Åtgärder för att främja bilpoolsutvecklingen

Sammanträdesdatum Dnr 2127/02 Handläggare: Anders Roth Tel: 031 61 37 03 Trafiknämnden Göteborg Åtgärder för att främja bilpoolsutvecklingen Sammanfattning Med bilpool menas att flera förare använder en eller flera bilar gemensamt. Begreppet bildelning används ofta som en synonym. Det är en viktig uppgift för Göteborg Stad att stärka utvecklingen med bildelning/bilpooler. Detta motiveras av att bilpooler utgör ett väsentligt komplement till dagens miljöanpassade transportslag för personresor, främst kollektivtrafik och cykel. Bildelning fungerar i praktiken som korttidshyra av bilar med hjälp av självbetjäning. I kombination med kollektivtrafik, cykel mm skapas ett tjänstekoncept som har förutsättningar att bli ett konkurrenskraftigt alternativ till den privatägda bilen Det viktigaste Göteborg Stad kan göra nu är att ge seriösa bilpoolssatsningar tillgång till attraktiva och fasta p-platser för basparkering, dvs fordonets hemadress samt att av samma skäl ge bilpoolsbilar förtur i köer till p-platser. Till skillnad från vad som gäller för miljöfordon i Göteborg föreslås inte bilpoolsbilar få särskilda regler gällande p-avgiften. Som grund för stimulanserna föreslås en bilpoolsdefinition med krav på bl a skötsel och kvalitet/miljö. En ökad användning av bilpoolsbilar förväntas leda till ett totalt sett minskat ryck på befintliga p-platser. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att ha målet att inom fem år ha 10000 medlemmar i bilpoolstjänster i Göteborg att anta föreslagen bilpoolsdefinition att gälla från den 1 februari 2003 att föreslå Kommunstyrelsen uppmana kommunala bolag och förvaltningar att gynna bildelning genom att tilldela bilpoolsbilar, enligt Trafiknämndens definition, attraktiva och öronmärkta p-platser samt att ge bilpoolsbilar förtur vid tilldelning av parkeringsplatser

2 att att att Trafikkontoret skall verka för att trafikförordningen ändras och att, när så skett, tilldela bilpoolsbilar speciella p-platser för basparkering, dvs fordonets hemadress, på gatumark med prioritering på områden där parkering ej kan lösas tillfredsställande på tomtmark uppmana Västrafik att integrera bilpoolstjänster i den ordinarie kollektivtrafikverksamheten rekommendera Byggnadsnämnden att ta med bilpooler vid planeringen av nya områden. Jonas Johansson Trafikdirektör Anders Roth Miljöchef

3 Bakgrund Kommunfullmäktige tog under år 2000 ett beslut om att Trafikkontoret tillsammans med andra centrala förvaltningar mer aktivt skulle arbeta med bilpoolslösningar för egen del. Bl a skall en bilpool för tjänsteresor för de kommunanställda i och kring Traktören skapas. Trafikkontoret driver nu ett sådant arbete. Trafikkontoret arbetar också aktivt med att etablera bilpooler inom projektet Vision Lundby, bl a genom att söka upp företag och privatpersoner. En viktig del i detta arbete är att knyta bilpoolstjänster till kollektivtrafiken för att kunna erbjuda en attraktiv transporttjänst med större konkurrensyta mot egen bil än någon av deltjänsterna kan uppvisa var för sig. Vägverket arbetar också med bildelningsfrågor och stöttar vissa aktörer ekonomiskt samt ordnar konferenser. Under det senaste året har Trafikkontoret vidare kunnat notera ett ökat intresse hos flera aktörer i denna fråga. Flera bildelningsoperatörer har hört av sig angående önskemål om hjälp att ordna p-platser. Även bostadsföretag, som börjar se bilpooltjänster som en del av en bostadstjänst, önskar nu hjälp med parkeringplatser i vissa områden. Italien och Finland är två länder som har upplåtit gatumark för reserverad bilpoolsparkering. I Schweiz och delar av Tyskland har bildelningskonceptet blivit mycket framgångsrikt. I Schweiz närmar man sig nu närmare 50 000 medlemmar i ett rikstäckande system. Erfarenheterna från dessa länder pekar entydigt på några resultat som gör det viktigt för Göteborg att nu ta nästa steg i arbetet med att öka användningen av bilpooler/bildelningstjänster. De tre främsta effekterna av bildelning är: - Behovet av parkeringsplatser minskar. En bilpoolsbil ersätter 3 5 normala bilplatser. - Minskade körsträckor med bilpoolsbil jämfört med egen bil. Den årliga körsträckan med bil minskar med 20-30 procent 1. - Ökad attraktivitet för kollektivtrafiken. Undersökningar visar att medlemmar i bilkooperativ ökar användningen av kollektiva färdmedel med drygt 10 procent efter inträde i bilpool. Att koppla bilpoolstjänster till kollektivtrafiken ökar dess möjlighet att konkurrera med den egna bilen, samtidigt som det ökar intäkterna och stärker ekonomin. 1 Källa: Muheim, 1998. Resultaten stämmer väl överens med erfarenheter från svenska bilpooler enligt uppgifter från Statoil.

