UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor och män bland studenter och personal i olika kategorier. I jämställdhetsplanerna därefter har det uttryckts en avsikt att återkomma med en sådan nulägesbeskrivning vart femte år. Jämställdhetsgruppen har därför tagit fram statistik och presenterar här en ny nulägesbeskrivning. I tabellerna nedan finns statistiken från den förra nulägesbeskrivningen återgiven, så att en jämförelse är lättare att göra. Studenter på grundutbildningen Institutionens tidigare nulägesbeskrivning för ht 2000 visade att andelen kvinnliga studenter var hög inom grundutbildningen. Detta gäller även för ht 2004. Tabell 1. Antal och andel förstagångsregistrerade studenter på grundkurser (A D-nivå), såväl på program som på fristående kurser ht 2000 resp. ht 2004, efter kön. Studerande på lärarprogram och översättarprogram är inräknade men ej studerande på Basic Swedish. antal % antal % antal % ht 2000 759 72 292 28 1051 1 100 ht 2004 543 76 167 24 710 100 För att få en bild av rekryteringsbasen för forskarutbildningen granskade man vid förra nulägesbeskrivningen även könsfördelningen för förstagångsregistrerade C- och D-studenter. Enligt de ursprungliga tabellerna förstagångsregistrerades ht 2000 totalt 8 studenter, varav 5 kvinnor (63 %), på de olika C-kurserna. På de olika D-kurserna förstagångsregistrerades totalt 6 studenter, samtliga kvinnor. 1 Vi har försökt att få denna siffra verifierad men inte lyckats. I den ursprungliga tabellen från ht 2000 är antalet studerande på A D-nivå angivet till 1051. När vi har gått in i datasystemet ht 2005 har vi fått uppgifter om att antalet registrerade under den aktuella terminen var färre. Orsakerna till denna skillnad har vi inte kunnat finna. Fördelningen mellan kvinnor och män är dock likartad kvinnliga studerande är i majoritet. I våra jämförelser kommer vi att utgå från de ursprungliga tabellerna men endast för att se tendenser. 3
Ht 2004 förstagångsregistrerades totalt 21 studenter, varav 15 kvinnor (71 %), på C-kurserna. På D-kurserna förstagångsregistrerades 14 studenter, varav 12 kvinnor (86 %). Som framgår av siffrorna håller den kvinnliga övervikten bland studenter i sig från A-nivå upp till D-nivå. Doktorander I tabell 2 redovisas först antalet doktorander med minst 10 % aktivitetsgrad ht 2000 utifrån de uppgifter som rapporterats in till Uppdok. När det gäller ht 2004 kan man se att det totala antalet doktorander har sjunkit från 39 till 30. Antalet kvinnliga doktorander är dock i stort sett oförändrat, varför andelen kvinnliga doktorander har stigit från 64 % ht 2000 till 80 % ht 2004. Tabell 2. Antal och andel doktorander med minst 10 % aktivitetsgrad ht 2000 resp. ht 2004, efter kön. (Procentsiffrorna är räknade på det totala antalet doktorander, oavsett kön, under resp år.) aktivitetsgrad ht 2000 antal % antal % antal % 10 50 % 13 33 5 13 18 46 60 100 % 12 31 9 23 21 54 totalt 25 64 14 36 39 100 aktivitetsgrad ht 2004 10 50 % 9 30 0 0 9 30 60 100 % 15 50 6 20 21 70 totalt 24 80 6 20 30 100 En intressant iakttagelse kan göras när man studerar andelen män resp. kvinnor som angett att de har en aktivitetsgrad på minst 60 %. Ht 2000 var det 12 kvinnor av totalt 25 (dvs. 48 % av det totala antalet kvinnliga doktorander) som bedrev sina forskarstudier på mer än 60 %, medan motsvarande andel män var 9 av 14, dvs. 64 % av samtliga manliga doktorander. Tendensen att de manliga doktoranderna i högre grad än de kvinnliga bedriver sina studier på 60 100 % förstärks ht 2004. Det är 15 kvinnor av 24, dvs. 62,5 % av samtliga kvinnor, som har en aktivitetsgrad på 60 % eller mer, medan andelen män med samma aktivitetsgrad är 6 av 6, dvs. 100 %. Vad man kan se av tabell 1 och 2 är att det inte finns någon tendens till en avtagande kvinnlig dominans bland studenterna ju högre upp de kommer i sin utbildning, vilket ju ofta brukar anses vara fallet. Snarare har kvinnorna vid ht 2004 stärkt sin ställning från grundutbildningens 76 % till forskarutbildningens 80 %. Det faktum att de manliga doktoranderna bedriver sina forskarstudier med en högre aktivitetsgrad än de kvinnliga är 4
