samma period 2009. Konsekvensen av att euron och den danska kronan har försvagats är att svenska varor och tjänster har blivit relativt sett dyrare för finländare och danskar. Därigenom kan incitamenten att genomföra inköpsresor till Sverige ha minskat för invånarna i dessa länder. 17
3. Den nordiska fritidsresenären Föregående rapport avseende nordisk gränshandel och turism i Sverige, kvartal 1, hade relativt stort fokus på gränshandelsresenären. Då skillnaderna mellan denna och den övriga fritidsresenären är relativt små avseende socioekonomisk sammansättning, resmönster och geografiskt ursprung avser detta kapitel ha större fokus på den nordiska fritidsresenären som helhet. De frågor som belyses är hur fritidsresenärens socioekonomiska sammansättning ser ut avseende familjetyp, inkomstnivåer samt anknytning till arbetsmarknaden. Därtill studeras dels vilka transportmedel de använder, hur långt de reser samt i vilket sällskap, dels deras geografiska ursprung samt vilka regioner de besöker för att handla. 3.1 Familjetyp, inkomst och anknytning till arbetsmarknaden Respondenterna fick besvara ett antal frågor rörande sin familjesituation, hushållets inkomstnivå samt sin anknytning till arbetsmarknaden i syfte att säga något om de nordiska fritidsresenärernas socioekonomiska sammansättning. I tabell 2 redovisas de nordiska fritidsresenärernas fördelning på ett antal olika familjetyper. Tabell 2. De nordiska fritidsresenärernas familjesammansättning. Familjetyp Norge Danmark Finland Gifta/sambo med hemmavarande barn 31 % 37 % 33 % Gifta/sambo utan hemmavarande barn 32 % 24 % 26 % Ensamstående med hemmavarande barn 6 % 7 % 5 % Ensamstående utan hemmavarande barn 23 % 24 % 20 % Övriga familjetyper 8 % 8 % 17 % I samtliga nordiska länder uppgav omkring 60 procent av fritidsresenärerna att de tillhörde familjetyperna gifta/sambo med eller utan barn. Det finns vissa mindre skillnader mellan länderna, men den tydligaste är kanske att en relativt sett större andel gifta/sambo utan hemmavarande barn reste till Sverige från Norge jämfört med de övriga länderna. I samtliga länder uppgav ungefär var fjärde resenär att de var ensamstående utan hemmavarande barn. Bland övriga familjetyper samt ensamstående med hemmavarande barn var det samtidigt mycket ovanligt att resa till Sverige. 18
Genom att studera fritidsresenärernas anknytning till arbetsmarknaden ges ytterligare belysning av deras socioekonomiska sammansättning. Tabell 3. Fritidsresenärernas anknytning till arbetsmarknaden. Anknytning till arbetsmarknad Norge Danmark Finland Hel-/deltidsarbete 56 % 58 % 53 % Student 14 % 12 % 19 % Arbetslös 2 % 3 % 8 % Pensionär 19 % 16 % 10 % Övriga 9 % 11 % 10 % En majoritet av fritidsresenärerna utgörs av hel- eller deltidsarbetande. Andelen är lägst i Finland och högst i Danmark, där nästan var sjätte fritidsresenär arbetar. Var fjärde finsk fritidsresenär är antingen student eller arbetslös jämfört med var sjätte fritidsresenär i Norge och Danmark. Andelen pensionärer är störst från Norge där närmare var femte fritidsresenär är pensionär. Det är således dubbelt så vanligt att norska pensionärer reser till Sverige än att finska pensionärer gör det. I kategorin övriga ingår respondenter som uppgett att de är hemmafruar, sjukskrivna, föräldralediga eller har en annan, icke angiven, anknytning till arbetsmarknaden. I samtliga länder utgör dessa omkring tio procent av fritidsresenärerna. Hur ser fritidsresenärernas inkomstfördelning ut på hushållsnivå? I tabell 4 ges en bild av fritidsresenärernas inkomstnivåer i de nordiska länderna. Inkomstklass 1, hushållsinkomster under 150 000 kronor i respektive lands valuta, är den lägsta inkomstklassen medan inkomstklass 8, hushållsinkomster över 1 miljon kronor i respektive lands valuta, är den högsta. 19
