Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län

1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-03 Ärendenr: NV-02285-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan. Bakgrund Sökanden har för egen del och som ombud den 10 mars 2014 inkommit med en gemensam ansökan till Naturvårdsverket om skyddsjakt efter fem vargar i det så kallade Olsjöreviret i Dalarnas län. De anför bl.a. följande. Vargflockens beteende är inte naturligt och oron bland boende har ökat mer och mer sedan sommaren 2013. Denna vecka ökade oron explosionsartat då flocken gått in i Saxdalens by och dödat en sällskapshund. Flera gånger dagligen syns varg i byarna som omfattar Olsjöreviret, även under dagtid, dessutom utanför både dagis och skola. Många familjer har barn som går från skoltaxins hållplats och hem till gården vilket i vissa fall är flera kilometer. En del föräldrar kör sina barn, men alla har inte den möjligheten. Vargarna visar tydligt att människor inte är ett hot, snarare tvärtom visar de hotfullhet och förföljer eller utmanar fotgängare. De tar katter i byarna, minst en katt har setts i munnen på en varg och bortsprungna katter efterlyses mer och mer, ofta helt plötsligt. Vargarna jagar rådjur i byarna, ett rådjur fälldes på en vältrafikerad väg och åts upp i lugn och ro. Måltiden avslutades några meter därifrån och efterrätten bestod av en hare. Länsstyrelsen i Dalarnas län har en mycket god insyn i vargflockens beteende och har flertalet gånger kontaktats av privatpersoner. Vargarna har orsakad att fritid, skoltid och mycket annat påverkas negativt. Ryttare och travtränare oroas av vad som händer när en häst sätter av i sken, barnfamiljer kan inte ha barnen ute på gården, man törs inte ta sina hundar på promenad och problemen bara eskalerar. Till stöd för ansökan om skyddsjakt har bifogats listor med namnunderskrifter. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(7) Yttranden från Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen har i yttrande den 13 mars 2014 anfört bland annat följande. Vargarna har passerat genom byn och uppehållit sig nära bebyggelse, flera har uppfattat vargarnas beteende som hotfullt. Den 29 september 2013 sköts hanen i reviret med stöd av 28 jaktförordningen efter att ha attackerat en jakthund. En vuxen tik och fyra årsvalpar har spårats under vinterns inventeringar. Fler individer skulle kunna förekomma i reviret. Föräldraparet är av skandinaviskt ursprung. Den 5 mars 2014 dödades en familjehund i området och flera katter rapporteras också ha dödats. Hunden dödades nära ett boningshus tidigt på morgonen efter att den hade rymt. Länsstyrelsen har sedan november 2013 fått in flera rapporter om varg som varit närgångna och setts nära bebyggelse. Även om inte alla rapporterade observationer har kunnat kvalitetssäkras så bedömer länsstyrelsen att det har varit en betydande vargaktivitet i området. Den oro som beskrivs måste tas på största allvar och skrämsel- och skadeförebyggande åtgärder behöver vidtas. Även om det rapporterade beteendet är oönskat så kan det nödvändigtvis inte klassas som onaturligt. Länsstyrelsen anser inte att det föreligger en påtaglig risk för allmän säkerhet. Huvudproblemet har varit vargarnas frekventa rörelser nära bebyggelse. Förebyggande åtgärder som syftar till att minska vargarnas användning av området i anslutning till bebyggelse bör genomföras. För att förebygga och minska den oro som lokalbefolkningen känner avser länsstyrelsen att hålla ett informationsmöte tillsammans med personal från Viltskadecenter. Lapptyg kommer vid behov att sättas upp för att minska risken för angrepp. En hästhage i området har redan försetts med lapptyg. Länsstyrelsens personal har också besökt och informerat personer i området om vargars beteenden. Mot bakgrund av ovanstående finner inte länsstyrelsen att det i nuläget finns tillräckliga skäl att tillstyrka skyddsjakt efter varg i det aktuella området. Länsstyrelsen kommer att följa utvecklingen och informera Naturvårdsverket om situationen ändras. Länsstyrelsen har den 27 mars 2014 inkommit med ett yttrande över läget i det aktuella området. Länsstyrelsen anför bland annat följande. Ytterligare synobservationer har rapporterats vid sex tillfällen under perioden den 15-24 mars 2014 men eftersom det inte funnits spårsnö har länsstyrelsen inte kunnat kvalitetssäkra dessa. En av observationerna är styrkt med fotografier av en av länsstyrelsens naturbevakare. I övrigt har observationerna i de flesta fallen rapporterats i andra eller tredje hand. Informationen tyder på att situationen inte har förvärrats sedan länsstyrelsens yttrande den 13 mars 2014. Vargarna verkar finnas kvar i området och delvis vistas i närheten av byn. Dock tyder fortfarande ingenting på ett onormalt beteende. Det har heller inte vad länsstyrelsen känner till skett några ytterligare skador eller incidenter.

