Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016
Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande och delaktghet - strålande! N har en mycket fn berättelse om hur n arbetat med era utvecklngsområden och blderna beskrver mycket även de. Bra jobbat, nu ser v fram mot att få ta del av er kommande handlngsplan och hur n vll fortsätta med ert hållbarhetsarbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Nej Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Trygghet Lvsstl & hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? En trygg mljö är: att alla barn vll vara alla rum utan att känna sg rädda. V arbetar med att låta barnen få htta sn plats gruppen, det får ta den td det krävs. Den nskolnngsmetod v arbetar efter är att v har en föräldraaktv nskolnng, då barn och vårdnadshavare deltar förskolans alla moment tllsammans. När v anser att barnen/barnet känner sg trygg med oss och gruppen samråd med vårdnadshavarna så får dem gå från gruppen kortare stunder som sedan utökas för att barnet ska lära sg och förstå att mamma eller pappa går men kommer tllbaka. V har blvt tydlgare mot vårdnadshavarna krng vkten av att flckor och pojkar ska känna trygghet på förskolan nnan de kan vstas själva utan vårdnadshavaren. V tror att en stor anlednng tll att tryggheten har ökat beror på att v har ändrat grupp konstellatonerna. V har delat upp barngruppen två grupper som sedan delas mndre konstellatoner. V delar oss på förmddagar tsdag, ondsdag och torsdag. Detta har gjort att barnen möter samma barn och personal under större del av dagen. Detta har gjort att det blr färre möten mellan Barn - barn och barn - vuxen. Tdgare delade v oss andra grupper, pojkar och flckor träffade då olka barn och olka pedagoger varje dag. Något som även har skapat trygghet och sammanhörghet är att v har arbetat med ett bokprojekt,då alla barn och vårdnadshavare har fått en egen bok att ta hem. Boken har v arbetat med på förskolan under hela vårtermnen. Boken har skapat ett gemensamt ntresse för alla barn och pedagoger att samtala krng, den har vart en gemensam samlngspunkt. V fortsätter arbeta med föräldraaktv nskolnng och lyfter vkten av att pojkar och flckor ska känna trygghet på förskolan. V har under hösten haft en grupp som har arbetat fram och revderat förskolans lkabehadlngsplan, den har v gjort en en plan för kartläggnng av flckor och pojkars trygghet på förskolan. V ska utföra trygghetsronder nomhus och utomhus tllsammans med de äldre barnen, rumsobservatoner av de yngre barnen, barnntervjuer, brukarenkät. V ser att barnen rör sg alla våra rum och aktverar sg även där pedagogerna nte är, detta ser v som ett postvt tecken, att de känner sg trygga lokalerna och
med oss. Barnen har blvt mer trygga och självständga. De har httat varandra sn egen roll leken med olka kamrater. Deras självkänsla har ökat och de våga prova på olka saker. Föräldraaktva nskolnngar har gått bra och nu väntar uppföljnngssamtalen med föräldrarna. Då får v höra om de har några tps på vad de tycker att v ska tänka på/förändra och utveckla vårt arbetsätt. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Atttyder, värderngar och lkabehandlng. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Alfons och odjuret Syfte: V har valt boken Alfons och odjuret för att ge barnen tllgång tll olka uttryckssätt och arbeta med atttyder och värderngar. Genom att använda känslokort så synlggör v barnens olka känslor både sna egna och andras. Alla pedagoger bemöter vårdnadshavare och barn på ett postvt sätt. V har arbetat med känslokort/blder/empat där barnen har berättat hur de känner sg just dag och varför. Barnen har fått samtala ensklt och grupp krng känslokorten, exempel, V tttar på en bld där Alfons är glad, pedagogen frågar barnet "har du vart glad? Hur känner du när du är glad?". V dokumenterar barnens svar, och använder dem vårat vdare arbete. V har tagt kort på barnen där de får vsa olka ansktsuttryck, glad, arg, ledsen. Barnen har även rtat känslor. V samtalar om känslor och krng hur man är en bra komps tllsammans med barnen. Genom att arbeta med Alfons och odjuret synlggör och uppmärksammar v pojkar och flckor på sna egna och andras känslor. V har läst boken vd flera tllfällen. När v arbetar med känslokorten så assocerar pojkar och flckor tll boken om Alfons och odjuret. Flckor och pojkar har även rtat Alfons och Lll kllen. v ser även att vssa pojkar och flckor kan återberätta lte ur boken. V uppmärksammar alla barn vd samlngen genom att sjunga namnsången, v samtalar om vlka barn som fattas. Alla barn få td tll att prata och uttrycka sg, v uppmuntrar barnen att se på den som pratar. V samtalar med barnen krng hur v bemöter varandra och hur det känns att bl bemött negatvt/postvt. I leken så lär sg barnen att man nte alltd kan få ett ja tll att delta leken. V vsar på att det är okej att säga nej tll en komps bland, men att detta nte alltd ska hända. I vårat vardaglga arbete så tar v tag stuatonen på en gång om barnen retas eller skvallrar på varandra. I de stuatonerna samtalar v med barnen krng frågorna: Hur skulle du känna om någon sa elaka saker tll dg? Hur känns det kroppen? V försöker vända det negatva tll det postva och samtalar krng allas lka värde och vlka atttyder man har tll varandra. För att skapa en förståelse hos barnen om hur man är en bra komps och att man ska respektera varandra. V har under hösten haft en grupp som har arbetat fram och revderat förskolans lkabehandlngsplan, den har v gjort en plan för kartläggnng av flckor och pojkars trygghet på förskolan. V ska utföra trygghetsronder nomhus och utomhus tllsammans med de äldre barnen, rumsobservatoner av de yngre barnen, barnntervjuer, brukarenkät. Arbetet med atttyder, värderngar och lkabehandlng fortgår för att säkerhetsställa den goda gruppdynamken. Barnen leker mndre grupper, de är hjälpsamma mot varandra och konflkterna har mnskat. V upplever att arbetslagets gemmensamma förhållnngsätt har skapat en god gruppdynamk. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt.
Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Moton och rörelse. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V tycker att det är vktgt att dskutera med vårdnadshavarna vkten av att vara ute och röra på sg alla väder. V har arbetat med mnrörs barngruppen, det är ett utarbetat program med musk och schema över rörelseser som är utarbetade av frsks och svetts. V har valt ut ett antal låtar som v har använt oss av för att göra programmet lte kortare för att alla barn ska kunna följa med. V rör oss tll sång och musk både nne och utomhus. Ute på gården testar barnen sn balans på en balansbana, barnen åker mycket rutschkana, v försöker komma väg på promenad eller skogen en gång veckan, då får barnen testa att gå på annat underlag och kuperad terräng. Utevstelsen är vktg för alla. V upplever att barnen tycker om att vara ute och leka. De är aktva och tycker om att klättra, sprnga, cykla, sprnger/går/rullar upp och ner för kullen mm. V erbjuder styrda aktvteter så som rnglekar, fotboll och tradtonella lekar (kull, kom alla mna kycklngar osv). V har under året haft två gemensamma rörelseaktvteter då v har uppmärksammat baklängesdagen och nalledagen med två lopp. Barnen fck sprnga efter en uppmärkt bana, alla barn deltog efter egen förmåga. Efter loppet fck alla barn medalj och det bjöds på blåbärsoppa. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? V har utgått från barnens ntressen. De har vart delaktga arbetesprocessen, det är barnen som styr verksamheten och våra aktvteter.
Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Lkabehandlngsplanen. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utvärderng och utvecklng
För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen?