Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen

Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen Vanessa Sevedag Jag har under kursen arbetat med Malena Gustavsons genusvetenskapliga avhandling Blandade känslor- bisexuella kvinnors praktik och politik från 2006. Jag valde avhandlingen av två anledningar, dels för att jag ville läsa en avhandling som använde sig av intervju som metod och behandlade genus och sexualitet och dels för att jag upplever att jag har en kunskapslucka vad det gäller förståelsen för bisexualitet ur ett vetenskapligt perspektiv. Jag anser att dessa faktorer gör avhandlingen relevant för mitt och Christoffers framtida uppsatsskrivande då vi har för avsikt att undersöka hur politiker arbetar med frågor som specifikt berör HBT-personer och hur de förhåller sig till olika kategorier, samt till sin egen positionering. Gustavson har i avhandlingen intervjuat unga, bisexuella kvinnor uppvuxna i Sverige 1 om hur de uppfattar bisexualitet och förhåller sig till olika normer, maktordningar och föreställningar om kön/genus och sexualitet 2. Gustavson vill med arbetet lyfta fram bisexuella berättelser och bredda förståelsen för bisexualitet. Hon vill även utveckla bisexualitet som analytisk kategori, vilket jag kommer att återkomma till. Dessutom är Gustavson intresserad av spänningarna som uppstår i gränserna mellan olika sexualiteter, mellan poly och mono, kön och genus och materialitet och diskurs 3. En utgångspunkt och bakgrund till ämnesvalet för avhandlingen är att bisexualitet är ett relativt outforskat område inom (genus)vetenskapen och ofta har blivit hänvisad till att pendla mellan homo- och heterosexualitet 4. Inte heller inom queerteori har bisexualiteten belysts som komplex och/eller autonom, skriver Gustavson 5. Således upplever jag att det finns en kritisk inställning till delar av den tidigare forskningen och teoribildningen kring sexualitet, samtidigt som queerteori är mycket framträdande bland teorierna Gustavson använder i arbetet och i formandet av sina analysverktyg. Hon påpekar dock att det finns queer- och feministiska forskare i USA och Storbritannien som studerat bisexualitet på ett mer mångfacetterat sätt och ut ett bisexuellt perspektiv 6. 1 Gustavson, 2006, s. 26 2 Gustavson, s. 17, 24 3 Gustavson, s. 15 4 Gustavson, s.27 5 Gustavson, s. 41-43 6 Gustavson, s. 22 1

2 Vanessa Sevedag Trots att Gustavson skriver att hon intresserar sig för bisexualitetens mångfald har hon valt att uteslutande intervjua kvinnor som benämner sig bisexuella. Detta val motiverar hon med att kvinnors njutning och sexualitet sällan skildras som en aktiv och autonom sexualitet/sexuella praktiker och att dessa föreställningar om kön och sexualitet skapar ramar, vilka kvinnor(na) måste förhålla sig till 7. I sammanfattningen av avhandlingen skriver Gustavson att det i informanternas berättelser finns ett motstånd mot polariserade förställningar om kön/genus och sexualitet 8 samt att de upplever att fixerade kategorier motverkar bisexuella uttryck och tolkningar av kropp och njutning 9. Hon menar att bisexualiteten kan skapa en mer flytande förståelse för sexualitet och kön genom sina praktiker och sin obestämbarhet 10. Det är på detta sätt jag läser Gustavson, när hon talar om att bisexualiteten kan användas analytiskt. Genom sin otydlighet blir även gränsera för olika kön/genus och olika sexualiteter vaga, vilket skapar ett bredare tolkningsutrymme för deras innebörd. Avhandlingen har ett tydligt maktperspektiv, något som jag vill hävda är något som förenar de allra flesta genusvetenskapliga studier och teoretiker. Gustavson vill studera maktrelationer och dess effekter på informanternas liv, med fokus på hierarkiska kön/genusordningar och sexualiteter och sexuella praktiker. Hon betonar att makt enligt hennes förståelse inte endast verkar vertikalt, utan även horisontellt och hänvisar till Foucaults maktbegrepp 11. Det är emellertid inte endast i sin teoretisering Gustavson behandlar makt. Även i själva forskningsprocessen är det något hon reflekterat över och diskuterar i sitt teori- och metodkaptil. Såväl i sitt val av informanter (kvinnor, med olika religiös och etnisk bakgrund) som gällande hennes egen makt som forskare 12. Hon placerar sin avhandling tydligt som feministisk och queerteoretisk, såväl uttalat som genom sitt val av teoretiker 13. Hon har dock även använt sig av teorier/analysverktyg från andra discipliner som etnologi 14, något som inte torde ses som ovanligt inom ett samhällsvetenskapligt ämne som knyter an till så många olika områden. Något som dock kanske kan sägas vara utmärkande för genusvetenskapliga undersökningar är med den 7 Gustavson, s. 16 8 Gustavson, s. 267 9 Gustavson, s. 267 10 Gustavson, s. 267 11 Gustavson, s. 34 12 Gustavson, s. 30-34 13 Gustavson, s. 56 14 Gustavson, s. 29

