Barnskyddsplan för Borgå och Askola Vi hjälper barnfamiljerna tillsammans 21.5.2014
Innehåll 1 Barnskyddsplan för Borgå och Askola... 3 2 Barnskydd är vårt gemensamma intresse... 5 3 Utvärdering av åtgärder enligt barnskyddsplanen från år 2010... 7 3.1 Barnskyddet är allt oftare hjälp i barnets hem... 9 3.2 Hur mår barnfamiljerna i Borgå och Askola?... 10 4 Vision: Tidig hjälp till barnfamiljer... 13 4.1 Stöd för föräldraskap från basservicen... 13 4.2 Familjerna får hjälp i livets brytningsskeden... 16 4.3 Vi leder och utvecklar tjänsterna för barnfamiljer tillsammans... 18 4.4 Barnfamiljer, tredje sektorn och kommunen i samverkan... 20 4.5 Askolas åtgärdsförslag... 21 5 Uppföljning och utvärdering av planen... 24 Källor... 24 2
1 Barnskyddsplan för Borgå och Askola Enligt 12 i barnskyddslagen (2007:417) ska kommunen eller flera kommuner tillsammans göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen är lagstadgad och den används för att styra, leda och utveckla arbetet för barns och ungas välfärd i kommunen. Planens innehåll ska beaktas i kommunens budget. Syftet med planen är att säkerställa en diskussion om resurserna för tjänster för barn och unga personer och om utvecklandet av tjänsterna (Centralförbundet för barnskydd 2013b, 37). Med hjälp av planen utvecklas barnskyddet och tjänsterna för barnfamiljer så att de bättre motsvarar behoven hos barn och unga personer i kommunen samt stöder föräldrarna, vårdnadshavarna och de andra personer som har ett ansvar för barnens vård och uppfostran. Planen ska vara barnorienterad, så att verksamheten hela tiden fokuserar på att öka barnets och barnfamiljernas välmående. Barnskyddsplanen för Borgå stad och Askola kommun godkändes av Borgå stadsfullmäktige 17.12.2008 107 och Askola kommunfullmäktige 13.11.2008 64. Planen uppdaterades 19.5.2010. Arbetet för barns och unga personers välfärd i Borgå stad och Askola kommun styrs av följande dokument: Stadsstrategi 2014 2017 och kommunstrategi Välfärdsberättelse Barnskyddsplan 2014 2017 Askola kommuns verksamhetsplan för rådgivningsarbete, skol- och studenthälsovård samt förebyggande munhälsovård, samt Borgå stads motsvarande program, vars beredning pågår. Vägkost för livet. En uppdaterad rapport om hur barn och unga mår år 2011 Ungdomsgarantin i Borgå. Utredning. 2013 Målet är att före utgången av denna barnskyddsplans programperiod, år 2017, upprätta en multiprofessionell välfärdsplan för barn och unga, som styr arbetet för att främja barnfamiljernas välmående i Borgå. Enligt barnskyddsplanen har tjänsterna till barnfamiljer i Borgå och Askola följande mål: att öka barnfamiljernas välmående att vid behov hjälpa barnfamiljer med deras problem, i ett tidigare skede än hittills och i första hand genom basservice att arbeta och utveckla tjänsterna tillsammans med barnfamiljer och med professionella som arbetar med barnfamiljer. Planen har utarbetats av följande arbetsgrupp: chef för social- och familjeservice Maria Andersson, chef för barnfamiljearbetet Annika Immonen, de ledande socialarbetarna Ville Heininen från Askola och Susanne Forsblom från Borgå, stadens jurist Johanna Andersson, socialhandledare
Susanna Koskinen från Askola samt arbetsgruppens sekreterare Jenny Arponen till 30.9.2013 och Mervi Makkonen från 1.10.2013. En del av arbetet med planen var diskussionsmöten som ordnades för professionella som arbetar med barnfamiljer och för kommunernas invånare. Diskussionerna gällde följande frågor: Vilka former av hjälp till barnfamiljerna och stöd för föräldraskap finns i Borgå? Hur kunde barnfamiljer bättre hjälpas genom kommunal basservice, utan klientrelation till barnskyddet, samt genom församlingarnas, organisationernas och invånarnas egen verksamhet? Hur kunde man öka barnets delaktighet och trygghet, och hjälpa i synnerhet de familjer vilkas liv överskuggas av arbetslöshet, fattigdom eller rusmedel? På basis av PM för dessa möten och resultat från riksomfattande utredningar har arbetsgruppen sammanställt en plan för att främja välfärd och förebygga problem i barnfamiljer samt för att ordna samarbete mellan olika aktörer. Planen gäller åren 2014 2017. Samarbetsparter har hörts och har kunnat kommentera planens utkast. I Askola har åsikterna inom olika sektorer kartlagts med en skriftlig enkät. Barnfamiljer har intervjuats på två familjekaféer. I planens andra kapitel granskas de kommunala tjänsterna för barnfamiljer i enlighet med barnskyddslagen som en helhet på tre nivåer. I första hand kommer vi att stärka basservicen, så att behovet av barnskydd minskar. Uppnåendet av målen i barnskyddsplanen 2010 samt barnskyddets nuläge i kommunerna bedöms i kapitel tre. Det tredje kapitlet ger uppgifter om hur barnfamiljerna mår i Borgå och Askola, enligt planens centrala bedömningskriterier. På basis av de höranden som har ordnats och de publikationer om barnskydd som har getts ut har arbetsgruppen sammanställt målen för planen i kapitel 4. De föreslagna åtgärderna kommer att främja barnfamiljernas välmående och förebygga problem i familjerna, då åtgärdernas genomförs i samarbete mellan olika aktörer. 4
2 Barnskydd är vårt gemensamma intresse Barnskyddslagens syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Tryggandet av barnets rättigheter är en uppgift som berör hela samhället och således också hela kommunkoncernen. Lagen ger en bred definition av begreppet barnskydd: Barnets föräldrar och vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets välfärd. Kommunen ska stödja föräldrar i deras uppgift som fostrare. I triangeln nedan (Perälä 2012, s. 56) beskrivs de kommunala tjänsterna till barnfamiljer enligt definitionen i barnskyddslagen: 1. Det tidiga stödet, nivå 1 i triangeln, består av kommunal basservice. Social- och hälsovården, barndagvården, undervisningsväsendet och de övriga tjänsterna för barn, unga personer och barnfamiljer ska stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare och klarlägga barnfamiljernas behov av särskilt stöd. Den lägsta nivån motsvaras i planen av begreppet "basservice". 