NATURVÅRDSVERKET 3(7) Yttrande från Viltskadecenter Viltskadecenter har den 11 mars 2014 inkommit med yttrande över ansökan om skyddsjakt efter varg och anför bl.a. följande. Utifrån de händelser som anförs i ansökan samt den dokumentation som Viltskadecenter idag känner till, finns ingenting som tyder på att vargarna i Olsjöreviret uppträder på ett sätt som kan antas vara farligt för allmänheten. Om vargarna under en längre tid uppehåller sig omkring bostäder och människor rekommenderar Viltskadecenter att det är mest effektivt att lokalisera det som lockar vargarna till bebyggelsen och göra det otillgängligt för vargarna. Om så inte sker kommer problemen sannolikt att fortgå med såväl dessa som framtida vargar. Boende i området bör rapportera ytterligare observationer av varg omgående till länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör notera var, när och av vem observationerna görs och om möjligt kvalitetssäkra dem. På så vis kan utvecklingen i området följas upp och om det skulle bli aktuellt att vidta åtgärder, kan dessa riktas mot bakgrund av de tidigare observationerna. Mot bakgrund av dokumentationen anser Viltskadecenter att skyddsjakt inte är en effektiv åtgärd. Yttranden från sökanden Sökandena har den 11 mars 2014 inkommit med yttrande över Viltskadecenters yttrande och anför bl.a. följande. Viltskadecenter påstår att de inte finner något som tyder på någon fara för allmänheten utifrån den dokumentation och de händelser som anförs i ansökan. Vad är det vargarna gör när de går emot folk med ragg rest och tänderna framme? Ska lokalbefolkningen lokalisera det som lockar vargarna till bebyggelse. Hon uppfattar att länsstyrelsen menar att det är rådjur, hundar och katter som gör att varg kommer till bebyggelsen. Tyvärr är det många som aldrig kontaktar länsstyrelsen när de ser varg eftersom de upplever att de inte blir seriöst bemötta. Vem ansvarar om något händer? Sökandena har den 20 mars 2014 inkommit med yttrande över länsstyrelsens yttrande den 13 mars 2014. De anför bl.a. följande. När sällskapshunden blev tagen tog det flera timmar innan länsstyrelsen kom till platsen. I ett renbetesområde får de skjuta vargar som tar djur som vandrar i ödemark. Medan vargar som går i byar får gå bäst dom vill. De är trötta på att inte vilja släppa ut sina ungar, katten och att inte ta hunden på promenad. Sökandena har den 1 april 2014 inkommit med yttrande över länsstyrelsens yttrande den 27 mars 2014. De anför bl.a. följande. Synobservationerna av varg är endast ett fåtal av många. Bland annat var det någon som såg en ensam varg vid dagis. För närvarande är det omöjligt att avgöra vart och när varg varit i byarna på grund av svårigheter att spåra utan snö. Vargarnar bör tas bort och de har redan nu bekymmer med att få ihop dagsbehovet av mat. Det är bättre att ta bort sådana här familjegrupper och göra plats för naturligt vilda vargar som inte eller mycket sällan går igenom bebyggelse. Reviret är dessutom trångt, vilket ger vargarna ett trängt läge när de ska söka föda.