viktigt att uppmärksamma och det finns anledning att undersöka vilka orsakerna är till detta fenomen. Disputationer 22 personer hade disputerat vid institutionen under perioden ht 1995 ht 2000 och även i denna kategori var kvinnorna i majoritet, vilket framgår av tabell 3. I den förra nulägesbeskrivningen var antalet disputationer uppdelade på ämnets fyra professurer, men den nuvarande jämställdhetsgruppen har valt att presentera siffrorna utan denna uppdelning, då vi anser att det inte har någon betydelse i detta sammanhang. Tabell 3. Antalet disputationer ht 1995 ht 2000 resp. vt 2001 ht 2004. Tidsperiod antal % antal % antal % ht 1995 ht 2000 18 82 4 18 22 100 vt 2001 ht 2004 14 58 10 42 24 100 Ett par saker i tabell 3 bör uppmärksammas. Dels kan man se att andelen disputerade kvinnor resp. män har förändrats stort, från 82 % resp. 18 % under den tidigare perioden till 58 % resp. 42 % under den senare perioden. Dels kan man diskutera varför andelen disputerade män är så mycket högre under den senare perioden, då vi av tabell 2 har sett att andelen män bland doktoranderna är konstant lägre än andelen kvinnor och dessutom har sjunkit från ht 2000 till ht 2004. Anställda Under läsåret 2000 2001 hade institutionen 79 anställda. Av dessa var 53 kvinnor, dvs. 67 %. I tabell 4 har de anställda delats upp i olika personalkategorier. Under ht 2004 hade institutionen 89 anställda. I denna siffra ingår också timlärare, vilka inte fanns med i statistiken från ht 2000. Av siffrorna från ht 2004 kan vi se att andelen kvinnor har ökat från 67 % ht 2000 till 72 % ht 2004. Det är bland lektorer, forskningsassistenter, TApersonal och doktorander som andelen kvinnor har ökat. När det gäller TA-personal finns ingen man kvar. Den enda kategori där männen dominerar är bland professorer, såväl ht 2000 som ht 2004. Endast i kategorin adjunkter är könsfördelningen numera jämn. I kategorin 5
forskarassistenter/forskare är det fortfarande kvinnlig övervikt, men andelen män har ökat från 25 % (1 av 4) ht 2000 till 33 % (3 av 6) ht 2004. Tabell 4. Fördelningen mellan kvinnor och män inom olika personalkategorier ht 2004. Uppgift inom parentes gäller ht 2000. Symbolen (-) markerar att inga uppgifter fanns i den förra nulägesbeskrivningen. professorer 1 (1) 5 (6) 6 (7) varav lärostolsprofessorer 1 (-) 3 (-) 4 (-) varav befordrade professorer 0 (-) 2 (-) 2 (-) lektorer 11 (8) 3 (4) 14 (12) varav docenter 1 (-) 1 (-) 2 (-) adjunkter 4 (8) 4 (2) 8 (10) forskarassistenter och forskare 6 (3) 3 (1) 9 (4) forskningsassistenter 6 (8) 1 (3) 7 (11) doktorander m. tjänst >10 % 15 (9) 3 (4) 18 (13) doktorander m. utb. bidrag 6 (5) 3 (3) 9 (8) TA-personal 9 (11) 0 (3) 9 (14) timlärare (regelbundna) 5 (-) 3 (-) 8 (-) amanuens 1 (-) 0 (-) 1 (-) totalt 64 (53) 25 (26) 89 (79) procent 72 (67) 28 (33) 100 (100) I statistiken över anställda redovisas inte fördelningen mellan heltids- och deltidsarbetande, varken för ht 2000 eller för ht 2004. I den förra nulägesbeskrivningen påpekades att statistiken antydde en snedfördelning mellan män och kvinnor. Av 25 anställda som inte arbetade heltid var 20 kvinnor. Man framförde att detta var en fråga som det fanns anledning att närmare belysa i framtida beskrivningar. Av statistiken för ht 2004 framgår att det finns 16 kvinnor som arbetar på en deltidstjänst, men ingen man. Av dessa är 5 TA-personal, 6 forskningsassistenter, 1 forskare, 1 assistent med utbildningsbidrag, 1 doktorand, 1 universitetsadjunkt och 1 universitetslektor. Vi har inte försökt klarlägga varför dessa 16 kvinnor arbetar deltid och om det är ett fritt val eller inte. I dessa siffror ingår ej de personer som är delvis tjänstlediga och därmed arbetar deltid på institutionen. Det finns 6 personer som har nedsatt tjänst för vård av barn, samtliga kvinnor. 