2. Förebyggande barnskydd hör till nivå 2. För att främja barns och unga personers välfärd tillhandahåller kommunen också sådant förebyggande barnskydd som avses i 2 kap. i barnskyddslagen då barnet eller familjen inte är klient inom barnskyddet. Åtgärderna kan bestå t.ex. av frekventa möten på rådgivningen, särskilt stöd inom småbarnsfostran eller i skolan, eller specialungdomsarbete. Nivå 2 kallas i planen "särskilt stöd inom basservicen". 3. Det barn- och familjeinriktade barnskyddet, som baserar sig på klientrelation, hör till nivå 3, den högsta nivån. Barnskyddets anställda stöder klientfamiljerna tillsammans med andra professionella på denna nivå. Barnskyddets klientfamiljer har en särskild rätt till basservice och särskilt stöd inom basservicen på basis av barnskyddets klientplan. Då familjen inte längre behöver barnskydd, fortsätter samarbetet för att trygga en fortsatt tillgång till hjälp inom basservicen. Den högsta nivån i planen kallas "barnskydd". 3. Barn- och familjeinriktat barnskydd 2. Särskilt stöd inom basservicen 1. Basservice (alla barnfamiljer) Enligt lagen täcker barnskyddet alla tre nivåer i triangeln. Målet är att en så stor del som möjligt av barnfamiljerna blir hjälpta på nivåerna ett och två. Detta är den ledande principen i planen. På alla 5
nivåer ska barns och unga personers behov och önskemål beaktas och barnfamiljernas egna resurser stärkas. Barnskyddet är av stor betydelse för barnfamiljerna i kommunen och för kommunen som helhet, utifrån både mänskliga och ekonomiska kriterier. I Borgå beräknas utgifterna för barn- och familjeinriktat barnskydd år 2014 uppgå till cirka 7 miljoner euro. Under de senaste åren har utgifterna minskat, till följd av att barnskyddet satsat på stöd som ges i barnets hem. Barnskyddets klienter använder också mycket den övriga kommunala servicen. Samarbete är viktigt, för att familjerna ska få sådan hjälp som har effekt och för att överlappande arbete ska undvikas. Efter de många familjedråp som inträffade i Finland under åren 2011 2012 har flera riksomfattande utredningar gjorts för att utveckla barnskyddet. I utredningsrapporterna betonas betydelsen av tillräcklig personal och kompetens inom barnskyddet, samarbete med barnet och familjen och med andra professionella samt behovet att utveckla basservicen och det särskilda stödet på nivåerna 1 och 2 (bl.a. SHM 2013a, SHM 2013b, Centralförbundet för barnskydd 2013a, Centralförbundet för barnskydd 2013b.) Barnfamiljerna möter ofta professionella bl.a. på rådgivningen, i småbarnsfostran, i skolan samt i ungdomstjänster. Genom att utveckla tjänsterna på nivå 1 (basservice) och 2 (särskilt stöd inom basservicen), enligt triangeln ovan, kan behovet av barnskydd på nivå 3 minskas. Klientrelation inom barnskyddet får inte vara en förutsättning t.ex. för hemservice eller familjearbete (SHM, 2013, 18.) Huvudansvaret för hjälp till barnfamiljer inom de kommunala tjänsterna ska ligga hos den som bäst kan hjälpa i den aktuella situationen. Primärt ges hjälpen i barnets naturliga miljö, t.ex. hemma, inom småbarnsfostran eller i skolan (SHM 2013, 11). Enligt Borgå stads strategi 2014 2017 ska servicen utvecklas med minskande resurser. Om nya resurser behövs, ska de påvisligen ge besparingar i servicen. Enligt strategin är målet att minska välfärdsklyftorna mellan invånarna i Borgå, att förebygga marginalisering av unga personer, att stödja föräldraskapet och att i rätt tid erbjuda förebyggande tjänster för barnfamiljer. Strategin förpliktar de kommunala aktörerna att utveckla tjänster för barnfamiljer, i synnerhet på nivåerna 1 och 2 i triangeln ovan. Enligt Askola kommuns strategi (2014) ska basservicen vara klientorienterad, och i tjänsterna utnyttjas samarbete med andra kommuner, föreningar och organisationer samt privata serviceproducenter. Personalresurser riktas till basservice och sakkunskap. 6
3 Utvärdering av åtgärder enligt barnskyddsplanen från år 2010 Utfallet och effekterna av den föregående, år 2010 uppdaterade planen sammanfattas nedan. Mål i planen från år 2010 Antalet familjearbetare i basservicen ökas årligen Flera familjearbetare behövs inom socialarbetet för barnfamiljer för att utveckla det intensiva familjearbetet inom den öppna vården, med sikte på att minska behovet av placering utom hemmet och att göra placeringstiden kortare. Hemservicen för barnfamiljer bör utökas årligen Hur målet förverkligats Har förverkligats endast delvis: En ny familjearbetare finns bland de nya befattningar som inrättades vid rådgivningen i början av år 2013. Från början av år 2013 har MLL utbildat 10 frivilliga familjefaddrar. Uppnåddes. Två nya familjearbetarbefattningar från början av år 2012 och en ny befattning från början av år 2013. Inom barnskyddet har placeringarna fortsatt att minska sedan år 2010. Har förverkligats endast till en liten del: Lions klubi Porvoo Borgoensis donerade en servicesedel på 200 euro för tillfällig hemhjälp via rådgivningen. Hemservicen har kompletterats med köptjänster. Konsekvenser för barnfamiljer och kostnader Familjearbetarens lönekostnader på årsnivå är cirka 40 000 euro. Rådgivningens behov av familjearbetare har varit stort. Under år 2013 har 74 familjer tagit kontakt, och 38 familjer har träffat familjearbetaren vid ett individuellt besök. De familjer där familjearbetet är avslutat har fått fortsatt stöd av MLL:s familjefaddrar. De årliga kostnaderna för verksamheten är 6 000 euro. Lönekostnaderna cirka 120 000 euro. Personalökningen har gett besparingar i köptjänsterna och mera resultat i klientarbetet. Barnskyddets totalkostnader har sjunkit från år 2011 till år 2013 med 0,5 %. Ökar inte stadens kostnader. Det är svårt för barnfamiljer att få praktisk hjälp i hemmet, eftersom hemservicen bara har två familjearbetare och köptjänster endast används för särskilt behov. Fyra nya tjänster inom socialarbete för barnfamiljer, bestående av två socialarbetare och två socialhandledare före åren 2011-2013 Uppnåddes. År 2012 inrättades 2 socialhandledartjänster och 1 socialarbetartjänst, och år 2013 inrättades en socialarbetartjänst. De årliga lönekostnaderna är 185 000 euro. Personalökningen har gett besparingar i köptjänsterna och mera resultat i klientarbetet. Barnskyddets totalkostnader har sjunkit från år 2011 till år 2013 med 0,5 %. 7
