Projektplan. för PNV



Relevanta dokument
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell?

Projektplan. Patientnärmrevård. Avd 3. Lasarettet i Landskrona. Charlotta Göransson, leg.sjuksköterska

Införandet av Patientnärmre vård Avdelning 11 och 12 Kirurgiska kliniken Vrinnevisjukhuset i Norrköping Slutrapport

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000

Patientnärmre vård på avd 30 F Akademiska sjukhuset

Patientnärmre vård (PNV)

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utbildningsmaterial kring delegering

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

Innehållsförteckning

Filmen Hotell Vistet.

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Tillsammans för patientmedverkan

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

April Bedömnings kriterier

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Det är detta vi vill uppnå!

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Saxat ur boken "Ännu närmre"

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda insatser.

Forskning i praktiken

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Kommunikationsplan för vårdnära service

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Reviderad Riktlinjer Demensvård

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Minnesanteckningar från Superkontaktombudsträff

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Maria Åling. Vårdens regelverk

Verksamhetsbeskrivning

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

VÄLKOMMEN TILL KUA AVD. 82

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

Stockholms läns landstings Personalpolicy

VÄLKOMMEN TILL KUA AVD. 82

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Transkript:

Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1

Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista sid. 7 2

Bakgrund På Ängelholms Sjukhus finns en Vårdenhet som består av fem vårdavdelningar. Avdelning 15 som ingår i Vårdenheten har 22 slutenvårdsplatser och 4 dagvårdsplatser för närsjukvård, vårdinriktningen är endokrinologi, diabetes och neurologi. Viss reumatologi förekommer, då som öppenvård. På avdelningen finns två stora avdelningsexpeditioner. Dessa expeditioner som inte bara fungerar som sjuksköterskans arbetsplats utan även som avdelningens sambandscentral och samlingsplats för alla besök till avdelningen, innebär en kaotisk arbetsmiljö. Undersköterskan upplever sig ofta som en ensamarbetare ute hos patienterna och sjuksköterskan känner sig splittrad i att administrera sambandet inne på expeditionerna och att inte kunna vara behjälplig ute i vården hos patienten. Då mycket av sjuksköterskans arbetstid går åt på avdelningsexpeditionen, bland annat till externa och interna telefonsamtal är det svårt att vara lyhörd för patienternas behov fullt ut. Ansvaret för omvårdnaden som sjuksköterskan har blir svårare att ta när hon/han inte ser helheten av sin patient. I Att leda för förändring, Landstingsförbundet, 1998 står det att läsa i texten om ett koncept som kallas Patient Focus Care, från Henry Ford Hospital, Detroit, USA vilket innebär att sjusköterskan/undersköterskan får möjlighet att vara närmre patienten under arbetstiden genom att en stor del av vårdens administration överförs till en person, en receptionist alternativt en expeditionsundersköterska som ansvarar för avdelningens sambandsfunktioner som telefonväxel, patientflödet och den rondadministration som inte sjuksköterskan själv måste utföra. Avdelningsexpeditionerna, dvs. sjuksköterskans traditionella arbetsplats har ersatts av patientnära arbetsplatser, så kallade moduler, där hon/han i lugn och ro nära sina patienter kan utföra den vårddokumentation, de telefonsamtal, och den övriga vårdplaneringen som krävs för patienten. Det skapas större möjligheter för sjuksköterskan att aktivt delta i den patient nära vården, hon/han får ett större helhetsperspektiv i vårdarbetet, lär känna sina patienter bättre vilket leder till en större effektivitet i vårdkedjan. Vårdteamet kring patienten utvecklas genom det intima samarbetet mellan medarbetarna. Utvecklingen av patientvården går framåt till förmån för stor delaktighet och stort personligt ansvarstagande i teamet. Detta sätt att arbeta har en del sjukhus bla. Karlstad tagit fasta på och det visar på snabba förbättringar inom framförallt sjuksköterskans arbete med färre avbrott i vårdarbetet, mindre känsla av stress och otillräcklighet. Det visar på ett större samarbete i vårdteamet. Sjusköterskan upplever större helhetsperspektiv i sitt arbete genom att finnas nära och aktivt delta i praktisk omvårdnad. Undersköterskor och sjuksköterskor har utvecklat ett samarbete som bygger på jämställdhet där var och en tar ansvar, gör planering, prioritering och delaktighet 3

