KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12

Relevanta dokument
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap

KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

Kinetik. Föreläsning 1

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Övningstentamen i Matematik I för basåret (HF0021), del 2

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F14

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Känguru 2011 Student (gymnasiet åk 2 och 3)

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Kinetik. Föreläsning 2

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Kinetik. Föreläsning 3

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

Matematik 5 svar. Kapitel Test Blandade uppgifter Kapitel a) dy

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

Kapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar

d dx xy ( ) = y 2 x, som uppfyller villkoret y(1) = 1. x, 0 x<1, y(0) = 0. Bestäm även y( 2)., y(0) = 0 har entydig lösning.

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Kinetik. Föreläsning 4

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl

SÄKERHETSDATABLAD. Innehåll enligt Europaparlamentets och -rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel.

Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081), eventuellt med tillval biokemi (KKB045) (5 timmar)

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

dv dt a 1 positiv ger acc riktad nedåt. m/s a 3 negativ ger acc riktad uppåt

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Att beskriva och benämna

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version

Sammanfattning av STATIK

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag (1325/2014)

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet

Kap 6: Termokemi. Energi:

I en utspädd sur lösning faller sackaros sönder enligt följande reaktion: När man följde reaktionen som en funktion av tiden erhölls följande data:

Weibullanalys. Maximum-likelihoodskattning

Bilaga. dokumentation anses vara det mest krävande, b) att utelämna de migrations- eller er-

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

En normalvektor till g:s nivåyta i punkten ( 1, 1, f(1, 1) ) är gradienten. Lektion 6, Flervariabelanalys den 27 januari z x=y=1.

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken

FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den

Att skapa förutsättningar för bra utvärderingar. Seminarium Regeringskansliet 17/ Kim Forss, Andante tools for thinking AB

Allt du behöver veta om exponentialfunktioner

SVAR: Det är modell 1 som är rimlig för en avsvalningsprocess. Föremålets temperatur efter lång tid är 20 grader Celsius.

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Vetenskapligt skrivande

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan

Lite basalt om enzymer

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

Transkript:

KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.1 14.5

Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Kncentratin ch tid Första rdningens integrerad hastighetsekvatin Halveringstid för första rdningens reaktin Vad är kinetik? Kemisk kinetik ger infrmatin m på vilket sätt mekanism ch hur snabbt hastighetsekvatin kemiska reaktiner sker Termdynamik tar bara hänsyn till början ch slutet av en reaktin

14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Reaktinshastighet Ändring i kncentratin (av reaktant eller prdukt) per tidsenhet. Medelreaktinshastighet Ändring i kncentratin (av reaktant eller prdukt) över ett tidsintervall. R P Medelhastighet för förbrukning av reaktant: v = [R] 2 [R] 1 t 2 t 1 = Δ[R] Δt Medelhastighet för bildning av prdukt: v = [P] 2 [P] 1 t 2 t 1 = Δ[P] Δt OBS! Olika tecken, reaktanten förbrukas ch prdukten bildas Reaktinshastigheten är alltid psitiv! 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Exempel 14.1 Räknas på tavlan Antag att man vi studerar reaktinen: 2 HI(g) H 2 (g) + I 2 (g) ch finner att under ett tidsintervall m 100 s så minskar kncentratinen av HI från 4,00 mm till 3,50 mm. Hur str är medelreaktinshastigheten?

14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Exempel 14.1 Svar: 5,0 10 3 mm s 1 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Unika medelreaktinshastigheten För att inte behöva ange vilket ämne sm avses använder man den unika medelreaktinshastigheten. För reaktinen aa + bb cc + dd är den unika medelreaktinshastigheten: v = 1 Δ[A] = 1 Δ[B] = 1 Δ[C] = 1 Δ[D] a Δt b Δt c Δt d Δt Eftersm den unika medelreaktinshastigheten ges av kefficienterna så bör man ange den balanserade reaktinsfrmeln.

