Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet och majoritet Religion som faktor behövs för att förstå både individers identitet och gruppers strukturer och maktförhållanden Sociala förändringar ger religiösa förändringar globalisering, migration, förändrade maktförhållanden påverkar religionen
Essentialism och konstruktivism Essentialism = vissa fasta inneboende egenskaper (essens) som inte kan förändras. Konstruktivism: egenskaper och förväntningar konstrueras socialt Särartstänkande: det finns en kvinnlig respektive manlig särart (essens) som är fast, medfödd och inte kan förändras Likhetstänkande: män och kvinnor är i grunden lika men det finns socialt konstruerade skillnader
Kön och genus 1960-70-tal: uppdelning kön (sex) = biologiskt kön och genus (gender) = socialt kön eller könsroll Tanken var att kön är det biologiska medan genus är de socialt konstruerade rollerna och förväntningarna som samhället och individer ställer på män och kvinnor.
Kritik mot kön/genusuppdelningen Var går gränsen mellan kropp och socialt kön? Går de att skilja åt och är kroppen oberörd? Är den biologiska uppdelningen i två kön okomplicerad? Intersexualitet, transexualitet utmanar. Går det sociala könet/könsrollerna verkligen att ändra så enkelt?
Exempel på nyare kategorisering West & Zimmermann (1991): Biologiskt kön bestäms av socialt accepterade biologiska kriterier som kromosomer, genetalier Könskategori är vilket kön någon uppfattas ha sammanfaller oftast men inte nödvändigtvis med biologiskt kön Socialt kön är det ständiga sociala handlandet där kön konstrueras i relation till könskategorin men i ständig förändring. Formas av könskategorin men påverkar den också.
Ett sociologiskt perspektiv på kön I ett sociologiskt perspektiv undersöks kön/genus med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Essensialism ger egenskapsförklaringar som inte besvarar sociologiska frågor. Kan undersöka exempelvis hur kön konstrueras, vilka strategier som används, vilka konsekvenser maktförhållanden eller sociala förhållanden får.
Feminism en rörelse och en ideologi Feminism = uppfattningen att kvinnor generellt sett är underordnade (har sämre villkor än) män i samhället och att detta förhållande bör förändras. Ordet används också för att beskriva den (politiska) rörelse som verkar för att förändra maktförhållanden mellan män och kvinnor
Feminismens tre vågor Första vågen: 1800-tal och tidigt 1900-tal Rösträttsrörelsen och kvinnokamp Visst kvinnligt ledarskap i religiösa rörelser, men ofta traditionella kvinnoroller Missionsrörelsen kvinnodominerad
Feminismens tre vågor Andra vågen: 1960- och 70-talet Kritik av patriarkatet, reproduktiva rättigheter, kvinnors arbete Utforskande av kvinnokultur, kvinnlig spiritualitet Första feministteologin, kritik mot mansdominerad och patriarkal religion, gudinnerörelser/wicca
Feminismens tre vågor Tredje vågen: 1990-talet Politisk reaktion på långsam förändring Fokus på skillnad alla kvinnor har inte samma erfarenheter. Etnicitet, globala perspektiv, queer Från struktur till identitet, stort fokus på konstruktivism Religion som möjlig resurs, mer komplex syn på religion
Kvinnors roll i religiösa samhällen och organisationer I världsreligionerna och de flesta av deras former har olika villkor och roller gällt för kvinnor och män. Ofta frågor om kontroll av sexualitet och reproduktion, ansvar för hem/familj/äktenskap, privat religiös roll. Religiöst ledarskap en manlig fråga? Kvinnor traditionellt viktiga för ex barns religiösa fostran, religion i hemmet etc De flesta religiösa sammanhang har påverkats och i viss mån följt med den allmänna samhällsutvecklingen gällande mäns och kvinnors roller och rättigheter.
Olika reaktioner/strategier bland kvinnor för att hantera olika villkor/roller för kvinnor inom religionen. Underordning/acceptans erkänna kvinnans specifika roll, se fördelar Förhandling se fördelar och nackdelar, använda vissa element eller kombinera med icke-officiell hållning/praktik Kamp för förändring inom samfund Lämna traditionell religion för exempelvis gudinnekult, wicca eller liknande
Varför verkar kvinnor vara mer religiöst engagerade än män? Socialt och kontextuellt inflytande Könsrollssocialisering Strukturella lokaliseringsteorier Personliga och individuella drag Djuppsykologiska Personlighetsteorier Könsorienteringsteorier Kritik: borde inte frågan vara hur istället för varför?
Ras ett oanvändbart begrepp? Ras började användas på 1500-talet för biologiskt olika grupper Carl von Linné (1700-tal) delade in mänskligheten i 5 hierarkiskt ordnade raskategorier 18-1900-talen förekom ett starkt rastänkande/ rasbiologiska uppfattningar inte minst i norra Europa, även Sverige, med essentialistiska uppfattningar om rasers egenskaper och hierarki. Idag: genetiker talar inte om ras överhuvudtaget föreställningar om raser som sociala kategorier kan finnas och studeras.
Rasism Rasism användes ursprungligen om indelning av mänskligheten i biologiska raser och att göra skillnad på egenskaper och rättigheter. Numera också kulturrasism uppdelningar och hierarki baserad på etnicitet, folkgrupp, kultur, religion står i kontinuitet med gamla rasuppfattningar och kan därför kallas rasism. Omdiskuterat begrepp!
Etnicitet Dök upp som begrepp på 50-60-talet för att beskriva olika minoriteter i USA Används ofta om minoriteter men även majoritetsbefolkningen har etnicitet! Etnicitet: en gemensam (uppfattad eller faktisk) rasmässig, språklig eller nationell identitet, som en social grupp delar (F&R s 224)
Etnicitet i relation Etnicitet uppstår alltid i relation till andra snarare en relation än en egenskap. Etnicitet är en aspekt av sociala relationer mellan aktörer som uppfattar sig själva som kulturellt avskilda från medlemmar av andra grupper med vilka de har ett minimum av regelbunden interaktion. (Hylland Eriksen 1993)
Typer av etniska relationer (enl Hylland Eriksen) Urbana etniska minoriteter Ex: icke-europeiska invandrare till europeiska städer, spanskspråkiga grupper i USA, inflyttade till Afrikanska storstäder Ursprungsbefolkningar Samlingsnamn för ett territoriums ursprungsinvånare liten makt, kopplade till icke-industriell produktion, eget politiskt system utan egen stat Protonationer Grupper med politiskt ledarskap men utan stat, uppfattar sig som folk/nationer, geografiskt baserade. Ex: kurder, lankesiska tamiler, palestinier Etniska grupper i pluralistiska samhällen Syftar på stater med heterogen befolkning, ofta postkoloniala med många olika folkgrupper i en gemensam lagstiftning och politiskt system, ex Kenya, Indonesien, Malaysia även det moderna Europa?
Olika syn på etnicitet Essentialistisk syn gemensam historia och kultur utgör essensen Instrumentell teori etnicitet definieras externt och internt, en social, politisk och kulturell resurs, konstruktivistisk syn. Fokus på konflikt om resurser. Social konstruktion/ uppfinning etnicitet skapas och omskapas hela tiden. Fokus på konflikt om makt över diskursen i samhället.
Integration? Assimilering tanken att minoriteterna ska anpassa sig, assimileras och gå upp i majoriteten Pluralism olika grupper kan/ska leva sida vid sida med sina olikheter Multikulturalism/mångkultur gemensam kultur med plats för olikheter