Tabell 4. Hushållens inkomstfördelning bland nordiska fritidsresenärer. Inkomstklass Norge Danmark Finland 1 6 % 10 % 14 % 2 16 % 21 % 20 % 3 17 % 24 % 20 % 4 17 % 14 % 16 % 5 15 % 14 % 13 % 6 14 % 10 % 12 % 7 8 % 5 % 4 % 8 7 % 2 % 2 % De norska fritidsresenärerna uppvisar en jämnare inkomstfördelning på hushållsnivå än fritidsresenärerna från Danmark och Finland. Drygt hälften av fritidsresenärerna från Danmark och Finland återfinns i de tre lägsta inkomstklasserna jämfört med knappt 40 procent av de norska fritidsresenärerna. Detta kan jämföras med de två högsta inkomstklasserna, där omkring 15 procent av de norska fritidsresenärerna återfinns jämfört med 7 respektive 6 procent i Danmark och Finland. Det är tydligt att norrmännen, oberoende av inkomstnivå, i större utsträckning reser till Sverige som fritidsresenärer än invånarna i de övriga länderna. 3.2 Färdsällskap, transportmedel och reslängd En majoritet av fritidsresenärerna reser tillsammans med sin partner för att göra inköp, jämför tabell 3. I Norge och Danmark är denna andel drygt 40 procent, medan den är något lägre i Finland. Det är även vanligt att resan görs tillsammans med vänner. Var fjärde fritidsresenär från Finland uppgav att de reser med vänner, medan andelen i Danmark och Norge är 19 procent. Att resa till Sverige i sällskap av barn eller släktingar är mer vanligt i Norge och Finland än i Danmark. Att resa ensam eller med kollegor från arbetet är relativt ovanligt i samtliga länder. 20
Tabell 5. Ressällskap. Ressällskap Norge Danmark Finland Partner 42 43 33 Barnen 14 13 17 Släktingar 14 7 12 Vänner 19 19 26 Kollegor 2 3 2 Jag reste själv 7 10 6 Någon annan 2 4 4 En stor del av fritidsresenärerna reser med personbil. I Norge är andelen hela 87 procent, medan den i Danmark är 51 procent och i Finland 27 procent. Tack vare de goda tågförbindelserna använder var fjärde dansk fritidsresenär detta färdmedel i samband med sin resa till Sverige. Omkring 15 procent av danskarna transporterar sig till Sverige med hjälp av passagerarfartyg. Bland finländarna använder var fjärde fritidsresenär bil medan mer än hälften av fritidsresenärerna tar sig till Sverige med hjälp av passagerarfartyg. Tabell 6. Fördelning per transportmedel bland fritidsresenärer i respektive land. Färdmedel Norge Danmark Finland Personbil/minibuss 87 51 27 Motorcykel 1 2 1 Buss 4 6 8 Tåg 2 23 2 Båt 3 15 55 Övrigt 3 3 7 De fritidsresenärer som rest till Sverige med personbil/minibuss fick också uppskatta hur lång deras resa var tur och retur. Tabell 7. Så långt reser fritidsresenären tur och retur i samband med sin resa. Resans längd Norge Danmark Finland < 50 km 15 18 21 51-100 km 19 15 9 101-200 km 30 22 12 201-300 km 23 17 30 > 300 km 13 28 28 21
Finländarna är den grupp som är benägna att resa längst sträcka för att handla. Omkring 60 procent av de finska fritidsresenärerna reste mer än 200 km i samband med sitt besök i Sverige. Motsvarande andel i Danmark är 45 procent och i Norge 40 procent. Tabellen visar också att en stor andel finländare reste kortare än 50 km. Bland norrmännen var det vanligast att resa mellan 100 och 200 km. Omkring var tredje norrman höll sig inom detta intervall, vilket skall jämföras med var femte dansk och var tionde finländare. 