VERKSAMHETS BERÄTTELSE 04 Miljöbron Skåne
INNEHÅLL MILJÖBRON SKÅNE MÅLUPPFYLLELSE 6 OM PROJEKTEN 7 ÅRETS DJUPDYKNING: STUDENTER Miljöbron Skåne Verksahetsåret 04 Produktion: Miljöbron Skåne geno Helena Ensegård, Malin Planander och Charlotte Vikströ Karvonen Hesida: www.iljobron.se Huvudkontor: Ideon Science Park, 3 70 Lund Lokalkontor: Drottninggatan 7A, Helsingborg Layout/original: Sustainable Studio Upplaga: 60 ex Tryck: Exaktaprinting AB Foto: Josefine Ahlgren Olsson: oslag, sida, 6, Kristina Nordfeldt: sida OM STUDENTERNA 3 STUDENTERNA OM MILJÖBRON 3 OM FÖRETAGEN 4 FÖRETAGEN OM MILJÖBRON
MILJÖBRON SKÅNE Miljöbrons verksahetsidé är att skapa kontakter ellan högskola och sahälle geno att föredla konkreta projekt ellan studenter och uppdragsgivare. ORDFÖRANDE HAR ORDET Miljöbron Skånes tredje år är nu avslutat och det är ed stor glädje jag ser tillbaka på ett fantastiskt år där föreningens verksahet, ed bibehållen kvalitet, har utvecklats enort ycket. Allt fl er studenter, såväl so företag, väljer att engagera sig i Miljöbroprojekt och nya saarbetspartners har knutits till organisationen. Miljöbron Skånes fi nansiärer väljer att fortsätta stödja verksaheten, vilket är ett bevis på att verksaheten är uppskattad och av hög kvalitet. Under 03 påbörjade Miljöbron Skåne ett saarbete ed Malö Cleantech City, ett saarbete so under årets utvidgats till att innefatta Malö Stad, Näringslivsenheten. Under 04 har totalt 7 studenter saarbetat ed 3 företag i 7 projekt geno Miljöbron Skåne. Detta innebär att antalet studenter har ökat ed 70%, företagen har ökat ed 30% och antalet genoförda projekt har ökat ed 0%. Med det är verksahetens ål för antal delaktiga studenter och företag sat antal genoförda projekt uppfyllda ed råge. Jag kan dessuto konstatera att verksaheten väl uppfyller ålen vad gäller antalet besvarade utvärderingar från studenter och företag och viktigast av allt nöjdheten hos desaa. 97% av tillfrågade studenter har besvarat vår utvärdering likso 9% av företagen. En annan stor fragång under året är att studenter från allt fl er utbildningar hittar till Miljöbron. Fraförallt har studentantalet från Civilingenjörsutbildningen i bioteknik, Ekonoie kandidatprogra, Logistics Service Manageent sat Tilläpad kliatstrategi ökat arkant sedan föregående verksahetsår. Miljöbron Skånes verksahet är unik och ger ervärden för ånga parter, både på kort och på lång sikt. Med stabila saarbetspartners, en hängiven styrelse och ett ycket givande koncept ser vi fra eot en fortsatt positiv utveckling och ett spännande 0. Rolf Elér, Fil. Dr. Ordförande Miljöbron Skåne Projekten är väldefi nierade och tidsbegränsade. Geno projekten ges studenterna kontakter, arbetslivserfarenhet och öjlighet att osätta sina kunskaper i praktiken. Satidigt får arbetsgivare hjälp i sitt arbete ed iljö och hållbar utveckling, tillgång till den senaste kunskapen och kontakt ed potentiella arbetstagare. Miljöbron Skåne är en ideell förening so drivs i projektfor från år till år, där studenter, fi nansiärer och föreningens anställda är edlear. Under 04 har organisationen bestått av en styrelse sat fyra verksahetsledare fördelade på tre tjänster: Malin Planander, Kristina Nordfeldt, Helena Ensegård och Charlotte Vikströ Karvonen. Föreningens verksahetsledare ansvarar tillsaans för att organisationens syfte och ål uppnås edan styrelsen är arbetsgivare