Vi hppas att ni hade en kul ch lärrik dag på Parken Z ch Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina ch visst är de värda ett frtsatt liv på jrden! Visste du att Sveriges ni miljner invånare använder nästan lika mycket energi sm Indnesiens drygt 200 miljner? All energianvändning påverkar miljön på någt sätt ch den mest miljövänliga energin är den sparade! Varje dag gör du val sm påverkar miljön på ett eller annat sätt. För att veta vad dina val leder till behöver du kunskap ch en vilja att göra rätt val. Det finns många lika sätt att spara energi på ch det finns många enkla saker du kan göra för en bättre miljö. Här tar vi upp tre lika mråden där vi kan tänka efter lite extra; mat, hem ch knsumtin. mat hem knsumtin
Innan maten hamnar på vår tallrik går det åt enrma mängder energi, från råvara till färdig prdukt. Här finns flera saker vi kan göra för att hålla nere energiförbrukningen. Köttprduktinen till exempel, kräver 10 gånger mer energi jämfört med den vegetabiliska prduktinen. Köttprduktinen släpper ckså ut upp till cirka 100 gånger mer växthusgaser än den vegetabiliska. De växthusgaser sm släpps ut vid köttprduktin är kldixid, metangas ch lustgas. Den vegetabiliska maten är ett bättre miljöval än kött. En miljöbv är den sja sm används i köttdjurens fder. I Brasilien dlas det mycket sja ch där hugger vi ned regnskgen för att få plats med sjadlingarna. Vi hugger även ned regnskg för att ge plats för köttdjuren att beta. Sedan imprteras både sjan ch köttet hit till Eurpa. De bästa valen du kan göra är att välja svenskt kött ch äta vegetariskt flera dagar i veckan. Dessutm finns det en hel del regler för vad sm bör räknas sm eklgisk mat. Den svenska certifieringen KRAV utvecklar hela tiden regler för eklgisk dling ch djur-hållning. Köper vi KRAV-märkta prdukter hjälper vi naturen ch djuren på ett bra sätt. Det är ckså bra m maten är lkalprducerad för att hålla transprterna så krta sm möjligt ch därmed minska på utsläppen. När vi väljer svenskt har vi ckså större möjlighet att påverka hur djuren har haft det under sin livstid ch på vilket sätt de har avlivats. Läs mer på: www.krav.se Helst ska vi äta eklgisk mat ch med det menas mat sm kmmer från dlingar där vi enbart använder bilgiskt gödsel ch bekämpningsmedel.
I hemmet finns det många saker vi enkelt kan göra för att få ner energiförbrukningen ch samtidigt minska elkstnaden. Be dina föräldrar att se över vilken energikälla sm används för att prducera el ch värme till er bstad. Helst ska vi använda blag sm tar energi från förnyelsebara energikällr sm inte släpper ut så mycket restprdukter i vår miljö. Det finns till exempel miljömärkt el hs flera leverantörer: http://www.naturskyddsfreningen.se/bramiljval/el/kriterier/. I övrigt finns det flera saker sm du själv kan tänka på hemma: att duscha snabbt, släcka lamprna i det rum ingen vistas i, sänka inmhustemperaturen en grad, använda vattenkkare, stänga av TV ch datrer med strömbrytaren, stänga av TV ch datrer när ingen använder dem, diska full maskin, använda samma kläder flera gånger utan att tvätta dem (häng ut kläderna på vädring så blir de fräscha, m de inte är fläckiga förstås), laga flera saker samtidigt i ugnen, låt maten svalna innan du ställer in den i kylen. Det här är bara några tips, du kan säkert kmma på fler själv. Läs mer på: www.naturskyddsfreningen.se/ bra-miljval/el/kriterier/ www.energikunskap.se/sv/ VANLIGA-FRAGOR/ Naturskyddsföreningens märkning för Bra Miljöval. Spana efter den!
