Årsbudget förslag samt Strategisk långtidsplanering för Smärt och Rehabiliteringscentrum i Östergötland, US, Linköping

Relevanta dokument
Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Regelverk GU-ALF för år 2014

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Minnesanteckningar från möte med RMPG Rehabilitering och smärta

RMPG Rehab & smärta. Årsrapport. Region Östergötland

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Handledning för kliniska handledare

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Länsgemensam vårdöverenskommelse

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge

Landstingsstyrelsen. Årsbudget 2005 och strategisk långtidsplan REC

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Bättre cancervård med patienten i fokus

Gemensam kommentar till RALS

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn


Svar på motion Fler sjuksköterskor med specialistutbildning (LiÖ )

Motion: Afasihus i Jönköpings län

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

YTTRANDE 1(2) LJ 2014/920. Förvaltningsnamn Avsändare

Magnus Eneroth Verksamhetschef VO Ortopedi

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Landstingets kompetensförsörjning - förstudie

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande,

Nationella riktlinjer Epilepsi Gapanalys för Norrlandstingen/- regionerna. Hans Lindsten, Verksamhetschef NHHC, Nus

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

SKRIVELSE LS Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

Gemensam kommentar till RALS

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

Klinisk genetik idag och i framtiden. Cecilia Gunnarsson, Jan-Erik Karlsson, Karl Landergren, Marie Gustavsson

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Klinisk Neurofysiologi

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

Personalpolitiskt Program

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

LS-LED Handledarstipendier Landstingsstyrelsens beslut

Sammanställning av riktade statsbidrag 2017

Pensionärsrådet. Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö. Barbro Karlsson, SKPF Allan Nilsson, PRO Kronoberg ersätter Britta Croona

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

15 Yttrande över motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden HSN

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Samtliga vårdgivare som har vårdavtal med landstinget skall ha handikappanpassade lokaler.

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård

Norrlandstingens regionförbund

Akut och långvarig smärta (JA)

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Smärtdagarna Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Regionstyrelsen 67-80

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Kommunalt forum Jönköpings län

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Budgetunderlag PVN

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Tid: , kl 10:00-15:05 Medicinklinikens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö

FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

Transkript:

Björn Gerdle 1 Årsbudget förslag samt Strategisk långtidsplanering 2001-2003 för Smärt och Rehabiliteringscentrum i Östergötland, US, Linköping Inledning har existerat som en egen produktionsenhet sedan 970101. Pågående 2-åriga avtal löper tom 011231 och innebär att Centrums uppgifter som ett kompetens centrum med den kliniska inriktningen på patienter med kroniska komplicerade icke-cancerrelaterade smärttillstånd renodlas jämfört med tidigare avtalsperiod. Centrums strävan under ett antal år framöver är således att fortsätta en utveckling som innebär att centrum utvecklas till ett ledande nationellt och internationellt kompetenscentrum (kliniskt, forskningsmässigt och undervisningsmässigt) vid kronisk komplicerad smärta. Årsbudgeten för år 2001 är en konsekvens av vad som avtalats med sjukhusvårdsnämnden. Kvalitetsutveckling Under kommande år bör Centrum genomgå ackreditering enligt CARF, vilket är ett system som är anpassat för den typ av kliniska verksamhet som bedrivs hos oss. Två andra universitetscentra i Sverige har genomgått detta och vår bedömning är att detta är nödvändigt både för att höja kvaliteten i allmänhet och för att kunna attrahera utomlänsremisser fortsättningsvis. Dock kräver en sådan ackreditering tillskott av resurser både ekonomiskt (avgifter mm) och i personalresurser (särskilt vad gäller beteendevetare, se nedan) för att en anmälan till ackreditering ska vara meningsfull. Inom centrum sker ett arbete för att tydligt implementera kognitiv beteende terapi vid behandling och rehabilitering, då detta förhållningssätt enligt olika genomgångar visat sig vara mest framgångsrikt. Nationellt och internationellt sker nu en tämligen rask utveckling av smärtdiagnostiken. För att kunna möta denna utveckling som konkret innebär ökade krav både från remittenter och från patienterna på fördjupad diagnostik måste mer diagnostiska resurser i form av smärtintresserad specialistläkare med bred diagnostisk erfarenhet (smärtspecialist som tillika är tex. anestesiolog eller neurolog) tillföras centrum. Ett sådant tillskott är även nödvändigt för att på sikt bättre kunna selektera patienter till olika behandlingar och rehabiliteringsinsatser som leder till goda resultat. En betydande andel av patienterna som remitteras till Centrum har resttillstånd efter whiplash olyckor. Centrum har också varit drivande i att utveckla ett nationellt vårdprogram för whiplash relaterade tillstånd vilket nått stor nationell spridning. I litteraturen har i mycket välgjorda studier presenterats resultat som visar att en betydande del av dessa patienter har en påverkan på visa leder i nacken (facettlederna) och när dessa leder bedövas långsiktigt försvinner smärtan och associerade symptom i stor utsträckning. Detta är den enda metod som enligt litteraturen skulle kunna innebära en dramatisk