Mål i planen från år 2010 En ny ungdomshemsenhet grundas. Tillräckliga budgetmedel bör anvisas för förebyggande utkomststöd, och stöd ska riktas till barnfamiljer. Hur målet förverkligats Förverkligades delvis i och med att enheten för stödboende för ungdomar Nuotta grundades 1.8.2012 med pengar från ett arv. För närvarande är verksamheten tidsbestämd, till 31.12.2014. Har förverkligats delvis. Målet har inskrivits i anvisningarna om utkomststöd och beaktats vid beviljandet av utkomststöd till barnfamiljer. Det förebyggande utkomststödets andel av utgifterna för utkomststöd i Borgå ligger fortfarande under rekommendationerna. Konsekvenser för barnfamiljer och kostnader Kostnaderna betalades med arvspengar ca 170 000 euro 1.8.2012 31.12.2013. Unga personer får eftervårdstjänster i Borgå. Mera resultat från eftervård, besparingar i köptjänster för både anstaltsvård och eftervård. Utgifterna för förebyggande utkomststöd var ca 77 000 euro år 2013. Med stödet blir den tid då familjen behöver utkomststöd kortare och familjen får hjälp i krissituationer. Missbrukartjänsterna ska vara mångsidiga och tillräckliga. Åtgärderna i strategin för missbrukarvård ska genomföras. Har förverkligats delvis: Utvecklingsåtgärder har vidtagits, bl.a. gruppverksamhet, utbildning, erfarenhetssakkunniga samt nätverksmottagning. I verksamheten har unga personers, det förebyggande arbetets, barnfamiljearbetets och terapins andel minskat. Samarbetet med barnskyddet har blivit bättre. Resurserna är oförändrade. Projekten Greppa livet 2010-2012 och Erfarenhet ger kraft 2012-2015 ordnades med Kaste-finansiering. Nya serviceformer har utvecklats och responsen har varit positiv. Unga personer samt barnfamiljer söker dock hjälp alltför sent. Unga personer samt barnfamiljer borde fås att anlita tjänsterna i ett tidigare skede. Den föregående barnskyddsplanens mål på triangelns högsta nivå, barnskydd, har förverkligats i Borgå. För basservicen, triangelns nivåer 1 och 2, har målen förverkligats endast delvis. Därför har planen för åren 2014 2017 för Borgås del fokus på att utveckla basservicen och det särskilda stödet inom basservicen, för att behovet av barnskydd ska minska. I Askola har största delen av utvecklingsförslagen i barnskyddsplanen från år 2010 genomförts. Kommunen har satsat i synnerhet på familjearbete, och där finns nu två heltidsanställda familjehandledare. Satsningarna på förebyggande familjearbete har bidragit till att minska antalet klienter inom barnskyddet, och man har kunnat ingripa i familjernas problem i ett tidigt skede. Två anställda inom hemvården har formellt anvisats för familjearbete men på grund av resursbrist används deras arbetsinsats tills vidare för hemservicearbete. Inom Socialt arbetet inrättades en ny socialarbetartjänst inom barnskydd 1.1.2014. Tjänsten är sedan 1.2.2014 besatt med en behörig socialarbetare. Inom sociala arbetet finns också en ledande socialarbetare (tjänsten inrättades 1.5.2013), en anställd för vuxensocialarbete samt en socialhandledare. Socialsektorn har i enlighet med åtgärdsförslaget i planen från år 2010 fått en ny stadigvarande tjänst som byråsekreterare. Inom socialsektorn finns också en sektorsekreterare/förmånshandläggare. 8
Inom bildningssektorn finns en skolkurator med ansvar för både högstadie- och lågstadieeleverna. Anställningen av en ytterligare skolkurator, som ingick i åtgärdsförslagen i planen från år 2010, uteblev i kommunen, vilket begränsar möjligheterna till förebyggande arbete inom den grundläggande utbildningen. Rekrytering till den lediganslagna psykologtjänsten pågår. Psykologens insats kommer att förbättra skolornas elevvårdsarbete och tjänsterna för barnfamiljer. 3.1 Barnskyddet är allt oftare hjälp i barnets hem Hjälp i barnets vardagsmiljö, tillsammans med närstående vuxna eller professionella, är allt oftare den bäst fungerande formen av barnskydd för barnet. Barnskyddsarbetarna kan i sitt arbete konstatera att många barnskyddsanmälningar skulle ha kunnat undvikas, om familjen hade fått hjälp tidigare, t.ex. i form av familjearbete eller hemhjälp inom basservicen. Personalen vid barnskyddet i Borgå är kompetent och personalomsättningen, med undantag för familjeledigheter, har varit liten. Personalökningen och den fortlöpande utvecklingen av arbetet har också minskat de ekonomiska kostnaderna. Kostnaderna började minska år 2011. Ökningen av antalet barnskyddsanmälningar avstannade år 2011, och anmälningarna och utredningarna kan nu i huvudsak behandlas på det sätt som lagen förutsätter. Av 2011 års strategiska linjedragningar för barnskyddets öppna tjänster och upphandlingar har man förverkligat målen att utveckla det sociala arbetet och de egna tjänsterna samt att konkurrensutsätta köptjänsterna. Utnyttjandet av en multiprofessionell expertgrupp för barnskyddsarbetet har inte förverkligats, och målet att utveckla det förebyggande barnskyddet har förverkligats endast delvis. Nya verksamhetsformer inom den öppna vården utvecklas hela tiden, och bl.a. familjemedling erbjuds nu som egen verksamhet. Sedan år 2006 har antalet placerade barn halverats. Antalet har årligen minskat och ligger nu under 80 barn och unga. Borgå ordnar regelbundet träning för blivande fosterfamiljer, och de långvariga placeringarna görs i familjer. Föräldrarna till placerade barn får stöd från en Voikukkia-kamratstödsgrupp. Under de senaste åren har allt flera spädbarn blivit klienter redan vid födseln eller under det första levnadsåret genom föregripande barnskyddsanmälan. För arbete med spädbarnsfamiljer behövs i synnerhet ett multiprofessionellt samarbete samt fungerande mödra- och skyddshemstjänster. Bland barnskyddets klienter finns allt oftare familjer med utlänningsbakgrund, och i arbetet behövs handräckning bl.a. från ambassader för att skydda ungdomar som har flytt till utlandet. Barnatillsyningsmännen möter i sitt arbete allt mer utmanande situationer i separerade familjer, och i de svåraste fallen måste barnskyddet ingripa. Dessa utmaningar inom barnskyddet kan bemötas genom att i enlighet med denna barnskyddsplan utveckla verksamheten så att familjerna får hjälp i ett tidigare skede än nu, på nivåerna 1 och 2 i triangeln, samt genom samarbete mellan olika instanser. I Askola uppnådde barnskyddets resurser år 2014 den lagstadgade miniminivån, i och med att kommunen anställde en ny socialarbetare som också tjänstgör som barnatillsyningsman. Som följd blev det möjligt för kommunen att avsluta köptjänstavtalet med Sibbo. Två familjehandledare fortsätter inom familjearbetet. Familjearbetet är en mycket central resurs som stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Med familjearbete strävar man efter att påverka exempelvis antalet barnskyddsanmälningar, brådskande placeringar samt omhändertaganden. 9