tydlighet många forskare och studenter positionerar sig i sina arbeten, så även Gustavson, något som jag menar inte är lika vanligt inom exempelvis statsvetenskapen, trots att undersökningarna ibland kan ha många likheter och snarlika epistemologiska och ontologiska antaganden 15. Varför feministiska forskare och genusvetare positionerar sig kan troligen kopplas till ämnets bakgrund som vetenskapskritisk 16 samt till den vetenskapsteoretiska diskussionen inom ämnet där bland andra Donna Haraway diskuterat objektivitet och betydelsen forskaren har för kunskapsproduktionen. Hon menar att forskaren måste ta ansvar för den forskning hen producerar och vilka föreställningar som (re)produceras. Haraway kritiserar forskare som förefaller betrakta världen och förmålet för sin studie som om de befann sig utanför, som om de inte vore en del av världen. Detta allseende kallar hon godtrick eller gudstricket 17. Samtidigt problematiserar hon alternativen till detta sätt att bedriva forskning. Att se underifrån är långt ifrån enkelt och det riskerar dessutom att romantisera dessa berättelser och därmed göra sig skyldig till samma gudstrick som objektivistisk kunskap kan kritiseras för 18. Gustavson tar själv upp Haraway då hon resonerar kring sin positionering och avhandlingens politiska syfte. Gustavson menar att hon genom sin tydlighet med avhandlingens syfte och hennes egen positionering, som bisexuell kvinna som på många sätt identifierar sig med sina informanter, situerar kunskapen och därmed frångår den problematiska synen på forskning och forskare som objektiva 19. Gustavsons syn på kunskapsproduktion och forskarens ansvar blir kanske mest framträdande då Gustavson beskriver sitt tillvägagångssätt och hur hon inkluderat informanterna i sitt arbete. Gustavson skriver om sin makt som forskare, men har också försökt att hantera sin makt genom att ge sina informanter möjlighet att läsa och redigera transkriberat material, för att de ska få möjlighet att korrigera det som de uppfattar som feltolkningar och stryka delar de ej vill ska analyseras i avhandlingen 20. Detta exempel rör förvisso metod, men utgångspunkten är tydligt kopplad till hur Gustavson ser på kunskapsproduktion och forskarens ansvar för vilken kunskap som skapas, samt hur densamme förhåller sig till maktrelationen mellan forskare och informanter under forskningsprocessen. 15 Jfr. Hollis, 2002 (exemeplvis s. 38) 16 Lykke, 2009, s. 19; Jfr. Harding, 2004 17 Haraway, 1991, s. 86-87; Lykke, s.20 18 Haraway, s. 88 19 Gustavson, s. 28-29 20 Gustavson, s. 31-32 3

