Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan EduLexus AB Karlskrona Montessorifriskola 2014/2015 Uppdaterad 2014-06-23

Innehåll Elevhälsan i skollagen... 3 Om sekretess... 3 Elevhälsan inom EduLexUs... 4 Ansvarsfördelning/delegation... 4 Externa samarbetsmöjligheter... 5 Så här arbetar vi... 5 Utvärdering av prioriterade utvecklingsområden 2013/2014... 7 Prioriterade utvecklingsområden 2014/15... 9 Årsplan för elevhälsoteamet... 11 Bilaga 1 Delegation ÅP... 13 Bilaga 2 - Delegation BSB... 15 Bilaga 3 Bedömningsmatris... 16 Bilaga 4 Testsammanställningar... 17 Bilaga 5 Pedagogisk utredning... 26 Bilaga 6 Åtgärdsprogram... 27 Bilaga 7 Fördjupad pedagogisk kartläggning... 31

Elevhälsan i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Det här innebär att begreppen elevvård och skolhälsovård försvinner ur skolförfattningarna. Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. Om sekretess Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan kommer även fortsättningsvis att omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Skolläkaren och skolsköterskan har med andra ord en sträng sekretess och får alltså inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. En nyhet är dock att om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå

lämna uppgiften till den övriga elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt, t.ex. till rektorn eller en lärare. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt till utbildning och dennes behov av särskilt stöd företräde framför skyddet för elevens integritet som patient. Bedömningar som rör underåriga elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och med barnets bästa i främsta rummet. Uppgifterna kan dock bara lämnas inom samma myndighet. Stark sekretess gäller också för uppgift om enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats. Men för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften. Om det är aktuellt att lämna uppgifter från elevhälsan (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens inom elevhälsan) till den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn eller en lärare) kommer en svagare sekretess att gälla för uppgifterna i den verksamheten. Elevhälsan inom EduLexUs (Karlskrona Montessorifriskola och Karlskrona Språkfriskola) Elevhälsoteamet ersätter det som tidigare inom koncernen kallats elevvårdsteam och resursteam. I elevhälsoteamet ingår läsåret 2014/2015 Rektor KMF Malin Lundström Rektor KSF Annika Lundin Biträdande rektor Karin Eiman Nilsson Skolsköterska Annelie Landehag / Lena Areklätt Skolkurator Elisabeth Håkansson Specialpedagog Frida Landehag (KMF) Specialpedagog Rianne Jeroense (KSF) Speciallärare Ulrika Nordgren (KMF) Knuten till verksamheten är skolläkare Christina Botvid. Via kommunens stödteam finns tillgång till psykolog. Ansvarsfördelning/delegation Ansvarig för att alla elever får den hjälp de behöver för att uppnå målen är rektor. För att upptäcka behov görs tester och diagnosuppgifter inom skolan. När skolan befarar att en elev inte kommer att uppnå de nationella målen görs en pedagogisk utredning/ underlag och vid behov skrivs åtgärdsprogram. Att dessa utredningar görs och att åtgärdsprogram skrivs och följs upp är också rektors ansvar, men detta är delegerat till specialpedagoger och speciallärare, se bilaga 1