Vi bryr ss m djur ch natur, men är vi beredda att tänka över vår knsumtin? Det är lätt att handla saker vi egentligen inte behöver med butiker fyllda av prdukter sm ska lcka ss att köpa. Det här kanske är den svåraste delen i att vara miljövänlig. Vi vill hela tiden ha nyare, snyggare, häftigare saker. Vem säger nej till senaste mdellen av iphne? Eller den där snygga, cla tröjan? Egentligen är det inget fel varken på den gamla tröjan eller på mbilen. Båda fungerar frtfarande. När du ska köpa en ny pryl, kan du möjligen kan tänka dig att köpa en begagnad pryl? Titta exempelvis på Blcket ch se m det finns någn till salu där. Prylarna behöver inte alls vara gamla, utan någn har tröttnat eller köpt fel ch säljer den nu till ett mycket billigare pris än inköpspriset. Köper du den, istället för den nya, sparar du både dina pengar ch miljön. Även du kan sälja dina gamla prylar sm du tröttnat på. Gamla kläder ch prylar kan du lämna in till en secnd hand-butik. Det finns många sm inte har råd att köpa nytt ch många sm gärna köper begagnat för att vara miljövänliga. Flera secnd handbutiker skänker ckså kläder ch prylar till välgörande ändamål. Om vi tänker på att inte handla mer än nödvändigt ch samtidigt försöker handla miljövänligt i så str utsträckning sm möjligt ställer vi krav på företagen att de ska börja prducera fler eklgiska prdukter. På det sättet är vi med ch påverkar hur mycket resurser det går åt i alla led; från råvara till färdig prdukt. För att ändra vår inställning till att köpa nytt hela tiden måste vi göra aktiva, medvetna val sm sparar energi ch inte förbrukar så mycket av vår planets resurser.
Innan maten hamnar på vår tallrik går det åt enrma mängder energi, från råvara till färdig prdukt. Här finns flera saker vi kan göra för att hålla nere energiförbrukningen. Vi kan tänka på att köttprduktinen kräver 10 gånger mer energi jämfört med den vegetabiliska prduktinen. Köttprduktinen släpper ckså ut upp till cirka 100 gånger mer växthusgaser än den vegetabiliska. Växthusgaser sm släpps ut vid köttprduktin är kldixid, metangas ch lustgas. En annan sak sm talar för den vegetabiliska maten sm ett bättre miljöval är att det används sja i köttdjurens fder. Den sjan dlas mestadels i Brasilien, vilket leder till att regnskgen avverkas för att ge plats för dlingarna. De hugger även ned skg för att ge plats för köttdjuren att beta. Sedan imprteras både sjan ch köttet till ss i Eurpa. Det bästa egna valet du kan göra är att välja enbart svenskt kött ch genm att äta vegetariskt flera dagar i veckan. Det finns dessutm en hel del regler för vad sm bör räknas sm eklgisk mat. Den svenska certifieringen KRAV utvecklar hela tiden regler för eklgisk dling ch djur-hållning. Köper vi KRAV-märkta prdukter hjälper vi naturen ch djuren på ett bra sätt. Det är ckså bra m maten är lkalprducerad för att hålla transprterna så krta sm möjligt ch därmed minska på utsläppen. När vi väljer svenskt har vi ckså större möjlighet att påverka hur djuren har haft det under sin livstid ch på vilket sätt de har avlivats. >>> Allra helst ska vi äta eklgisk mat ch med det menas mat sm kmmer från dlingar där det inte används genmdifierade rganismer, knstgödsel eller ickebilgiskt bekämpningsmedel.
Här är några tips i vardagen: 1. Laga maten själv! Till halvfabrikat ch färdigmat går det åt mycket energi för både tillverkning ch frakt. Tänk ckså på alla förpackningar ch den energi sm går åt för tillverkning av dem. Lagar du maten själv vet du vad den innehåller, den blir ftast billigare, gdare ch spar energi! 2. Ät miljömärkt fisk! Om fisken är märkt med KRAV eller MSC s blå fisk kan vi vara säkra på att fisken inte är utrtningshtad. Vi kan ckså vara säkra på att det har använts schyssta fiskemetder sm inte fångar nödig bifångst eller förstör eksystemen. 