En kamp för erkännande och inklusion

Relevanta dokument
Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

Vårboken. Umeå School of Education

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå.

OH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Tematisk analys över rätten till stöd

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Vad vet vi om inkludering?

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Inkluderande folkhögskola för unga vuxna med högfungerande autism Joel Hedegaard & Martin Hugo

A n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p

Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr issn Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande?

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder

Att kunna lyssna är en del av framgången

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?

Tentamen, specialpedagogik

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie

Elever med ADHD. Ur elevers och föräldrars perspektiv. Sabina Carlsson & Ana Lazo Almgren. Rapport nr: 2014vt Handledare: Niklas Norén

En skola för alla? En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Särskild undervisningsgrupp

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Inkludering av barn i behov av särskilt stöd

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

En särskild skola? Undervisning, lärande och synen på uppdraget i särskolan Susanne Hansson Karlstads universitet

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

"Tiden är ju den största bristfaktorn"

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits

Inkludering som mål för skolans specialpedagogiska arbete

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Barn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Funktionshindrade i välfärdssamhället

LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

1) Introduktion. Jonas Aspelin

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

Skolplan Med blick för lärande

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Det specialpedagogiska dilemmat

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Lokal examensbeskrivning

Samverkan för bästa skola

STÖDINSATSER I SKOLAN

Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen

Inkludering och exkludering inom områdena vård och hälsa (7,5 hp)

Beslut för grundskola

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Föreläsning nr 1 kl

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Dnr MRE/NAW Skolverket Stockholm.

Aktivt medborgarskap efter särskolan? Forskning om sysselsättning, beslutsfattande och samhällspåverkan

Resurser till elever med specialbehov Läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Inkludering och/eller segregering?

Stödinsatser i skolan

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Transkript:

En kamp för erkännande och inklusion - elevers och föräldrars upplevelser av grundskolans stödinsatser Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation på konferensen Gemensamma vägar 2011, Umeå, 5-6/1 2010

Bakgrund till val av ämnesområde Elevgruppen ökade under 1990-talet Starkare samband mellan diagnos och stödinsats Kritik mot medikalisering av sociala eller personliga problem Integrering, inkludering men sen då? Ökning av segregerade arbetsformer inom skolan? Specialundervisningens/specialpedagogikens roll inom skolan 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 3

Syfte och frågeställningar i min avhandling Syftet: att analysera spänningsförhållandet mellan normalitet och avvikelse som det kommer till uttryck i skolans arbete med elever i behov Hur har elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk verksamhet artikulerats i skolpolitiska dokument under senare decennier? Vilket synsätt på skolsvårigheter kommer till uttryck i skolans åtgärdsprogram? Hur identifierar och särskiljer skolans personal elever i behov av särskilt stöd från normala elever? Hur upplever elever och föräldrar de stödinsatser som erbjuds i skolan och vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor för dem angående skolans arbete med stödinsatser? 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 4

Perspektiv på skolsvårigheter Hur man betraktar orsaken till att elevers skolsvårigheter uppstår påverkar i sin tur den specialpedagogiska verksamheten Inom svensk specialpedagogisk forskning talar man ofta om följande två perspektiv: Individuellt/kategoriskt perspektiv Relationellt perspektiv 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 5

Det individuella/kategoriska perspektivet Det traditionella perspektivet inom skolan Skolsvårigheter härleds till brister eller tillkortakommanden hos individen Individen kategoriseras eller diagnostiseras och skolans stödinsatser ses som en kompensation i syfte att normalisera individen. Distinktionen mellan normalitet/avvikelse blir central i detta perspektiv genom att åtgärderna ofta implicerar tillrättalagd undervisning eller annan särbehandling. 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 6

Det relationella perspektivet Kontextuell förståelse av skolsvårigheter Uppstår i mötet mellan individ omgivning och tolkas snarare som sociala konstruktioner. Ett sådant perspektiv på specialpedagogisk verksamhet fokuserar på samspelet och interaktionen mellan olika aktörer. Behovet är kontextbundet och uppstår under särskilda förhållanden och i olika sammanhang 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 7

Tre centrala teman som kan ses i ett processperspektiv: 1. Identifiering och dokumentation av behov 2. Att möta behoven genom stödinsatser 3. Hur upplevs stödinsatserna? 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 8

