Bilaga 5: Hofors kommun

Bilaga 5: Hofors kommun Beskrivning av vattenresurser Hofors kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Hofors kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Hofors kommun är den minsta av länets kommuner, med en totalareal på 446 km 2. Hofors hör till landskapet Gästrikland tillsammans med kommunerna Gävle, Ockelbo och Sandviken. Befolkningsutvecklingen har varit vikande under de senaste 30 åren i kommunen. Folkmängden uppgick till 9 511 invånare den 31 december 2013. (SCB, 2013) Huvuddelen av befolkningen ca 7 000 personer bor i Hofors tätort och ca 1 000 personer i Torsåkers tätort. Befolkningsprognos fram till 2030 beräknas minska till ca 8 000 invånare. (Hofors kommun, 2010) Geologi, hydrogeologi och hydrologi Hofors kommun ligger i inlandet till övervägande del under högsta kustlinjen. Bergrunden består till största delen av sura bergarter, både intrusiva, granitoida bergarter och vulkaniska. Det finns också mindre områden med ultrabasiska bergarter så som gabbro. Uttagsmöjligheterna i bergrunden är i större delen av kommunen tämligen goda (600 2000 l/h) eller goda (2000 6000 l/h). Kring och norr om tätorten Hofors är däremot uttagsmöjligheterna låga (< 600 l/h). En större isälvsavlagring finns i kommunen med två vattenförekomster. Kommunen har flera mindre vattendrag och sjöar. Sjön Hyn används idag som vattentäkter. Hofors har två utpekade vattenförekomster i jordlager med god kvantitativ status. Kemisk status för de båda är i risk. Kommunen har vidare 2 utpekade ytvattenförekomster, Hyn och Ottnaren. Påverkan och hot De största påverkanskällorna i kommunen är Ovako, vägar, skogsbruk och enskilda avlopp. Det största hotet mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är försämrad ytvattenkvalitet i Hyn samt bristen på reservvatten. Största påverkansriskerna som kan förorena råvattnet kommer från; järnväg som löper efter Hyn och väg Rv 68 samt järnväg som löper längs hela isälvsavlagringen vid Bodås, framför allt läckage från spridning av miljögifter från olyckor från fordon med farligt gods och även saltning. Järnvägen löper över isälvsavlagring vid Robertsholm. Risk finns för spridning av miljögifter från både pågående och nedlagda verksamheter, som Ovako och nedlagda Robertsholmssågen, risk för spridning av bekämpningsmedelsrester finns från ogräs- och pestisidbekämpning. Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse i framtiden och riskera att försämra vattenkvaliteten, så som stigande temperaturer i Hyn och med ökad risk för pesticidtillväxt som risk för vattenbrist i grundvattentäkt. 1

Nuläge dricksvattenförsörjning i Hofors kommun Sjön Hyn utgör huvudvattentäkt för Hofors kommun med 8 000 anslutna. Hammardammen kan också fungera som en reservtillgång En mindre allmän vattentäkt vid Bodås finns med ca 210 st. anslutna. Täkten ligger i grundvattenmagsinet Hästbo/Bodås som är en isälvsavlagring (vattenförekomst ID SE670447-153604). Gästrike vatten AB svarar för driften av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. Dotterbolaget Hofors Vatten AB är ansvarig (huvudmannaskapet) enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV, SFS 2006:412). Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen. Men det är viktigt att i omvandlings- eller expansionsområden i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Viktiga planeringsdokument att lyfta potentiella problem- eller bristområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Planering I Hofors kommuns översiktsplan, beslutades år 2010, framgår det att: enligt kommunens riktlinjer och strategier skiljer sig inte de kommunala miljömålen från de regionala miljömålen och kommunen ska kontinuerligt samla all tillgängliga information om den lokala påverkan och konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. I översiktsplanen framgår även att Hofors kommun ska tillsammans med Gästrike Vatten se över behovet av vattenskyddsområden i kommunen. Vidare hänvisar översiktsplanen till Gästrike Vattens inventering av vattenresurser inom Gästrikland och strategin de ska ta fram. (Hofors kommun, 2010) Ingen vatten- och avloppsplan finns framtagen för Hofors kommun. Vattenskydd Bodås grundvattentäkt har vattenskyddsområde, beteckning 21FS1992:1. Skyddsområdet är beslutat 1992. Ytvattentäkten Hyn har inget vattenskyddsområde. Vattenskyddsområden behöver revideras eller ses över på de befintliga vattentäkterna för att omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har länet inget utpekat sådant område men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under 2014-2015 att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerheten inom kommunen. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram och en förbundsordning för räddningstjänsten som kommunfullmäktige fastställt. Handlingsprogram ska fastställas för varje ny mandatperiod. Gästrike Räddningstjänst står för räddningsinsatser vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen. Gästrike räddningstjänst är ett kommunalförbund där 2

samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Gästrike Räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår Hofors kommun i Gästrike Räddningstjänst där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Ett samarbete sker idag mellan kommunerna Hofors, Ockelbo, Gävle och Älvkarleby då Gästrike Vatten AB är ansvarig för drift och underhåll i dessa kommuner. Huvudsakliga vattenförsörjningen för Hofors kommun tas från sjön Hyn, som är sårbar ur flera synvinklar. Hofors är därför av stort behov av ett reservvatten och eventuellt en ny huvudvattentäkt. En mellankommunal samverkan kring denna fråga är av stor vikt för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen för Hofors kommun. 3

Vattenresurser i Hofors kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Hofors kommun Kommun Nr i karta Vattenmagasi n * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 Vattenförekomst ID (VISS) tal Regional (1-4) Bedömd Prioriterings Prioritet uttagskapacitet Påverkans- Kemisk Status (VISS) Kvantitativ status (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Hofors 1 Söderåsen - Bodås SE670447-153604 2,4 3 5-25 l/s 38,3 at risk* god ja (210) nej Hofors 2 Robertsholm SE671734-152475 2,4 3 5-25 l/s 33,5 at risk* god nej nej analys- poäng Vattenskyddsområde (fastställt) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Hofors kommun Kommun Nummer Namn i karta Vattentyp Huvud- Medeldjup Maxdjup [m] [m] MLQ i mynningen [m 3 /s] Bedömd maximal Dominerande markanvändning uttagsmöjlighet inom delavrinningsområdet [Mm 3 /år] avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst IDnr Sjöarea [km 2 [km 2 ] ] (VISS) Vattentäkt Vattenskyddsområde (antal ansl) (fastställt) Hofors 3 Hyn Sjö 52000 Gavleån 195,87 SE671850-152458 8,3 6,06 15 0,45 1,42 Skogsmark 70,29 %, sjö 29,72 % Ja (8000) nej Hofors/Sandviken 4 Ottnaren Sjö 52000 Gavleån 588 SE671105-154223 11,5 4,84 11,5 1,35 4,25 Skogsmark 63,7 %, Jordbruksmark 14,5 % nej nej 4

Karta över vattenresurser i Hofors kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 5

Söderåsen - Bodås (1) Isälvsavlagringen mellan Stor-Gösken ner mot Bodås. Det är en utpekad grundvattenförekomst, benämns i VISS Söderåsen-Bodås EU CD SE671734-152475. Arean på förekomsten är 2 km 2. Magasinet är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En kommunal vattentäkt finns längst söderut på förekomsten. Med ett medeluttag på 27 m 3 /dygn år 2010. Ingen vattendom finns. Förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status men har en risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 då förekomsten har en hög påverkansrisk. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 6