3. Ät mer vegetariskt! Din familj kan ha en eller flera vegetariska dagar i veckan. Det går åt mycket mer energi ch vatten till att prducera kött än vad det går åt till att prducera frukt ch grönt. För att prducera en enda hamburgare går det åt 2 400 liter vatten (ungefär 13 badkar). För att prducera en ptatis går det bara åt 25 liter vatten. 4. Ät säsngens frukt grönt! Du spar en hel del energi i ch med att transprterna minskar ch det krävs ingen tillskttsvärme för att värma upp växthus. Väljer du dessutm eklgiska frukter ch grönsaker slipper du få i dig de gifter sm de icke eklgiska har besprutats med. Vill du veta vilka frukter ch grönsaker sm är bäst de lika årstiderna kan du gå in på denna hemsida: http://www.naturskyddsfreningen.se/ grn-guide/ata/frukt-ch-grnt/. Den finns även sm en app att ladda ned. 5. Undvik palmlja! Palmljan kmmer från ljepalmernas frukter ch den finns i flera lika prdukter sm margarin, chklad, glass, kakr ch chips. För att dla de här ljepalmerna skövlar vi regnskgen ch många människr ch djur blir av med sina hem. En str del av djuren sm finns på Parken Z är utrtningshtade just för att vi huggit ner deras regnskg ch istället planterat ljepalmer. För att rädda djur sm binturnger, gibbnapr ch sumatratigrar ska vi undvika palmlja. Läs på innehållsförteckningen, står det palmlja, välj en annan prdukt. Ser du att prdukten innehåller vegetabilisk lja/fett är det fta palmlja det ckså. Palmljan är billig att framställa ch ger lång hållbarhet ch mer lja per hektar än någn annan lja, därför används den mycket. Till Sverige imprterar vi varje år ca 44 000 tn palmlja. >>>
6. Ät svenskt eklgiskt kött! När du äter kött är det bra m inte köttet transprterats långt. I Sverige har vi ckså en hårdare djurskyddslag än i andra länder, därför har svenska djur fta haft det bättre ch därför ska vi stödja våra svenska bönder. Äter du dessutm eklgiskt kött vet du även att djuren ätit besprutad mat ch att de fått vara ute i hagar för att beta. Eklgiska jrdbruk bidrar inte heller lika mycket till försurningen av sjöar ch hav. 7. Laga maten energisnålt! Elräkningen blir lägre, den sm betalar räkningen gladare ch miljön bättre. Tänk på att använda lck vid uppvärmning, använda eftervärme ch vattenkkare. Kka upp vattnet i vattenkkare innan du häller det i kastrullen. Det går ckså åt mindre energi att tillaga maten i mikrn. Ett tips är att tillaga krven i ugnen tillsammans med dina pmmes frites. 8. Ät inte jätteräkr! Det finns andra skaldjur att välja mellan sm till exempel vanliga räkr, krabba, hummer ch kräftr. Odlingen av jätteräkr är ett av jrdens största miljöht. Mangrveskgarna huggs ner för att skapa dammar till dlingen. Människrna i dessa mråden tvingas flytta ch alla djur sm lever vid Mangrveskgarna försvinner ch dör ut. Fiskarkatten sm finns på Parken Z lever vanligtvis vid Mangrveskgarna ch äter fisken sm lever vid trädernas rötter. Det finns även risk att marken vittrar sönder när det inte längre är några rötter sm binder ihp den. Risken för översvämningar ökar ckså. Räkrna prepareras dessutm med antibitika för att de inte ska få sjukdmar, vilket ökar risken för resistenta bakterier. Om vi människr slutar äta jätteräkr finns det ingen anledning att ha kvar räkdlingarna ch därmed kan vi rädda både natur, djur ch människr. Se mer på: http://www.yutube.cm/watch?v=r9u6d 2qGwX 9. Släng inte mat! Ta inte mer mat på tallriken än du rkar äta upp. Det går åt mycket energi ch vatten till att prducera mat. Därför är det nödigt att bara slänga maten. 10. Byt ibland ut riset mt matvete, ptatis, bulgur eller pasta! Ris rsakar dubbelt så stra utsläpp sm ptatis ch vi äter allt mer ris. Leta efter miljömärkt ris från Eurpa utsläppen kan vara hundra gånger mindre jämfört med asiatiskt ris. Ris dlas genm att risfälten peridvis dränks i vatten vilket skapar syrefattiga miljöer där mängder med metangas prduceras. Metan är en växthusgas sm är mer än 20 gånger så kraftfull sm kldixid. Räknar man in att ris från Asien måste transprteras hela vägen hit blir utsläppen ganska stra. Dessutm huggs regnskgar ner för att anlägga risdlingar.