och föreningens verkställande ledning. Styrelsen ansvarar för verksahetens riktlinjer och verkar so abassadör för föreningen. Därutöver granskas verksaheten av en godkänd revisor. FÖRENINGENS BAKGRUND År 0 startades Miljöbron Skåne. Under året förbereddes och forades verksaheten och sedan januari 0 har Miljöbron Skåne varit i full drift. Föreningen fi nns i dagsläget ed kontor i Lund och Helsingborg. Miljöbron Skåne har en systerorganisation i Västra Götaland so startade Miljöbrons koncept våren 997. I dagsläget fi nns Miljöbron i Västra Götaland ed kontor i Göteborg, Trollhättan och Borås. Under året har Miljöbron Skåne haft en styrelse bestående av: Styrelseordförande: Rolf Elér, Svenskt Näringsliv Ledaöter: Fredrik Algren, Magnihill AB Stephanie Anvelid-Uller, Karl-Erik Grevendahl Developent Elin Brudin, studerande Lunds universitet Jakob Econoou, Malö Stad Per Persson, Lunds koun Per Warfvinge, Lunds Tekniska Högskola Årets valberedning har bestått av Eva-Lotta Bergströ, näringslivsutvecklare på Failjen Helsingborg och Kristina Nordfeldt från Miljöbron Skåne. Under 04 har även ett nytt grafi skt profi lprogra arbetats fra tillsaans ed Miljöbron i Västra Götaland. Syftet ed det nya profi lprograet har varit att skapa ett enhetligt uttryck i all extern kounikation. 4
7 3 7 MÅL Minst 80 % av studenterna respektive företagen ska ha besvarat Miljöbron Skånes projektutvärdering. RESULTAT 97 % av studenterna har besvarat utvärderingen 9% av företagen har besvarat utvärderingen MÅL Minst 90 % av inkona utvärderingar ska visa att studenterna respektive företagen är nöjda ed projekten. RESULTAT 99 % av studenterna är nöjda ed projekten 98 % av företagen är nöjda ed projekten Hur fördelningen ser ut ellan de olika projektforerna redovisas i diagra. Av de genoförda exaensarbetena har 7 skrivits på kandidatnivå och 4 på asternivå. För att lättare kunna få en uppfattning o var projekten utförts rent geografiskt, se diagra. Saanräknat har studenterna under året bidragit ed ca 36 000 ideella tiar i projekt via Miljöbron Skåne. Detta otsvarar närare 0 års heltidsarbete so lagts ned i iljö- och hållbarhetsrelaterade projekt i Skåne. 40 30 jek t et e 0 To ta lt RESULTAT 4 Miljöbron Skåne spelar en viktig roll i föredlingen av projekt ino iljö och hållbar utveckling, både ur företags- och studentperspektiv. Ett företag so vänder sig till föreningen får kvalificerad hjälp att forulera en projektbeskrivning so är akadeiskt relevant och satidigt utgår från företagets behov. Verksahetsledarna rekryterar sedan studenter ed rätt kopetens till projekten och erbjuder extra handledning och stöd under projektens gång för att underlätta både för företagen och för studenterna. För ånga studenter är projekten en första öjlighet att få utföra en uppgift åt en extern uppdragsgivare. 0 en sa rb MÅL 60 Ex a Antal projekt Antal företag Antal studenter Miljöbron Skånes projekt spänner över flera olika oråden ed allt från iljöledning till arknadsföring so huvudtea. Den geensaa nänaren är iljö och hållbar utveckling. Änesbredden speglas i saanställningen av årets alla projekt på nästa sida. 70 Ku r sp ro För att kunna säkerställa en bra kvalité på de projekt so Miljöbron Skåne föredlar utvärderas alla slutförda projekt och inför varje år sätts ett antal kvantitativa ål upp. 80 Up pd ra g MÅLUPPFYLLELSE OM PROJEKTEN Diagra. Fördelning