Ett tecken på familjearbetets resultat är att antalet små barn som barnskyddsklienter i Askola kommun klart har minskat. I Askola kan invånarna i kommunen också själva kontakta familjearbetet direkt, utan barnskyddet som mellanhand. Med denna förebyggande arbetsmodell är det möjligt att ingripa i familjernas problem redan innan en oro för barnskyddssituationen uppstår. Det framgår av barnskyddsanmälningarna att familjen ofta redan tidigare varit klienter för någon form av hjälp inom basservicen och fått hjälp i en akut krissituation. 3.2 Hur mår barnfamiljerna i Borgå och Askola? Barnens och de ungas välmående i Borgå har kartlagts i Välfärdsberättelsen år 2013, som uppdateras år 2014, genom en regional enkät om hälsa och välfärd (Alueellinen terveys- ja hyvinvointitutkimus ATH) år 2012 samt genom en skolhälsoenkät år 2013. De flesta barn och unga i Borgå mår bra. En liten del av barnfamiljerna är emellertid utsatta för faktorer som medför en välfärdsrisk, och välfärdsklyftorna samt trycket i barnfamiljernas vardag har ökat. Helheter som ur barnskyddsplanens synpunkt på ett centralt sätt beskriver barnfamiljernas välmående är: Låga inkomster och fattigdom 27 procent av de unga lever i en familj där en av föräldrarna eller båda har varit arbetslösa under det senaste året. (Skolhälsoenkät 2013) I Borgå ökade arbetslösheten och långtidsarbetslösheten år 2013. Antalet utkomststödsklienter har ökat under åren 2012 och 2013 (Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd, egen statistik). Ungefär en fjärdedel av personerna i arbetsför ålder upplever det som utmanande att täcka utgifterna med sina inkomster och ungefär var tionde har också varit rädd för att maten tar slut innan man får pengar för att köpa mera. (ATH 2012.) I Borgå finns det färre barnfamiljer som får utkomststöd samt färre barnskyddsklienter än i genomsnitt. (ATH 2013) Andelen ensamförsörjarfamiljer som fått utkomststöd en längre tid har ökat sedan år 2011. (ATH 2013) Familjen De unga har allt mera förtroendefulla relationer till föräldrarna, men 10 procent har kommunikationssvårigheter med föräldrarna och 34 procent av föräldrarna vet inte var den unga vistas under veckoslutskvällar. (Skolhälsoenkät 2013) Var tionde av de personer i arbetsför ålder som svarade på enkäten känner sig ensamma (ATH 2012). I skolhälsoenkäten bland unga uppgav 7 procent att de inte hade en nära vän. I Borgå fanns det lite färre skilsmässor år 2012 än i hela landet, och synnerhet jämfört med urbana kommuner, och antalet har sjunkit sedan år 2011. Här finns också lite färre ensamförsörjare än i resten av landet. (ATH 2013) Vardags- och hälsovanor, samt elevvården i skolor Ungdomarnas hälsovanor har blivit bättre sedan år 2010, men 52 procent av unga i högstadieålder uppgav att familjen inte hade en gemensam måltid om kvällarna. 36 procent av dem som svarade står över skollunchen ibland eller oftare, för frukost är andelen 42 procent. 37 procent sover mindre än 8 timmar om vardagar. (Skolhälsoenkät 2013) 10
Över en femtedel uppgav att de dagligen spenderade 4 timmar eller mera vid tv, dator eller spelkonsol. (Skolhälsoenkät 2013) De ungas erfarenhet var att skolhälsovården och skolläkartjänsterna försämrats efter år 2010, och 22 procent upplevde att det var svårt att besöka skohälsovårdaren, 45 procent att det var svårt att besöka skolläkaren. Det anmärkningsvärda är att det upplevdes som lättare att besöka kuratorn (17 %) och psykologen (36 %), även om de upplevda fysiska symtomen var vanligare än de psykiska och mentala. (Skolhälsoenkät 2013) 15 procent har upplev fysiskt hot (Skolhälsoenkät 2013). Arbetslöshet och fattigdom ökar också risken för andra sociala problem och hälsoproblem. Satsningar ska göras på förebyggande tjänster i enlighet med stadens strategi, för att välfärdsskillnaderna mellan barnfamiljer inte ska öka och för att familjen t.ex. vid arbetslöshet eller skilsmässa ska få tillräckligt stöd. För många arbetande föräldrar i Borgå är vardagen hektisk och utmanande. Många barnfamiljer flyttar till Borgå. Bostadspriserna är höga och lånen stora, och för många blir arbetsdagen lång bl.a. för att arbetsplatsen finns i huvudstadsregionen. Tabellen nedan visar att upplevelsen av att man är otillräcklig som förälder och att man misskött hemmet är vanligare i Borgå än i hela landet eller i Nyland. Tillfredsställelsen med mänskliga relationer samt upplevelsen av lycka är mindre i Borgå än i referensområdena. Andelen 20-54-åringar (%) ATH-undersökning 2012 Onnellisuus viimeisen kuukauden aikana Tyytyväisyys ihmissuhteisiin Kotiasioiden laiminlyönti Riittämättömyys vanhempana 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Koko Suomi Itä-Uusimaa Porvoo Enligt stadsstrategin för Borgå 2014-2017 ska barnfamiljerna ges stöd i livets brytningsskeden. Fungerande tjänster för barnfamiljer underlättar familjernas vardag, uppmuntrar familjerna att utnyttja sina egna resurser samt hjälper i utmanande situationer och bidrar till att minska föräldrarnas känsla av otillräcklighet. 11
