~ - VEM TJÄNAR PÅ '.\ SPLITTRINGEN I HAMNEN? { \ "'-.. - -~
Vem tjänar på splittringen i hamnen?, I Göteborgs hamn finns det flera olika fackföre ingar. Kommunal organiserar kranförare och reparat rer, Transport chaufförer och Handels lagerarbetare. Men i det egentliga hamnarbetet - stuveriet - fin s det två fackliga organisationer. Transport som til lhör Landsorganisationen och Hamnarbetareförbundet, som sökt sig till den kommunistiska fackliga världsfederationen. ' Varför har det blivit så? En fackförenings styrka bygger på enighet mellan medlemmarna. Därför är splittringen i Göteborgs hamn allvarlig då den försvagar hamnarbetarnas möjligheter att föra en effektiv facklig kamp. Men splittringen i hamnen har också en del att lära övriga LO-medlemmar, varav många är beroende av hamnen för sin sysselsättning. Det fackliga arbetet i hamnen har alltid kännetecknats av en frän facklig debatt. Det är ofta bra, men i Göteborg och några andra hamnar valde en del av transportarbetarna att lämna Transport och Landsorganis a tionen. Men Göteborg skiljde sig från de övriga hamnarna genom att utbrytningen här skedde på så klar politisk grund. VPK som hade ansvaret för utbrytnin g en ville troligtvis använda hamnarbetareförbundet för att bilda ett nytt LO. Men hur gick det när VPK fick makten? VPK tappade kontrollen och makten gled över till grupper som står för en mer extrem, "facklig" och politisk linje. 2,I
r: r1 f;j cklig organisation skall betygsättas efter det re ~; 1 Jl t cit som man uppnått för sina medlemmar. Vad har rfa Hamnarbetareförbundet uppnått för resultat för sir1a medlemmar? Svar: Ingenting. r I Vad har Transport uppnått? 1 Timlönen har ökat från 14:60 1970 till 25:43 den 1. 1.1976. Skiftersättningen har samtidigt stigit från 5 :48 till 8:03. Transport har hävdat sina medlemmars intresse väl. En hamnarbetare i Göteborg tjänar cirka 2 :- mer än genomsnittsindustriarbetare i Göteborg och cirka 1 :- mer än verkstadsindustrins arbetare i Göteborg. 2 Göteborgs hamn var den första som fick en trygghetsförsäkring som innebär full ersättning om man skadas i arbetet oavsett orsak eller ansvar för yrkesskadan. 3 Transport var föregångare i främjandelagen med anpassningsverksamhet, så att äldre och handikappade kan få fortsatt arbete, trots yrkesskada. ).. 4 From 1970 har man fast lön. Något man ännu inte har lyckats med inom många delar av industrin. Sedan 1974 har man ett månadslöneavtal som innebär säkrare och lugnare arbetsförhållanden och en tryggare inkomst. En garanterad arbetstid, som månadslönen ger, är bra nu när sysselsättningen i hamnen minskar. Detta är exempel på vad Transport har uppnått för sina medlemmar mot arbetsgivaren. Men vad har då Hamnarbetareförbundet gjort? Något måste väl ändå Hamnarbetareförbundet ha åstadkommit. Ja, de har strejkat fem gånger under vinterhalvåret 1975/76. Strejkerna är, tycker vi, ett viktigt och allvarligt fackligt vapen. Men hur har i-lamnarbetareförbundet använt strejkerna? Den 30 september 3
strejkade man mot att äldre och sjuka kamrater placerades på lättare arbete. Hamnarbetareförbundet föredrar ett rundgångssystem, som innebär att man byter arbetsuppgifter inom laget så att alla får utföra alla arbetsuppgifter. Detta system kom till för att utjämna förtjänsten inom laget. Men nu har man ju månadslön. Rundgångssystemet hindrar nu bara de äldre från att få arbete. Vid det aktuella tillfället vägrade en ledande facklig förtroendeman att lämna sitt arbete till en äldre kamrat. Den 10 september och den 16 december strejkade förbundet återigen mot den solidaritet som äldre LO-kamrater kämpar