14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Self-test 14.2A Räknas på tavlan Medelreaktinshastigheten för reaktinen N 2 (g) + 3 H 2 (g) 2 NH 3 (g) Haber-Bsch har rapprterats vara 1,15 mm NH 3 h 1. a. Vad är medelreaktinshastigheten över samma tidsperid m a p förbrukningen av H 2? b. Vad är den unika reaktinshastigheten? 14.1 Kncentratin ch reaktinshastighet Self-test 14.2A Svar: a. 1,72 mm H 2 h 1 b. 0,575 mm h 1

14.2 Mmentan reaktinshastighet Mmentan reaktinshastighet Reaktinshastigheten vid ett givet tillfälle Hastigheten vid en given tid bestäms av derivatan ( d[r]/dt) Källa: Sfi Elmrth, KEMA02 H12 14.2 Mmentan reaktinshastighet Mmentan reaktinshastighet Mmentan reaktinshastighet för förbrukning av reaktant: v = d[r] dt Mmentan reaktinshastighet för bildning av prdukt: v = d[p] dt Unika mmentana reaktinshastigheten (för reaktinen aa + bb cc + dd) v = 1 d[a] = 1 d[b] = 1 d[c] = 1 d[d] a dt b dt c dt d dt Frtsättningsvis är det mmentana reaktinshastigheten sm avses (m inget annat anges! Reaktinshastigheten är alltid psitiv!

14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Hastighetsekvatinen talar m vilka kncentratiner sm påverkar reaktinshastigheten återspeglar det mlekylära skeendet ( ttalstökimetrin) bestäms alltid experimentellt (ftast undersöks initialhastigheter, dvs man undviker att prdukterna påverkar reaktinen ch reaktinshastigheten) Exempel Atmsfärskemi 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) Hastighetsekvatin v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] 2 k = 0,54 M 1 s 1 k hastighetsknstanten är karaktäristisk för reaktinen ch temperaturen Reaktinshastigheten är alltid psitiv! NO 2 i trpsfären http://en.wikipedia.rg/wiki/file:aura_omi_nitrgen_dixide_trpsphere_clumn.png 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Exempel 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) Hastighetsekvatin v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] 2 k = 0,54 M 1 s 1 Slutsatser Hastighetsekvatinen berr av prdukten [NO 2 ][NO 2 ] kllisinen mellan två NO 2 påverkar hastigheten Inga andra ämnen påverkar reaktinshastigheten inga andra ämnen deltar i kllisinen Reaktinen är en elementarreaktin dvs det sm tecknats är det sm händer på det mlekylära planet Ovanstående hastighetsekvatin är av andra rdningen! Reaktinshastigheten är alltid psitiv!

14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning ReaktinsrdningReaktinshastigheten är alltid psitiv! Exempel Nllte rdningens reaktin (t ex nedbrytning av etanl i krppen) v = k[etanl] 0 = k Första rdningens reaktin 2 N 2 O 5 (g) 4 NO 2 (g) + O 2 (g) (se s. 566) v = k[n 2 O 5 ] Andra rdningens reaktin 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] 2 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning ReaktinsrdningReaktinshastigheten är alltid psitiv! Ttal reaktinsrdning v = k[a] a [B] b Ttala reaktinsrdningen ges av: a + b + Enheten för k ges så att enheten för v blir kncentratin (eller tryck) per tidsenhet Ttal reaktinsrdning 1 2 3 Enhet för k s 1 M 1 s 1 M 2 s 1 Anm. Hastighetsekvaktinen kan i vissa fall vara berende av kncentratinerna av prdukter!

14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Hur bestämmer man hastighetsekvatinen? Metd 1: Initialhastighetsmetden Bra till: Långsamma ch kmplicerade reaktiner (bildade prdukter endast i låga halter initialt) Strategi: 1. Variera kncentratinerna på reaktanterna 2. Mät initialhastigheten för varje reaktinsblandning 3. Utvärdera hur hastigheten berr av initialkncentratinen 4. Sätt samman uttrycket för hastighetsekvatinen 14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Exempel 14.2 Löses på tavlan Fyra experiment utfördes för att undersöka hur initialhastigheten för förbrukning av BrO 3 (brmat) i reaktinen BrO 3 (aq) + 5 Br (aq) + 6 H 3 O + (aq) 3 Br 2 (aq) + 9 H 2 O(l) varierar när kncentratinerna av reaktanterna ändrades. Bestäm ur experimentella data: 1. reaktinsrdningen m a p varje reaktant samt ttala reaktinsrdningen 2. skriv hastighetsekvatinen för reaktinen ch bestäm hastighetsknstanten, k