För elever med fysiska hinder har skolan möjlighet att ansöka om extra resurser från Barn och Ungdomsförvaltningen. Arbetet med att utvärdera och söka detta bidrag delegeras till Biträdande rektor, se bilaga 2 Externa samarbetsmöjligheter Karlskrona kommuns stödteam (specialpedagog, psykolog, logoped, hörselpedagog) Barn och ungdomspsykiatrin Habilitering Socialförvaltning/fältgrupp Fria resursen Handikappförvaltningen Specialpedagogiska myndigheten Svensk talteknologi Så här arbetar vi Bedömningsmatris, se bilaga 3 i slutet på varje termin fyller undervisande lärare i en s.k. bedömningsmatris som visar huruvida eleven uppnår kunskapsmålen. Matrisen visar även vilka elever som har åtgärdsprogram och i vilka ämnen. EHT granskar och analyserar denna matris och eventuella åtgärder görs med återkoppling till berörda. Klasskonferenser har vi framförallt på hösten och om vi anser att det behövs även på våren. På klasskonferensen deltar berörd personal, rektor, skolhälsovård och specialpedagog. Före klasskonferensen ska tid finnas för arbetslaget att gå igenom klassen och delge varandra information. Protokoll ska skrivas vilket sedan lämnas till skolhälsovården. Skolsköterskan ser till att protokoll arkiveras säkert och tas med vid nästa klasskonferens. På mötet går man igenom det som är allmänt om klassen och därefter varje elev utifrån måluppfyllelse samt hur eleven allmänt har det i skolan. I protokollet ska det antecknas om det ska göras en pedagogisk utredning och eventuellt skrivas åtgärdsprogram eller att åtgärdsprogram redan finns. Tester och diagnoser: Vi gör ett antal olika tester/diagnoser i ämnena matematik, svenska och engelska för att upptäcka elevers behov. En del av testerna genomförs av specialpedagogen och en del av läraren. Specialpedagog ansvarar för rättning och sammanställning samt att återkoppling till ansvarig pedagog och rektor görs efteråt. Vid låga resultat analyseras dessa och ev. så genomförs en pedagogisk utredning. Varje elev har en egen kunskapsprofil i svenska, matematik och engelska där alla resultat fylls i. Detta ger en bra och tydlig bild över varje elevs resultat. Blanketterna förvaras klassvis i pärmar i specialpedagogernas låsta skåp. Se bilaga 4

Pedagogisk utredning ska skrivas om vi befarar att en elev inte kommer att uppnå de nationella målen, se bilaga 5 Efter genomförd utredning tas beslut om åtgärdsprogram skall upprättas. Åtgärdsprogram: Åtgärdsprogrammet innehåller vilka mål som ska uppnås och vilka insatser som erbjuds. För mer info se bilaga 6. Fördjupad pedagogisk kartläggning: När vi har elever som har mer övergripande behov/svårigheter så gör vi en fördjupad pedagogisk kartläggning för att få en helhetsbild av eleven. Syftet med kartläggningen är att se vilka åtgärder skolan behöver genomföra för att tillgodose elevens behov. I kartläggningen bör även observationer, diagnostiskt material, nationella prov samt vårdnadshavares syn ingå. Kartläggningens omfång anpassas till hur elevens inlärningssituation ser ut och sker på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen avslutas med diskussion och analys. Se bilaga 7 Vid bekymmer med elev eller elevgrupp kontaktas rektor. För att få handledning kan ärendet lyftas till elevhälsoteamet för handledning. Föräldrar bör då vara informerade. Överlämnandekonferens. Vid lärarbyte, vilket oftast sker i början av ett läsår har berörda pedagoger och elevhälsoteamet en överlämning vad det gäller våra elever. Alla pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram lyfts i detta forum. Betygskonferens hålls två gånger om året. Alla undervisande lärare ska delta. Genomgång av de elever som man befarar inte kommer att nå målen. Genomgång av befintliga åtgärdsprogram. Tydlig fördelning vem som kontaktar föräldrar och barn och vad som ska göras för att skapa de bästa förutsättningarna för eleven att nå målen. Beslutsärenden som ska tas av rektor kan vara - Anpassad studiegång - Befrielse från undervisning - Avstängning - Ledighet längre än tio dagar - Placering i liten grupp - Anpassning lokaler/investeringar

Utvärdering av prioriterade utvecklingsområden 2013/2014 Mål: Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare. Utvärdering juni 2014: Den förebyggande verksamheten har inte hunnits med i den utsträckning vi har önskat. Vi har lyft KASAM känslan av sammanhang. Något som vi fortsätter att prata om under kommande läsår. Det vi gör idag som vi anser är förebyggande: - Vi planerar och förbereder både lokaler, arbetssätt, material och pedagogiskt förhållningssätt på ett förebyggande plan. - Vi sammanställer elevers behov och utgår från dessa inför varje ny termin. - Alla vuxna på skolan är goda värdegrundsbärare som är förebyggande och hälsofrämjande. Mål: Att utveckla en plan för när vi bör göra läs- och skrivutredningar, matematikscreeningar. Utvärdering juni 2014: Planen är inte klar men påbörjad. Arbetet fortsätter nästa läsår. Mål: Fortsätta kommunikation runt anpassning/bemötande och bedömning Mål: Öka kompetensen hos pedagogerna vad det gäller olika sätt att göra anpassningar vid t.ex. provtillfällen. Mål: Öka pedagogernas kompetens vad det gäller bedömning/betygsättning för barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar. Utvärdering 2014: Vi känner att vi har kommit långt och lyfter detta i olika forum kontinuerligt. Pedagogerna visar ett stort intresse för att anpassa och bemöta. Detta arbete kommer att fortsätta. Mål: Utbilda speciallärare inom avkodningsstrategier BRAVKOD under läsåret. Utvärdering 2014: Detta har inte gjorts, intresse finns från specialpedagog. Ev. prioriteras detta nästa år.

