RGS 90 Sverige AB 813-139 2014-12-10 Samrådsunderlag, vattenverksamhet RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117 Structor Miljö Göteborg AB har på uppdrag av RGS 90 Sverige AB tagit fram detta underlag inför kompletterande samråd med myndigheter rörande de delar av den planerade utökningen av bolagets verksamhet på rubricerad fastighet i Arendal som kräver tillstånd för vattenverksamhet. 1 Administrativa uppgifter 1.1 Sökanden Sökandens namn RGS 90 Sverige AB Fastighetsbeteckning Arendal 12:177 Organisationsnummer 556609-2085 Sökandes adress Östra Sörredsvägen 40 418 78 GÖTEBORG Kontaktperson Erik Björklund Telefon 070-425 49 37 E-post Erik.Bjorklund@rgs90.se 1.2 Fastighetsägare Sökandens namn Kontaktperson Göteborgs stad Fastighetskontoret Structor Miljö Göteborg AB Org nr 556747-0181 Kungsgatan 18 411 19 Göteborg www.structor.se Sida 1
RGS 90 Sverige AB Sida 2 av 6 813-139 2014-12-10 1.3 Miljökonsult Miljökonsultens namn Structor Miljö Göteborg AB Miljökonsultens adress Kungsgatan 18 411 19 GÖTEBORG Kontaktperson Niklas Ander Telefon 070-693 02 90 E-post Niklas.Ander@structor.se 1.4 Juridiskt ombud Ombudets namn Magnusson Advokatbyrå Ombudets adress Stora Nygatan 29 404 30 GÖTEBORG Kontaktperson Telefon E-post Kontaktperson Telefon E-post Mårten Tagaeus, Advokat 031-755 20 01 marten@magnussonlaw.com, Jessica Nilsson, Jur. Kand. 031-755 20 07 jessica.nilsson@magnussonlaw.com 2 Bakgrund RGS 90 Sverige AB (RGS 90) har i ansökan daterad 2014-05-13 sökt tillstånd för utökad verksamhet i anslutning till bolagets nuvarande anläggning. Ansökan omfattar sammanfattningsvis hantering av 600 000 ton avfall av vilket maximalt 300 000 ton får utgöras av farligt avfall. Ansökan omfattar även en utökning av området. I samband med framtagande av utredningar inför komplettering av ansökan har bolaget bland annat uppdragit åt hydrogeologen Jakob Warringer från ÅF att utföra en mer detaljerad projektering av höjder inom det tilltänkta utökningsområdet. I samband med detta har det framkommit att de åtgärder som krävs för att anlägga sökt utökningsområde skulle innebära bortledande av grundvatten genom sänkning av markytan inom utbyggnadsområdet. Åtgärderna innebär därmed tillståndspliktig vattenverksamhet och bolaget avser yrka tillstånd för detta inom ramen för pågående tillståndsprocess. Structor Miljö Göteborg AB
RGS 90 Sverige AB Sida 3 av 6 813-139 2014-12-10 3 Verksamhetens omfattning och utformning Det planerade utbyggnadsområdet har en area på ca 25 000 kvadratmeter. Utbyggnadsområdet utgörs idag till största delen av ett bergsområde med brant topografi. Således kommer utsprängning av berg att krävas för att kunna bygga ut verksamheten som planerat. Dagens marknivå inom det planerade utbyggnadsområdet varierar mellan 14 och 32 meter över havet. Den planerade framtida marknivån varierar mellan 13,47 och 16,00 meter över havet. Dagvatten från området kommer att samlas upp i en damm i det nybyggda områdets södra del. Dammen kommer att tätas genom att den gjuts på berg, vilket innebär att ingen kontakt kommer att föreligga mellan grundvatten och vatten i dammen. RGS 90 har idag två bergborrade brunnar inom området. Inom ramen för ansökan om vattenverksamhet kommer bolaget även att ansöka om lagligförklaring av dessa. 4 Förutsedd miljöpåverkan 4.1 Allmänna intressen Enligt Länsstyrelsens webbgis-tjänst finns inga skyddade områden med hänseende till naturvård i närområdet. Det finns heller inga näraliggande vattenskyddsområden eller vattentäkter. Enligt Länsstyrelsens databas för förorenade områden finns det två stycken potentiellt förorenade fastigheter inom avrinningsområdet, inga av dessa berörs av planerad verksamhet. 4.2 Enskilda intressen Enligt SGU:s brunnsarkiv finns tre brunnar, två energibrunnar samt en brunn för övrig användning, i närområdet. Verksamheten kommer inte att påverka dessa. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte innebära risk för skador, sättningar eller andra negativa effekter på kringliggande brunnar, väg 155 eller närliggande fastigheter. 4.3 Påverkan från vattenverksamheten Grundvattennivån i berget har observerats till cirka +16,5 meter i RGS 90:s norra brunn som angränsar till det planerade utökningsområdet. Den planerade anläggningsnivån varierar mellan 13,47 och 16,00. Allt grundvatten ovan anläggningsnivån kommer att avledas vilket ger en maximal grundvattenavsänkning i storleksordningen 2-3 meter vid brunnen vid RGS 90:s kontor. Grundvattenavsänkningen blir troligtvis något större i de högsta delarna där grundvattenytan kan förväntas ligga något högre. Structor Miljö Göteborg AB