I hemmet finns det många saker du enkelt kan göra för att få ner energiförbrukningen ch med det även elkstnaderna. Be dina föräldrar att se över vilken srts energi-källa sm används hs det blag sm levererar elen ch värmen till er bstad. Helst ska ni använda blag sm tar energi från förnyelsebara energikällr ch sm inte släpper ut så mycket restprdukter i vår miljö. Det finns till exempel miljömärkt el hs flera leverantörer: http://www.naturskyddsfreningen.se/ bra-miljval/el/kriterier/. I övrigt finns det flera saker sm ni själva kan tänka på hemma sm att duscha snabbt, släcka lamprna i det rum ingen vistas i, sänka inmhustemperaturen en grad, använda vattenkkare, stänga av TV ch datrer med strömbrytaren, stänga av TV ch datrer när ingen använder dem, diska full maskin, använda samma kläder flera gånger utan att tvätta dem (häng ut kläderna på vädring så blir de fräscha, m de inte är fläckiga förstås), laga flera saker samtidigt i ugnen, låt maten svalna innan du ställer in den i kylen. Det är bara några tips, du kan säkert kmma på fler själv. http://energikunskap.se/sv/vanliga- FRAGOR/ 1. Off-knappen: Stäng av TV, datr ch andra elektrniska prylar så de inte står i standby-läge ch drar nödig energi. På det sättet sparar du både pengar, djur ch natur. 2. Ta ut laddaren ur eluttaget när du laddat färdigt din mbil. Den frtsätter att dra el fast ingen telefn är kpplad till den. 3. Släck efter dig: Du kan spara mycket energi ch pengar genm att släcka de lampr sm inte behöver vara tända. Om du frtfarande har glödlampr kvar kan du byta ut dem mt lågenergi- eller ledlampr. 4. Sänk inmhustemperaturen. Varje sänkt grad mtsvarar ungefär 5 % lägre energiåtgång. Tänk m alla hushåll sänker en grad, vad mycket energi vi skulle spara! 5. Inga drppande kranar: Se till att kranen inte står ch drppar. En vattenkran sm drppar kan göra av med ungefär 22 liter per dygn. 6. Duscha krtare tid: Ju krtare tid du duschar ju mindre vatten går det åt, ju billigare blir det, ju mer energi spar du! Till 10 minuters duschning går det åt cirka 100 liter vatten. Kan du slå Gunde Svans (en före detta elitskidåkare) rekrd på 1,23 minuter, inklusive på- ch avklädning.
7. Ställ inte in varm mat i kylskåpet, då får kylaggregatet gå nödigt hårt för att hålla sin kalla temperatur, vilket drar nödigt med energi. Tina gärna frysta saker i kylen, då hjälper du aggregatet att hålla temperaturen. 8. Panta! Då återanvänds aluminium, plast ch glas. Du är snäll mt miljön ch får samtidigt pengar för det! 9. Srtera dina spr! Genm att srtera vårt avfall spar vi på jrdens resurser ch energi. I Eskilstuna har vi dessutm Sveriges enda system för färgsrtering vilket gör det extra lätt att srtera. Det gör ckså att vi kan tillverka nya saker av det vi återvinner. Matavfall blir till bigas sm bussar ch bilar drivs med. Tjug bananskal kan driva en bigasbil i en kilmeter. Av gamla plastförpackningar görs till exempel nya plastpåsar, delar till parksffr eller ketchupflaskr. Pappersförpackningarna blir nya kartnger ch wellpapp. En pappersförpackning kan återvinnas 5 7 gånger innan fibern blir utsliten. Metallförpackningarna kan återvinnas hur många gånger sm helst. Av gamla metallförpackningar tillverkas bland annat mtrdelar ch nya förpackningar. Av gamla tidningar ch returpapper gör man nya tidningar ch talett- ch hushållspapper. Övrigt hushållsavfall bränns ch blir värmeenergi sm vi värmer bstäder med. 10. Tänk på vad du häller i avlppet! Det här spar inte märkbar energi direkt i ditt hem, men det spar naturens resurser ch energi i strt. Kemikalier ch miljöfarliga ämnen sm bensin, lja, lacknafta, målarfärg ch bekämpningsmedel får inte splas ner i våra avlpp utan ska lämnas i miljöfarligt avfall på miljöstatinen på Lilla Nyby Återvinningscentral. Varför får de inte splas ner? J, de är svåra att bryta ner ch innehåller miljö-farliga ämnen. De kan slå ut reningsverkets bilgiska reningsprcess. De snälla bakterierna dör, vilket gör att det kmmer ut giftiga utsläpp i Eskilstunaån. Medicin, termmetrar, cigarettfimpar, snus får inte splas ner för de innehåller tung-metaller sm kvicksilver ch kadmium samt andra giftiga ämnen. Bara en cigarett innehåller cirka 4700 lika gifter. De här ämnena är svåra att rena i reningsverket ch kmmer då ut i Eskilstunaån ch i rötslammet. Hrmner från lika mediciner sm kmmer ut i våra vattendrag skadar fiskar ch andra vattenlevande djur. Mediciner ch term-metrar sm inte längre används ska lämnas tillbaka till apteket. Cigarettfimpar ch snus ska slängas bland hushållsavfall. Men det bästa för miljön ch för hälsan är ju förstås att inte röka eller snusa över huvud taget! Trasr, strumpbyxr, trsr, kalsnger, bindr, tampnger, kndmer, tps, bmull, kattsand, rakblad, matlja ch fett får inte heller splas ner i avlppen. De här sakerna ska srteras sm övrigt hushållsavfall ch rsakar stpp i pumpar ch ledningar i reningsverket m de splas ned i taletten. Ställ en sphink i badrummet så blir det enkelt att göra rätt. Det enda du ska spla ner i taletten är kiss, bajs ch talett-papper, inget annat!
Vi bryr ss m djur ch natur, men är vi beredda att tänka över vår knsumtin? Det är lätt att handla saker vi egentligen inte behöver med butiker fyllda av prdukter sm ska lcka ss att köpa. Det här kanske är den svåraste delen i att vara miljövänlig. Vi vill hela tiden ha nyare, snyggare, häftigare saker. Vem säger nej till senaste mdellen av iphne? Eller den där snygga, cla tröjan? Egentligen är det inget fel varken på den gamla tröjan eller på mbilen. Båda fungerar frtfarande. När du ska köpa en ny pryl, kan du möjligen kan tänka dig att köpa en begagnad pryl? Titta exempelvis på Blcket ch se m det finns någn till salu där. Prylarna behöver inte alls vara gamla, utan någn har tröttnat eller köpt fel ch säljer den nu till ett mycket billigare pris än inköpspriset. Köper du den, istället för den nya, sparar du både dina pengar ch miljön. Om vi tänker på att inte handla mer än nödvändigt ch samtidigt försöker handla miljövänligt i så str utsträckning sm möjligt ställer vi krav på företagen att de ska börja prducera fler eklgiska prdukter. På det sättet är vi med ch påverkar hur mycket resurser det går åt i alla led; från råvara till färdig prdukt. För att ändra vår inställning till att köpa nytt hela tiden måste vi göra aktiva, medvetna val sm sparar energi ch inte förbrukar så mycket av vår planets resurser. Även du kan sälja dina gamla prylar sm du tröttnat på. Gamla kläder ch prylar kan du lämna in till en secnd hand-butik. Det finns många sm inte har råd att köpa nytt ch många sm gärna köper begagnat för att vara miljövänliga. Flera secnd handbutiker skänker ckså kläder ch prylar till välgörande ändamål.
Här är 8 enkla tips att börja med: 1. Många trädgårdsmöbler är gjrda av trpiska trädslag sm mahgny ch teak. Regnskg skövlas i snabb takt för att tillgdse människrnas behv av mer virke. Djur sm till exempel jaguaren, drillen ch gibbnapan htas av att skgen huggs ned ch deras hem försvinner. Ditt val: Titta efter FSC-märket när du eller dina föräldrar handlar möbler eller pappersprdukter. FSC-märkningen är en garanti för ett uthålligt skgsbruk ch du bidrar till att djuren får ha kvar sina hem. 2. Att tillverka nya prdukter kstar stra mängder energi ch naturliga resurser. För varje par nytillverkade jeans går det åt enrma mängder vatten ch kemikalier sm sliter på jrden. Jeans tillverkas av bmull ch bmull är en vattenkrävande växt. Till ett kil bmull går det åt 29 000 liter vatten. Bmull dlas dessutm i länder där det är trrt sm till exempel Indien. Kemikalier används dels i frm av bekämpningsmedel vid bmullsdlingarna ch dels vid tvättning, färgning ch vävning av jeanstyget. Ditt val: Köp bara de prdukter sm du behöver ch kmmer att använda. Helst ska prdukterna vara eklgiskt tillverkade ckså. Tyvärr är det bara 1,1 % av den ttala mängden bmull sm dlas sm är eklgisk än så länge. 3. Textilindustrin är en enrmt str bransch. Kläder massprduceras i snabb takt samtidigt sm textilberget med kasserade kläder växer. Frskning pågår kring hur vi ska kunna ta till vara materialet ch använda det på nytt, men än så länge går det mesta till förbränning. Det går ckså åt mycket energi att transprtera kläder över hela jrdkltet. Ditt val: Har du vuxit ur dina kläder ch ingen i din närhet kan ha dem, lämna in kläderna till secnd hand. Det finns alltid någn sm kan använda dem ch du spar på jrdens resurser. 4. Idag kan vi hitta secnd hand- vintagech retr-butiker på många lika ställen. Det finns planer på att bygga en hel kretslppspark i Eskilstuna där vi kan lämna våra förpackningar till återvinning ch där vi ckså kan lämna in andra prdukter sm frtfarande är funktinella. Det ska finnas butiker ch wrkshps där vi får möjlighet att tillverka nytt av gammalt ch på det sättet ta till vara resurser sm redan finns för att minska nytillverkningen. Visiner finns hs många människr att hjälpas åt ch få ned energiförbrukningen i världen. Ditt val: köp gärna dina nya saker i en secndhandbutik. Där kan du hitta både kläder ch annat användbart.
5. Inm frisöryrket används stra mängder kemikalier när vi tnar, färgar ch permanentar håret. Ditt val: ska du färga håret, leta efter en hårfärg sm är miljövänlig. Hs vissa miljövänliga frisörsalnger har du till ch med möjlighet att ta med den tmma schampflaskan ch köpa påfyllning till rabatterat pris. Bra va? 6. Inm turismnäringen är det flygplanen sm släpper ut den abslut största mängden luftutsläpp. Ditt val: Semestra i Sverige eller satsa på ekturism. Då är du med ch skyddar naturmiljöer. Se http://www.ekturism.rg/ nyfiken/dettaarek/index.asp Byt ut en semesterresa utmlands mt en vecka här i Sverige! Det finns mycket spännande att se ch göra på hemmaplan! 8. Många skönhetsprdukter sm smink, schamp ch tvål innehåller palmlja! Palmljan kmmer från ljepalmens frukter ch används i många lika prdukter. I framför allt Malaysia ch Indnesien skövlas regnskgen för att få plats med fler ljepalmsdlingar. På det sättet förstörs många djurarters hem ch de blir utrtningshtade. Ditt val: För att rädda djur sm binturnger, gibbnapr ch sumatratigrar ska vi undvika att köpa prdukter sm innehåller palmlja. Läs på innehållsförteckningarna vad prdukten innehåller ch står det palmlja, välj en annan prdukt. Dessutm bör du se upp m det står vegetabilisk lja. Det innebär fta att det kan vara palmlja. 7. Utmlands lckas vi fta av andra typer av prdukter än de vi hittar här hemma. Det kan vara jättespännande att köpa hem delar av djur eller prdukter gjrda av djurens skinn, tänder eller skal. Varje år slaktas 20 000 elefanter för den illegala elfenbensindustrin ch många krallrev förstörs för att kralldelar säljs sm suvenirer. Ditt val: för att vara på den säkra sidan är det bäst att inte köpa någt sm är tillverkat av djur. Undvik att köpa allt sm är tillverkat av kraller, elfenben eller sköldpaddsskal.
Att rädda miljön kan ibland kännas sm en str ch hpplös uppgift, men km ihåg; alla kan göra någt! Tillsammans kan vi rädda världen! Vad gör du? Sätt kryss för de saker du redan gör eller tänker börja med! Slänger inte skräp i naturen. Säger till andra att inte slänga skräp i naturen. Försöker välja varr utan palmlja. Väljer brt jätteräkr. Försöker få familjen att köpa några miljömärkta matvarr. Äter helt vegetariskt en eller flera dagar i veckan. Om familjen äter kött försöker jag få dem att köpa svenskt kött, så fta det går. Om familjen äter kött försöker jag få dem att köpa eklgiskt kött, så fta det går. Slänger inte mat i nödan. Går eller cyklar till sklan. Går eller cyklar till träningen/fritidssysselsättningen istället för att få skjuts/åka mppe. Samåker med andra m det är långt till träningen/fritidssysselsättningen. Vrider åt kranen så att den inte står ch drppar. Duschar snabbt. Minskar mängden tvål, schamp ch skönhetsprdukter. Srterar sprna. Pantar flaskr ch burkar. Splar enbart ned talettpapper ch det sm passerat genm krppen i taletten. Har en papperskrg i badrummet. Stänger av strömmen till TV:n, datrn ch andra tekniska prylar så att de inte står i standby-läge. Lämnar saker jag inte längre behöver till secnd hand. Det här är bara några exempel på saker vi kan göra för att få en bättre miljö. Kan du kmma på fler? Skriv de du kmmer på!