Mål: Utöka den påbörjade dokumentationen med tips på strategier och bemötande av olika slags behov och funktionsnedsättningar Utvärdering 2014: Varje avdelning har fått varsin pärm med detta. Elevhälsan bör uppdatera pärmarna med jämna mellanrum. Mål: Samarbeta med skolans TÄNK OM grupp för ett ökat tillgängligt lärande. Mål: Fortsätta arbetet med att hitta IT-baserade program/appar m.m. Utvärdering 2014: Detta har gjorts. Vi har arbetat med datoretik, programmering och internetsmarthet. Mål: Förankra underlaget (pedagogiska utredningen) som ligger till grund för beslut om upprättande av åtgärdsprogram hos personalen. Utvärdering 2014: Detta har lyfts vid våra arbetslagsmöten. Viktigt att gå igenom dessa rutiner tydligt varje termin så att inga missförstånd sker. Vi kommer att skapa tydligare rutindokument för detta nästa läsår. Mål: Informera om vikten och vinsterna av modersmålsundervisning för barn som är berättigade till detta. Utvärdering 2014: Information om detta finns nu på vår hemsida och ett mail går ut till alla föräldrar i början av läsåret. Viktigt att vi erbjuder tolk i samband med möten. Undersöka telefontolk. Mål: Utveckla det förebyggande arbetet från skolhälsovård och kurators sida. Utvärdering 2014: Kuratorn har detta läsår arbeta gentemot klasser i samarbete med pedagogerna. Skolsköterskan har många enskilda samtal med elever.

Prioriterade utvecklingsområden 2014/15 Förebyggande arbete för ökad måluppfyllelse: Elever med särskilda behov ska bli erbjudna alternativa lärverktyg och material direkt när ett arbete/projekt påbörjas. Elevhälsans arbete för att uppnå detta: Rektorerna påtalar för pedagogerna vikten och vår skyldighet att möta alla elevers behov. Specialpedagoger erbjuder pedagogerna handledning och stöttning för att möta våra elevers olika behov i god tid före uppstart av de olika teman/projekten. Alternativa lärverktyg köps in eller skapas genom samarbete mellan pedagog och specialpedagog. Erbjuda utökad tid för de elever som behöver. T.ex. Läxstöd/CT-tid/Lovläsning Arbeta för att få in flera kunskapskrav från olika ämnen i samma uppgifter för att spara tid och för att ge tillfälle till sambedömning. Att utveckla en handlingsplan för när vi bör göra utredningar av olika slag: Frida och Ulrika skriver en sammanfattning om hur vi förhåller oss till elever i behov av särskilt stöd i ma, sv, eng. När olika tester bör göras är högst individuellt. Engelska läs och skrivsvårigheter: Hur bemöter vi barn med engelska läs- och skrivsvårigheter? Ofta är det elever med läs- och skrivsvårigheter i svenska som också får samma bekymmer i engelska. Hur arbetar vi förebyggande med detta? Vilka hjälpmedel, läromedel och annat pedagogiskt material använder vi och erbjuder? Nationella prov planering: Elevhälsoteamet har en viktig roll i planeringen av genomförandet av de nationella proven. Vi ska i god tid samla all berörd personal och planera för kompensatoriska insatser och anpassningar för att möta våra elevers behov. Tydligare agenda för elevhälsan: Vi ska skapa en tydlig agenda med återkommande punkter på våra elevhälsomöten. I god tid planera in klasskonferenser och heldagar för elevhälsans kvalitetsarbete enligt årsplanen. Sv A: Upprätta en arbetsplan för våra elever med behov av Sv A-undervisning. Skapa material och stärka personalens kompetens.

Rutin för omdömesskrivning betygssättning bedömningsmatris Skapa en tydlig rutin för hur vi hanterar dokumentation och kommunikation runt ovan nämnda bedömningsunderlag. Viktigt att all personal är trygga med hur vi hanterar detta. Ska vara tydligt hur vi kommunicerar med elever, föräldrar, kollegor och elevhälsoteam. Denna rutin ska finnas skriftlig beskriven och bör göras redan under ht 2014. Rutin kuratorstöd: Vi ska lyfta frågan om huruvda vi ska skapa rutiner vad det gäller kuratorstöd på skolan. Kris och katastrofplanen lägg till hot utifrån, anmälan till socialen. Hur hanterar vi ev. hot utifrån på vår skola? När bör man göra orosanmälan till socialstyrelsen och hur går man till väga? Dessa frågor kommer att lyftas i elevhälsan och kommer att göras som tillägg i kris- och katastrofplanen / elevhälsoplanen. Genomgång och bearbetning av Vägledning för elevhälsan som skolverket och socialstyrelsen gett ut under våren 2014. Spegla vår verksamhet mot vägledningen.

Årsplan för elevhälsoteamet Januari Planering nationella prov. Analysera bedömningsmatriser och återkoppla till arbetslagen. Stäm av åtgärdsprogram. Februari Planering nationella prov. Mars April Avstämning åtgärdsprogram. Utvärdera vår mall och metod för pedagogisk kartläggning. Planera för halvdag elevhälsoteam (maj-juni) Maj Betygskonferens. Avstämning av BSB Presentera bedömningsmatrisen Juni Avstämning åtgärdsprogram Ifyllnad av bedömningsmatriser i anslutning med betygssättning/omdömesskrivning. Utvärdera/granska bedömningsmatrisen inom EHT Betygsättning Utvärdera/redovisa/analysera nationella proven. Överlämnandekonferenser ( eller i augusti) Utvärdering av elevhälsoplanen. Juli Augusti Gå igenom bedömningsmatriser och återkoppla till arbetslagen. Spec lyfter bedömningsmatriser i arbetslagen. Avstämning åtgärdsprogram. Information från spec till övriga pedagoger (spec barn lyfts i arbetslagen så att alla pedagoger får ta del av informationen). Överlämnandekonferenser September Genomgång av verksamhetsplan. Planera för halvdag elevhälsoteam under Introducera talsyntes för år 6. + Nya elever Tester och diagnoser genomförs i klasserna.

Oktober Klasskonferenser Avstämning åtgärdsprogram. November Betygskonferens Utvärdering/ansökan BSB December Betygsättning Presentera bedömningsmatrisen på p-möte. Avstämning åtgärdsprogram. Ifyllnad av bedömningsmatriser i anslutning med betygssättning.

Bilaga 1 Delegation ÅP

Bilaga 2 - Delegation BSB

Bilaga 3 Bedömningsmatris

Bilaga 4 Testsammanställningar

Bilaga 5 Pedagogisk utredning

Bilaga 6 Åtgärdsprogram För att inriktningen mot målen inte ska förloras görs uppföljning och utvärdering regelbundet. Det är denna process som utgör arbetet för åtgärdsprogram. Uppföljningen är en kontroll av att beslutna åtgärder har gjorts. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna är relevanta till uppsatta mål. (Skolverket, 2008) Åtgärdsprogram ska elever ha som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet ersätter inte den individuella utvecklingsplanen. Det ska finnas både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet och följer eleven genom hela skoltiden även om innehållet ändras. Åtgärdsprogrammet utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd och avser en begränsad tidsperiod. (Skolverket, 2008) Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas i deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. (Skolverket, 2008, s. 9) När ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas i grund- och gymnasieskolan? När en elev: riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne vantrivs i skolan har svårt att fungera i gruppen är upprepat eller långvarigt frånvarande har utåtagerande beteende drar sig undan har koncentrationssvårigheter har tal- och språkstörningar har psykosociala besvär I vissa fall är behoven svårtolkade och i andra fall är de tydliga. (Skolverket, 2008) Vid utarbetande av åtgärdsprogram är det viktigt att följande punkter finns med: Elevens ålder Elevens skolår Vilka som är närvarande vid upprättandet Vem som är ansvarig för upprättandet av åtgärdsprogrammet Vilket/vilka problem beskrivs? Var finns problemet? Vilka åtgärder beskrivs? Är både de kort- och långsiktiga målen tydligt formulerade? Finns en tidsplan över hur målen ska utvärderas? Är målen konkreta och utvärderingsbara? Relateras målen till läroplanens och kursplanernas mål? Framgår det av texten hur målen ska uppnås? Framgår det tydligt vem som gör vad? Framgår det hur programmet ska följas upp och utvärderas?