3.3 Geografisk hemvist och inköpsdestination Varifrån kommer fritidsresenärerna och vilka regioner besöker de för att göra inköp i detaljhandeln? Tabell 8 visar hur stor andel av respondenterna i respektive region som rest till Sverige under första halvåret 2010 uppdelat på gränshandelsresenärer, dvs. dagbesökare, samt övriga fritidsresenärer, dvs. övernattande besökare. Tabell 8. Andel av befolkningen, i åldersintervallet 17-75 år, i respektive land/region som reste till Sverige under första halvåret 2010. Gränshandelskonsumenter Övriga fritidsresenärer Fritidsresenärer (totalt) Norge totalt 31 12 43 Oslo/Akershus 42 17 59 Sørostlandet 50 11 61 Övriga Norge 18 10 28 Danmark totalt 7 12 19 Huvudstadsregionen & Själland 12 19 31 Övriga Danmark 2 7 9 Finland totalt 6 15 21 Södra Finland 4 16 20 Uleåborg/Lappland 21 9 30 Övriga Finland 5 16 21 Norrmännen är de flitigaste resenärerna. Drygt 4 av 10 norrmän var i Sverige under det första halvåret 2010. Av dessa var 31 procent gränshandelskonsumenter och 12 procent övriga fritidsresenärer. Det är vanligast att konsumenter bosatta i Oslo/Akershus samt Sørostlandet, dvs. Østfolds, Buskeruds, Vestfolds och Telemarks län, reser till Sverige. Omkring 60 procent av invånarna i dessa regioner har besökt Sverige under det senaste halvåret. 22
Det primära syftet med resan har för majoriteten av dessa varit att göra inköp i Sverige. Bland respondenter bosatta i övriga Norge har endast var tredje person varit i Sverige under samma period. Även i dessa regioner är det dock vanligare med dagbesök än att övernatta. Under första halvåret 2010 besökte ungefär var femte dansk respektive finländare Sverige. I båda dessa länder uppgav en större andel av respondenterna att de övernattade i samband med sin resa. Var tredje dansk fritidsresenär som var bosatt i huvudstadsregionen och på övriga Själland uppgav att de besökt Sverige under det senaste halvåret. I övriga landet uppgav knappt var tionde respondent att de besökt Sverige. Andelen finländare som gränshandlar är, i likhet med danskarna, relativt begränsad, 6 procent av respondenterna uppgav att de varit i Sverige med det primära syftet att handla under första halvåret 2010. Ytterligare 15 procent har varit i Sverige med annat primärt syfte, vanligtvis för att besöka släkt och vänner. Att gränshandla är vanligast i norra Finland, dvs. Uleåborg/Lappland, medan besökarna från övriga delar av landet oftast besöker Sverige i egenskap av övriga fritidsresenärer. Även om materialet är relativt begränsat är det möjligt att ge en bild av vilka regioner som de nordiska besökarna reser till i samband med sina resor till Sverige. Tabell 9. Andel respondenter som besökt olika regioner i Sverige under första halvåret 2010. Gränshandelskonsumenter Övriga fritidsresenärer Fritidsresenärer (totalt) Norge Norra Bohuslän & Dalsland 51 28 45 Värmland 26 14 23 Jämtland 13 11 13 Övriga Sverige 10 47 19 Danmark Malmö/Helsingborg 81 39 64 Övriga Sverige 19 61 36 Finland Tornedalen och Luleå 51 33 43 Stockholm 39 48 43 Övriga Sverige 10 20 14 23
Tabellen visar att 90 procent av de norska gränshandelskonsumenterna besöker tre regioner i Sverige. Något mer än hälften av respondenterna uppger att de har handlat i norra Bohuslän och Dalsland, i huvudsak i Strömstads kommun. Samtidigt har var fjärde respondent har handlat i Värmlands län, främst i Årjäng och Eda men också Arvika och Karlstad. Drygt var tionde respondent uppger samtidigt att de handlat i Jämtlands län, uteslutande i Strömsund, Åre och Östersund. Bland de övriga fritidsresenärerna, dvs. de som övernattar, reser omkring hälften till platser utanför dessa tre regioner. Mer än var fjärde respondent uppger att de besökt norra Bohuslän och Dalsland samtidigt som 25 procent av respondenterna besökt Värmland respektive Jämtlands län. Bland de danska gränshandelsresenärerna uppger 81 procent