Vad säger tidigare forskning om elevers och föräldrars upplevelser av stödinsatser? Ambivalenta upplevelser av stödinsatser både i den vanliga klassen och i differentierade grupper Mer tillfredställande om läraren har kunskap om de specifika behoven och har specialpedagogisk kunskap som krävs för att möta behoven. Föräldrar upplever att de måste kämpa för att erhålla adekvata stödåtgärder för deras barn 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 9

Delstudiens syfte och frågeställningar Övergripande syfte: Att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar upplever erhållna stödinsatser i skolan Frågeställningar Vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor angående stödåtgärderna? Hur hanterar eleverna och föräldrarna detta? Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2010). Struggling for recognition and inclusion pupils and parents experiences of special support measures in school. International Journal of Qualitativa Studies on Health and Well-Being, 5(1). 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 10

Informanterna/deltagarna Studien inriktade sig på elever i behov av särskilt stöd i åk 7-9 på två grundskolor i en kommun 8 elever och deras föräldrar intervjuades (2 från ena skolan, 6 från den andra) 7 av eleverna hade en medicinsk diagnos relaterat till sina skolsvårigheter (5 dyslexi, 2 ADHD) Teman som berördes under intervjuerna var informanternas upplevelser av stödåtgärderna, diagnosen, elevens historia av svårigheter i skolan, samt samarbetet skolan - föräldrar 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 11

Hur upplevde elever och deras föräldrar stödinsatserna? Diskrepans mellan nationella riktlinjer och det praktiska arbetet angående stödåtgärder Särskiljande stödinsatser upplevdes som såväl positiva som negativa ambivalens Erbjöd lugn och ro som klassrummet sällan erbjöd Dåligt koordination med klassens undervisning och att behöva utmärka sig genom att lämna klassen skapade ambivalenta upplevelser Nivåanpassad stödundervisning i liten grupp kan även motsäga sitt syfte Nivån anpassas efter eleven med störst svårigheter och övriga elever arbetar på för låg nivå. 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 12

Vilken betydelse hade medicinska diagnoser för att erhålla stödinsatser? Den diagnostiska skolkulturen ett kontraproduktivt system för elever och föräldrar? Diagnos möjliggör å ena sidan resurser Å andra sidan tycks den inte ha någon nämnvärd effekt för de insatser som erbjuds 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 13

Positiva och negativa sociala effekter av medikalisering (Solvang, 1999, 2007) The bright side (A socially powerful reasoning) -De-stigmatization (eradication of social stigmatization -Resource allocation (e.g. to special education) -Social control conducted with a humanitarian face (medical prestige makes the problem easier to handle, removal of blame) The dark side (A social danger) -The masking of the social (social explanations are masked by medical interpretations, e.g. family and school) -Decreased potential for selffulfilment (disempowering expectancies on the child) -Eradication of difference (striving for perfection) 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 14

Produktiva och restriktiva effekter av en medicinsk diagnos på en individuell nivå Positiva effekter Resursallokering Specifika rättigheter i skolan Till viss mån destigmatiserande effekter Negativa effekter Stigmatiserande upplevelser Skolsvårigheter relateras till brister hos individen, medan sociala faktorer tillskrivs mindre betydelse 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 15

Positiva effekter på individnivå blir problematiska på en strukturell nivå Diagnoser förefaller främst ha ett materialistiskt värde för skolan Genererar extra resurser inom välfärdssystemet men har mindre effekt för utformning av stödinsatser Leder till en förhandling av expertkunskap En kamp kring den sociala mening som tillskrivs elevers svårigheter/behov Diagnosen och dess relation till stödinsatser ifrågasattes och blev föremål för en förhandling mellan föräldrar och lärare. 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 16

Att vara i behov av särskilt stöd en balansakt mellan normalitet/avvikelse? För att ta del av ta del av stödinsatser behöver behoven framhävas tydligt Samtidigt riskerar stödinsatserna att leda till stigmatisering då det talar om för individen och skolans omgivning att denne person skiljer sig från det normala Balansakten innebär att i vissa situationer behöver avvikelsen framhävas, medan i andra situationer kan en strävan finnas att dölja det avvikande och passera som normal. 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 17

Litteratur för den som vill läsa mer: Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. (Kan laddas ner via DIVA) Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera? Kritisk utbildningstidskrift (KRUT), 136(4), 39-47. Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). Mellan normalitet och avvikelse om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I: R. Lindqvist & L. Sauer (red.). Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 2011-10-10 Institutionen för Socialt arbete 18