av Miljöbron Skånes tre projektforer. Miljöbron Skåne erbjuder tre olika projektforer so utgör stöttepelarna i verksaheten: uppdrag, kursprojekt och exaensarbeten. Uppdragen är korta projekt där två studenter arbetar tillsaans och förväntas lägga ner 0 tiar, fördelat över en ånad. Studenterna utför uppdragen ideellt på fritiden, parallellt ed sina studier. Kursprojekt föredlas ino raen för olika kurser på Lunds universitet och innebär oftast att studenterna arbetar i grupper o två till fe studenter under veckors tid. Till exaensarbeten räknas alla - och 0-veckorsarbeten på såväl kandidatso asternivå. Måluppfyllelsen har varit ycket god och visar dels att föreningen håller en hög generering av antalet saankopplade företag och studenter, dels att alla inblandade parter är nöjda ed projekten. Fe företag och sex studenter har inte fått öjlighet att besvara utvärderingarna och saknas därför i svarsfrekvensen. 8 6 4 E He slö lsi v ng bo Hö rg ga nä s Kl ipp a Kä n v La linge nd sk ro na Lo a Lu nd M al Pe ö r Sta stor ffa p ns to rp Sv al Öv Äng öv rig elh a ko ol un er Bj uv Bå sta d Diagra. Projektens geografiska spridning. I stapeln Övriga kouner visas projekt so genoförts i skånska kouner so inte finansierade Miljöbron Skåne under 04. Dessa är Vellinge, Skurup och Kristianstad. 6 7
KURSPROJEKT EXAMENSARBETEN ( eller 0 veckor) Gifter i leksaker, Elisabeth Planander AB Förskolor Keikalier i köksutrustning, Elisabeth Planander AB Förskolor Keikalier i saband ed ovårdnad, Elisabeth Planander AB Förskolor Toxic cheicals in children s clothing, Eslövs koun En iljöutredning av företaget, GLF Genarps Lådfabrik AB What inforation do tourists need?, Exportogen destinationsutveckling Marknadsföringskapanj Teori, strategi och utförande, Effi cax Energy AB Marknadsföringsprojekt, Huvudstorp No4 Investigation of a landfi ll leachate treatent plant in southern Sweden, Sysav Utveckling AB Fosforrening i enskilda avlopp ed rotzonsanläggning, Alnarp Cleanwater Technology AB Minska atsvinnet!, Gliworks Heating and cooling with Solar Powered Peltier Eleents, Energiteknik i Teckoatorp AB Miljöledning ino golfsporten, Söderåsens golfklubb Livscykelanalys av skötbord, Skötbordsspecialisten AB Etiska krav i offentlig hållbar upphandling, Lunds koun Grön IT, Lunds koun Miljöledning i så tjänsteföretag, Kris & Hjärta Biodegradation of polyacrylates in wastewater, The DOW Cheical Copany Marknadsföringskapanj ökad cykelanvändning, Perstorps koun Var står din cykel idag?, Lunds koun Elfordon i Skåne Nordväst, Höganäs koun Optiering av Nitritoxetoden och utvärdering av en online-etod, The Dow Cheical Copany Power to the Philippines, InnoVentu Energioptiering av extruderingsprocess, Kullaplast AB Miljöbedöning av Ängelhols översiktsplan 03, Ängelhols koun Miljöutredning och val av iljöcertifi ering på Åbyskolan, Klippans gynasieskola Surfplattor, tryckta edier och iljöpåverkan, Aqordo A blooing oppertunity for Eslöv HVE, Vuxenutbildningen och yrkeshögskolan i Eslöv Pip a Cangoo Ett arknadsföringsprojekt för att fräja Clean Urban Mobility, InnoVentu Pip a Cangoo Grön stad, grön bil och en grönare arknadsföringskapanj, InnoVentu Marknadsföring av Teenos, Råbylunds Gård Marknadsföringsstrategi, Blåskal Logistik kopplad till lokalproducerade livsedel Grupp, Gillastighonung Logistik kopplad till lokalproducerade livsedel Grupp, Gillastighonung