att de besökt Malmö eller Helsingborg under första halvåret. Endast en av fem respondenter uppger att de rest till övriga landet, främst kommuner i västra Skåne, för att gränshandla. Bland de övriga fritidsresenärerna är förhållandet det omvända. Knappt 40 procent av respondenterna har besökt Malmö eller Helsingborg samtidigt som två tredjedelar rest till övriga delar av landet. Dessa besök har emellertid främst ägt rum i Skåne samt Hallands län. Varannan finsk gränshandelsresenär har besökt marknadsplatser i Tornedalen, främst Haparanda, under första halvåret 2010. 40 procent av gränshandelsresenärerna uppger också att de besökt Stockholm för att handla. Beträffande övriga fritidsresenärer uppger ungefär hälften av dem att de besökt Stockholm medan ytterligare en tredjedel besökt Tornedalen. Bland de övriga fritidsresenärerna uppger var femte att de besökt platser i övriga Sverige i samband med sin resa. 24
4. Nordiska fritidsresenärers konsumtion i Sverige I detta kapitel är syftet att göra en uppskattning av storleken på de nordiska fritidsresenärernas konsumtion i Sverige under de två första kvartalen 2010. Med fritidsresenärernas konsumtion avses dels gränshandelns storlek, dvs. storleken på dagbesökarnas konsumtion, dels storleken på övriga fritidsresenärers, dvs. övernattande besökares, konsumtion. Undersökningen fäster inledningsvis uppmärksamhet på fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion, därefter genomförs en uppskattning av den totala konsumtionen av varor och tjänster i samband med de nordiska besökarnas resor till Sverige. För att uppskatta storleken på olika delar av konsumtionen baseras beräkningarna på uppgifter om konsumenternas genomsnittsinköp i dagligvaru- respektive sällanköpsvaruhandeln, antalet resor per capita, andelen respondenter i olika turistkategorier samt befolkningen i åldersintervallet 17-75 år. Beräkningarnas rimlighet har kontrollerats dels mot utländska besökares totala konsumtion i Sverige, den s k reseexporten, enligt SCB:s beräkningar av betalnings- och bytesbalansen, dels mot icke offentligt material från SCB som speglar resevalutaflödena mellan de nordiska länderna. 4.1 Mer än var fjärde invånare i de nordiska länderna har besökt Sverige för att handla Under första kvartalet 2010 besökte omkring var fjärde invånare mellan 17 och 75 år från de angränsande nordiska länderna Sverige i egenskap av fritidsresenärer. Norrmännen var mest frekvent förekommande. Närmare fyra av tio norrmän reste till Sverige. Detta skall jämföras med Danmark och Finland där knappt var femte invånare reste till Sverige under samma period. Under andra kvartalet ökade andelen fritidsresenärer till 29 procent av invånarna i de angränsande länderna. Detta berodde främst på att en större andel norrmän och finländare genomförde fritidsresor till Sverige, medan andelen fritidsresenärer från Danmark låg på samma nivå som under första kvartalet. 25
Tabell 10. Andel invånare i de nordiska länderna som besökt Sverige under första och andra kvartalet 2010. Kvartal 1 Kvartal 2 Norge Danmark Finland Totalt Norge Danmark Finland Totalt Befolkning 17-75 år (1 000 inv.) 3 433 4 013 3 918 11 364 3 433 4 013 3 918 11 364 Fritidsresenärer 39 % 20 % 19 % 25 % 46 % 19 % 23 % 29 % Varav Gränshandelsresenärer 28 % 7 % 5 % 13 % 33 % 6 % 7 % 15 % Övriga fritidsresenärer 11 % 13 % 14 % 12 % 13 % 13 % 16 % 14 % Norrmännen var de mest frekventa gränshandelsresenärerna. Under första kvartalet 2010 reste 28 procent av norrmännen till Sverige som dagbesökare med det primära syftet att göra inköp i detaljhandeln. Under andra kvartalet ökade denna andel då 33 procent av