Handläggare Datum Kristina Olson 2011-08-10 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat samma resursfördelningssystem sedan starten. Nämnden startade 1 januari 1992 och lagom till budgetarbetet 1994 var ett nytt resursfördelningssystem färdigt. Under årens gång har vissa justeringar gjorts men grundprinciperna har varit oförändrade. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiseras behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl. a uppdatera en del begrepp. Skolverket pekar också på att kompensatoriska fördelningsprinciper i för liten grad genomsyrar de resursfördelningssystem som tillämpas av landets kommuner. I Kalmar kommuns budget för 2012 beskrivs ett projekt under perioden 2012-2014 rörande jämställdhetssäkring av kommunens verksamheter. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Utredningsuppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet utifrån nedanstående principer: Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras. - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx kristina.olson@kalmar.se
2 (8) - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen - Timplanens förändring och ny läroplan - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer - Fördelning till individintegrerade särskoleelever - Resursfördelning till s.k. särlösningar, ex förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas Systemet ska - stödja den decentraliserade organisationen - vara öppet och transparent - vara förutsägbart - vila på offentlig statistik och fakta Därutöver ska - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - kompensationer ska vara synliga - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott Nya begrepp Nuvarande resursfördelningssystem består av ett barnomsorgs- och elevbidrag som är lika för alla inom respektive verksamhetsform samt ett enhetsbidrag som baseras på enhetens specifika förutsättningar när det gäller t ex lokaler, bakgrundsfaktorer, speciallösningar m m. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet jfr elevbidrag och barnomsorgsbidrag. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola mm samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av.
Nuvarande fördelningssystem finns beskrivet i bilaga 1. 3 (8)
4 (8) Grundbelopp Generellt gäller att mer pengar kommer att tilldelas i grundbidraget än motsvarande tilldelning i de nuvarande elev- och barnomsorgsbidragen. Det betyder att ju större enhet desto mer pengar erhåller enheten. Belopp som tidigare har legat i enhetsbidraget och där riktats till enheten fördelas nu generellt. Förvaltningschefens pott för strategiska medel kan användas om effekterna av systembytet behöver mildras. Mätning av antalet barn och elever kommer att göras 12 ggr per år istället för 11 eftersom den nya skollagen föreskriver detta när det gäller fristående verksamhet. Juli månad sätts till samma som augusti helt enligt lagens skrivning. Grundskola Bidragen kommer att fördelas efter ålder på samma sätt som sker idag. Den enda förändringen är att elever i år 6 som går på 6-9skolor tilldelas samma bidrag som elever i år 7-9. Elever som går kvar på f-5skolor i år 6 tilldelas samma bidrag som för år 4-5. Skillnaden mot idag är att eleverna i år 6 på 6-9skolor tilldelas ett högre bidrag för att kunna ingå i den organisation som gäller på 6-9skolor. Elever i år 6 som går kvar på f-5skolor får inte lägre bidrag än idag utan det beräknas på motsvarande sätt som nu med undantag för övriga förändringar som gäller för alla. Bidraget grupperas efter ålder för att realtera till timplanen enligt följande indelning: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) Grundskola år (6)7-9 Fritidshem Nuvarande barnomsorgsbidrag till fritidshemsverksamheten är timbaserat. Utredningen som är gjord visar att det resursfördelningssystemet styr enheterna att lämna organisationen med samlad skoldag för att på så sätt få skoldagen att sluta tidigare och därmed få mer fritidshemstid och alltså mer betalt för detta. Samlad skoldag innebär att skoldagen börjar och slutar vid samma tid och dagen luckras upp med andra aktivteter än undervisning. Vi ser också på mätningar att barnens vistelsetider på fritidshemmen är ungefär 2/3 av den schemalagda tiden. Antalet timmar blir då inte rättvisande som underlag för ersättning. Enheternas omfördelning av resurser från fritidshem till grundskola fortsätter. Ett resursfördelningssystem som fördelar efter antalet barn istället för efter schemalagd tid påverkar inte organisationen på samma sätt. Ev. kan ett grundbelopp vara uppdelat efter ålder likt bidraget för grundskolan, dvs. ett högre bidrag för elever i år f-3 och ett lägre bidrag till elever i år 4-6. Detta är en utveckling som efter utredning får införas som ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet är att enheter som har haft längre vistelsetider än snittet får en lägre ersättning och enheter som har haft kortare vistelsetider än snittet får en högre ersättning än idag. Fördelarna är att det nya systemet inte gynnar att enheterna organiserar sin verksamhet efter ersättningsnivån utan efter vad som är bäst för barnen ur pedagogisk synvinkel.