RGS 90 Sverige AB Sida 4 av 6 813-139 2014-12-10 Enligt beskrivningen till SGU:s hydrogeologiska karta för Västra Götaland kan bergets hydrauliska konduktivitet på Hisingen approximeras till 6 10-8 m/s. En mycket försiktig överslagsberäkning av hur mycket vatten som kan tänkas flöda in till den nya schakten där den hydrauliska konduktiviteten sätts till 1 10-7 m/s och man antar en gradient av 5 % in mot schakten skulle ge ett värde i storleksordningen 0,1 l/s eller knappt 3 000 m³/år. Detta är en mycket konservativ beräkning som sannolikt överdriver inflödet kraftigt. Siffran kan jämföras med antagandet att hela den potentiella grundvattenbildningen inom utbyggnadsområdet, samt uppströms belägna områden sätts till 0. Vid ett sådant scenario bedöms grundvattenbildningen inom avrinningsområdet att minska med som mest cirka 3 000 m 3 /år om även uttaget ur RGS 90:s brunnar läggs med. Resultatet av detta värsta scenario skulle innebära att den potentiella grundvattenbildningen till det undre magasinet skulle minska till 9 000-17 600 m³/år jämfört med dagens 12 000 och 20 600 m³/år. Som diskuteras i stycket nedan skulle inte ens detta scenario medföra några negativa effekter för allmänna eller enskilda intressen. Syftet med ovanstående resonemang är inte att visa på vilken avledning som verkligen kommer att ske från den planerade schakten. Att få fram en säkrare siffra skulle kräva omfattande fältundersökningar och mätningar till höga kostnader och skulle fortfarande ge ett värde med stora osäkerheter. Syftet är istället att visa att även med antagande som sannolikt överdriver påverkan kraftigt blir slutsatsen att inga enskilda eller allmänna intressen kommer att påverkas. Anledningen är att som beskrivits tidigare så överstiger den potentiella grundvattenbildningen grundvattenmagasinens bortledande förmåga kraftigt. Detta innebär att även en relativt kraftig minskning av den potentiella grundvattenbildningen får försumbara effekter för det undre magasinet. I princip kommer påverkan att inskränkas till det bortsprängda området och de närliggande höjdområdena uppströms där en mindre avsänkning av grundvattenytan kommer att ske, denna avsänkning har dock ingen påverkan i marknivå eftersom grundvattennivån redan idag ligger en bit under marken i höjdområdena. De brunnar som ligger i närområdet berörs inte heller eftersom de ligger väl utanför det område som kan påverkas. 4.4 Konsekvenser av påverkan Den planerade utvidgningen av RGS 90:s verksamhetsområde på fastigheten kommer att innebära en permanent avledning av grundvatten från området som sprängs ut i samband med byggnationen. Bortledning sker även från de brunnar som RGS 90 installerat inom området. Den planerade grundvattenbortledningen kommer ej att innebära några negativa konsekvenser för närliggande brunnar. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte medföra risk för skador, sättningar eller andra negativa effekter på kringliggande brunnar, väg 155, järnvägsspåret eller närliggande fastigheter. Structor Miljö Göteborg AB
RGS 90 Sverige AB Sida 5 av 6 813-139 2014-12-10 Den sammantagna effekten av bortledningen från den planerade ytan och brunnarna kommer inte att innebära någon negativ effekt på allmänna eller enskilda intressen 5 Miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) innehåll En kompletterande Miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas för vattenverksamheten. Denna kommer att ha följande innehåll: Administrativa uppgifter Allmän beskrivning/verksamhetsbeskrivning Nollalternativ Miljösituationen/miljöpåverkan av vattenverksamheten Sammanfattning/slutsatser Icke-teknisk sammanfattning 6 Samrådet RGS 90 planerar inte att hålla något samrådsmöte då bedömningen är att den ytterligare påverkan vattenverksamheten innebär i ärendet och också den miljöpåverkan som vattenverksamheten ger upphov till är försumbar. Synpunkter på verksamheten kan skickas till: Structor Miljö Göteborg AB Att. Niklas Ander Kungsgatan 18 411 19 GÖTEBORG eller niklas.ander@structor.se För att kunna få med alla handlingar i kompletteringarna till Miljödomstolen behöver vi era synpunkter senast måndagen den 2014-12-22. Structor Miljö Göteborg AB