norrmännen reste till Sverige. Andelen gränshandelsresenärer från Danmark var relativt begränsad och dessutom minskande, samtidigt uppvisar finländarna en relativt begränsad gränshandel som dock tycks öka något under perioden. Under första kvartalet 2010 uppgick andelen övriga fritidsresenärer, dvs. övernattande besökare, från Norge till omkring 11 procent. Från Danmark och Finland var motsvarande siffra något högre under samma period. Under andra kvartalet ökade andelen övriga fritidsresenärer från Norge och Finland medan den var oförändrad från Danmark. Tabellen visar således att norrmännen och finländarna tycks ha störst benägenhet att ändra sina res- och inköpsvanor mellan olika tidpunkter. 4.2 Nordiska fritidsresenärer står för 4 procent av detaljhandelns totala omsättning De nordiska fritidsresenärerna spenderade drygt 5,0 respektive 6,2 miljarder kronor i svensk detaljhandel under första och andra kvartalet år 2010. Fritidsresenärerna från de angränsande nordiska länderna stod således för omkring 4,0 procent av detaljhandelns totala omsättning under motsvarande period. Tabellen visar att Norge är den absolut viktigaste marknaden för de svenska detaljhandelsföretagen. Norrmännen står för 64 procent av de nordiska fritidsresenärernas konsumtion. 26
Tabell 11. Fritidsresenärernas konsumtion i Sverige under första och andra kvartalet år 2010. Miljoner kronor. Kvartal 1 Kvartal 2 Omsättning, mkr Procentuell fördelning Omsättning, mkr Procentuell fördelning Norge 3 225 64 % 3 975 64 % Danmark 1 000 20 % 1 100 18 % Finland 825 16 % 1 125 18 % Totalt 5 050 100 % 6 200 100 % Andel av detaljhandelns omsättning i Sverige 3,8 % 4,0 % Studeras enskilda länder framgår att de norska fritidsresenärerna spenderade drygt 3,2 miljarder kronor i Sverige medan de danska respektive finska fritidsresenärerna spenderade 1,0 miljard respektive 825 miljoner kronor i Sverige första kvartalet 2010. Under andra kvartalet uppgick de norska fritidsresenärernas konsumtion i svensk detaljhandel till knappt 4,0 miljarder kronor. De danska resenärernas konsumtion ökade något jämfört med första kvartalet samtidigt som finländarnas konsumtion uppgick till drygt 1,1 miljarder kronor. Anledningen till att norrmännens och finländarnas konsumtion ökade står att finna i att en större andel av dessa reste till Sverige under andra kvartalet jämfört med första kvartalet 2010. Beträffande danskarna framgår att ungefär samma andel reste till Sverige under såväl första som andra kvartalet, varför den totala konsumtionen låg på ungefär samma nivå de båda kvartalen. 4.3 Gränshandeln motsvarar drygt 60 procent av de nordiska fritidsresenärernas konsumtion Fritidsresenärernas utgifter i detaljhandeln kan delas upp beroende på det huvudsakliga syftet med resan. Därigenom blir det möjligt att säga något om storleken på gränshandeln respektive de övriga fritidsresenärernas konsumtion i Sverige under första och andra kvartalet 2010. Gränshandeln med detaljhandelsvaror omsatte omkring 3,1 miljarder kronor under första kvartalet 2010. Under andra kvartalet 2010 uppgick gränshandeln till drygt 3,9 miljarder kronor. Gränshandeln står således för omkring 62 procent av de nordiska fritidsresenärernas totala detaljhandelskonsumtion och 2,5 procent av detaljhandelns totala omsättning under perioden. 27