Hållbara livsedelstransporter, Delizie Italiane Beräkningsprogra för betongpålars iljöpåverkan Grupp, Peab Grundläggning AB Beräkningsprogra för betongpålars iljöpåverkan Grupp, Peab Grundläggning AB Miljöutredning, Mazars SET Revisionsbyrå AB A Copetitive Environental Strategy, Stenberg Bygg AB A Copetitive Sustainability Strategy, Bjäre Kraft Inledande iljöutredning, Eriks Fönsterputs Kliatkapen, IXX IT-Partner AB Inledande iljöutredning inför en ISO 400 certifi ering, Godsinlösen Underlag för keikaliepolicy Klippans koun, Söderåsens iljöförbund UPPDRAG ( 0 tiar) Beräkningsprogra för ETK000, Energiteknik i Teckoatorp AB Läpliga odlingsöjligheter på åkerarken vid lantbruksfastighet, Ekesåker Elbilskartläggning, Höganäs koun Saanställning av tester på X-R, Event Transport Öresund AB Hur påverkas naturen av fl er besökare?, Exportogen destinationsutveckling Miljöcertifi eringar och Miljöledningssyste för den skånska landsbygden 04, Exportogen destinationsutveckling Saåkningskriterier, Axibuss AB Såskalig distribution av livsedel, Blåskal Skyddsregler för Natura 000-oråde, Torekovs båtsällskap Dagens iljöproble, Artist & Nöje Kliatkopensation För- och nackdelar, Saprea of Sweden Miljöpolicy, Rekeborgs fastighets AB Ölalt till grisat, Brygghuset Finn Hur ett trovärdigt iljöarbete skapas ino hotell- och konferensbranschen, Aplagården B&B och vingård Kounikation av kounalt iljöarbete, Eslövs koun Obyggnation av ett stall till ett B&B, Aplagården B&B och vingård Avfall och beteende, Bostadsrättsföreningen Ellstorp Uppvärning i kulturhus, Hevärnsgården i Kyrkheddinge Knowledge anageent en självklarhet ino nätverk?, Lunds kliatallians Raka rör, diesel & svart rök, en hereneutisk fallstudie o fordonselevers syn på iljöproble, transporters koppling till iljöpåverkan & Ecodriving, Klippans gynasiu Sortering i stadsiljö, City Can Betongpålars iljöpåverkan, Peab Grundläggning AB Cost-benifi tanalys av gröna tak, MKB Fastighets AB Förutsättningar för elbilar, Perstorps koun Förutsättningar för iljöålsarbetet i så kouner, Söderåsens iljöförbund Hur kan den biologiska ångfalden ökas?, Hevärnsgården i Kyrkheddinge Perstorp en attraktiv cykelkoun?, Perstorps koun En traditionell bransch i digital edia, InnoVentu Cykelapp, Perstorps koun Miljöutredning, Charkprodukter AB Att bibehålla sin värld en utvärderingsstudie för Malö Cleantech City, Malö stad 8 9
OM STUDENTERNA Miljöbron Skåne arbetar aktivt ot studenter vid Lunds universitet vilket även innefattar de utbildningar so ges på Capus Helsingborg och Lunds Tekniska Högskola. Även studenter från andra lärosäten har hittat till Miljöbron Skånes projekt. Av de 7 studenter so gjort projekt under 04 ko från andra svenska lärosäten. STUDENTERNAS UTBILDNING Beteendevetenskap 4 Biologi, Ekologi; Akvatisk ekologi* Civilingenjörsutbildning i bioteknik* Civilingenjörsutbildning i ekosysteteknik* 8 Civilingenjörsutbildning i keiteknik* Civilingenjörsutbildning i askinteknik* Civilingenjörsutbildning i teknisk fysik* Civilingenjörsutbildning i teknisk nanovetenskap* Econoics Masterprogra* Ekonoie kandidatprograet 8 Environental Manageent and Policy Huanekologi Högskoleingenjör, Byggteknik ed arkitektur 3 Högskoleingenjör, Datateknik 3 Kandidatprogra i sahällsplanering urban och regional utveckling Logistics Service Manageent Mastersprogra i psykologi* Av de 60 studenter