RGS 90 Sverige AB Sida 6 av 6 813-139 2014-12-10 För RGS 90 Sverige AB Structor Miljö Göteborg AB Göteborg 2014-12-10 Niklas Ander Bilaga 1. Hydrogeologiskt PM Structor Miljö Göteborg AB
Författare Jakob Warringer Telefon +46 10 505 31 55 Mobil +46703504681 jakob.warringer@afconsult.com Datum 2014-12-10 Uppdragsnummer 701842 Beställare RGS 90 Sverige AB Hydrogeologiskt PM-Lilla Rödjan ÅF INFRASTRUCTURE AB ÅF INFRASTRUCTURE AB Jakob Warringer Johan Lindenbaum ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, SE-401 51 Göteborg, Registered office: Stockholm, Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, Org nr 556185-2103 Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 1 (12)
Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Förutsättningar... 3 2.1 Höjdsystem... 3 2.2 Områdesbeskrivning... 3 2.3 Geologi... 4 2.4 Avrinning och dräneringar... 5 2.4.1 Storskalig... 5 2.4.2 Verksamhetsområdet... 6 2.5 Grundvattenmagasin och grundvattenflöden... 6 2.5.1 Grundvattenmagasin... 6 2.5.2 Hydrauliska egenskaper... 7 2.5.3 Grundvattenflöden... 7 2.6 Vattenbalans... 8 2.6.1 Grundvattenbildande områden och utströmningsområden... 8 2.6.2 Brunnar och vattenuttag... 8 2.6.3 Vattenbalansberäkning... 9 3 Planerad vattenverksamhet... 10 4 Motstående intressen... 11 4.1 Allmänna intressen... 11 4.2 Enskilda intressen... 11 5 Påverkan från vattenverksamheten... 11 5.1 Påverkansområde och storlek på avsänkningen... 11 6 Slutsats... 12 7 Referenser... 12 Ritning Ritning 01 - Avrinning Ritning 02 Motstående intressen Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 2 (12)
1 Bakgrund och syfte RGS 90 söker nytt tillstånd för sin upparbetningsanläggning ligger inom fastigheten Arendal 12:117 på centrala Hisingen i Göteborg i samband med en planerad utökning av verksamheten. Som en del i utökningen planeras utsprängning av ett område på drygt 25 000 m² och marknivån kommer att sänkas från som högst cirka 32 m ned till cirka 14 m. Detta kommer att medföra en viss bortledning av grundvatten och RGS 90 avser därför att söka tillstånd för vattenverksamhet samtidigt som tillstånd söks för utökningen av verksamheten. RGS 90 avser även att söka lagligförklarande av två bergborrade brunnar de har på fastigheten. ÅF Infrastructure AB (ÅF) har fått uppdraget att ta fram det tekniska underlaget till denna tillståndsansökan. 2 Förutsättningar 2.1 Höjdsystem Alla höjder i dokumentet anges i höjdsystemet RH 2000. 2.2 Områdesbeskrivning RGS 90:s upparbetningsanläggning ligger inom fastigheten Arendal 12:117 på centrala Hisingen i Göteborg. Verksamhetsområdet ligger i en dalgång som löper i nordost-sydvästlig riktning genom landskapet, se Figur 1. Den norra änden av verksamhetsområdet ligger på 31 meters höjd över havet medan den södra ligger på cirka 14 meter över havet. Längsmed botten på dalgången går riksväg 155 och ett järnvägsspår. Dalgången sluttar svagt i nordvästlig riktning. Den huvudsakliga markanvändningen i närområdet utgörs i övrigt av skog samt av industrimark med olika typer av verksamheter. Direkt öster om RGS 90:s anläggning ligger en stor bergtäkt, Vikans kross, som drivs av Skanska. Söder om väg 155 återfinns en logistikcentral samt lokaler för kontor och andra verksamheter. I närområdet finns några enstaka bostadshus, varav det närmsta är beläget cirka 60 meter sydväst om RGS 90:s verksamhetsområde. Det tillkommande området vid den planerade utökningen av verksamheten utgörs av höjder med berg i dagen samt skogsmark, se Figur 1. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 3 (12)