4 Mål Syftet med bilpoolsarbetet är att kunna effektivisera markutnyttjandet i staden vid parkering samt att minska behovet av att köra med bil. För att dessa effekter skall bli märkbara krävs en målmedveten satsning, där bilpoolsanvändningen tar marknadsandelar från den egna bilen. I Schweiz har man bedömt den långsiktiga potentialen till ca 10 procent av befolkningen. För vår del skulle det innebära en potential på 50 000 göteborgare. Inom fem år föreslås målet vara att antalet medlemmar i bilpoolstjänster inom Göteborg skall vara 10 000, varav 2 500 i privat form och 7 500 via sin arbetsgivare. För privat användning betyder det en tiodubbling mot idag och i samma storleksordning som Bremen har idag. Arbete med miljöbilsprojektet kan inspirera Som vägledning i detta arbete kan miljöfordonsprojektet tjäna, där mycket tydliga prioriteringar och förmåner tillsammans med en definition fått god effekt. I miljöfordonsprojektet är parkeringsfrågan central, där gratis parkering på gatumark och viss kvartersmark är en av de viktigare stimulansåtgärderna. Parkeringsfrågan är även central för att gynna bilpoolsbilar, men inte genom gratis p-platser. I stället är det tillgången till fasta och attraktiva p-platser det som är viktigt och bör lyftas fram. Som grund för förmåner bör därför begreppet bilpool definieras (se nedan). Det är den bas som avgör om en bil har rätt att använda sig av eventuella förmåner. En sådan definition kan då utvecklas och administreras på samma sätt som för miljöfordonsdefinitionen. Av kommunen godkända bilpoolsbilar får då efter godkänd ansökan ett märke/intyg att sätta på vindrutan. Vad Göteborg bör göra Vad Göteborg Stad kan och bör göra är därför i dagsläget att, förutom kommunikatörsrollen, också använda sin myndighetsroll för att stärka bildelningsarbetet. Ge tillgång till attraktiva fasta p-platser Om bilpoolsanvändningen får genomslag i Göteborg innebär det på sikt att behovet av parkeringsplatser kan minskas med ca 10 procent. Vid start av en del bilpooler kan de dock ha ett mindre antal användare än vad som är möjligt. Den fulla effekten, beträffande effektivisering av parkeringsyta, erhålls då inte med en gång. Effekten är dock tillräcklig för att ge gynnsamma effekter redan från start. Detta beror på att de flesta som går med i en bilpool, antingen privat eller i tjänsten, gör