Hela klassen läser först texten Egna val ch eget ansvar. Alla kan göra någt! Men ingen kan göra allt. tillsammans. Ni ska sedan arbeta gruppvis ch göra en plansch där ni skriver upp tips på bra miljöval. Er lärare berättar för er vilket mråde ni ska arbeta med; MAT, HEM eller KONSUMTION. Tips på bra internetsidr: Naturskyddsföreningens gröna guide: www.naturskyddsfreningen.se/ grn-guide/ Energispartips från en: www.en.se/privatkund/energiradgivning/ Energiradgivning-vinter/ Använd er av tipsen sm står i texten ch leta gärna efter ännu fler förslag på Internet. När ni är klara redvisar ni er plansch för resten av klassen. Se till att er affisch väcker nyfikenhet gör den intressant! Tänk på att ingen annan har exakt samma uppgift sm ni ch att det är er uppgift att lära dem. Var därför så tydliga sm möjligt i er redvisning.
Ni är på en miljöknferens där ni tillsammans ska fatta beslut m åtgärder för att minska regnskgsskövlingen. Er lärare utser en rdförande ch sekreterare. Ordföranden ska se till att varje grupp kmmer till tals. Sekreteraren skriver upp lika ståndpunkter sm kmmer fram ch vilka beslut sm fattas. Varje grupp ska argumentera för sina ställningstaganden. Tala inte m för de andra grupperna vad ni har för argument innan debatten. Läs in er på ert ämne ch förbered er nga. Frmulera en huvudtanke kring ert uppdrag. Därefter bestämmer ni er för ett huvud-argument. Ni behöver även hitta tre andra argument sm förklarar varför ni tycker så här. Eftersm det kmmer att finnas grupper sm inte tycker sm ni behöver ni vara beredda på mtargument. Deras uppgift är att övertyga er m att ni har fel. Därför är det är bra m ni har tänkt igenm vilken kritik ni eventuellt kan få från de andra, då är ni väl förberedda ch kan ge svar på tal. Med andra rd: Var väl förberedda så att ni kan svara på frågr ch bemöta mtargument Var tydliga så att alla förstår vad ni tycker Ha övertygande argument Var engagerade genm att även visa med krppsspråket vad ni menar ch ha ögnkntakt med de övriga i debatten Använd ett vårdat språk Undvik persnangrepp >>>
Här är de lika grupperna sm ska delta i debatten. Er lärare talar m vilken uppgift sm är er: GRUPP 1: Ni tillhör föreningen Drillens vänner. Ni är emt regnskgsskövling. För er är det viktigt att era älskade drillapr får frtsätta leva på jrden. Bra för den eklgiska mångfalden mm. Tips på källr: http://parkenz.se/djuren/afrika/drill/ http://www.wwf.se/vrt-arbete/ regnskg/1241122-rdda-regnskgen GRUPP 2: Ni tillhör företaget Regnskgsmöbler sm prducerar exklusiva möbler av regnskgsträd. Ni vill frtsätta hugga ner regnskg. Det ger lkalbeflkningen arbete ch inkmst. Ni vill tjäna pengar. Tips på källr: www.svenskteak.se/default.aspx www.tectna.se/fnder/skgsfnden/teak www.skgssallskapet.se/skgsvarden/ 2008_2/sv16.php GRUPP 3: Ni tillhör en grupp meterlger Meterlgerna sm börjar bli rliga för den glbala uppvärmningen. Ni är emt skövling av regnskgen. Regnskgen är viktig eftersm den binder kldixid ch brmsar strmar ch tsunamis. Tips på källr: www.raddaregnskg.se/varfr.html www.dn.se/nyheter/vetenskap/varldensskgar-raddar-klimatet www.sverigesradi.se/sida/artikel.aspx? prgramid=406&artikel=755911 GRUPP 4: Ni tillhör en grupp plitiker Plitikerna sm tycker att det är viktigt att bevara regnskgen, men ser samtidigt att ni måste försörja beflkningen med mat ch löner. Ni är för en mer hållbar ch balanserad avverkning av regnskgen. Tips på källr: www.wwf.se/vrt-arbete/skg/lsningar/ 1161607-rdda-kameruns-unika-regnskgar www.wwf.se/surce.php/1340519/ eklgiskaftavtryck_skgar.pdf GRUPP 5: Ni är ägare av palmljeföretaget Palmlja för alla ch tycker abslut att det är värt att hugga ner regnskg för att plantera era ljepalmer. Palmlja är så drygt ch billigt. Ger många jbb ch drar in mycket pengar. Tips på källr: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ tradet-sm-htar-naturen_6910807.svd http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ mardrmmen-pa-brne_2083765.svd http://www.smmi.nu/articles/ text_fd_and_envirnment2.php GRUPP 6: Ni är en grupp från rganisatinen Rädda eksystemen ch är rliga för att skövlingen av regnskgen ska förstöra jrdens eksystem. Ni vill minska avverkningen av regnskgen drastiskt. Tips på källr: http://www.wwf.se/vrt-arbete/ regnskg/1127589-fakta-m-trpikskgar http://www.miljmagasinet.se/artiklar/ 060130regnskg.html