Framgår det hur överlämnandet av åtgärdsprogrammet har gått till? En utgångspunkt i arbetet med åtgärdsprogram är alltid att ta vara på och stärka elevens eget engagemang och vilja till utveckling. (Skolverket, 2008) Ett alltför stort ansvar för stödåtgärderna lägger skolan ibland på eleven och vårdnadshavarna. Fokus måste läggas på skolans åtgärder; vad skolan har ansvar för. Rektorn måste hålla sig informerad om arbetet med åtgärdsprogram.(skolverket, 2008) Om en elevs behov visar sig i flera ämnen bör skolan utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram för eleven i dessa ämnen. Det tydliggör svårigheter som möjligtvis inte är direkt ämnesanknutna. (Skolverket, 2008, s. 17) Åtgärdsprogrammet undertecknas av skolan, eleven och vårdnadshavarna i vissa fall men detta är inget krav. (Skolverket, 2008) Litteratur Skolverkets allmänna råd (2008). För arbete med åtgärdsprogram. Ulrika Nordgren

Bilaga 7 Fördjupad pedagogisk kartläggning Att tänka på vid kartläggning Syftet med kartläggningen är att se vilka åtgärder skolan behöver genomföra för att tillgodose elevens behov. I kartläggningen bör även observationer, diagnostiskt material, nationella prov samt vårdnadshavares syn ingå. Kartläggningens omfång anpassas till hur elevens inlärningssituation ser ut och sker på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen avslutas med diskussion och analys. Individnivå Vad utmärker de situationer där elevens lärande fungerar/inte fungerar? Starka sidor/intresse? Motivation/vilja? Fantasi/kreativitet Socialt samspel (turtagning, förmåga att lyssna, initiativ) Relationer/kommunikation med jämnåriga, yngre och vuxna? Självständighet/beroende? Självkänsla/självkännedom? Koncentrationsförmåga? Förmåga att ta muntlig och skriftlig instruktion enskilt? Förmåga att ta muntlig och skriftlig instruktion grupp? Uthållighet, uppmärksamhet över tid, impulskontroll? Förmåga att börja-sluta-byta fokus? Förmåga att strukturera/organisera/planera? Reaktioner vid förändringar/valsituationer? Använder eleven kompensatoriska hjälpmedel? Vårdnadshavares syn på sitt barns situation i skolan? Kunskapsutveckling i de olika ämnena: Svenska: Tala, skriva, läsa (avkodning, förståelse) Matematik: Huvudräkning, Problemlösning Engelska: Tala, läsa, skriva Övriga ämnen: Gruppnivå Hur är gruppen/grupperna sammansatta? Hur samspelar eleven med omgivningen hur samspelar omgivningen med eleven? Vad utmärker klimatet i gruppen? Hur bemöts eleven i gruppen? Anpassning av arbetssätt och material utifrån elevens förutsättningar och behov Finns miljöfaktorer som påverkar lärandet? Organisationsnivå Är organisationen anpassad till elevens förutsättningar och behov? Hur passar arbetsformer och förhållningssätt till elevens behov? Hur används de resurser som står till förfogande?

Vilka insatser leder till utveckling? Synen på lärande Synen på elever i svårigheter Analys Finns arbetsformer och arbetssätt som är kritiska eller mer stödjande för eleven? Vilka uppfattningar inom arbetslaget finns när det gäller resultatet av kartläggningen? Vad är arbetslaget överens om? Vad är de inte överens om? Hur svarar skolans organisation upp mot elevens förutsättningar och behov? Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande? Vilka slutsatser kan vi dra?