14.3 Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning Exempel 14.2 Svar: 1. v = k[bro 3 ][Br ][H 3 O + ] 2, ttala reaktinsrdningen: 1 + 1 + 2 = 4 2. k = 12 M 3 s 1 Bestämning av hastighetsekvatin Metd 2: Integrerad hastighetsekvatin dvs passning av experimentella data till matematiskt uttryck Jämförelse 1:a rdningens reaktin 1:a rdningens reaktin 2:a rdningens reaktin

14.4 1:a rdningens integrerade hastighetsekv. Reaktin Hastighetsekvatin A P v = d[a] dt = k [A] Integrerad hastighetsekvatin [A] = [A] härledning s. 572 573 0 e kt ln[a] = ln[a] 0 kt Beräkna kncentratinen vid visst tid Exempel 14.3 Räknas på tavlan Reaktin 2 N 2 O 5 (g) 4 NO 2 (g) + O 2 (g) stökimetrisk reaktin Hastighetsekvatin v = k[n 2 O 5 ] k = 5,2 10 3 s 1 Vilken kncentratin av N 2 O 5 finns kvar 10,0 minuter efter start av sönderfallet vid 65 C m initialkncentratinen var 0,040 M? ur Tabell 14.1?

Beräkna kncentratinen vid visst tid Exempel 14.3 Svar: 0,0018 M (1,8 mm) Bestäm hastighetsknstanten Exempel 14.4 Räknas på tavlan När cyklprpan värms vid 500 C (773 K) ismeriseras den till prpen Följande kncentratiner av cyklprpan uppmättes vid lika tider efter reaktinsstarten. t (min) 0 5 10 15 [C 3 H 6 ] t (M) 1,50 10 3 1,24 10 3 1,00 10 3 0,83 10 3 Bekräfta att reaktinen är av första rdningen med avseende på cyklprpan ch beräkna jämviktsknstanten.

Bestäm hastighetsknstanten t (min) 0 5 10 15 [C 3 H 6 ] t (M) 1,50 10 3 1,24 10 3 1,00 10 3 0,83 10 3 ln[c 3 H 6 ] t 6,50 6,69 6,91 7,09 ln[c 3 H 6 ] Bestäm hastighetsknstanten Exempel 14.4 Svar: när ln[c 3 H 6 ] plttas sm funktin av t får man en rät linje stämmer med första rdningens hastighetsekvatin. Lutningen är k, k = 0,040 min 1 (dvs k = 6,6 10 4 s 1 ).

14.5 Halveringstiden t ½ Halveringstid (t ½ ): Den tid det tar att halvera startkncentratinen 1:a rdningens reaktin t ½ är knstant kan beräknas ur sambandet ln[a] = ln[a] 0 kt ln [A] t [A] 0 = kt kt = ln [A] 0 [A] t t = 1 k ln[a] 0 [A] t sätt t = t ½ ch [A] t = ½[A] 0 t 12 = 1 k ln [A] 0 1 [A] = 1 2 0 k ln2 t 12 = ln2 k 14.5 Halveringstiden t ½ Bilgisk utsöndring Typiskt exempel på 1:a rdningens prcess Exempel 14.6 Räknas på tavlan En tnåring andas 1989 in kvicksilverånga. Halten kvicksilver uppmättes i urinen (vilket var prprtinellt mt halten i krppen) till 1,54 mg l 1. Kvicksilver(II) elimineras från krppen i en första rdningens prcess, ch har en halveringstid på 6 dagar. Vilken var halten i patientens urin i mg l 1 efter 30 dagar m ingen behandling gavs?

14.5 Halveringstiden t ½ Exempel 14.6 Svar: 0,05 mg l 1 Nästa gång Andra rdningens integrerad hastighetsekvatin Reaktinsmekanismer Elementarreaktiner Hastighetsekvatiner för elementarreaktiner Kedjereaktiner Hastigheter ch jämvikt Reaktinsmdeller Temperaturens effekt Kllisinsterin Transitins State teri Påskyndande av reaktiner Katalys Industriell katalys Levande katalysatrer: enzymer