I Askola är inkomstfördelningen mellan hushållen jämnare än i grannkommunerna. I kommunen har andelen låginkomsttagare varit stabil de senaste åren, på samma nivå som i grannkommunerna. Man bör dock beakta att låga inkomster i barnfamiljer har blivit allmännare jämfört med mitten av 2000-talet. Samtidigt har antalet barnfamiljer som får utkomststöd ökat. Under de senaste åren har också antalet barn och unga i Askola som placerats utanför hemmet fortsatt att stiga. Fattigdom i barndomen försämrar välbefinnandet och hälsan och ökar därmed hälsoskillnaderna. Fattigdom i barnfamiljer leder till att sociala problem går i arv från en generation till nästa. Marginalisering bland unga personer betyder ofta inte bara att man blir utkomststödsklient utan också att man hamnar utanför utbildning. Var tionde ung vuxen i Askola hamnar utanför utbildning. Avsaknad av nära vänner minskar välbefinnandet och har en negativ effekt på självbildens utveckling. Avsaknad av nära vänner är emellertid vardag för var tionde ung person i Askola. Barn och ungas utveckling påverkas i väsentlig grad även av relationen till föräldrarna. Att de vuxna har bråttom kan vara ett problem för barn. Ungefär var femte ung person i Askola upplever brist på föräldraskap. Brist på föräldraskap återspeglas i barns och ungas sociala nätverk, deltagande och förtroende. Trenden hos de unga i Askola, såsom också i hela landet, är att det inte längre är lika populärt att röka regelbundet eller att dricka för att bli full. (Askola kommuns elektroniska välfärdsberättelse 2013 2016). 12
4 Vision: Tidig hjälp till barnfamiljer På basis av de höranden som ordnades när barnskyddsplanen gjordes upp, utför Borgå stad och Askola förebyggande barnskyddsarbete inom bastjänsterna. Arbetet identifieras inte alltid som barnskyddsarbete, och det utvecklas inte systematiskt. Dessutom är den anställda inte alltid medveten om det arbete som någon annan gör, vilket är slöseri med resurser och försämrar den hjälp som familjerna får. Målet för planen är att barnfamiljerna ska få hjälp genom basservice i ett tidigt skede. Detta förutsätter ett förebyggande grepp om arbetet i alla tjänster för barnfamiljer. Vid upprättandet av planen har arbetsgruppens medlemmar i olika sammanhang bekantat sig med metoderna för förebyggande arbete i olika städer. Exempelvis i Imatra har antalet familjearbetare ökat betydligt. På rådgivningen finns nu nästan lika många familjearbetare som hälsovårdare. Imatras satsning på familjearbetare har gett besparingar i specialtjänsterna. Antalet barnskyddsklienter är dock fortfarande större i Imatra än i Borgå, och där ordnas exempelvis inte öppen kommunal småbarnsfostran. I fortsättningen bör servicen för barn och unga i Borgå utvecklas som en helhet. Enligt stadsstrategin finns tilläggsresurser inte att få. Antalet anställda inom olika yrkesgrupper i Borgå i förhållande till antalet barn och unga är en viktig uppgift, då beslut fattas om användningen av resurserna. De förebyggande tjänsterna ökas genom en omfördelning av den befintliga personalens arbetsresurser. I samband med personalförändringar ska bedömas, om befattningsbeskrivningen kan ändras t.ex. så att förebyggande familjearbete ingår i den. Därtill ska man regelbundet bedöma bl.a. köptjänsternas effekt och hur mångsidigt sakkunnigtjänsterna utnyttjas. Vidare ska man regelbundet bedöma bl.a. de nuvarande arbetsmetodernas och köptjänsternas effekt samt hur lokalerna och sakkunnigtjänsterna utnyttjas. 4.1 Stöd för föräldraskap från basservicen De kommuninvånare som deltog i hörandet betonade att barnfamiljerna vid behov bör få konkret hjälp i vardagen, t.ex. i form av familjearbete, hemservice eller samtalshjälp på barnrådgivningen eller familjerådgivningen. Därtill betonades behovet av stöd till föräldrar inom basservicen, triangelns nivå 1, för att alla barn och unga ska ha trygga vuxenrelationer och för att föräldrar till barn i olika åldrar bättre ska orka i vardagen. Familjens gemensamma motions- och kulturaktiviteter betraktades som viktiga välfärdsfaktorer. Det ansågs också vara viktigt att barnfamiljer hade tillgång till samlingsplatser i parker och familjekaféer och att de offentliga rummen var barnvänliga. De unga i ungdomsfullmäktige ansåg att hjälp fanns att få t.ex. från skolkuratorn eller skolpsykologen, om den unga själv begär det. De unga föreslog förbättringar i informationen om tjänsterna, för att kuratorn och psykologen skulle vara bekanta för de unga. Alla tjänster till unga borde vara sådana att de unga själva kan ta kontakt. Vid hörandena upplevdes den centrala basservicen i Borgå, t.ex. rådgivningar, småbarnsfostran, skola och ungdomstjänster, som fungerande. Det konstaterades ändå att samarbete i planeringen och genomförandet kan resultera i bättre service för familjerna och mindre dubbelarbete. 13
Mål Personalen inom basservicen stöder föräldraskap Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid för planering och genomförande Start inom år 2014. Ansvarig part: Arbetsgruppen som planerar projektet Kaste för unga 2014 (Kaste = nationellt utvecklingsprogram för social- och hälsovården), cheferna för tjänster för barnfamiljer, personal, tredje sektorn, Verso Åtgärder Stödet för föräldraskap blir en del av verksamhetsplanen för tjänster för barnfamiljer - och en del av arbetet. Vi kontrollerar att aktörerna identifierar sin roll som en del av det förebyggande barnskyddet. Föreläsningar om föräldraskap ordnas i samarbete med småbarnsfostran och skolorna. Bedömning av effekt: innehåll och mått Föräldrarna får hjälp och uppmuntran i vardagliga problem t.ex. från rådgivningsbyrån, småbarnsfostran och elevvården. Föräldrarnas egna resurser ökar. Behovet av specialtjänster ökar inte. Det nya arbetssättet sparar arbetstid. Uppföljning av ATH-indikatorn upplever att man är otillräcklig som förälder. Mål För barnfamiljer erbjuds förmånliga fritidsaktiviteter: motion och/eller kultur för varje barn, aktiviteter för hela familjen. Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid för planering och genomförande, handledararvoden, t.ex. dagvårdsbarnens och skolelevernas resekostnader, föreningarnas arbetsinsats, lokalitetskostnader. Start inom år 2014. Motions- och kulturtjänster, föreningar, tredje sektorn, utbildningstjänster, ungdomstjänster, tjänster inom småbarnsfostran, social- och familjetjänster Åtgärder Stadens fritidstjänster ska särskilt beakta de stödbehövande barnfamiljernas möjligheter att delta i kultur- och motionstjänster och tjänster som olika samfund ordnar. Tjänsterna för barnfamiljer (skola, småbarnsfostran, rådgivningsverksamhet, socialt arbete) uppmuntrar de stödbehövande barnfamiljerna att delta i fritidsaktiviteter. Bedömning av effekt: innehåll och mått Antalet personer som deltar i motions- och kulturaktiviteter ökar. I skolorna och inom småbarnsfostran finns ett jämlikt utbud av kultur och motion. Antalet deltagare i aktiviteter för barnfamiljer Samarbetet mellan de sociala tjänsterna och kulturoch fritidstjänsterna ökar. Aktiviteterna kan vara barn- och lekorienterade och ägnade att stärka familjegemenskapen. 14