so studerade på Lunds universitet läste 3 % på Capus Helsingborg. Detta innebär att antalet studenter från Capus har ökat från 4 till 37 stycken jäfört ed 03. Studenterna so har gjort Miljöbron Skånes projekt under året ko från ånga olika typer av utbildningar, både på grundnivå och på avancerad nivå. De utbildningar studenterna läst redovisas nedan. Medie- och kounikationsvetenskap Miljövetenskap, Masterprogra* 9 Naturvetenskapligt kandidatprogra, iljövetenskap 3 Naturvetenskapligt asterprogra, biologi* För att göra ett bra arbete krävs det att kounikationen ellan alla parter är god, vilket är någonting so Miljöbron Skånes verksahetsledare ständigt arbetar för att säkerställa under projektens genoförande. Utvärderingarna visar att 99 % av studenterna förstod Miljöbron Skånes roll i projekten och 99 % tyckte att kontakten ed Miljöbron Skåne 04 var året då studenternas efterfrågan på konkreta projekt sköt i höjden. Under de fösta två åren ökade antalet studenter blygsat, från 90 studenter år 0 till studenter år 03. Under 04 har Miljöbron Skåne engagerat 7 studenter i iljö- och hållbarhetsrelaterade projekt! Studenterna koer från en rad olika utbildningar, exepelvis från ekonoi, kounikation, iljövetenskap, logistik och datateknik. Oberoende av utbildningsbakgrund ser studenterna ervärden i Miljöbron Skånes projekt. De får ovärderliga kontakter i näringslivet och en boost för själv- förtroendet då de upptäcker att de besitter kunskaper so är efterfrågade på arbetsarknaden. I detta kapitel presenteras några av de studenter so har genofört projekt geno Miljöbron Skåne under 04. Naturvetenskapligt asterprogra, kei* Naturvetenskapligt asterprogra, Miljö- och hälsoskydd* Politices kandidatprograet Psykologiprograet Service Manageent, Touris* 3 Strategisk kounikation 6 Technology Manageent* Tilläpad kliatstrategi* Fristående kurser Annat lärosäte * Avancerad nivå De so genofört projekt ino raen för fristående kurser under året har läst kurserna Marknadsföringspsykologi och inflytande, Medie- och kounikationsvetenskap: Kandidatkurs, Miljökonsekvensbeskrivning sat Tilläpad iljövetenskap. STUDENTERNA OM MILJÖBRON Det är viktigt för Miljöbron Skåne att de studenter so genofört projekten tycker att arbetet är givande och att de får den kontakt ed näringslivet so de önskar. 97 % av studenter so genofört projekt fyllde i Miljöbron Skånes utvärdering och 99 % tyckte att projekten so helhet har varit bra eller ycket bra, vilket visas i diagra 3. ÅRETS DJUPDYKNING: STUDENTER fungerade bra eller ycket bra. När det koer till kontakten ed företagen tyckte 87 % att kounikationen fungerade bra eller ycket bra. I det stora hela har projekten fått ycket positivt gensvar under året vilket är glädjande. Bra 49 % Dåligt % INSIKTER SOM STUDENTERNA FÅTT GENOM PROJEKTEN: Engageanget blir större och an anstränger sig er när projektet är behovsbaserat. Den teoretiska kunskapen från högskolan koer till nytta på ett annat sätt jäfört ed akadeiskt skrivande. Saker och ting går inte alltid enligt böckerna och oförutsägbara saker kan hända under arbetsgången. Man får ett kvitto på att den kunskap och kopetens so an besitter är efterfrågad. Geno projekten kan an skapa ett större kontaktnät. Mycket dåligt 0% Mycket bra 0% Man kan testa sina kunskaper för att se o an hittat sin nisch. Diagra 3. Studenternas åsikter o projekten so helhet.