Samtidigt som Haraway talar om att vi inte kan se utifrån, utan att vi alltid ser ur ett Vanessa Sevedag perspektiv, menar hon att det är svårt att positionera sig själv då jaget inte är tydligt för oss själva 21. Jag upplever dock inte att Gustavson problematiserar detta explicit då hon talar om sin egen positionering, utan främst lyfter fram dels att hon ofta känner igen sig i, och identifierar sig med, informanterna och vilka problem detta kan medföra, såsom risken att inte ta upp berättelser som frångår hennes egen förståelse för bisexualitet 22. Hon lyfter dock fram att hon inte ser identitet som enhetligt, utan som tillfälliga och motsägelsefulla berättelser och att hon inte söker något enhetligt jag eller en autentisk identitet i sin studie 23. Hon tar även upp Haraways kritik att representation av grupper/kategorier riskerar att essentialisera dem 24. Gustavson skriver i ett annat sammanhang att det visserligen är problematiskt att tala om kategorier, men att undvika att tala om dem är mer problematiskt eftersom bisexuella praktiker då inte skrivs in i kunskapsproduktionen 25. Jag tolkar dock inte Gustavson som att hennes syfte med att lyfta fram bisexualiteten är att befästa föreställningar om kategorin, snarare att problematisera kring hur bisexualitet, och även homo- och heterosexualitet analyserats inom vetenskapen och portreteras i vardagen, och därmed bredda förståelsen för kön/genus och sexualitet och därmed luckra upp gränserna mellan kategorier och vad dessa kan innebära 26. Som jag tidigare nämnt använder sig Gustavson till stor del av teoretiker som kan kopplas till queerteori och poststrukturalismen 27, vilket också hennes syn på identitet och jaget antyder. Samtidigt använder hon begrepp som erfarenhet och synliggöra, vilket skulle kunna kopplas samman med en mer feministisk empiristisk eller ståndpunktsfeministisk hållning 28. Gustavsons tidigare resonemang kring att tala i termer av bisexuella och hennes tolkning av begreppet erfarenhet, visar dock på en väsentligt annorlunda förståelse för dessa begrepp: Erfarenhet representerar inte den essentiella sanningen om en individ, utan kan istället betraktas som ett sätt att förhålla sig till omvärlden. 29 Här menar hon, med hänvisning till Visweswaran, att det snarare är ett sätt att begripliggöra sig själv inom den dominerande 21 Haraway, s. 90 22 Gustavson, s. 33, Jfr. Haraway, s.90, Lykke, s. 21-22 23 Gustavson, s. 30, 33, Jfr. Haraway, s. 90 24 Gustavson s. 48 25 Gunstavson, s. 30, Jfr. McCall, 2005, s. 1783, 1786 26 Jfr. Gustavson, s. 39-45 27 Såsom, Foucault, Derrida, Butler, Rosenberg, Scott etc. (Gustavson, s. 34-39) 28 Jfr. Lykke, s. 130, 139 29 Gustavson, s.31 4

diskursen/berättelsen 30. Gustavsons resonemang kring begreppen gör att de snarare placeras in i en poststrukturalistisk förståelse av kunskapsproduktion, enligt vilken objektiv kunskap eller sanning ej kan nås 31. Gustavson förklarar sin förståelse för kön genom Butler och Scott, vilken kan sammanfattas som att kön inte är en naturlig kategori utan uppstår genom de betydelser vi lägger på kroppen, dvs. att kön kan ses som kultur snarare än natur 32. Denna glidande betydelse av kön (och genus) använder hon i sin avhandling, vilket gör att jag inte uppfattar någon tydlig distinktion mellan begreppen kön och genus, då hon menar att kön är en kulturell genusfantasi om kroppens materialitet 33. Även i sin grundläggande förståelse för sexualiteter utgår hon från Butlers heterosexuella matris, vilken hon senare problematiserar genom Hemmings begrepp middle ground eller mellangrund, som Gustavson väljer att översätta det. Med detta menar hon att bisexualiteten antingen blir placerad mellan hetero- och homosexualitet eller som en utopi av gränslöst begär, båda vilka Gustavson menar att Hemmings ser som problematiska, då den ena inte erkänner bisexualiteten och den andra riskerar att förbise maktrelationer och uteslutning inom ramen för bisexualitet 34. Här kopplas utveckling av biteori samman med hur vi kan få en breddad förståelse för kön/genus och sexualitet. Bisexualiteten ses som tillfälliga praktiker medan hetero- och homosexualitet naturliggörs som motsatspar. Detta kopplar Hemmings (Gustavson?) samman med en heteronormativ struktur och förståelse av kön. Genom biteoretiska perspektiv kan då våra tolkningar av sexuella praktiker dekonstrueras och vi kan få förståelse för hur sexualiteter och kön konstrueras 35. Gustavson lyfter även fram preformance och könsparodier i sin studie och använder sig är av Magdalena Petersson och Butler för att förstå dessa. Gustavson lyfter fram hur dessa iklädnader ifrågasätter könets och heterosexualitetens naturlighet och förlöjligar den heterosexuella genusordningen. Även här poängterar Gustavson Hemmings kritik om att 30 Gustavson, s. 31 31 Ambjörnsson, 2006, s. 41-44 32 Gustavson, s. 37-38 33 Gustavsson, s. 38 34 Gustavson, s. 42 35 Gustavson, s. 97-99 5