5 det som ersättning för tidigare bilanvändning/bilinnehav. Det är endast en mindre del av bilpoolsanvändarna som skaffar sig bil för första gången. En förutsättning för att bildelning ska kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till privat bil är att förarna upplever bilpoolen som enkel, trygg och flexibel. Om en bilpool ska kunna leva upp till dessa förväntningar måste förarna alltid veta var de ska hämta och lämna bilarna, oavsett om det gäller privatpersoner eller bilpooler för tjänstekörning. Detta kräver i sin tur att poolbilarna står uppställda på fasta parkeringsplatser för sin basparkering 2. För att en bilpoolsadministratör skall kunna etablera en bilpool i anslutning till en bostad och/eller ett företag måste fasta parkeringsplatser för poolbilar finnas att tillgå i en parkeringsanläggning på kvartersmark eller på gatumark. Parkeringsplatsen bör vara strategiskt belägen för att underlätta resan från dörr till dörr. Förstahandsalternativet bör, för bilpoolsadministratören, vara att ordna parkeringsplats i en parkeringsanläggning på kvartersmark. Förutom möjligheten för kommunala bolag och förvaltningar att erbjuda bilpoolsparkering på kvartersmark, bör även Göteborgs Stad kunna erbjuda speciella bilpoolsplatser på gatumark, när det finns utrymme för detta i trafikförordningen. Just nu arbetar Trafikkontoret tillsammans med Näringsdepartementet och Vägverket för en sådan förändring. Trafikkontoret har skrivit ett förslag till ändringstext och föreliggande tjänsteutlåtande är en viktig del i arbetet, då det ger departement och verk en viktig signal om hur Göteborg Stad avser att arbeta med frågan. Gatumarksparkering för bilpoolsbilar bedöms inte bli en mycket omfattande verksamhet. Syftet är i stället att hjälpa till vid uppenbar brist på parkeringsplatser i kvartersmark samt även i ett inledningsskede för att skapa fokus kring frågan. Ett annat motiv är att hjälpa de seriösa aktörer som finns att komma över de etableringströsklar som finns då nya verksamheter skall ta sig in på etablerade marknader. Låta bilpoolsbilar gå före i kön De parkeringsplatser som finns tillgängliga på kvartersmark administreras antingen av fastighetsägaren själv, eller ett parkeringsbolag. Parkeringsplatserna fördelas oftast enligt köprincipen man ansöker om en plats och får sedan vänta tills någon blir ledig. För Göteborgs Stad, såväl dess förvaltningar som bolag, och fastighetsägare är det en klok åtgärd att låta bilpoolsbilar gå före i köer. Det är en stark signal om att Göteborgs Stad arbetar förebyggande med parkeringsfrågan, dvs att först arbeta med åtgärder som gör att behovet av parkeringsplatser minskar. Detta motiveras av 2 Med basparkering menas parkeringsplats i anslutning till bostad för privatperson eller arbetsplats för tjänstefordon.

6 att varje poolbil som etableras har potential att ersätta 3-5 bilar. Därmed frigörs på sikt platser som kan tilldelas andra bilägare som står i kö. Koppla ihop bilpooler med kollektivtrafiken Trafikhuvudmannen för kollektivtrafiken har här en central roll. Det är därför viktigt att Västtrafik inte bara följer utvecklingen, utan leder den och tar initiativ för att skapa en attraktiv tjänst. Västtrafik skall därför tillskrivas om vikten att driva frågan framåt. Att medverka till och utveckla det gröna reskortet som pilotprojektet inom Vision Lundby är då en viktig del. En annan är att förbereda kommande marknadsinsatser, betalnings- och informationssystem mm för att inom tre till fem år kunna erbjuda en heltäckande tjänst för samtliga resenärer baserat på de erfarenheter som fås i Vision Lundby. Planera för bilpooler i planarbetet Vid nybyggnation är det viktigt att möjligheten att verka för bilpoolsanvändning tillgodoses. Detta kan med fördel göras när detaljplaner upprättas och bilpoolsplatser bör då tas med redan från start, när parkeringsnormen mm fastställs vid nya bostadsområden/etableringar. Ingen avgiftsnedsättning Till skillnad från vad som gäller för miljöfordon i Göteborg föreslås inte bilpoolsbilar få särskilda regler gällande p-avgiften. Samma regler skall gälla för parkering på den reserverade p-platsen som på den intilliggande p-platsen.

7 Förslag till bilpoolsdefintion Inledning Avsikten är att definiera bildelning, alternativt bilpool, som en tjänst som gör det möjligt för flera förare att via ett gemensamt bokningssystem själva boka, hämta, använda och lämna tillbaka ett fordon. Ett fordon ska kunna användas under en kort tid. Med detta menas att en förare skall kunna använda fordonet för en tidsperiod på en timme eller längre. En bilpoolsadministratör skall ansvara för fordon och bokningssystem. Bilpoolsadministratören skall också ansvara för redovisning av hur bilarna används. I likhet med miljöbilsdefinitionen är tanken med föreslagen bilpoolsdefinition att den revideras i takt med marknadsutvecklingen. I ett första skede bör den därför inte vara alltför sträng samtidigt som miljöeffekter och riktning för framtiden måste vara tydliga. Målgrupp Förare som delar bil gör detta vanligtvis: a) som privatperson genom att vara medlem i ett bilkooperativ eller abonnera på en tjänst som tillhandahålls av en biluthyrare b) som anställd på en arbetsplats genom att tillsammans med andra anställda dela på s k bruksbilar som kan vara ägda/leasade av företaget eller tillhandahålls av en biluthyrare Definitionen är gjord för att kunna passa båda kategorierna. Förankring och andras arbete Definitionsförslaget har varit på remiss hos Vägverket, kommersiella bilpoolsoperatörer samt hos bilkooperativ. Deras synpunkter har så långt som möjligt arbetats in i förslaget. Mycket av andemeningen i definitionen går vidare att spåra till arbetet i Schweiz, som får anses vara världsledande i denna utveckling. Gatu- och fastighetsnämnden (GFN) i Stockholm tog år 2000 ett beslut om en enkel definition kopplat till att medlemmar i bilpooler skall kunna erhålla boendeparkering. Deras definition är allmännare än föreliggande förslag, men de flesta av huvudpunkterna är de samma. Bilpoolen skall enligt GFN:s beslut: - vara registrerad som en eller ingå i en ekonomisk förening - definieras enligt vägverkets bildelningslag: o ett antal människor som vill köra bil o ett antal fordon till förfogande o ett system för bokning (och betalning)

8 - omfatta minst tre fysiska personer över 18 år Förslag till definition 1. Bilpoolsadministratör Den organisation som ansvarar för bilpoolen skall vara en juridisk person. Exempel på juridiska personer är aktiebolag, ekonomiska föreningar och myndigheter. Ett företag som tillhandahåller bilpoolsbilar till sina anställda är att betrakta som en bilpoolsadministratör. Om ett biluthyrningsföretag är administratör skall bilpoolsverksamheten hållas väl avgränsad från den vanliga uthyrningsverksamheten 3. Motivering: Det är idag fullt möjligt för ett antal privatpersoner att starta en bilpool genom att skriva ett avtal sinsemellan som reglerar tillgången till bil. Detta är emellertid en form av bildelning som enkelt kan missbrukas, i syfte att få tillgång till eventuella förmåner. Genom att kräva att bilpoolen skall vara en juridisk person minskar risken för att missbruk uppstår. För att undvika att alla bilar som hyrs ut av biluthyrningsföretag omfattas av definitionen är det motiverat att dessa kan visa hur bilpoolsbilarna hålls åtskilda från vanliga hyrbilar. 2. Flera förare Poolens fordon skall i genomsnitt per fordon brukas av minst 6 förare. Fordon som hyrs in vid tidpunkter då efterfrågan på fordon är hög skall inte ingå i beräkningsunderlaget. Under det första året som bilpoolen drivs ges en generell dispens från detta krav. Under år 2 som bilpoolen drivs måste antalet förare i poolen vara i genomsnitt minst 4. Motivering: Miljöfördelarna med bilpool är kopplade till att det är flera som är med och delar på en bil. Sex förare per bil får då anses vara en miniminivå. När en bilpool startas krävs en parkeringsplats, samtidigt som det ofta dröjer innan en bilpool är fullbelagd med förare. Eftersom själva syftet med definitionen är att uppmuntra ett ökat utbud av bilpoolstjänster, finns det därmed ett motiv att ge dispens för antalet förare under startfasen. Det har i detta skede inte bedömts vara nödvändigt att styra förarnas användning av poolbilarna, t ex genom att kräva ett minsta antal användningstillfällen per år och förare. Detta regleras med stor sannolikhet av sig självt, då det är dyrt att ha poolbilar som inte utnyttjas av de flesta förarna. 3 Fordon som regelbundet används i bilpoolen skall normalt inte utnyttjas för vanlig biluthyrning. Med vanlig biluthyrning avses att förare och biluthyrare tecknar ett avtal för användning vid varje enskilt tillfälle.

9 3. Bokningssystem Bilpoolsadministratören skall ha ett bokningssystem som bygger på självbetjäning. Vid användning av ett fordon i en bilpool tecknas därför inte ett avtal 4 vid varje enskilt användningstillfälle. Ett avtal ska istället reglera användning av poolens bilar under en specificerad period. För bilpooler som används för tjänstekörning kan ett avtal ingå som en del i ett avtal mellan arbetsgivare och föraren. Exempel på avtal kan vara anställningsavtal eller en bilpolicy. Motivering: Viktigaste kriteriet för att skilja bilpooler från traditionell biluthyrningsverksamhet. För att en bilpool ska kunna fungera krävs det att transaktionskostnaden är låg för varje användningstillfälle, vilket ger låga kostnader för bilpoolsadminstratören. I praktiken innebär detta att förarna måste kunna sköta hela processen att boka, hämta, köra och lämna tillbaka bilen med självbetjäning. Detta förutsätter i sin tur att det finns avtal mellan förare och bilpoolsadministratör för en längre specificerad period, exempelvis 3 månader. Bilanvändning i organisationer regleras redan idag i bilpolicies, bilavtal m.m. Det ska vara möjligt att utnyttja dessa avtal även för bilpooler, för att på så sätt göra administrationen så enkel som möjligt. 4. Redovisning Bilpoolsadministratören skall använda ett redovisningssystem. Med detta skall det vara möjligt att leverera en sammanställning över antalet användningstillfällen till varje enskild förare som använder bilpoolens fordon. För varje användningstillfälle ska tidsåtgång och körsträckor kunna specificeras. Motivering: Krav på redovisning är ett sätt att undvika missbruk samt att på ett trovärdigt sätt kunna kontrollera uppgifter om exempelvis antalet användare. I de fall som bilpoolen fungerar som en betaltjänst, får föraren normalt en faktura/räkning. Det är rimligt att kräva att fakturan innehåller information om tid och körsträckor så att föraren kan kontrollera att man inte har blivit överdebiterad. Information om kostnader ger också ett incitament till föraren att överväga billigare transportalternativ som kollektivtrafik. I organisationer finns det vanligtvis ingen anledning att lämna en faktura till föraren, eftersom det är arbetsgivaren som betalar för körningen. Dock bör körsträckorna från bilkörningen följas upp även i dessa bilpooler, exempelvis inom ramen för ett miljöledningssystem, så att organisationen uppmärksammas om den egna påverkan på miljön. En sådan uppföljning görs exempelvis i den bilpool som används av Miljöförvaltningen i Göteborg. 4 Ett avtal reglerar bilpoolsadministratörens och förarens olika skyldigheter och rättigheter.

10 5. Fordon Ett fordon som ingår i en bilpool enligt denna definition skall vara registrerat på en juridisk person. Dock behöver det inte vara samma juridiska person som bilpoolsadministratören. Väsentligt i sammanhanget är snarare att bilar inte får vara registrerat på någon av förarna. Tekniska krav: - Inga fordon i poolen får vara äldre än 5 år (baserat på första registreringsår). - Dieseldrivna bilar accepteras endast om de motsvarar Göteborgs definition av miljöbilar. Motivering: Kravet att bilen ska vara registrerad på en juridisk person minskar risken för att bilpooler bildas enbart i syfte att få eventuella förmåner. Att maxåldern för fordon sätts till 5 år beror på att äldre bilar riskerar att vara väsentligt sämre med avseende på utsläpp. Skulle åldern sättas lägre, exempelvis 3 år, finns det en risk att flera kooperativ inte omfattas av definitionen. Definitionen har i första hand utvecklats för att stimulera användningen av bilen som en tjänst, snarare än att stimulera den tekniska utvecklingen. Ålderskravet 5 år bedöms vara en rimlig avvägning.