för, rätten för alla att arbeta, oavsett ålder eller sjukdom. Likaså den 16 februari 1976, då man inte accepterade att en godsräknare placerades på ett avkrokningsarbete, vilket räknas som lätt arbete. J ) Vi har svårt att förstå varför man inte vill bereda arbete åt dem som på grund av yrkesskador har svårt att utföra allt tungt kroppsarbete inom stuveriet. En riktig fackförening kan inte acceptera en utslagning av kamrater. Den 16 september strejkade man mot skiftarbetet. De som är anställda efter 1970 har förbundit sig att arbeta skift. Avtalet säger det. Man strejkar mot avtalet. Det är ingen progressiv facklig politik. AvtaJ i hamnen Avtalen är till för att reglera förhållandena mellan de anställda genom deras fackliga organisation och arbetsgivaren. Det är därför viktigt att alla parter följer avtalen. Om inte arbetsgivaren i hamnen, Hamnarbetskontoret, kan se till så att avtalet upprätthålles, så in- ) nebär det att arbetsgivaren diskriminerar de olika an - ställda beroende på vilken facklig tillhörighet de har. En arbetsplats utan avtal blir en anarki. Hamnarbetareförbundet kommer inte att kunna teckna avtal under överskådlig framtid. Det innebär att de förlorar kraft som facklig organisation. Samtidigt saknar 4
de den kraft som samverkan via internationella transportarbetarfederationen ger. Transports medlemmar följer avtalet och de vill ha rätt att vara anslutna och arbeta fackligt i den organisation de föredrar. Men fortfarande förekommer trakasserier mot aktiva transportmedlemmar. Det är en låg nivå på facklig politik och gemenskap på arbetsplatsen när motsättningar tar sig uttryck i förtryck av kamrater. J ) Vem tjänar på splittringen i hamnen? Splittringen i hamnen, de onödiga småstrejkerna i enkla förhandlingsfrågor kan skapa en engelsk situation. Redan nu har hamnen vissa problem med sysselsättningen. Godsvolymen har under tre år minskat. Vi anser att hamnen har en central roll för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv, som kan skapa god lönebetalningsförmåga och trygghet i sysselsättningen. De LO-anslutna fackförbunden som Kommunal, Transport, Metall och Handels har medlemmar som är beroende av hamnen. De vill ha en stor och utvecklad hamn i Göteborg. Den fackliga splittringen motverkar därför löntagarnas samlade intressen. Hamnarbetarförbundets roll visar tydligt hur det går när VPK försöker driva facklig politik. Extremgrupper tar över - strejk - det ger inget resultat för löntagarna. Men vem är det egentligen som vunnit på splittringen? Är det arbetsgivarna - redarna och hamnarbetskontoret? Eller är det möjligen Bröderna Johansson i Vall hamn och de andra konkurrenthamnarn a? Bygg ut Göteborgs hamn Vi måste slå vakt om sysselsättningen i Göteborgs hamn. Hamnen och dess utveckling är av betydelse för löntagarnas sysselsättning och näringslivets utveckling i Göteborgsregionen. Cirka 30.000 är direkt eller indirekt beroende av hamnens utveckling. 5
Det är ett fackligt intresse att Göteborgs hamn får en positiv utveckling och att den genom en effektiv organisation bidrar till att stärka konkurrenskraften hos regionens näringsliv och därmed anställningstrygghet och lönebetalningsförmåga. Vi kan inte avskärma oss från yttervärlden - Göteborgs hamn måste konkurrera med hamnar som Rotterdam, Hamburg och med övriga västkusthamnar. Under flera år har godshanteringen i hamnen minskat. Oljetrafiken har minskat kraftigt vilket sammanhänger med att raffinaderierna ej utnyttjats fullt. Detta beror i sin tur på att oljekonsumtionen inte är så hög som beräknats. Oljetrafiken utvecklas därför inte enligt