Mål Barnfamiljer erbjuds kortvarigt familjearbete och praktisk hjälp i hemmet, vid behov också utan klientrelation till barnskyddet, skolbarnsfamiljer likaså. Resurser, tidsplan och ansvarig part Familjearbetarnas löner ca 35 000-40 000 euro, servicesedlar, organisationernas kostnader och arvoden till frivilliga medarbetare. Möjligheterna att erbjuda hjälp blir bättre under år 2015. De nuvarande cheferna inom familjearbetet, tredje sektorn (bl.a. församlingarna, MLL, Lions klubi Porvoo - Borgoensis, övriga organisationer som är samarbetspartner) Åtgärder Ökning av antalet familjearbetare inom basservicen, fortsatt servicesedelverksamhet eller förstärkning av hemservicen Centralisering av förebyggande familjearbete och hemservice utreds. Fortsatt utveckling av tredje sektorns verksamhet (t.ex. barnvårdstjänst, familjefaddrar, byamormödrar och byamorfäder, stödfamiljer) Bedömning av effekt: innehåll och mått Antalet klienter hos familjearbete inom basservicen ökar. Familjearbetarna använder sin arbetstid till klientarbete och familjernas behov av specialtjänster minskar. När det förebyggande familjearbetets och hemservices tjänster centraliseras, kan man effektivare ge information om tjänsterna och det blir lättare för familjer att ansöka om familjearbete. Skolhälsovården utvecklas, och elevvårdens sociala tjänster samt den förebyggande missbrukarvården ges större synlighet i skolorna. Ett planmässigt arbete utförs i samarbete med olika aktörer och erfarenhetssakkunniga. Arbetstid, kostnaderna för arrangemang. med början år 2015. Ska beaktas i den rusmedelsstrategi vars uppdatering pågår. Skolhälsovård, elevvård, förebyggande missbrukarvård, ungdomstjänster, polisens socialhandledare och social- och familjetjänster, erfarenhetssakkunniga, 3:e sektorn Samarbete för att ordna planmässigt förebyggande missbrukarvård i skolorna Diskussionsmöten i skolor kring olika teman (mental hälsa, sällskapande mm.) Information till unga om de tjänster som finns, klassbesök mm. Föräldrar aktiveras till besök på skolhälsovårdens mottagning. Tillställningar som ordnas, deltagande, respons från de unga. Önskemål om att utveckla skolhälsovården. Skolhälsoenkäten: hur tjänsterna bedöms i svaren. Förebyggande missbrukarvård finns att få i alla högstadieskolor samt för bestämda målgrupper enligt gemensamma kriterier. Erfarenhetssakkunniga anlitas för tjänsterna. 15
4.2 Familjerna får hjälp i livets brytningsskeden I vissa situationer behöver barnfamiljerna individuell hjälp inom basservicen eller hjälp t.ex. på psykiatrisk poliklinik, oftast på nivå 2 i triangelbilden, en liten del också på barnskyddets översta nivå. Enligt ungdomsfullmäktige behöver de unga hjälp bl.a. när föräldrarna eller personen själv använder rusmedel eller när familjen har ekonomiska svårigheter. De unga betonar det goda bemötandet: att lyssna på vad den unga har att säga, att inte avbryta, inte sätta ord i munnen, inte tolka den ungas problem utan att diskutera saken direkt med personen själv. De unga betonar att överdriven hjälpsamhet eller hjälp mot den ungas vilja inte har önskad effekt. Vid samtal med professionella kom det fram att det i Borgå finns gott om kompetens för att hantera speciella situationer i banfamiljer. Samarbete med barnfamiljer upplevdes som ett utvecklingsobjekt av högsta prioritet, likaså informationen om de övriga tjänster som barnet, den unga eller familjen får. Mål Lågtröskelverksamhet inom missbrukarvård och mentalvård på området utvecklas som en helhet. Säkerställa att blivande mödrar, barnfamiljer samt unga får hjälp i ett tidigt skede. Resurser, tidsplan och ansvarig part Planering och genomförande, utbildningar ger besparingar i arbetstid. Ska beaktas i den rusmedelsstrategi vars uppdatering pågår. Med början år 2015. Arbetsgruppen för rusmedelsstrategi, tjänsterna för barnfamiljer, missbrukarkliniken, hälsotjänster, psykiatriska polikliniker Åtgärder - I missbrukarvården utvecklas förebyggande, uppsökande tjänster samt terapitjänster. - Lågtröskeltjänster inom mentalvården planeras och utvecklas - Anställda inom basservice utbildas i förebyggande missbrukarvård. - Samarbetet och konsultationerna mellan basservice, missbrukarkliniken och de psykiatriska poliklinikerna ökar. Bedömning av effekt: innehåll och mått Den förebyggande missbrukarvårdens och terapitjänsternas andel i missbrukarvården ökar. Behovet av korrigerande tjänster minskar. Färre barnfamiljer behöver läkemedelsbehandling. Olägenheter till följd av missbruk ökar inte. 16
Barnets rättigheter ska beaktas i specialtjänsterna för vuxna. (invandrartjänster, handikappservice, missbrukarvård, mentalvård, utkomststöd till barnfamiljer, missbrukarklinik) Arbetstid för planering och genomförande Inleds under år 2014 Alla chefer och personal i enheter som arbetar med barnfamiljer, planerare - Personalen utbildas i barnoch familjecentrerade arbetsmetoder, och samarbetet med barnskyddet utvecklas. Barn- och familjeorienterad verksamhet står inskriven i enheternas verksamhetsplan, och nya metoder har införts, t.ex. närståendemöten. Mål Tjänsterna för skilsmässofamiljer utvecklas vidare. Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid, kostnaderna för övervakade möten: Från år 2014 Familjerådgivning, Borgå skyddshem, socialt arbete för barnfamiljer, församlingarna, tingsrätten, familjerådgivningscentralen Åtgärder - familjemedling blir en permanent verksamhet - processerna vid hantering av omvårdnadstvister utvecklas - ordnande av tjänster för övervakade möten Bedömning av effekt: innehåll och mått Familjemedling är en etablerad verksamhetsform i Borgå. En processbeskrivning för vårdnadstvister har utarbetats. Antalet barnskyddsanmälningar samt kontakter till socialjouren och familjerådgivningen vid separationer och vårdnadstvister minskar. Rättsprocesser undviks. 17