5 (8) Förskola och pedagogisk omsorg Nuvarande bidrag till de båda verksamheterna är timbaserat. När det gäller förskolan finns ett högre bidrag för de första 15 timmarna per vecka som barnet är i förskolan och ett lägre bidrag för resterande timmar under vecka. När det gäller pedagogisk omsorg är bidraget lika för alla timmar. Ända sedan timbidraget infördes i samband med att maxtaxan kom har förskolans rektorer påtalat att de vill ha ett åldersfördelat system med ett högre bidrag för de yngre barnen (1-3 år) och ett lägre för de äldre barnen (4-5 år). I arbetet med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem har alternativet med ett åldersbaserat bidrag per barn prövats och förkastats. Vistelsetiden är den avgörande faktorn när det kommer till förskolans verksamhet. Det måste hela tiden finnas en bemanning för att ta hand om de barn som har långa vistelsetider. Enheterna organiserar redan i dag sin verksamhet i olika åldersintervall. När frågan har varit uppe i ekonomigruppen har det varit en majoritet för att behålla nuvarande timbaserade system. Både ålder och vistelsetider skulle kunna användas som faktorer men det blir ett oöverskådligt system för rektorerna när de gör prognoser och budgetantaganden. En av ledorden för det nya resursfördelningssystemet är att det ska vara förutsägbart. Vi förordar därför att nuvarande modell med bidrag per timme behålls för förskola och pedagogisk omsorg. I ett andra steg ska beloppen för de första 15 timmarna respektive resterande timmar per vecka som barnet vistas i verksamheten ses över. Möjligen bör en omfördelning ske mellan de olika timbeloppen till förmån för att öka bidraget för de första 15 timmarna per vecka. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd Den nya skollagen talar i 10 kap 39 om att det måste tas individuella beslut för varje barn/elev när det gäller bidrag för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Inom barn- och ungdomsförvaltningen bedöms att motsvarande 1,5 % av budgetomslutningen bör avsättas för barn som har omfattande behov av särskilt stöd inom grundskola, särskola och förskola. Det motsvarar drygt 10 mkr i 2011 års budgetnivå. Bidraget bör fördelas två gånger per år med huvudtilldelningen i samband med budgetarbetet samt löpande för förändringar som exempelvis inflyttade barn. Fördelningen beslutas på delegation av förvaltningschefen efter beredning av samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, skolpsykolog och skolläkare. För att komma ifråga för tilldelning ska enhetens egna möjligheter vara uttömda. Till ansökan ska bifogas pedagogisk dokumentation, psykologutlåtande etc. Förfarandet liknar det som gäller för ansökan och antagning till våra kommunala resursskolor. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar.