bisexualiteten inte inkluderas i förståelsen av preformance vilket leder till att den binära könsuppdelningen och den heterosexuella-homosexuella dikotomin kvarstår 36. Här blir det tydligt att Gustavsons avhandling undersöker intersektionen mellan kön/genus och sexualitet (och, som jag tolkar det, om dessa över huvud taget kan skiljas från varandra). Å ena sidan förefaller hon utgå från teoretiker som vill dekonstruera kategorierna, å andra sidan vill hon lyfta fram bisexualitet eftersom hon menar att bisexualiteten annars osynliggörs. Förhållandet till kategorier i avhandlingen är således något splittrat, vilket skulle kunna ses som en variant av McCalls intrakategoriella approach, där en använder kategorier strategiskt, men samtidigt ställer sig kritisk till dem 37. McCall menar även att detta sätt att analysera intersektionellt är nära sammankopplat med, och ofta har använts för, djupgående kvalitativa studier av en begränsad grupp 38, vilket stämmer väl in på Gustavsons intervjustudie. Genom McCalls förklaring av ett intrakategoriellt tillvägagångssätt blir Gustavsons tillsynes motsägelsefulla förhållningssätt till kategorier begripligt: som ett sätt att få förståelse för vilka konsekvenser normativa föreställningar om kön/genus och sexualitet får för de som befinner sig mellan dikotomierna. Samtidigt kan hennes tillvägagångssätt innebära svårigheter att lyfta studien till ett mer generellt perspektiv 39. Syftet med studien kräver, som jag ser det, förvisso en kvalitativ metod, men genom att utesluta bisexuella män och de som inte vill identifiera sig som varken kvinna eller man finns en risk att bisexualitetens mångfald och dess potential att sudda ut de skarpa gränderna mellan män och kvinnor går förlorad. Även hur hon kommit i kontakt med sina informanter, genom egna kontakter och snöbolssmetoden 40, gör att bilden av bisexualitet riskerar att bli begränsad och snedvriden då bisexuella som kanske aldrig rört sig i dessa kretsar och lever helt andra liv inte kan nås. Hon skriver exempelvis att de flesta har varit engagerade på något sätt i gayrörelsen och att många av dem var feminister 41. Med andra ord tror jag att det finns en risk att studien kan överdriva bisexuella kvinnors medvetna motstånd mot maktordningar och vilja att vara gränsöverskridande, då min egen erfarenhet är att många bisexuella lever mer eller mindre helt inom den heterosexuella normen (i sina praktiker). Detta är en sida av hur bisexuella förhåller sig till maktordningar och reproducerar kunskap som då går förlorad, och därmed menar jag att den heterosexuella normens inverkan och makt över våra praktiker inte 36 Gustavson, s. 43.44 37 McCall, s. 1774 38 McCall, s. 1782 39 Jfr. McCalls interkategoriella perspektiv. McCall, s. 1783-1787 40 Gustavson, s. 23 41 Gustavson, s. 27 6

nödvändigtvis blir så framträdande som det skulle kunna ha blivit i Gustavsons empiriska material. Var kan då Gustavson placeras in i den/de feministiska och genusvetenskapliga berättelsen/- erna? För mig är detta långt ifrån självklart. Gustavson kan förvisso placeras som poststrukturalistisk och queerteoretisk genom sin förståelse för kön och sexualitet. Liksom Hemmings beskriver progress-narrativ tar Gustavson avstånd från essentialism, och framhåller kön/genus komplexitet 42. Gustavsons koppling till det Hemmings benämner progress understryks av hennes teoretiska diskussion genom valet av teoretiker som Butler, Scott, Derrida, Foucault med flera. Genom at främst förhålla sig till dessa skrivs andra förhållningssätt och epistemologiska utgångspunkter inte in som möjliga alternativ och därmed kan avhandlingen anses befinna sig inom en progressdiskurs, där poststrukturalismen och queerteorin utgör en självklar grund för den genusvetenskapliga forskningen 43. Gustavsons problematisering av hur queerteorin använts och diskuteras i förhållande till sexualiteter, kan, lite hårddraget, läsas som en kritik av att det inte är tillräckligt queer, på så sätt att ett fokus på homosexualitet heterosexualitet återskapar föreställningen om två binära kön och därmed essentialiserar kön och bekräftar den heterosexuella ordningen. Min analys av Gustavsons avhandling låter nu som att den klart och tydligt kan placeras in i någon form av progress-narrativ. Detta är jag emellertid inte säker på är en korrekt beskrivning av hennes avhandling. Samtidigt som Gustavson utgår från queerteori och poststrukturalism ställer hon sig, som jag tidigare nämnt, kritisk till att helt frångå diskussionen om kategorier. Hon talar om att synliggöra, och nämner även könsmaktsordningen 44 som en bakgrund till att hon vill fokusera på bisexuella kvinnor. Gustavson använder sig således av kateorier trots att hon inte vill essentialisera, på grund av att hon tar hänsyn till maktordningar som hon menar existerar idag (när avhandlingen skrevs). Detta är som mest framträdande då hon diskuterar valet i förhållande till sexualitet och njutning, där hon menar att kvinnors sexualitet blivit lidande på grund av manlig överordning och föreställningar som gör att kvinnor har snävare gränser för att uttrycka sin sexualitet och njutning. Gustavson betonar dock att hon inte menar att kvinnor därmed alltid måste vara offer för strukturen 45. Här vill alltså Gustavson tala om just kvinnor som en grupp och (med 42 Hemmings, 2011, s. 34-35, 38 43 Jfr. Hemmings, s. 55 44 Gustavson, s. 28 45 Gustavson, s.28 7