Jacks kopetenser: Logistik Manageent Lager Miljö Hannes kopetenser: Logistik Manageent Miljö Genus Claras kopetenser: Vattenvård Ekotoxikologi Fr vänster: Jack Jönsson, Hannes Lindkvist, Malin Söderblo JACK JÖNSSON, MALIN SÖDERBLOM OCH HANNES LINDKVIST läser Kandidatprograet i Logistics Service Manageent på Capus Helsingborg. O fe år vill Hannes arbe ta ed forskningsprojekt eller vara i en position där han driver företaget fraåt i nya innovativa arbetssätt so förbättrar effektiviteten och inskar iljöpåverkan. Malins kopetenser: Manageent Inköp Organisation Logistik Fritidsintressen so de har geensat är bland annat att träna och ugås ed vänner. Tillsaans har de gjort ett uppdrag åt ett litet livsedelsföretag i Malö, där de har undersökt vad det fi nns för olika lösningar för såskaliga transporter av livsedel. Under arbetet stötte de på lite olika oväntade lärdoar. Bland annat lärde sig Hannes att distribution av såskaliga livsedelsprodukter är oerhört koplext, där ekonoi och iljö blir starka kontraster, edan både Malin och Jack fi ck erfara hur svårt det kan vara ed kounikationen ibland. Något so förvånade de var att det var svårt att få kontakt ed transportföretag, där vissa överhuvudtaget inte svarade. Vidare hoppas de alla på att företaget ska fortsätta arbeta för att hitta en bra logistiklösning för sina produkter, ed studenternas kartläggning so grund. Hannes lyfter fra att effektiva transporter kan bidra till stora kostnadsbesparingar o an får ett väl fungerande logistiksyste. Malin anser att det är viktigt att tänka på iljöaspekterna av logistiken o an vill profi lera sig so ett hållbart företag. O fe år vill Hannes arbeta ed forskningsprojekt eller vara i en position där han driver företaget fraåt i nya innovativa arbetssätt so förbättrar effektiviteten och inskar iljöpåverkan. Jack ser sig själv arbeta ed något ino logistik, kanske supply chain anageent, edan Malin vill fokusera på arbetsuppgifter so inköp, leverantörsrelationer, CSR och supply chain anageent. Malin vill jobba i ett företag där hon har en bred översikt av vad so händer i företaget och hur företaget fungerar. Hungs kopetenser: Rapportskrivning Lusläsning Tidseffektivisering Prioriteringar HUNG NGUYEN läser till civilingenjör i Teknisk nanovetenskap på Lunds Tekniska Högskola. På fritiden läser Hung böcker och han gillar även att styrketräna. Hung har genofört ett uppdrag där han, tillsaans ed en kurskarat, har saanställt rapporter o ett friktionsinskande edel för fordon. I uppdraget fi ck han användning av sina kunskaper från utbildningen o hur an skriver rapporter so ser strukturellt bra ut, har relevant fakta och är lätta att läsa. Det est oväntade Hung stötte på i projektet var bristen på tillförlitlig fakta o produkten, so efter projektets gång visade sig vara ycket effektiv och ha få nackdelar. Han hoppas att företaget, geno resultatet från projektet, kan få starkare arguent för att lyfta fra och sprida kännedo o effektiviteten i produkten. O fe år hoppas Hung att han jobbar ino produktutveckling av nya läkeedel/läkeedelsetoder vare sig det är på laborativ eller adinistrativ nivå. CLARA HERMANSSON har tagit sin asterexaen i Miljövetenskap på Lunds universitet. I sitt exaensarbete har Clara utvecklat en infi ltrationsbädd för efterpolering av renat avloppsvatten. Projektet utförde hon i saarbete ed ett företag so utvecklar och säljer så reningsanläggningar för hushåll. I början av projektet fi ck Clara lära sig ycket o enskilda avlopp. Det hon hade ed sig från tidigare kurser i sin utbildning var vad so var