6 (8) Förslaget är att ett prestationsbaserat resursfördelningssystem införs. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. Idag har Kalmarsundsskolan ansvar för modersmålsverksamheten i grundskolan. De beräknar 30 minuter modersmål per elev och vecka. Det blir en kostnad på 4 417 000 kr för drygt 11 tjänster. Ofta läser eleverna några stycken tillsammans och då ökar ju den sammanlagda tid eleverna får per vecka. Det behövs också medel för reseersättning för modersmålslärarna i o m att de har elever på flera enheter. Kostnaden bedöms till 80 000 kr per år. Material och fortbildning för pedagogerna behövs också till en kostnad av116 000 respektive 33 000 kr. Sammanlagt skulle det behövas 4 646 000 kr för att bedriva modersmålsundervisning för nuvarande 773 elever. Detta ger ett tilläggsbelopp på 6 010 kr per elev som deltar i modersmålsundervisning. Idag finns 4 431 000 kr avsatt till denna verksamhet. Utökningen med 215 000 kr är finansierad genom en marginell minskning av beloppen till undervisning, pedagogisk materiel och fortbildning i grundskolan (vilket motsvarar en minskning med ca 50 kr per elev). Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen Idag fördelas 8 % av budgetomslutningen efter de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna som bygger på SALSA när det gäller grundskolan. För förskolans del uppgår andelen till 5 % av budgetomslutningen. En av målsättningarna med att se över resursfördelningssystemet är att öka de kompensatoriska inslagen. För att en förändrad fördelning i grundskolan ska få ett reellt genomslag så måste andel pengar som fördelas efter bakgrundsfaktorerna öka till åtminstone 15 %, gärna 20 %. I förslaget är andelen beräknad till 20 %. När det gäller förskolan är andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorerna fördubblad och uppgår till 10 %. Att öka andelen ytterligare kan försvåra möjligheten att få tillstånd en grundbemanning i områden med låga bakgrundsfaktorer. Nivåerna kommer att ses över årligen i samband med budgetarbetet. Effekterna av att pengar omfördelas från grundbeloppet, som är lika för alla, till ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som beräknas efter SAL- SA-faktorerna är att enheter som har ett högt SALSA-värde får mer pengar och enheter som har ett lågt SALSA-värde får mindre pengar än med nuvarande system. Det är ju det som blir resultatet om det kompensatoriska inslaget i resursfördelningen ska öka. Förslaget med ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen går hand i hand med kommunens projekt att jämställdhetssäkra de kommunala verksamheterna och att budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad.
7 (8) Bidrag till verksamheter som ger service åt hela kommunen Bidrag till verksamheter som ger service åt mer än den egna enheten räknas in i kategorin grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Vi har tidigare kallat dem speciallösningar. Det avser verksamheter som resursskolor, sjukhusskolan, ob-omsorg, öppen förskola/familjecentraler, gemensamma tjänster mm. Det finns också medel på centrala konton för t ex barn- och ungdomsnämndens och förvaltningskontorets kostnader, särskilda insatser för personal i behov av särskilt stöd, div. projektmedel mm. Dessa medel kommer också att benämna grundbidrag med särskild beräkningsgrund. Strategiska medel I förslaget till nytt fördelningssystem finns det två nya poster för strategiska medel. Dessa bör huvudsakligen fördelas i samband med budgetarbetet för att enheterna ska kunna ta hänsyn till dem i sin planering. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel Detta är ett nytt inslag i resursfördelningen. Barn- och ungdomsnämnden bör ha en pott att fördela utifrån uppdragen i den utbildningspolitiska visionen för att på så sätt förstärka genomförandet av besluten vilket har varit ett problem med tidigare planer. Det är viktigt att beslut och resurser följs åt. En viss del av resurserna ska i framtiden fördelas efter prestation, t ex om enheterna överträffar sina förutsättningar när det gäller måluppfyllelse m m. Nämnden kommer att fastställa enligt vilka kriterier en prestationsbaserad resursfördelning ska ske. Därefter byggs den prestationsinriktade fördelningen in i resursfördelningssystemet. Denna fråga behöver dock utredas mer. Hur mäter man prestationer i förskolan? Hur mäter man prestationerna på f-5skolor - utifrån nationella prov? Införandet av prestationsbaserad resursfördelning bör komma i ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet eftersom frågan kräver en rejäl genomlysning. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel är tänkta att uppgå till 0,5 % av budgetomslutningen vilket motsvarar ca 3,5 mkr i budget 2011. Huvuddelen av medlen bör fördelas i samband med budgetarbetet så att enheterna vet vilka pengar de har att röra sig med. Förvaltningschefens strategiska medel Dessa medel har i viss mån funnits de senaste två åren, då benämnda oförutsedda utgifter, och har legat på nivån 2,5 4 mkr per år. Förvaltningschefens strategiska medel ska dels användas till att förstärka genomförandet av gemensamma utvecklingsområden, dels till att tillfälligt kunna förstärka de enheter där förvaltningschefen bedömer det som motiverat. En summa bör också användas till oförutsedda utgifter under året. Förvaltningschefens strategiska medel är tänkta att uppgå till 1 % av budgetomslutningen vilket motsvarar knappt 7 mkr i budget 2011. Särskilda beräkningar för fristående verksamheter När det gäller fördelning av barn- och ungdomsnämndens och förvaltningschefens strategiska medel så kommer de fristående verksamheterna att erhålla ett snittbidrag av dessa medel. Det innebär att de strategiska medlen inte berör de fristående verksamheterna.