utifrån den egna kompetensen. Samarbetet i teamet bygger på god planering av arbetsdagen och en kommunikation som bygger på ärlighet, öppenhet och viljan att göra gott (Patientnärmre Vård, så skapas förutsättningarna. Landstinget Värmland). I 2 Hälso- och sjukvårdslagen står det att målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I 2a HSL kan vi läsa att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras med patienten. Varje situation eller möte med en patient är unikt och omvårdnaden kring patienten utformas därför individuellt. I Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdad inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1993:17) står det att syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. I Patientnärmre Vård (PNV) arbetar teamet ute hos patienten och får betydligt fler möten med patienten. Dessa möten ger ökade möjligheter för patienten att aktivt deltaga i omvårdnaden under och efter sin sjukhusvistelse. I intervjuer med patienter (Patienters upplevelse av delaktighet i vården.t Kiessling, K Kjellgren, 2004) har det framkommit hur viktigt det är med behov av samtal, behov av kontinuitet i kontakten med vårdpersonalen och behov av kontroll. PNV ökar möjligheterna för detta. Syfte Syftet med projektet PNV är; - att öka patientens delaktighet i vården - att i en nära relation med patient/anhörig ge professionell vård - att effektivt använda kompetenser där de bäst behövs - att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen Process För att arbeta efter PNV krävs att vårdpersonalen blir introducerade i detta nya sätt att tänka och arbeta. Avdelningen kommer under hösten 2005 att ha två utvecklingsdagar där tanken med PNV kommer att presenteras. En viktig del i 4

PNV är hur vi kommunicerar med varandra och patienten varför vi också kommer att fokusera på kommunikation. Under dessa dagar kommer också arbetsgrupper att bildas för att arbeta fram olika processer om hur vi ska arbeta framåt. För att kunna utvärdera modellen måste vi ha ett nuläge att jämföra med Vårdpersonalen har nyligen fyllt i en enkätundersökning som sköts helt och hållet av Högskolan i Kristianstad och professor Göran Ejlertsson. I enkäten tas upp frågor kopplade till vissa av de teorier, som dominerar forskningen om hälsosam arbetsplats. Innan 2005-12-31 ska vi ha genomfört en patientenkät. I-dagsläget inte klart om det blir Improvit eller Minikupp. Vi kommer också att mäta antalet patientringningar under 14 dagar för att senare kunna utvärdera om dessa minskat med PNV. Vid varje avdelningsmöte diskuterar vi PNV, hur långt har vi kommit och vad ligger närmast framför oss. Kostnader Ingen förändring är gratis vilket även gäller införandet av PNV. Mycket kan dock göras på den så kallade överlappningstiden. Den faktiska kostnaden för de två utvecklingsdagarna uppskattas till 20 000. Arbetsgrupperna kommer att kunna schemalägga sin tid som administration i schemasystemet. Avdelningen kommer att behöva genomgå en förändring så till vida att avdelningsexpeditionerna tas bort, en reception tillverkas och ett antal moduler skapas. Kostnaderna för detta är I-dagsläget inte klara, men möte är bokat med sjukhusets fastighetssamordnare. Just nu pågår också en utvecklingsplan för sjukhusets fastigheter och däri ingår även avdelning 15. Tidsplan Presentation av idé 2004-10 Reflektioner, diskussioner Studiebesök Karlstad 2005-02 Förankringsprocess 2005-02 2005-12 Beslut 2005-05 Enkätundersökning personal2005-05 5

Utvecklingsdagar 2005-09 Utvecklandet för konceptet för egen verksamhet 2005-09 Arbetsgrupper och samordning 2005-09 Arbete i processer, start 2005-09 Enkätundersökning patient 2005-11 Mäta patientringningar 2005-11 Dag för uppstart 2006-02-01 6

Referenslista: Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763; HSL) Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård Författningshandboken (SOSFS 1993;17) Patientnärmre Vård, Så skapas förutsättningarna. Broschyr från Landstinget i Värmland Patienters upplevelse av delaktighet i vården. Tina Kiessling, Karin I Kjellgren 2004 Att leda för förbättring, Landstingsförbundet, 1998 7