Figur 1. RGS 90:s nuvarande och planerade verksamhetsområde, se svart figur. Fastighetskartan Lantmäteriet. Medgivande R50103251_140001. 2.3 Geologi Berggrunden i området utgörs enligt SGU:s bergrundskarta i skalan 1:50 000 av gnejsiga bergarter. Enligt bergrundskartan finns inga näraliggande sprickzoner. Västra Hisingen utgörs av ett kuperat landskap där berg i dagen eller ytligt liggande berg utgör det dominerande inslaget i den geologiska situationen. Dalgångarna och lågpunkterna är generellt fyllda med glacialt och postglacialt avsatt lera. Leran kan underlagras av friktionsmaterial (morän) innan berg påträffas. Ställvis förekommer även svallsediment i form av postglacial sand som är avlagrad antingen direkt på berget, alternativt underlagras av lera eller morän. De geologiska förutsättningarna i omgivningarna runt RGS 90:s upparbetningsanläggning är ganska typiska för Göteborgsområdet och Västra Hisingen. I höjdområdena saknas jordtäcke, istället återfinns berg i dagen, alternativt ett tunt jordtäcke i lokala svackor, se Figur 2. I de låglänta områdena utgörs de ytliga jordlagren av lera. Leran underlagras sannolikt av ett tunnare lager av morän innan berget påträffas. Jordlagrens totala mäktighet i dalgången uppskattas av SGU till 10-20 m enligt jorddjupskartan, skala 1:50 000. Lokalt överlagras leran eller berget av svallsediment i form av sand eller grus. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 4 (12)
Figur 2. Utdrag ur SGU:s jordartskarta skala 1:50 000. Inom dagens verksamhetsområde är lera den dominerande jordarten medan ett tunt jordtäcke och berg i dagen är förhärskande i det planerade utbyggnadsområdet, se svart figur. Den dominerande jordarten inom RGS 90:s nuvarande verksamhetsområde utgörs av glacial lera. I ytterkanterna av verksamhetsområdet utgörs den ytliga geologin av berg i dagen. I norra delen samt i mitten av verksamhetsområdet överlagras gränszonen mellan lera och berg av svallsand. Svallsanden underlagras sannolikt av morän eller lera. Troligtvis förekommer även ett moränlager av okänd mäktighet mellan leran och berget. Geologin inom det planerade utbyggnadsområdet utgörs av berg i dagen med mindre inslag av tunna jordlager i lokala sänkor. 2.4 Avrinning och dräneringar 2.4.1 Storskalig Det aktuella området ligger inom delavrinningsområdet Rinner mot Rivö fjord enligt SMHI. Som namnet antyder är Rivö fjord (Kattegatt) som ligger cirka 1,5-2,0 kilometer söder om det aktuella området slutrecipient för ytvatten och grundvatten. Runt RGS 90:s anläggning kan ett lokalt avrinningsområde definieras som har en area på cirka 0,4 km 2, se Ritning 01. I kommande hänvisningar till avrinningsområdet i detta dokument avses detta lokala avrinningsområde. Avrinningsområdet begränsas österut av den stora bergtäkten, Vikankrossen, som idag utgör en vattendelare. I övrigt avgränsas det lokala avrinningsområdet av höjdområdena söder och norr om dalgången. Ytavrinning är den dominerande avledningsvägen för nederbörd eftersom cirka en tredjedel av avrinningsområdets area bedöms utgöras av asfalterade ytor samt att de geologiska förhållandena inte främjar infiltration av nederbörd. Inga större vattendrag återfinns i trakten utan ytavrinningen dräneras via diverse diken ner mot väg 155. Från dikena avleds vattnet till en större dagvattenledning som mynnar ut i en dagvattentunnel, vilken i sin tur har sitt utlopp i Göta Älvs mynning utanför småbåtshamnen söder om Arken. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 5 (12)
2.4.2 Verksamhetsområdet All ytavrinning från RGS 90:s befintliga verksamhetsområde samlas upp i diken och kulvertar och leds bort till en sedimentationsdamm som ligger i den södra änden av verksamhetsområdet. Från sedimentationsdammen passerar vattnet en oljeavskiljare och provtagningsbrunn innan det slutligen avleds till ett dike som leds under väg 155 innan det ansluter till dagvattennätet såsom beskrivs ovan. För detaljer kring RGS 90:s interna dagvattensystem hänvisas till Structors (2014) tekniska beskrivning av verksamheten (Bilaga 2 i tillståndsansökan). 2.5 Grundvattenmagasin och grundvattenflöden 2.5.1 Grundvattenmagasin Inom det definierade lokala avrinningsområdet kan förekomsten av rörligt grundvatten delas in i fyra typområden vilka framgår av Figur 3 och beskrivs nedan: 1) Höjdområdena där berget går i dagen som kan sägas utgöra ett öppet grundvattenmagasin där grundvattenbildningen sker direkt till berget och där grundvatten förekommer uteslutande i spricksystem i berget. 