8 personer har helt eller delvis nedsatt tjänst p.g.a. annan tjänst och här är fördelningen helt jämn mellan män och kvinnor. Löner I fråga om löner har jämställdhetsgruppen, utifrån universitetets lönestatistik, inte funnit några tydliga kopplingar mellan lön och kön. 6
Kommentar i nulägesbeskrivningen 2000 2001 Den förra nulägesbeskrivningen avslutades med följande kommentar: I den översiktsbeskrivning som ges här syns samma trend som i tidigare jämställdhetsplan, nämligen att andelen kvinnor, som på grundkurserna är 72 %, sjunker högre upp i utbildnings- och tjänstehierarkin. Jämfört med 1995 märks dock en förändring. Det är idag enbart på professorsnivå som männen tydligt dominerar. Sett i jämställdhetsperspektiv är den skeva könsfördelningen ett problem med två sidor: utbildningen attraherar för få män medan kvinnor uppmuntras för dåligt i sin karriär och kompetensutveckling Den bild som presenteras här är grund och översiktlig. Om statistiken också omfattade en översikt över olika forskningsinriktningar skulle större obalans framträda, eftersom kvinnor och män i stor utsträckning har olika inriktning. Detta är åtminstone vår uppfattning och detta förhållande borde styrkas med adekvat statistik. Också löne- och resurstilldelningsstatistik bör tillföras i kommande planer. Kommentar till nulägesbeskrivningen 2004 2005 Den bild som framträder i nulägesbeskrivningen för 2004 2005 uppvisar kanske mest likheter men också en del olikheter i jämförelse med den förra nulägesbeskrivningen. Dominansen av kvinnliga studenter finns kvar och har i vissa fall förstärkts, men det gäller inte enbart grundkurser utan även högre upp i utbildningshierarkin; andelen kvinnliga doktorander har ökat. Dock finns det anledning att närmare undersöka vad som påverkar aktivitetsgraden hos doktorander och därmed disputationer för såväl kvinnor som män. Detta kan vara en fråga att återkomma till i nästa nulägesbeskrivning. När det gäller personal är det enbart på professorsnivå som männen fortfarande dominerar i antal (1 kvinna och 5 män). Övriga personalgrupper visar en markant övervikt av kvinnor, med undantag för adjunkter där könsfördelningen under den aktuella perioden var helt jämn. Även ifråga om docenter är fördelningen jämn, med en manlig och en kvinnlig docent. Detta är dock anmärkningsvärt med tanke på det stora antalet kvinnliga lektorer. Orsakerna till att den kvinnliga övervikten bland lektorer inte slår igenom också bland docenter är en fråga som bör närmare studeras. Sett ur jämställdhetsperspektiv finns det fortfarande problem med att utbildningen attraherar för få män. Vi har få manliga studenter men även få manliga anställda. Ett av målen i universitetets jämställdhetsplan är att studenter ska erbjudas lärare/handledare av båda könen, något som blir svårt att genomföra på en institution med vår könsfördelning. Även vår bild är grund och översiktlig, precis som det uttrycks i den förra kommentaren. Vi har infogat lönestatistik men vi har inte gjort någon statistik över hur det ser ut inom de olika forskningsinriktningarna, inte heller någon resurstilldelningsstatistik. Vi har inte heller gjort någon uppföljning i fråga om kvinnor och deras karriär och kompetensutveckling. Det är möjligt att de kvinnliga doktorandernas aktivitetsgrad är en del av denna problematik. 7