Uppgiften är ett sätt att knyta ihp inspiratinsdagen med efterarbetet då vi återigen kmmer in på våra val ch vad vi kan göra. Hela klassen läser först texten Egna val ch eget ansvar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra någt! högt tillsammans. Klassen delas därefter in i sex grupper, förslagsvis de grupper sm de var indelade i på inspiratinsdagen. Gruppen får i uppgift att göra en plansch där de ska punkta upp tips på bra miljöval inm ett av de tre mrådena MAT, HEM eller KONSUMTION. Bestäm vilken grupp sm arbetar med vad. Det blir två grupper per mråde: MAT: Grupp 1 uppgift 1 5, grupp 2 uppgift 6 10 HEM: Grupp 3 uppgift 1 5, grupp 4 uppgift 6 10 KONSUMTION: Grupp 5 uppgift 1 4, grupp 6 uppgift 5 8 De kan använda sig av tipsen sm står i texten, men även kmma med egna tips. Eleverna får gärna använda internet m.m. för att fylla på med andra tips. När grupperna är klara redvisar de sin plansch för varandra i helklass. För att göra planscherna så illustrativa ch intressanta sm möjligt är det bra m det finns en hel del material att tillgå; stra pappersark, färgat papper, lika färgpennr, akvarellfärger, lim, saxar, tidningar, bilder m.m. Kanske kan de ta med sig material hemifrån ckså. Den här uppgiften handlar m att få eleverna medvetna m att de ng redan gör en hel del för miljön, utan att alltid kanske vara medvetna m det. Eleverna får kryssa i enskilt vad de gör eller tänker göra för att få en bättre miljö. De ska även själva kmma på någn eller några andra saker sm inte står med på listan. Låt eleverna berätta för varandra vilka punkter de har kryssat i ch diskutera sedan i helklass. Vem gör vad? Vad är det vanligaste klassen gör? Finns det någt sm ingen gör? Finns det någt sm är viktigare än någt annat på listan? Vilka är de fem viktigaste punkterna på listan? Osv En övning i att föra fram sin åsikt i en debatt. Eleverna ska argumentera för ch emt regn- skgsskövling. Halva klassen är invlverad i debatten, den andra halvan agerar publik. Dela in klassen i de sex lika grupperna. Förslagsvis kan de behålla gruppindelningen från inspiratinsdagen. Grupp 1 3 debatterar mt varandra ch grupp 4 6 är publik. Sedan byter grupperna rller ch grupp 4 6 debatterar medan 1 3 är publik. Utse en sekreterare ch en rdförande sm leder debatten. Bestäm själva m det ska vara samma rdförande ch sekreterare i båda debatterna. Eleverna får förbereda sig för debatten genm att söka fakta på nätet ch i lärböcker.
Naturskyddsföreningen www.naturskyddsfreningen.se/ Swedbank, energispartips www.swedbank.se/m-swedbank/analyser/institutet-fr-privateknmi/ aktuellt-energispartips/index.htm Min planet www.minplanet.se/aktuellt/1529-badrumsskapets-vaerstingar Eskilstuna Energi ch Miljö häften: Färgsrtera ABC Vad kan jag spla ner i tletten? Min medicin www.minmedicin.nu/bibliteket/hur-fungerar-niktinlakemedel/ Miljöprtalen www.miljprtalen.se/vatten/vattenferreningar/hannar-med-aegg-hnr-med-penis WWF s eklgiska ftavtryck www.wwf.se/vrt-arbete/eklgiska-ftavtryck/interaktiva-vningar/ 1133957-eklgiska-ftavtryck-interaktiva-vningar Övriga www.nrdiskamuseet.se/uplad/dcuments/400.pdf se.fsc.rg krav.se www.naturskyddsfreningen.se/bra-miljval/ www.ekturism.rg/nyfiken/dettaarek/index.asp se.fsc.rg www.radrn.se smasteg.nu/sa-blir-riset-mer-miljevaenligt