2) Övergångszonen mellan berg och lera där morän och svallsand går i dagen utgör ett öppet magasin där grundvattenbildning sker dels genom direkt nederbörd och dels genom tillrinning från bergsområdet ovanför. 3) Moränlager och berg under leran i dalgången som tillsammans utgör ett slutet grundvattenmagasin där grundvattenbildning i princip endast sker genom tillrinning från randzonen där morän och sand går i dagen. Denna typ av magasin är oftast artesiska vilket betyder att trycknivån i magasinet ligger ovanför magasinets överkant. Många gånger kan trycknivån till och med ligga ovanför markytan. Detta beror på att leran fungerar som ett tätt lock och trycknivån styrs av läget för randzonerna där tillrinningen sker. 4) Den översta delen av lerlagret i dalgången (oftast 1 1,5 m) som utgörs av så kallad torrskorpelera som spruckit upp och påverkats av vegetation och andra processer och gjort den mycket mera genomsläpplig än resterande delar av leran. Detta översta lager fungerar som ett övre öppet grundvattenmagasin som inte står i kontakt med det undre magasinet i berget och moränen. Av dessa fyra typområden berörs endast 1-3 av den planerade verksamheten. Område 4 som utgörs av lerans övre lager i dalgången berörs ej eftersom det redan i dagsläget begränsas mot verksamhetsområdet av det befintliga järnvägsdiket. Detta magasin kommer därför inte att behandlas vidare i detta PM. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 6 (12)
Figur 3. Konceptuell modell över de geologiska och hydrogeologiska förhållandena längs en tänkt transekt på cirka 700 m över dalgången. Notera att topografin är överdriven i förhållande till längden på transekten samt att verkliga jorddjup är okända. 2.5.2 Hydrauliska egenskaper Enligt SGU:s hydrogeologiska karta uppvisar berget låg till måttlig genomsläpplighet med uttagsmöjligheter av grundvatten från bergborrade brunnar som uppgår till mellan 200-600 l/h (mediankapacitet 300 l/h) och 600-2000 l/h (mediankapacitet 900 l/h) i omgivningarna. Detta ger ett en beräknad hydraulisk konduktivitet för Hisingen av 6x10-8 m/s enligt beskrivningen till SGU:s hydrogeologiska karta. Inga mätningar av konduktivitet har gjorts för morän eller svallsand inom området. Generellt kan dock konduktiviteten sättas i spannet 1 10-6 m/s till 1 10-8 m/s för moränen och 1 10-3 m/s till 1 10-5 m/s för sanden (Larsson, 2008) 2.5.3 Grundvattenflöden Grundvattnet i högområdena flödar genom sprickorna i berget ned mot dalgången där det fyller på det undre magasinet. Grundvattnets nivå har observerats i två bergborrade brunnarna som finns på verksamhetsområdet (se Figur 4) till cirka 6 meter under markytan i den norra och 0,1 meter under markytan i den södra vilket motsvarar ca 17 möh för båda. Eftersom ingen inmätning av brunnarna gjorts är värdena osäkra, de verifierar ändå att flödet sker från höjdområdena ned mot dalgången. I det undre magasinet är omsättningen av grundvatten liten eftersom inga tydliga utflödespunkter finns och inget större uttag av grundvatten sker. Flödesriktningen i det undre magasinet är inte närmare känd, men en dominerande flödesriktning åt nordväst kan förväntas med tanke på den storskaliga topografin. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 7 (12)
Figur 4. Lokaliseringen av RGS 90:s brunnar. Den norra brunnen används för att försörja kontorsbyggnaden med vatten medan den södra brunnen förser verksamheten med förbrukningsvatten. Grundvattennivåer redovisas i RH2000 och meter under markytan (m.u.my.). Ortofoto Lantmäteriet. Medgivande R50103251_140001. 