Professionella arbetar tillsammans och beaktar familjernas behov. Ansvaret för en trygg skoldag för elever som har svårigheter Planering, att komma överens om praxis, personalutbildning och inskolning. Från 2014 uppdatering och ibruktagande av befintliga mallar, 2015 nya mallar efter behov Alla som arbetar med barnfamiljer, i synnerhet psykiatriska polikliniker, barnskydd Mera handledning/stöd, så att eleven kan delta i skolarbetet eller erbjuds en ersättande verksamhet. - Ett konsulterande och kundinriktat arbetssätt på de psykiatriska poliklinikerna, i barnskyddet samt i andra specialtjänster. - Varje anställd kartlägger, vilka andra som arbetar med familjen och utför vid behov pararbete med dem. - Pararbete med anställda från andra enheter utförs också i barnskyddsärenden. Pararbete kan exempelvis utföras med den som gjort barnskyddsanmälan. - Smidig information säkerställs. - Ansvarig arbetstagare anvisas åt familjer som behöver särskilt stöd. - Stödåtgärder för barn och unga som inte kan gå i skola eller eftermiddagsklubb - Stöd till föräldrar till skolelever Barnfamiljer får bättre hjälp när det behövs, överlappande och överflödig hjälp minskar. Informationen blir effektivare. Mera gemensamma möten med klienten, mera konsultationer. Behovet av korrigerande tjänster minskar. Antalet skolelever utan vuxen handledning på dagen eller eftermiddagen minskar. Föräldrarna får stöd för att hantera situationen. från 2015 Elevvården, skolan, eftermiddagsklubbar, tredje sektorn, socialt arbete för barnfamiljer, ungdomstjänster 4.3 Vi leder och utvecklar tjänsterna för barnfamiljer tillsammans I fortsättningen utvecklas stadens tjänster med krympande resurser. Tjänsterna ska ledas och utvecklas i samarbete, så att det överlappande arbetet elimineras och kunderna får information om de tjänster som finns. 18
Mål Tydligare information om tjänster för barnfamiljer, ökad insikt i andras arbete Utnyttja andras yrkeskompetens för att hjälpa barn och unga i Borgå Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid som behövs för planering, dokumentering och uppdatering: påbörjas hösten 2014 Stadens kommunikationsgrupp, utnämnda ansvarspersoner i enheterna, planerare, enheternas chefer, personal Arbetstid för planering och genomförande från 2014 Alla chefer och personal i enheter som arbetar med barnfamiljer, planerare, Åtgärder - Webbsidorna för barnfamiljer utvecklas till en gemensam "servicerådgivning" för barnfamiljer. - De som arbetar med barn och unga känner till sajten och ger sina klienter rådet att besöka den. - gemensam verksamhetsmodell (t.ex. Eroneuvo, Marak, ICPD eller motsvarande) och gemensamma utbildnings- och utvecklingsdagar - Kamratstödsgrupper koordineras i staden. Grupper ordnas i samarbete med olika aktörer, organisationer och frivilliga. - En multiprofessionell arbetsgrupp för experter inom barnskydd planeras. Bedömning av effekt: innehåll och mått Barnfamiljer hittar bättre till tjänsterna. Proffsen kan bättre hjälpa klienterna, också i samarbete med varandra, när de vet vilka alla tjänster som finns. Det överlappande arbetet minskar. Nya gemensamma verksamhetsmodeller har införts och flera gemensamma utbildningsdagar har ordnats. Barnfamiljerna hittar lättare till kamratstödsgrupper och proffsen kan bättre hänvisa sina klienter till grupper. Överlappande arbete elimineras och utbudet på grupper ökar. Användningen av multiprofessionella expertgrupper inom barnskydd ökar och det blir lättare för klientfamiljer att söka hjälp i andra serviceformer. Gemensam insats för att styra och utveckla tjänsterna för barnfamiljer, så att åtgärderna förverkligas. Mötes- och planeringstid: från 2014 Välfärdsgruppen samt Hyvis för barn och unga (Arbetsgruppen för barnens och de ungas välmående i Borgå) - Styrning av åtgärdernas genomförande samt delegering till aktörer - I fortsättningen en gemensam välfärdsplan för barn och unga Åtgärderna har förverkligats och en välfärdsplan för barn och unga har utarbetats tillsammans senast 2017. 19
4.4 Barnfamiljer, tredje sektorn och kommunen i samverkan Invånarnas medverkan samt skapande av förutsättningar för tredje sektorns verksamhet är en del av stadens strategi. Kommunens invånare har önskat att barnfamiljerna aktivt kan medverka i att organisera och utveckla verksamheten och därigenom bidra till barnfamiljernas välfärd. Samarbete med invånarna och tredje sektorn ökar familjernas egna kraftresurser och minskar behovet av tjänster. Mål Bättre verksamhetsförutsättningar för dem som arbetar med barnfamiljer, för aktörer inom tredje sektorn samt för barnfamiljernas egen verksamhet Barnfamiljernas delaktighet i tjänsterna och i planeringen av dem ökas. En påverkningskanal för barnfamiljer grundas. Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid, verksamhetsbidrag, lokalkostnader, organisationers och föräldrars resurser, arvoden till stödpersoner från 2015 Församlingar, föreningar, organisationer, föräldrar, kultur- och fritidstjänster, småbarnsfostran, socialjouren, socialarbete för barnfamiljer, missbrukarkliniken, förebyggande missbrukarvård Planering och arbetstid Från år 2014 Alla chefer och personal i enheter som arbetar med barnfamiljer, planerare, sysselsättningstjänsterna, Kaste-projektets planeringsgrupp, Hyvis, Åtgärder - Anställda från stadens tjänsteproducerande enheter är närvarande vid stora ungdomsevenemang, såsom turneringar samt veckoslut vid skolavslutning eller skolstart. - Frivilliga utbildas för att möta barn och unga som har problem. - Verksamheten med stödpersoner/stödfamiljer för barnfamiljer utvecklas. - Stöd till frivilliga för att ordna evenemang och hobbyverksamhet, bl.a. genom att ställa lokaler till förfogande. Användningen av erfarenhetssakkunniga för tjänsterna ökas. Respons samlas regelbundet från barnfamiljer som använder tjänsterna. En gemensam påverkningskanal för barnfamiljer grundas (t.ex. ett barnfamiljsråd). Bedömning av effekt: innehåll och mått Missbruk bland minderåriga i samband med evenemang minskar och säkerheten ökar, uppsökande verksamhet bedrivs bland unga och barn. De frivilliga medarbetarnas kompetens för att möta ungdomar med problem ökar, ungdomarnas möjligheter att få hjälp förbättras och de kan fortsätta med hobbyverksamhet också om de har problem. Också barnfamiljer som inte är klienter hos barnskyddet kan få en stödperson eller -familj. I Borgå finns många frivilliga föräldrar och aktörer inom tredje sektorn som ordnar verksamhet för barnfamiljer. Barnfamiljerna deltar i planeringen och utförandet av tjänsterna. Barnfamiljernas påverkningskanal fungerar och erfarenhetssakkunniga anlitas. 20