viss reservation) som utsatta för ett strukturellt förtryck, något som står i motsats till ett progress-narrativ 46. Även när det gäller andra progress-narrativa drag upplever jag att Gustavson avviker. Hemmings tar exempelvis upp att det ofta inom progress talas om att vi alla vet hur det är 47, på ett sätt som jag inte upplever att Gustavson talar om queerteori och feministisk forskning. Det är förvisso en mycket stor hjälp att vara påläst inom ämnet, då en försöker förstå hur Gustavson resonerar, men hon skriver inte i termer av att läsaren vet vad hon diskuterar. Var kan då Gustavson placeras? Medan hon inte verkar passa fullt in i progress-narrativet är hon tydligt anknuten till de teoretiker och teorier som lyfts fram inom progress. Gustavson kan klart inte placeras inom loss-narrativet, som kritiserar progress-narrativet, poststrukturalismen och queerteori för att innebära feminismens död och ett slut på politisk aktivism genom en akademisering av feminismen 48. Kanske är det istället i förhållande till return-narrativet som Gustavson kan diskuteras. Jag har nämnt att Gustavson, trots sin inriktning på queerteori och en mer poststrukturalistisk förståelse för kunskapsproduktion, använder begrepp och vissa analyser som kan kopplas till tidigare feministisk forskning. Kanske kan detta förstås genom Hemmings return-narrativ där feministiska forskare och teoretiker velat försöka förena progress och loss för att kunna blicka framåt och utveckla det teoretiska ramverket. Medan de är kritiska till vad de menar är poststrukturalismens och queerteorins avpolitisering av feminismen och en alltför långtgående abstraktion av det materiella, vill de samtidigt ta vara på det vi lärt oss genom såväl progress som loss 49. När jag skriver att Gustavson kan förstås genom return-narrativet, vill jag tydliggöra att jag inte menar att Gustavson bör placeras inom det. Return-narrativets skarpa kritiken av queerteori, personifierad genom Butler, som något förföriskt som leder feminister bort från det verkliga och politiska 50 menar jag gör det omöjligt. Gustavson är tydlig med sitt politiska syfte med avhandlingen, och vill uppnå det genom en queerteoretisk analys. Med andra ord verkar hon inte se samma motsägelse mellan queer och politik som return-narrativet. Snarare bör kanske Gustavsons avhandling ses som ett sätt att försöka förena feminismen och 46 Hemmings, s. 49-50, 54-55 47 Hemmings, s. 32 48 Hemmings, s. 72-77 49 Hemmings, s. 100-102, 120-121 50 Hemmings, s. 120 8

queerteorin, det empiriska och teoretiska, som ofta förefaller ha portreterats som motsatser 51. Kanske kan avhandlingen även läsas som en förhandling mellan de abstrakta föreställningarna och diskurserna och de konkreta, högst materiella konsekvenserna. 51 Hemmings, s. 90-93 9

Litteraturlista Ambjörnsson, Fanny, 2006, Vad är queer?, Natur & Kultur, Stockholm Gustavson, Malena, 2006, Blandade Känslor Bisexualla kvinnors praktik och politik, Kabusa Böcker, Göteborg Haraway, Donna, 1991, Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective i Harding, Sandra, 2004, The Feminist Standpoint Theory Reader Intellectual and Political Controversies, Routledge, New York & London Harding, Sandra, 2004, The Feminist Standpoint Theory Reader Intellectual and Political Controversies, Routledge, New York & London Hemmings, Clare, 2011, Why Stories Matter The Political Grammar of Feminist Theory, Duke University Press, Durham & London Hollis, Martin, 2002, The Philosophy of Social Science An Introduction, Cambridge University Press, Cambridge Lykke, Nina, 2009, Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Liber, Stockholm McCall, Leslie, 2005, The complexity of intersectionality. SIGNS, 30: 3, s. 1771-1800 10