prognoserna. Men torrlasthanteringen har också minskat sedan 1973 dvs redan före konjunkturnedgången. Styckegodshanteringen har minskat från 6, 1 miljoner ton till 5,2 miljoner ton 1975. Minskningen förväntas fortsätta även 1976. Hela nedgången faller på det traditionella styckegodset som minskat sin andel från 55 till 32 % från 1972 till 1975. Containergodset har samtidigt ökat till 68 /o. Det visar att den strukturella förändringen i hamnen går snabbt. Hamnen utreder nu en koncentration av all hamnverksamhet till Skandiahamnen och till Lundby-Frihamnen. Denna omorganisation och fysiska koncentration säges vara nödvändig för att effektivisera hamnen. Det lönar sig inte att rusta upp de gamla hamnavsnitten och den ökade andelen containers medför krav på nya metoder, hävdar hamnen. Men en annan uppfattning är att det finn s en stor marknad för traditionellt styckegods. Denna godshantering har stor betydelse för syssels ättningen. Det finns möjligheter att rusta upp och använda de anläggningar som finns i innerh amnen men det behövs nya kranar. Det är viktigt att hamnen intensivt konkurrerar om styckegodstrafiken. Den har stor betydelse för näringslivet och sysselsättningen. Men vilken väg man 6 I.I
än väljer kommer sysselsättningen i hamnen att minska._ Detta planeras ske genom en naturlig avgång. Göteborgs hamn har stor betydelse för näringslivet. Det är av betydelse för hela landet att Göteborg får ett marknadsunderlag för att stärka sin roll som nordisk centralhamn för container, annars förlorar vi denna verksamhet och därmed sysselsättning till Rotterdam-Hamburg. Stoppa Vallhamn Hittills har hamnverksamheten styrts av redarna och av konkurrensen mellan hamnarna. Men det fordras en stvrande samhällsplanering om en rationell utveckling Skall ske av hamnarna. Den statliga hamnplaneringen måste ge Göteborg möjligheter att utvecklas. Nu expanderar flera västkusthamnar på ett sätt som minskar Göteborgs möjligheter. Vallhamns expansion med planer på en ökad hantering av bilar, styckegods, container och kol måste stoppas. Det är inte förnuftigt med en storhamn på en~ö utan järnvägsförbindelser. Vi accepterar inte en hamnplanering som utgår från - enskildas intressen. Den statliga hamnplaneringen måste medföra en planerad utveckling av hamnarna. FCO vill att Göteborgs hamn skall expandera. Det är av avgörande intresse för sysselsättningen i regionen. Staten bör bistå med finansiella medel för utbyggnad av hamnen eftersom den har intresse för hela riket. Ök'!!.~~_!llhä~~j_IJ.lly.t?..!l~!:.. - Bryt redarmakten De snabba förändringarna inom rederi, varv och hamnverksamheten visar att samhället har ett intresse av insyn och medägande. De privata redarna har nu stort inflytande över transporter och hamnverksamhet. Redarna och de privata intressena har nu majoritet i stuveribolagen. Det är nödvändigt att bryta redarmakten i~tuveribolagen :- Staten måste genom ägande skaffa sig större inflytande och kontroll över rederiverksamheten. Detta är 7
----- särskilt önskvärt genom statens ökade ägande av varven. Sysselsättningsintressena måste värnas. Hamnens konkurrenskraft och effektivitet måste främjas och den måste få erforderliga finansiella möjligheter för att bygga ut. Staten bör delta i finansieringen då hamnen har riksintresse. Hamnen måste också få mark för sin utveckling mot väster. De intressen som motsätter sig en utveckling av hamnen verkar för en stagnation in om näringslivet och därmed ett hot mot sysselsättningen. Det är ett intresse för löntagarna att hamnen utvecklas. ' GÖTEBORGS FACKLIGA CENTRALORGANISATION @F RA. MÅ T.GO TEE C~G 1~715 ~