Mål Barnskyddsklienternas delaktighet i samhället ökas; eftervård och andra stödtjänster tryggas också efter att klientsrelationen till barnskyddet upphört. Resurser, tidsplan och ansvarig part Planering och arbetstid Från 2014 Socialarbete för barnfamiljer, sysselsättningstjänster, specialungdomsarbete, Hyvis, andra tjänster för unga. Åtgärder Eftervården utvecklas planmässigt inom socialarbetet för barnfamiljer. En arbetsgrupp för eftervårdstjänster tillsätts. Stöd ges för bostäder för ett självständigt liv. Kontrolleras att eftervården av ungdomar förverkligas i enlighet med utredningen om ungdomsgarantin i Borgå. Bedömning av effekt: innehåll och mått Andelen ungdomar i eftervård som studerar eller arbetar ökar. Utkomststödsberoendet bland ungdomar i eftervård minskar. Placeringarna inom eftervården minskar. 4.5 Askolas åtgärdsförslag Mål Effektivare samarbete och information mellan de olika aktörerna inom barnskyddet Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid för planering, dokumentering och uppdatering. Åtgärder Gemensamma konkreta verksamhetsmodeller för aktörerna inom barnskyddsarbetet (barnskydd, skola, psykiatrisk sjukskötare, ungdomsledare, förskola, daghem) Elevvårdsgrupper och utvecklande av det multiprofessionella samarbetet. Barnskyddets infomöten för sektorerna (t.ex. i samarbete med dagvården) Bedömning av effekt: innehåll och mått Ett helhetsstöd för barnet. Lättare informationsutbyte mellan de olika aktörerna De olika parterna bedriver mera samarbete i barnets sak och deltar aktivare i arbetet med barnskyddets klientfamiljer. 21
Mål Tydligare information om tjänster för barnfamiljer, ökad insikt i andras arbete Resurser, tidsplan och ansvarig part Arbetstid för planering, dokumentering och uppdatering. Åtgärder Samlad informationen för barnfamiljer på kommunens webbplats. Ett välkomstpaket till barnfamiljer som flyttar till kommunen. Bedömning av effekt: innehåll och mått Barnfamiljerna hittar lättare information om kommunal service. Mål Resurser, tidsplan och ansvarig part Åtgärder Bedömning av effekt: innehåll och mått Bättre möjligheter till fritidsaktiviteter för barn och unga Arbetstid för planering och genomförande, handledararvoden, ungdoms- och idrottsväsendet, tredje sektorn, föreningarnas arbetsinsats, lokalitetskostnader. Underhåll av lekparker Byggande av ny skejtramp Utnyttjande av ungdomslokaler Mera handledd verksamhet Mera klubbverksamhet för barn under skolåldern Mannerheims barnskyddsförbunds familjecaféverksamhet Ungdomsfullmäktiges synpunkter begärs Kommunens invånare och barnfamiljer fås med i verksamheten. Samarbetet mellan socialsektorn och kultur- och fritidstjänster ökar, likaså samarbetet med föreningar och organisationer. 22
Mål Resurser, tidsplan och ansvarig part Åtgärder Bedömning av effekt: innehåll och mått Förebyggande och kortvarig praktisk hjälp till barnfamiljer Arbetstid för planering och genomförande. Kommunens förebyggande familjearbete, hemvård, organisationer, tredje sektorn, församlingen. Resurser för familjearbete tryggas för framtiden. Fortsatt utveckling av tredje sektorns verksamhet (t.ex. barnvårdstjänst, familjefaddrar, byamormödrar och byamorfäder, stödfamiljer), mera klubbverksamhet, grupper för kamratstöd Konkret städ- och hemhjälp Familjehandledarnas arbetsmängd och tillgången på tjänster. Antalet klienter hos det förebyggande familjearbetet ökar. Det tidiga ingripandet förebygger nya klientrelationer hos barnskyddet. 23
5 Uppföljning och utvärdering av planen Också representanter för andra förvaltningar behövs för uppföljning och utvärdering av planen. Arbetsgruppen föreslår att uppföljningen och utvärderingen utförs av den arbetsgrupp som utarbetade planen, kompletterad med representanter från andra förvaltningar. Arbetsgruppen för främjande av välmående för barn och unga i Borgå (Hyvis) tillsätter en uppföljningsgrupp före slutet av år 2014. Uppföljningsgruppen gör årligen en sammanställning av målen och hur de har förverkligats. Sammanställningen lämnas till socialoch hälsovårdsnämnden och stadsfullmäktige i Borgå samt till grundtrygghetsnämnden och kommunfullmäktige i Askola. Den första sammanställningen görs i början av år 2015. Källor Perälä, Marja-Leena 2012, Lasten, nuorten palvelu ja yhteen sovittava johtaminen Centralförbundet för barnskydd 2013 a och b: Ehkäisevän lastensuojelun kirjava todellisuus / Olisiko jo tekojen aika? Tillgänglig: http://www.lskl.fi/tiedottaa/julkaisut (14.10.2013) SHM 2013 a och b: Fungerande barnskydd, utredningsgruppens slutrapport / Kvalitetsrekommendation för barnskyddet, arbetsgruppens förslag. Tillgänglig: http://www.stm.fi/sosiaali_ja_terveyspalvelut/sosiaalipalvelut/lastensuojelu (14.10.2013) STM 2013 c: Skolhälsoenkät. Rapport om Borgå (uppgifter om grundskolelever har använts) Institutet för hälsa och välfärd: ATH-tulokset. Tillgänglig: www.terveytemme.fi Tilasto ja indikaattoripankki Sotkanet: http://uusi.sotkanet.fi/portal/page/portal/etusivu Höranden refereras i PM som utnyttjas i utvecklingsarbetet. Följande parter hördes i samband med utarbetandet av planen: Borgå Vuxenpsykiatriska polikliniken Hemvårdens familjearbete Utbildningstjänster Kultur- och fritidstjänster Hörande av kommunens invånare Arbetsgruppen för barnens och de ungas välmående Hyvis, Tuija Öberg Barnpsykiatriska polikliniken Idrottstjänster Invandrartjänster MLL Nya Borgå Ungdomstjänster Ungdomspsykiatriska polikliniken Ungdomsfullmäktige Missbrukarkliniken för unga och vuxna Familjerådgivningen Polisens socialhandledare Porvoon suomalainen seurakunta. 24
Borgå skyddshem och Socialjouren i Östra Nyland Social- och hälsovårdsnämnden, Matti Lehesniemi Hälsotjänster Handikappservice Tjänster inom småbarnsfostran Askola Högstadieskolan i Askola samt elevvården Utbildningstjänster MLL och barnfamiljer Psykiatrisk sjukskötare Församlingen Fritidssektorn Småbarnsfostran 25
26