2.6 Vattenbalans 2.6.1 Grundvattenbildande områden och utströmningsområden Grundvattenbildning sker i området genom infiltration av nederbörd som faller på berg och jord. Nederbörd som faller på hårdgjorda ytor (asfalt) leds bort via dagvatten- och dräneringssystem och bildar därmed inte grundvatten. Nederbörd som faller på lera bedöms inte heller bilda grundvattnen i en betydande utsträckning. Vad som ska definieras som inströmningsområde eller utströmningsområde för grundvatten i denna typ av geologi är inte helt självklart eftersom samma områden kan fungera som både och beroende på vilket magasin man tittar på. För grundvatten från höjdområdena sker merparten av utflödet i randzonerna mellan berget och leran antingen direkt från berget till våtmarker, diken eller liknande eller till överlagrande morän eller svallsand vidare till det övre magasinet i torrskorpeleran eller till våtmarker eller dikessystem längre ned i dalgången. Samtidigt kan dessa randområden fungera som tillrinningsområden för det undre magasinet under leran. Förklaringen till detta ligger i det mycket stora överskottet i potentiell grundvattenbildning via nederbörden jämfört med de olika magasinens förmåga att leda bort grundvattnet, se kapitel 2.5.3. Merparten av den nederbörd som inte avdunstar eller tas upp av växter och som skulle kunna bilda grundvatten kommer helt enkelt att rinna av i ytliga jordlager och snabbt nå dalgången där det i dagsläget hamnar i dikessystem och transporteras bort. Den lilla omsättning av grundvatten som sker i det undre magasinet ersätts direkt av det stora överskott som finns tillgängligt. 2.6.2 Brunnar och vattenuttag Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det endast en brunn inom det definierade avrinningsområdet. Denna brunn utgörs av en energibrunn på fastigheten Arendal 4:3. Ur energibrunnar sker inget grundvattenuttag varför denna inte påverkar vattenbalansen. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 8 (12)
RGS 90 har två stycken bergborrade på sin fastighet, se Figur 4 (föregående sida) och Tabell 1. Brunnarna borrades 2012 av Peekab brunnsborrning. Vid anläggningen av brunnarna uppmättes grundvattennivån i borrhålen till 6 meter under markytan i den norra brunnen och 0,1 meter under markytan vid den södra. Dessa grundvattennivåer bekräftades vid ett fältbesök av ÅF under november 2014. Ur den södra brunnen uttas grundvatten som används i verksamheten. Vattnet används för vattenbegjutning vid sortering av bygg- och rivningsavfall för att minska damning. Förbrukningen av vatten som används i verksamheten uppgår till i genomsnitt 0,33 m 3 /dygn (120 m 3 /år) Den norra brunnen förser RGS 90:s kontorslokaler med dricks- och förbrukningsvatten, vilket bedöms motsvara i genomsnitt cirka 70 liter per anställd och dag. Verksamhetens totala vattenförbrukning bedöms uppgå till i genomsnitt cirka 140 m 3 /år. Tabell 1. Uppgifter om RGS 90:s brunnar. Brunn Norra Södra Totaldjup (m) 80 120 Djup till fast berg (m) 1,5 3,0 Borrhålets diameter (mm) 140,1 137,4 Grundvattennivå (m.u.my.) 6,0 0,1 Grundvattennivå (RH2000) 16,5 17,4 2.6.3 Vattenbalansberäkning Nettonederbörden (nederbörd med potential att bilda grundvatten) uppgår enligt SGU till cirka 400 mm per år i området. Hur stor del av nettonederbörden som infiltrerar och så småningom bildar grundvatten beror bland annat på markanvändning, jordart och topografi. Direkt infiltration av nederbörd som bildar grundvatten sker främst i jord men kan även ske direkt på berg via sprickor. Att exakt ange hur stor del av nettonederbörden som bildar grundvatten är svårt. Överslagsmässigt bildar cirka 10-20 % av nettonederbörden som faller på berg grundvatten medan motsvarande siffra för morän är cirka 30% (Blom, 2013). På sand och grus bildar cirka 80-100% av nettonederbörden grundvatten. Grundvattenbildningen i lera är normalt sett liten till obefintlig. En överslagsberäkning av grundvattenbildningen inom avrinningsområdet enligt ovan nämnda infiltrationsfaktorer ger en grundvattenbildning på mellan 12 000 och 20 600 m 3 per år. Hur utströmning av grundvatten fördelar sig inom området är inte närmare känt men det kan utan vidare sägas att den absolut största andelen avrinner i randzonen mellan berg och lera och relativt snabbt når dikessystemen i dalgången eftersom potentialen för grundvattenbildning vida överstiger grundvattenmagasinens bortledningsförmåga. Ett enkelt räkneexempel visar på detta: En teoretisk bortledningsförmåga för det undre magasinet kan räknas fram genom att anta en trolig genomströmningsarea, en grundvattengradient och en hydraulisk konduktivitet för moränen som överlagrar berget. Några exakta