viktigt att beakta vad gäller iljöfrågor och vilka aspekter an bör ta hänsyn till. Det est oväntade Clara lärde sig under projektet var hur dålig rening det generellt är i enskilda avlopp i Sverige. Efter exaen har Clara fortsatt arbeta på företaget där hon gjorde sitt exaensarbete. Infi ltrationsbädden fi nns kvar på fastigheten och Clara hoppas att projektet koer följas upp ed fortsatta provtagningar för att se hur väl fosforreningen fortgår. Efter exaen har Clara fortsatt arbeta på företaget där hon gjorde sitt exaensarbete. Hennes abition för fratiden är att arbeta ed något so hon känner faktiskt förbättrar iljön. 3
8 6 4 An na n se rv ice Av verk fa ll / sa he å Va ter v t i tte nn i n / a ng En v Be er lo gi / b söks pp yg nä Fin g / f ring an ast Inf Ho s / f ighe or ö at tell rsä t ion / kr / k rest ing a Jor o ur db an ru un g k / ika Ko sko tion ns g ult / f ve isk e rk s Ku a ltu het r/ fr Liv itid s e Tra Tillv del ns erk po nin rt /l g og Ut istik Vå bild rd nin /o g so rg Öv rig t Diagra 4. Företagens branschtillhörighet. OM FÖRETAGEN Miljöbron Skåne vänder sig fräst till så och edelstora företag en hjälper även andra typer av verksaheter o intresse finns. I projekten är det alltid företagens konkreta behov so ligger till grund, även o studenternas kopetens och den akadeiska relevansen också är en nödvändighet. I Miljöbroprojekt är ålet att företagen ska vara behjälpta och ha nytta av projekten. Precis so projekten varierar ellan olika änesoråden, varierar också branschtillhörigheten för de företag och verksaheter so vill ha hjälp via Miljöbron Skåne. Hur fördelningen ellan olika branscher såg ut under året redovisas i diagra 4. Bredden av verksaheter vittnar o att arbetet ed iljö och hållbar utveckling är viktigt för alla företag oavsett branschtillhörighet. Majoriteten av de verksaheter so fick hjälp av Miljöbron Skåne under året är så och edelstora, se diagra. FÖRETAGEN OM MILJÖBRON Miljöbron Skåne lägger stor vikt vid att sala in utvärderingar från företagen efter utfört projekt och so åluppfyllelsen visar på sida 6 är svarsfrekvensen hög. Likso föregående år tycker 80 % av företagen att projekten edfört stor eller ycket stor nytta för företaget, se diagra 6. För er än hälften av företagen so fått hjälp under 04 har Miljöbron Skånes projekt även haft stor eller ycket stor betydelse för att de ska påbörja eller utveckla sitt iljö- och hållbarhetsrelaterade arbete. Ingen nytta 3% Liten nytta 7% Mycket stor nytta 9% 30 0 Negativt % Positivt 4% Mycket negativt 0% Mycket positivt 3% Diagra 7. Företagens syn på högskolans föråga att saarbeta ed näringslivet. se diagra 8. Detta visar att trots en snabb ökning av antalet projekt har projekten hållit en hög kvalitet under 04, vilket är ett ycket gott resultat för Miljöbron Skåne. Att 0 % av alla företag har svarat att de har ett bra salat intryck av Miljöbron Skåne är också någonting vi är stolta över. Dåligt % Stor nytta 6% Bra 8 % Mycket dåligt 0% Diagra 6. Företagens åsikt o nyttan ed projekten. Diagra. Antal anställda i företagen. 4 0 > 0 0 0 0 0 00 0 4 40 3 30 0 Majoriteten av de svarande tyckte att kontakten ed studenterna har fungerat bra och att projektet har gett företaget en positiv eller ycket positiv syn på högskolans föråga att saarbeta ed näringslivet, se diagra 7. Resultaten från utvärderingarna visar att 98 % av företagen tycker att projekten so helhet har varit bra eller ycket bra, Mycket bra 70% Diagra 8. Företagens åsikter o projekten so helhet.
i saarbete ed TACK TILL VÅRA FINANSIÄRER FÖR VISAT FÖRTROENDE UNDER 04