Björn Gerdle 2 symptom lindring. I ett samarbete med anestesikliniken i Jönköping avser vi att bygga upp en kompetens kring denna metod. Initialt avser vi göra detta i ett väl designat forskningssamarbete. Detta arbete kräver både personella resurser och investeringar. På sikt innebär detta utveckling av för landet unik kompetens vilket kan förväntas påverka utomlänsremittering utanför regionen. Under det gångna året har önskemålen om att Centrum ska delta i olika farmakologiska studier ökat. Detta är en välkommen utveckling som dock ställer krav på ett tydligt strukturerat arbete och att Centrum har en viss tränad basresurs, som i och för sig måste vara i huvudsak externt finansierade. I grundutbildningarna inom HU och i specialistutbildning av läkare behöver områdena smärta och rehabilitering belysas mer tydligt och ingående. Vår bedömning är att sådana åtgärder också har betydelse för Centrums förmåga att fortsättningsvis rekrytera läkare och paramedicinare. Personalpolitisk utveckling Allmänt Inom Centrum finns behov att justera vissa personers löner. Detta har sin grund i att Centrum har bildats av olika enheter (tex. delar av rehabiliteringskliniken, smärtkliniken och socialmedicinsk kliniken) vilka tydligen sinsemellan haft olika principer för lönesättning. I vissa fall innebär det betydande skillnader mellan likvärdiga personer och i jämförelse med andra motsvarande befattningar inom andra enheter inom Landstinget. Sådana skillnader är dels ett hot mot personalförsörjningen långsiktigt för Centrum och är svåra att överbrygga i det vanliga arbetet med tex. revisionsförhandlingar. För att kunna lösa centrums långsiktiga personal behov måste under ett antal år nyrekrytering av yngre personal kunna ske. Detta kommer att innebära vissa överlappningar som är nödvändiga för att bibehålla kvalitet i diagnostik, behandling, rehabilitering och forskning. Det är uppenbart att smärta och insufficient smärthantering (coping) mycket kraftfullt försämrar hälsa och välbefinnande. Cirka en femtedel av de som utreds vid Centrum kan erbjudas rehabilitering. Denna andel är enligt vår bedömning alltför låg om denna andel ska ökas krävs en utökning av personal med kompetens inom dessa områden. I nedanstående ingår inte en sådan eventuell utökning. Behov av nyanställning/avveckling per kategori de närmaste 5 åren Läkare 2,25 tjänst Kommentar: ST läkare Wolfram Anthepohl har genomfört delar av sin specialistutbildning vid Centrum och bör rekryteras. I enlighet med ovanstående måste också för att fördjupa smärtdiagnostiken en specialistläkare med bred diagnostisk erfarenhet (smärtspecialist som tillika är tex. anestesiolog eller neurolog) rekryteras. För att kompensera centrum där läkare drabbats av arbetsolycka behöver centrum tillföras 0,25 tjänst.