De övriga fritidsresenärerna spenderade knappt 2,0 miljarder kronor i Sverige under första kvartalet och drygt 2,2 miljarder kronor under andra kvartalet 2010, vilket motsvarar omkring 1,4 procent av detaljhandelns totala omsättning under perioden. Tabell 12. Fritidsresenärernas utgifter fördelat på gränshandel samt övriga fritidsresenärer under kvartal 1 och 2 år 2010. Miljoner kronor. Kvartal 1 Kvartal 2 Gränshandel Övriga fritidsresenärer Gränshandel Övriga fritidsresenärer Norge 2 325 900 3 000 975 Danmark 525 475 575 525 Finland 250 575 375 750 Totalt 3 100 1 950 3 950 2 250 Andel av detaljhandelsomsättning 2,4 % 1,4 % 2,6 % 1,4% De norska gränshandelskonsumenterna spenderade 2,3 miljarder kronor i Sverige medan gränshandelskonsumenterna från Danmark och Finland spenderade drygt 500 respektive 250 miljoner kronor under första kvartalet. Under andra kvartalet 2010 spenderade de norska gränshandelskonsumenterna omkring 3,0 miljarder kronor i Sverige medan de danska gränshandelskonsumenterna spenderade cirka 575 miljoner kronor. De finska gränshandelskonsumenterna spenderade cirka 375 miljoner kronor under samma period. Omkring 76 procent av gränshandeln genereras således från de norska konsumenterna. Även bland de övriga fritidsresenärerna framgår att norrmännen spenderar mest i Sverige. Under första kvartalet uppgick deras detaljhandelskonsumtion i Sverige till omkring 900 miljoner kronor. De övriga fritidsresenärerna från Danmark och Finland spenderade totalt drygt 1,0 miljarder kronor i Sverige under första kvartalet 2010. Finländarnas konsumtion i Sverige var större än danskarnas. Under andra kvartalet 2010 spenderade de övriga fritidsresenärerna från Norge omkring 975 miljoner kronor i Sverige samtidigt som danskarnas respektive finländarnas konsumtion uppgick till 525 respektive 750 miljoner kronor. 28
Tabellen visar att det finns avsevärda skillnader vad gäller fritidsresenärernas beteende mellan länderna. Hos de norska fritidsresenärerna stod gränshandeln för 76 procent av detaljhandelskonsumtionen. I Danmark och Finland var motsvarande andelar för gränshandeln omkring 50 respektive 30 procent. Besökare från Danmark och, framförallt, Finland tycks således i större utsträckning kombinera shopping med andra ärenden under sina resor till Sverige. 4.4 Två tredjedelar av fritidsresenärernas konsumtion hamnar i dagligvaruhandeln Materialet kan delas upp på olika varuslag för att på så sätt illustrera fritidsresenärernas konsumtion samt om det finns skillnader mellan de nordiska länderna. Tabell 13 visar fritidsresenärernas utgifter för dagligvaror under första och andra kvartalet år 2010. De nordiska fritidsresenärerna spenderade 3,1 miljarder kronor i dagligvaruhandeln under första kvartalet. Gränshandelskonsumenterna spenderade drygt 2,0 miljarder kronor på dagligvaror, vilket motsvarar 66 procent av fritidsresenärernas konsumtion av dagligvaror och 3,2 procent av dagligvaruhandelns omsättning i riket. De övriga fritidsresenärerna spenderade drygt 1,0 miljarder kronor på dagligvaror, vilket motsvarade 1,6 procent av omsättningen i riket. Under andra kvartalet spenderade de nordiska fritidsresenärerna omkring 4,0 miljarder kronor i dagligvaruhandeln, vilket motsvarade 5,7 procent av den totala omsättningen i riket. Gränshandelskonsumenterna spenderade knappt 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 3,8 procent av dagligvaruhandelns omsättning i riket. De övriga fritidsresenärerna spenderade samtidigt 1,3 miljarder kronor. Tabell 13. Omsättning i dagligvaruhandeln genererad av fritidsresenärer under kvartal 1 och 2 år 2010. Miljoner kronor. Kvartal 1 Kvartal 2 Gränshandel Övriga fritidsresenärer Totalt fritidsresenärer Gränshandel Övriga fritidsresenärer Totalt fritidsresenärer Norge 1 675 575 2 250 2 275 725 3 000 Danmark 225 175 400 225 250 475 Finland 150 300 450 175 350 525 Totalt 2 050 1 050 3 100 2 675 1 325 4 000 Andel av dagligvaruomsättning 3,2 % 1,6 % 4,8 % 3,8 % 1,9 % 5,7 % 29