8 (8) De fristående verksamheterna erhåller inte medel för Modersmål de fristående enheterna kan däremot ansöka om tilläggsbelopp för denna verksamhet Öppen förskola/familjecentraler OB-omsorg Sjukhusskola Särskola tillstånd från skolverket krävs för att bedriva denna verksamhet Barn- och ungdomsnämndens kostnader för ersättning till presidium, arvoden och övriga utgifter. Övriga kommunala speciallösningar som t ex satsningen på våra tre resursskolor erhåller fristående verksamhet sin andel av. Fristående verksamhet erhåller sedan tidigare ett bidrag för momskompensation som uppgår till 6 % av utbetalat bidrag. Fristående utbildningsverksamheter har inte samma möjlighet till momsavdrag som kommunala verksamheter har och detta bidrag ska utjämna skillnaderna i ekonomisk bärkraft. Särskolan Särskolan har idag ett resursfördelningssystem som liknar nuvarande fördelningssystem för övrig verksamhet med elevbidrag och enhetsbidrag. Det bör dock bli tydligare och mer strukturerat för att fungera. I dag tenderar det till att bli helt individbaserat vilket är en omöjlighet ur planeringssynpunkt. Förlaget för särskolans nya resursfördelningssystem liknar det som föreslås för övrig verksamhet: grundbelopp för grundsärskola grundbelopp för träningssärskola grundbelopp för individintegrerade elever som till stora delar bör motsvara det som ges för grundsärskola grundbelopp för fritidshem för grundsärskoleelever grundbelopp för fritidshem för träningssärskoleelever tilläggsbelopp för elever i behov av extra ordinärt stöd utifrån särskolans bedömningsgrunder Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt Kjell-Ove Petersson Förvaltningschef Bilagor Bilaga 1 - Nuvarande resursfördelningssystem Bilaga 2 - En jämförelse av nuvarande och nytt resursfördelningssystem per kommunal enhet
Bilaga 1 1 (6) Handläggare Datum Kristina Olson 2011-01-18 Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Bakgrund Kalmar kommun tillämpar sedan 1994 ett resursfördelningssystem som vi kallar barn- och elevpeng. Det består av tre olika delar - grundbidrag (barnomsorgs- och elevbidrag), enhetsbidrag och gemensamma resurser. Förvaltningen är organiserad i dryga 20 enheter med antingen bara år 7-9, blandade enheter med både år f-6 och barnomsorg eller rena barnomsorgsenheter. Enheterna har ett totalt ekonomiskt ansvar och får själva bära med sig sina över- eller underskott mellan åren. Sedan 2003 tillämpar vi också elevpeng i särskolan. Inför varje nytt budgetår görs en översyn av resursfördelningssystemet och nödvändiga justeringar genomförs. Barn - och ungdomsförvaltningen är en tydligt decentraliserad förvaltning med alla beslut som rör enheten delegerade till rektor. Som konsekvens av detta fördelas i stort sett alla pengar, som Barn - och ungdomsnämnden har, till enheterna och rektor har fullt ekonomiskt ansvar för tilldelade medel. Centralt finns en liten del pengar. De går till gemensamma funktioner som det är svårt att fördela ut på enheterna. Alla pengar som Barn- och ungdomsnämnden disponerar i driftbudgeten fördelas ut vid budgettillfället. Det finns inga centrala potter som enheterna kan söka pengar från. Detta bidrar också till tydigheten i systemet. Det är viktigt att enheterna har en ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser. Därför finns resultatutjämningsfonder som enheterna kan spara pengar i över åren. Kriterier för vårt resursfördelningssystem Vid framtagandet av ett resursfördelningssystem måste olika avväganden göras. Resursfördelningssystemet skall upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Samtidigt får det inte vara för schabloniserat. C:\Documents and Settings\buijn\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKAD\Resursfördelning_bou_beskrivning (2).doc Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 951, 391 29 Kalmar Skeppsbrogatan 55 0480-45 30 08 kristina.olson@kalmar.se