data på detta finns inte tillgängliga, men rimliga antaganden kan ändå göras baserat på god lokal kännedom om geologin och vedertagna värden på hydraulisk konduktivitet. Mäktigheten på moränlagret under leran antas till ca 5 m i hela dalgångens bredd och den hydrauliska konduktiviteten antas vara runt 1x10-6 m/s (vilket är ett högt värde för en morän). Vidare antas gradienten följa topografin. Dessa antagande ger en genomströmning av grundvatten av 300 400 m 3 /år vilket kan ställas mot den beräknade grundvattenbildningen på mellan 10 000-20 000 m 3 /år. Trots konstaterad osäkerhet i beräkningarna är det tydligt att grundvattenbildningen är många gånger större än det undre magasinets bortledningsförmåga. Detta faktum är av stor betydelse för bedömningen av påverkan från den planerade verksamheten då det visar att det undre magasinet är tämligen okänsligt för en förändring i den totala grundvattenbildningen. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 9 (12)
3 Planerad vattenverksamhet Det planerade utbyggnadsområdet har en area på ca 25 000 m 2, se Ritning 02. Utbyggnadsområdet utgörs idag till största delen av ett bergsområde med brant topografi. Således kommer utsprängning av berg att krävas för att kunna bygga ut verksamheten som planerat. Dagens marknivå inom det planerade utbyggnadsområdet varierar mellan 14 och 32 meter över havet. Den planerade framtida marknivån varierar mellan 13,47 och 16,00 meter över havet. I Figur 5 visas ett foto över området och i Figur 6 visas en visualisering av utbyggnadsområdet efter utsprängning. Allt grundvatten som idag påträffas ovan den framtida markytan kommer att avledas till diken och dagvattennät via en ny sedimenteringsdamm som injekteras med betong och oljeavskiljare som anläggs inom den södra delen av utbyggnadsområdet. Figur 5. Foto över den nordvästra delen av RGS 90:s nuvarande verksamhetsområde. Det planerade utbyggnadsområdet utgörs av det bakomliggande skogsklädda bergsområdet. Figur 6. Visualisering av utbyggnadsområdet efter utsprängning och schaktning. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 10 (12)
4 Motstående intressen 4.1 Allmänna intressen Enligt Länsstyrelsens webbgis-tjänst finns inga skyddade områden med hänseende till naturvård i närområdet. Det finns heller inga näraliggande vattenskyddsområden eller vattentäkter. Enligt Länsstyrelsens databas för förorenade områden finns det två stycken potentiellt förorenade fastigheter inom avrinningsområdet, inga av dessa berörs av planerad verksamhet. 4.2 Enskilda intressen Enligt SGU:s brunnsarkiv finns tre brunnar, två energibrunnar samt en brunn för övrig användning, i närområdet, se Ritning 02. I dalgången finns väg 155, järnvägsspåret, vattenledningar och några byggnader anlagda på lera. Teoretiskt skulle dessa kunna påverkas av sättningar om trycknivån i det undre magasinet skulle påverkas av den planerade grundvattenbortledningen. Som beskrivs nedan bedöms ingen sådan risk föreligga i detta fall. 5 Påverkan från vattenverksamheten 5.1 Påverkansområde och storlek på avsänkningen Grundvattennivån i berget har observerats till cirka +16,5 meter i RGS 90:s norra brunn som angränsar till det planerade utökningsområdet. Den planerade anläggningsnivån varierar mellan 13,47 och 16,00. Allt grundvatten ovan anläggningsnivån kommer att avledas vilket ger en maximal grundvattenavsänkning i storleksordningen 2-3 meter vid brunnen men blir troligtvis större i de högsta delarna där grundvattenytan kan förväntas ligga något högre. Enligt beskrivningen till SGU:s hydrogeologiska karta för Västra Götaland kan bergets hydrauliska konduktivitet på Hisingen approximeras till 6x10-8 m/s. En mycket försiktig överslagsberäkning av hur mycket vatten som kan tänkas flöda in till den nya schakten där den hydrauliska konduktiviteten sätts till 1x10-7 m/s och man antar en gradient av 5 % in mot schakten skulle ge ett värde i storleksordningen 0,1 l/s eller knappt 3 000 m³/år. Detta är en mycket konservativ beräkning som sannolikt överdriver inflödet kraftigt. Siffran kan jämföras med antagandet att hela den potentiella grundvattenbildningen inom utbyggnadsområdet, samt uppströms belägna områden sätts