Påverkan och hot Bedömningen är att mycket hög föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 38,3 stor påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är riksväg 89 som är rekommenderad primär väg för farligt gods och järnväg som löper längs åsen, åkermark och enskilda avlopp. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Angående extremväder och klimatförändringar finns ingen bedömning om det kan påverka grundvattnet i åsen. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på den södra änden av förekomsten (VL 21FS1992:1). Vattenskyddsområdet inkl. föreskrifter bör uppdateras att följa reglerna i MB 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Robersholmsåsen (2) Isälvsavlagring väster om sjön Hyn ner mot Hofors tätort och sjön Hammaren, kallad Robertshomsåsen. Det är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Isälvsavlagring Robertsholm SE671734-152475. Har en area på 0,79 km 2. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. 7

Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s enligt SGUs jordartskarta. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren 2008-2012 inom regionalt och nationellt provtagningsprogram lokaliserad inom grundvattenförekomsten. Tillförlitligheten för statusbedömningen blir medel då grundvattenförekomsten endast har övervakning som visar på vattenkvaliteten i delar av förekomsten. Förekomsten löper däremot hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkan finns. I huvudsak beroende på potentiellt förorenat område (EBH) med riskklass 1, nedlagda Robertsholmssågen. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 33,5, stor påverkansrisk(sweco, 2013). Största potentiella påverkan är från 8

nedlagda Råbertsholmsågen ett förorenat område enligt MIFO-klassningen har området riskklass 1. Arbete med efterbehandling har påbörjats. Angående extremväder och klimatförändringar finns ingen bedömning om det kan påverka grundvattnet i åsen. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv men kan vara mycket viktig resurs för reservvattenförsörjningen i Hofors, varvid ett vattenskydd är viktigt att formulera för magasinet. Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Hyn (3) Hyn är en utpekad vattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE671850-152458. Sjön ligger till största del i Hofors kommun och viss del i Falu kommun. Sjön ingår i Gavleåns avrinningsområde. Ytan är 8,3 km 2 och har ett maxdjup på 15 m och medeldjup på 5,3 m. Sjön befinner sig på 85 m över havet. Sjön avvattnas till Gavelhytteån. Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 9

Sjön fungerar som huvudvattentäkt för Hofors kommun. Täkten hade ett medeluttag år 2002 på 3 200 m 3 /dygn (ca 1,1 Mm 3 /år). Enligt beräkningar har sjön en uttagskapacitet på 1,4 Mm 3 /år. Enligt VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Påverkanskällor i sjöns omgivning är i huvudsak järnväg, skogsbruk, bebyggelse och vägar. Skogsbruket är en stor påverkans risk, då området domineras av skogsmark. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns fastställt idag för sjön. Lokala hälsoskyddsföreskrifter tillämpas för sjön. Ett vattenskydd bör tas fram och omfatta regler enligt miljöbalken 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ottnaren (4) Ottnaren (EU CD SE671105-154223) delas mellan Sandvikens kommun och Hofors kommun. Sjön ingår i Gavleåns avrinningsområde. Sjön har relativt stor andel jordbruksmark i närliggande område på Hofors kommuns sida. 10

Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön, möjliga uttag för jordbruksbevattning finns. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 4,2 Mm 3 /år. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket och jordbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket och jordbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Malmjärn Malmjärn var tidigare en allmän vattentäkt, men är nu nedlagd p.g.a. inte lämplig som täkt då ytvattentemperaturen är för ojämn. Det är en grund sjö. Badplats finns även i sjön. Malmjärn är ingen prioriterad resurs ur regionalt perspektiv. Då den teoretiska maximala uttagsmöjligheten enbart ligger på 0,06 Mm 3 /år. den maximala uttagsmöjligheten enbart ligger på 0,06edömd maximal uttagsmöjlighet [Mm 3 /år] 11

Litteraturförteckning Hofors kommun. (2010). Översiktsplan Hofors kommun 2010. Hofors: Hofors kommun. SCB. (den 01 11 2013). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013. Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). www.viss.lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS. 12