2007-09-03 Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genomsnittsbarnet/-eleven. Det enklaste är att ta alla pengar som finns avsatta och fördela dem på antalet barn/elever. Då får man en elevpeng som är lika för alla. Det svarar upp mot kravet att resursfördelningssystemet skall vara enkelt att ta fram och förstå men inte mot kravet på att fungera för alla barn och elever. Resursfördelningssystemet kan också göras väldigt komplext men en mängd hänsynstaganden och faktorer. Då får man ett system som är svårt att både ta fram och förstå. Barn- och ungdomsnämnden har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för t ex socioekonomiska faktorer, lokalkostnader och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbidrag) och specifikt (enhetsbidrag). I grundbidraget ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, materiel, mat och fortbildning för personalen. I enhetsbidraget ligger det som är specifikt för varje enhet. I ytterområdena behövs pengar till skolskjuts. Fr o m ht 2008 kommer kostnaderna för skolskjuts att ligga på kommunledningskontoret. Det finns särskilda resursskolor och förskolor med specialinriktning t ex en allergiförskola och en förskola för barn i behov av språkkommunikation. De har hela kommunen som upptagningsområde. Fr o m 2010 har kostverksamheten överförts till en egen enhet inom förvaltningen. Resursfördelning Grundbidrag Grundbidraget består av en summa per barn/elev som är lika för alla inom respektive verksamhetsform. Elevbidraget varierar beroende på vilket årskursintervall eleven går i. Det är olika bidrag för förskoleklass, år 1-3, 4-6 och 7-9. Barnomsorgsbidraget varierar beroende på verksamhetsform och är timbaserat. I förskolan erhålls ett högre bidrag för de första 15 timmarna som barnet är i verksamheten. Man kan se det som uppstartskostnader för att hålla igång en avdelning. För resterande timmar erhålls ett lägre bidrag. Fritidshem och familjedaghem har ett timbidrag som är lika för alla timmar. Det är barnens planerade närvaro som mäts. Föräldrarna lämnar in ett schema. I grundbidraget ligger det som är oberoende av enhetens eller elevens/barnets förutsättningar såsom materiel, mat, fortbildning för personal och löner till pedagogisk personal. När det gäller särskolan så finns det elevbidrag för elevassistenter, pedagogisk personal och pedagogisk materiel. Bidraget varierar efter vilken skola eleverna går på. 2
2007-09-03 Enhetsbidrag I enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna beroende på olika faktorer som t ex lokalkostnader, socioekonomiska faktor, barn och elever med stora behov av särskilt stöd, svenska som andra språk, speciallösningar m.m. De olika enhetsbidragen kan variera ordentligt mellan enheterna beroende på deras förutsättningar. Lokalkostnader Lokalkostnaderna varierar beroende på byggår och vilka krav som gällde vid byggnationen. Antalet m2/barn varierar mellan enheterna. På vissa håll har man lokaler som kan utnyttjas mycket effektivt, medan motsatsen råder på andra enheter. År 2005 infördes ett system med schablonhyror, dvs. alla enheter har samma m2-pris. Det gör det enklare att hantera när vi har elevminskningar och behöver dra ner på lokalytor eftersom komplicerande faktorer som byggår, lokalstandard m m inte påverkar kostnaden. Fr.o.m. 2011 ligger 50 % av lokalbidraget