till 0. Vid ett sådant scenario bedöms grundvattenbildningen inom avrinningsområdet att minska med som mest cirka 3 000 m 3 /år om även uttaget ur RGS 90:s brunnar läggs med. Resultatet av detta värsta scenario skulle innebära att den potentiella grundvattenbildningen till det undre magasinet skulle minska till 9 000-17 600 m³/år jämfört med dagens 12 000 och 20 600 m³/år. Som diskuteras i stycket nedan skulle inte ens detta scenario medföra några negativa effekter för allmänna eller enskilda intressen. Syftet med ovanstående resonemang är inte att visa på vilken avledning som verkligen kommer att ske från den planerade schakten. Att få fram en säkrare siffra skulle kräva omfattande fältundersökningar och mätningar till höga kostnader och skulle fortfarande ge ett värde med stora osäkerheter. Syftet är istället att visa att även med antagande som sannolikt överdriver påverkan kraftigt blir slutsatsen att inga enskilda eller allmänna intressen kommer att påverkas. Anledningen är att som beskrivits tidigare så överstiger den potentiella grundvattenbildningen grundvattenmagasinens bortledande förmåga kraftigt. Detta innebär att även en relativt kraftig minskning av den potentiella grundvattenbildningen får försumbara effekter för det undre magasinet. I princip kommer påverkan att inskränkas till det bortsprängda området och de närliggande höjdområdena uppströms där en mindre avsänkning av grundvattenytan kommer att ske, denna avsänkning har dock ingen påverkan i marknivå eftersom grundvattennivån redan idag Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 11 (12)
ligger en bit under marken i höjdområdena. De brunnar som ligger i närområdet berörs inte heller eftersom de ligger väl utanför det område som kan påverkas. 6 Slutsats Den planerade utvidgningen av RGS 90:s verksamhetsområde på fastigheten kommer att innebära en permanent avledning av grundvatten från området som sprängs ut i samband med byggnationen. Bortledning sker även från de brunnar som RGS 90 installerat inom området. Den planerade grundvattenbortledningen kommer ej att innebära några negativa konsekvenser för närliggande brunnar. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte medföra risk för skador, sättningar eller andra negativa effekter på kringliggande brunnar, väg 155, järnvägsspåret eller närliggande fastigheter. Den sammantagna effekten av bortledningen från den planerade ytan och brunnarna kommer inte att innebära någon negativ effekt för andra allmänna eller enskilda intressen. 7 Referenser Blom, 2013. Grundvattenbildning. Föreläsning på grundvattendagarna 2013. Presentation från föreläsningen finns tillgänglig på: http://www.slideshare.net/sgu_sverige/grundvattenbildninganders-blom. Engdahl, et al. 1999. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, västra delen, f.d. Göteborgs och Bohus län. SGU. Larsson, 2008. Jords egenskaper. Sveriges Geotekniska Institut. Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2014. Länsstyrelsens Webb-GIS, http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/. Data hämtat 2014-12-01. Structor, 2014. Teknisk beskrivning. Bilaga 2 till tillståndsansökan. Hydrogeologiskt PM Lilla Rödjan Slutversion Sida 12 (12)
Dagvatten från verksamhetsområdet avleds till dike i anslutning till järnvägen Ytvatten dräneras från området via väg- och järnvägsdiken Avrinning och dagvatten från verksamhetsområdet samlas upp i en sedimentationsdamm 0 50 100 200 300 400 Meter Avrinning Sedimentationsdamm Utbyggnadsområde Avrinningsområde Verksamhetsområde Industriområde Dike Koordinatsystem: SWEREF 99 12 00 Postglacial sand Postglacial lera Glacial lera Berg OBJEKT: RGS90 Lilla Rödjan. Arendal 12:117 Avrinning av yt- och grundvatten. DATUM: SKALA: 2014-11-21 1:6000 HANDLÄGGARE Johan Lindenbaum RITNING: 01
! (! (! ( # * # * # * # * # * # *! ( # * ( # *! # * 300! (! (! ( # * Meter Energibrunn, privatperson Energibrunn, företag Brunn övrig användning Potentiellt förorenade områden OBJEKT: RGS90 Lilla Rödjan. Arendal 12:117 Motstående intressen. Avrinningsområde Verksamhetsområde Utbyggnadsområde Koordinatsystem: SWEREF 99 12 00 DATUM: SKALA: HANDLÄGGARE RITNING: 2014-11-21 Johan Lindenbaum 1:6000 02