NATURVÅRDSVERKET 4(7) Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt 23 a första stycket punkten 1 medges av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social och ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön. Skyddsjakt får även medges enligt 23 a första stycket punkten 3 för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. Enligt båda punkterna får skyddsjakt meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd inom dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt uttalas bland annat följande om 23 a första stycket punkten 1 jaktförordningen (s. 13 f.). Av bestämmelsens formulering framgår att det inte enbart ska vara frågan om ett allmänintresse utan att det även ska vara tvingande och allt överskuggande. För att skälet ska kunna åberopas bör det krävas att det tvingande allt överskuggande allmänintresset faktiskt kräver att skyddsjakt medges. Det vill säga att intresset i annat fall riskerar att inte kunna tillgodoses. Exempel på intressen som bör kunna omfattas av skälet är att hålla antalet trafikolyckor nere eller att på annat sätt skydda människors hälsa, exempelvis om djur har ett beteende eller bär på någon sjukdom som kan innebära en fara för människors hälsa. För att skälet ska kunna åberopas för människors oro, rädsla och stress bör det finnas påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Det kan i fråga om stora rovdjur vara aktuellt om enskilda rovdjur, i synnerhet björn, har ett särskilt närgånget, eller annat oönskat beteende och kan antas vara farliga för allmänheten. Om ett vilt djur antas vara farligt för människors säkerhet får även polismyndigheten låta avliva djuret i enlighet med 9 jaktlagen (1987:259). I samma riktlinjer uttalas bland annat följande om 23 a första stycket punkten 3 jaktförordningen (s. 18). Skälet bör kunna åberopas om rovdjur regelbundet uppehåller sig vid bebyggelse, och inte viker undan i närvaro av människor, eller snart återvänder. Det kan till exempel handla om att samma individ uppehåller sig runt bebyggelse flera gånger under en kort tidsperiod. Förutsättningen bör också vara att det finns en stor sannolikhet att närvaron resulterar i allvarlig skada på tamdjur. Om djuret har lockats av avfall bör avfallet avlägsnas. Möjligheten att aktivt skrämma bort djuret med stöd av 28 jaktförordningen bör användas. Om rovdjuret bedöms som farligt för människor bör det hanteras av polisen. Det är

NATURVÅRDSVERKET 5(7) lämpligt att samråd sker mellan länsstyrelse och polismyndigheten såvida det inte är frågan om ett akut läge. Naturvårdsverkets bedömning Skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet Av utredningen i ärendet framgår att minst fem vargar har spårats i det aktuella området. De har varit närgångna och har setts nära bebyggelse. Som framgår av Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt är det Naturvårdsverkets uppfattning att förekomst av rovdjur med särskilt närgångna beteenden som kan antas vara farliga för allmänheten bör kunna utgöra en grund för skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. En individuell bedömning ska dock alltid göras. I detta fall har länsstyrelsen uppgett att det inte finns uppgifter om att vargarnas närvaro i det aktuella området skulle medföra påtaglig risk för allmän säkerhet. Vidare har Viltskadecenter gjort bedömningen att det inte finns någonting som tyder på att vargarna i Olsjöreviret uppträder på ett sätt som kan antas vara farligt för allmänheten. Såvitt framgår i utredningen har vargarna enligt Naturvårdsverkets bedömning hittills inte uppträtt aggressivt eller i övrigt uppvisat ett avvikande beteende. Naturvårdsverket har förståelse för att vargarnas närvaro kan skapa oro hos allmänheten i området. Av ansökan framgår att vargarna bitvis är oskygga, men Naturvårdsverket gör liksom länsstyrelsen bedömningen att ett oskyggt beteende inte behöver medföra risker som motiverar skyddsjakt. Det kan mot bakgrund av länsstyrelsens och Viltskadecenters yttranden i nuläget inte sägas finnas ett allt överskuggande allmänintresse som motiverar skyddsjakt. Skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada Den 5 mars 2014 dödades en hund av varg. Flera katter har även uppgetts vara försvunna. Skyddsjakt får beviljas innan allvarlig skada har uppstått. Ett beslut om skyddsjakt i en sådan situation ställer dock mycket höga krav på förutsättningarna att kunna förutse angrepp från rovdjur. Det bör vara fråga om en stor sannolikhet för angrepp där det i de flesta fall uppstår en allvarlig skada. Några ytterligare skador än de ovan nämnda har inte rapporterats och det har i övrigt inte framkommit något som pekar på att det i nuläget föreligger en risk för att allvarliga skador på egendom ska uppstå. Sammanfattning Sammanfattningsvis saknas det för närvarande förutsättningar att bevilja skyddsjakt såväl av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet som för att förhindra allvarlig skada. Mot bakgrund härav saknas anledning att pröva om de övriga kriterierna för att bevilja skyddsjakt är uppfyllda. Ansökan avslås därmed.

NATURVÅRDSVERKET 6(7) Övrigt Naturvårdsverket erinrar om att polisen med stöd av 9 jaktlagen har möjlighet att avliva ett vilt djur om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, om det inte finns någon annan tillfredställande lösning. Naturvårdsverket vill även betona vikten av att fortsatta observationer av de aktuella vargarna anmäls till länsstyrelsen. Detta beslut har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit sektionschefen Carl Mikael Strauss, juristen Malin Hollberg Malm och Göte Hamplin, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Göte Hamplin Upplysning om hur man överklagar, se bilagan. Kopia till: Länsstyrelsen i Dalarnas län Polismyndigheten i Dalarnas län

NATURVÅRDSVERKET 7(7) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.