i enhetsbidraget, 50 % i elevbidraget respektive barnomsorgsbidraget. Bakgrundsfaktorer/Barn och elever med stora behov av särskilt stöd 1. Merparten av resurserna inom denna del av enhetsbidraget fördelas genom den s.k. bakgrundsfaktorn. Sedan många år har vi använt socioekonomiska faktorer som en del i vårt resursfördelningssystem till skolor och förskolor. Vi har dock problem med tillgången på relevant data. Nu har vi fått möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet Följande bakgrundsfaktorer och definitioner används: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Andel pojkar Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. 2. En mindre del av resurserna fördelas riktat till de enheter som har en ovanligt hög andel - synnerligen personalkrävande barn och elever med funktionshinder - individintegrerade elever och om enheten betalar för - dyra placeringar i andra kommuner. 3
2007-09-03 Dessa resurser fördelas efter insamlande av information från förvaltningens eget resursteam, habiliteringen och det neuropsykriatiska teamet. De enheter, som enligt denna bedömning har en ovanligt hög andel barn och elever, får en extra riktad tilldelning. Svenska som andraspråk I budgetunderlaget, som tas in på våren inför kommande års budget, anger enheterna sitt behov av svenska som andra språk. Underlaget ska kompletteras med ett s.k. svantest som grupperar eleverna efter deras kunskaper i svenska. Enheterna tilldelas medel utifrån svantest och befintliga resurser. Mitt under pågående budgetår sker inga justeringar. Om det blir något kvar på detta konto vid årets slut omfördelas medel till enheter som har haft underskott på motsvarande konto. Fr o m 2008 införs enhetsbidrag till förberedelsegrupper på Kalmarsundsskolan och Dörby-/Barkestorpsskolorna. Det är meningen att nyanlända elever först skall gå i förberedelsegrupp på någon av dessa skolor innan de börjar på sin hemskola. Speciallösningar På några enheter finns det s.k. speciallösningar som får särskilt riktade medel: Lindsdal - resursskola för år 7-9 Ögonstenen, Smedby, Barnens Gård - OB-omsorg Vasa skolområde - ateljén, språkverkstaden Vasa skolområde - avd för barn med behov av teckenspråk/kommunikation Falkenberg - resursskola år 1-6, sjukhusskola Löner - Pedagogisk personal Löneläget på enheterna i förhållande till snittlöneläget ses över varje år. Ibland är avvikelserna markanta. Det gällde lärargrupper både inom förskolan och inom grundskolan. Skillnaderna beror oftast på åldersfördelningen bland personalen och ger effekten att den enhet som har yngre lärare ges bättre ekonomiska förutsättningar än den som har äldre lärare. Löneavvikelser på mer än 2 % gentemot snittlön kan justeras, uppåt eller neråt. Varje år tas beslut om det är aktuellt att göra denna omfördelning eller inte. Övriga enhetsbidrag Det utgår dessutom enhetsbidrag till löner till lokal administration och ledning, öppen förskola/familjecentral, kapitalkostnader, städkostnader och förbrukningsinventarier. Gemensamma resurser Grundbidrag och enhetsbidrag tillsammans bildar det vi kallar barn- och elevpeng. Naturligtvis har vi kvar en del pengar centralt som vi kallar de gemensamma resurserna. Det är bl.a. central administration och ledning, nämndens kostnader, centrala resurser för elevvård som t ex skolläkare och psykologer, medel för anpassningstjänster och en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 4