Björn Gerdle 3 Beteendevetare 2 beteendevetare med smärterfarenhet (psykolog och/eller kurator) Kommentar: Kronisk smärta innebär alltid psykologisk påverkan och oftast sociala konsekvenser. Centrums psykosociala insatser bör intensifieras både vid utredning och rehabilitering av de komplicerade smärttillstånden och vid annan multiproblematik. Ett ökat engagemang av beteendevetare är en förutsättning för ackreditering enligt CARF (se ovan). Sjuksköterskor 1 forskningssjuksköterska. Kommentar: För att ha viss basal tränad basresurs för att kunna använda vid olika typer av läkemedelsstudier. Sekreterare 0,75 sekreterare. Kommentar: Behövs för att hantera ökade läkaraktiviteten samt uppföljningar mm enligt CARF och andra kvalitetssystem. Handledning 2 timmar per vecka av extern handledare (leg psykolog med kognitiv beteende inriktning). Kommentar: Behövs för att framgångsrikt implementera kognitiv beteende terapi i behandlings och rehabiliteringsarbetet. Kompetensbehov de närmaste 3 åren 1 Förutom befintlig personal behövs följande av ovanstående specificerade: Läkare: 1,25 tjänst Beteendevetare: 1 tjänst Sjuksköterska: 0,5 tjänst Sekreterare: 0,75 tjänst Handledning: 2 timmar per vecka Utveckling av resultatmått Resultatmått för Centrum finns definierad i avtalet med sjukhusvårdsnämnden. Data inmatas kontinuerligt i en databas och används för både individuell och gruppbaserad resultatuppföljning. Under kommande år förväntas detta arbete starkare inkorporeras i den kliniska rutinen vid utredning av patienter. På sikt är avsikten att övergå i ett helt multivariat grafiskt presentationssätt på individ och gruppnivå. Rationalisering inom produktionsenheten Rationalisering sker i form av en pågående översyn av interna väntetider till utredning och rehabilitering. Ett nytt system implementeras och detta torde kräva ett-två års arbete innan full effekt i form av förkortade väntetider uppnås. Rationaliseringar förväntas också bli följden av arbetet inför ackrediteringen enligt CARF. Mer ändamålsenliga lokaler som följd av den planerade flyttningen av Centrum till Garnisons området understöder övrigt kvalitets och rationaliseringsarbete. 1 Förutsätter oförändrat uppdrag vad gäller behandlings och rehabiliteringsinsatser

Björn Gerdle 4 Investeringsbehov Investeringar i samband med flyttning till Garnsions området: 400 000 kronor Investeringar för att kunna genomföra facettledsblockader: Termo lesionsapparatur: 500 000 kronor 2 st pulsoximetrar : 50 000 kronor 1 st EKG apparat: 40 000 kronor 4 undersöknings och behandlingsbritsar: 60 000 kronor Utökning av utprövningsmaterial inom arbetsterapin: 50 000 kronor Smärt och rehabiliteringscentrum föreslår landstingsstyrelsen tillstyrka landstingsfullmäktige besluta: - att godkänna budgeten - att godkänna investeringar med sammantaget 990 000 kronor år 2001, 110 000 kronor 2002. - Att godkänna de i bilaga 2 särskilt angivna investeringsobjekten som överstiger 500 000 kronor och är av strategisk natur. Smärt och rehabiliteringscentrum Björn Gerdle Poduktionsenhetschef

Björn Gerdle 5 Bilaga 2 Investeringsobjekt överstigande 500 t kr och av strategisk natur En betydande andel av patienterna som remitteras till Centrum har resttillstånd efter whiplash olyckor. Centrum har också varit drivande i att utveckla ett nationellt vårdprogram för whiplash relaterade tillstånd vilket nått stor nationell spridning. I litteraturen har i mycket välgjorda studier presenterats resultat som visar att en betydande del av dessa patienter har en påverkan på visa leder i nacken (facettlederna) och när dessa leder bedövas långsiktigt försvinner smärtan och associerade symptom i stor utsträckning. Detta är den enda metod som enligt litteraturen skulle kunna innebära en dramatisk symptom lindring. I ett samarbete med anestesikliniken i Jönköping avser vi att bygga upp en kompetens kring denna metod. Initialt avser vi göra detta i ett väl designat forskningssamarbete. Detta arbete kräver både personella resurser och investeringar. På sikt innebär detta utveckling av för landet unik kompetens vilket kan förväntas påverka utomlänsremittering från inom och utom regionen. Investeringar för att kunna genomföra facettledsblockader: Termo lesionsapparatur: 500 000 kronor 2 st pulsoximetrar : 50 000 kronor 1 st EKG apparat: 40 000 kronor Summa 590 000 kronor Investeringarna önskar vi genomföra under 2001. Smärt och rehabiliteringscentrum Björn Gerdle Poduktionsenhetschef