2007-09-03 Mätning av antal barn och elever ger enheterna deras intäkter Enheternas faktiska barn- och elevantal mäts varje månad utom juli och det faktiska grundbidraget kan därför bli annorlunda än det man har planerat för i sin budget. Enhetsbidragen ligger dock fast, om det inte blir ändrade förutsättningar som ökade lokalkostnader genom hyreshöjningar eller dyl. Enheterna får varje månad information om hur de ligger till på sin intäktssida med grundbidraget. I sina budgetuppföljningar ska de ta hänsyn till både drift- och investeringsbudget samt sina intäkter i form av barnomsorgs- och/eller elevbidrag. Avvikelser som upptäcks under året diskuteras med berörda chefer för att de skall kunna korrigera och planera om under året. Vi mäter 11 månader om året juli är mätningsfri för alla verksamheter. Såväl intäkter som kostnader för interkommunala barn/elever hanteras lokalt. Bidrag till friskolor och särskild undervisning (SL10: 3) hanteras centralt. 5
2007-09-03 Ekonomiåret för lokal ledning och administration Januari Enheternas bokslut med kommentarer och inventarieförteckningar lämnas till förvaltningskontoret i mitten av månaden. Februari Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om årsrapport för föregående år och budgetförutsättningar för kommande planeringsperiod. Maj Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter första tertialet (per 30 april). Juni Kommunfullmäktige tar beslut om budget för kommande treårsperiod. Enheternas budgetunderlag lämnas till förvaltningskontoret senast den 15 juni. Augusti Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter förtsa halvåret (per 30 juni). September Budgetarbetet för kommande treårsperiod börjar. Enheterna får sina ekonomiska ramar senast v 37. Enheterna har samtal med förvaltningskamrer. Oktober Enheterna lämnar sitt budgetförslag för kommande treårsperiod till förvaltningskontoret senast v 41. Samtidigt lämnas önskemål om investeringsbudget Detaljerad konteringsbudget lämnas vid samma tillfälle. SCB-statistik över barn och elevantal, personal m m lämnas per den 15 oktober. November Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om enheternas internbudgetar samt om investeringsbudget för kommande budgetår. Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter tredje kvartalet (per 31 september). 6
Bilaga 2 Jämförelse nuvarande och nytt resursfördelningssystem Enheter Nuvarande Nytt Diff Avvikelse i % ROCNEBY 24 931 25 359 428 2% ÅBY 18 230 18 465 235 1% LINDSDAL 51 062 51 772 710 1% FÖRSK Pulpeten 18 166 17 429-737 -4% FÖRSK Pyttan 16 893 16 455-437 -3% KALMSUND 57 514 59 513 2 000 3% BJÖRKENÄS 17 650 17 456-193 -1% ÖGONSTEN 19 647 20 268 622 3% DJURÄNG 23 644 24 178 535 2% TROLLET 23 248 23 388 140 1% VFUNKABO 18 961 18 468-493 -3% ÖFUNKABO 27 395 27 341-54 0% LINDÖ 32 564 32 265-299 -1% VASA 71 955 73 825 1 870 3% FALK 41 225 41 060-164 0% RINKABYH 38 793 38 005-788 -2% BARKEST 18 355 18 063-291 -2% DÖRBY 22 470 22 047-423 -2% FSK SMEDBY 24 964 24 567-397 -2% TREKANTEN 25 868 25 962 94 0% Sum enheter 593 533 595 889 2 356 0% Gem adm. 28 266 26 119-2 147-8% Kost 47 291 47 699 408 1% Gem. Skola 8 416 8 473 57 1% Gem. BO -68 925-68 925 Gem.sär 2 740 2 740 Enskild vht -3 783-3 098 685-18% Sum gemensamt 14 005 13 008-997 -7% STINSEN 3 043 2 981-63 -2% KOTTEN 2 365 2 220-145 -6% SNICKARG 1 806 1 908 103 6% SKATTKAM 2 653 2 516-138 -5% BACKSIPP 4 576 4 474-102 -2% HJÄRTAT 2 151 2 110-41 -2% REGNBÅG 12 673 11 477-1 197-9% WALDORF 7 741 7 416-325 -4% SÖDRA SK 18 572 18 421-151 -1% KARL-OSKAR 7 375 8 065 690 9% ÖLANDS FR 138 126-11 -8% NYBRO MONTE 133 116-17 -13% Sum fristående 63 227 61 831-1 396-2% SÄRSKOLA 18 313 18 313 TOTALT 689 078 689 040-37 0% Minskningen på fristående verksamheter beror på det ökade kompensatoriska inslaget i resursfördelningen.