Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Relevanta dokument
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lärande & utveckling.

Arbetsplan Violen Ht 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan GEM förskola

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Bråten Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för 2012/2013

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lärande & utveckling.

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lärande & utveckling.

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Dokumentera med ipad i förskolan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Kvalitetsredovisning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal Arbetsplan för VALEN

Transkript:

Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

Enhetens egna mål På Trollets förskola vill vi: att barnen ska utveckla ett nyanserat språk och få förståelse för språk- och läsriktningen. att barnen ska föra egna resonemang kring matematik i vardagen. att barnen i samspel med andra barn och vuxna ska upptäcka och utforska naturvetenskap. att barnen ska få möjlighet att lära sig om enkel vardagsteknik, både inomhus och utomhus. att barnen ska använda sig av IKT i sina egna lärprocesser. Arbetet i verksamheten På Trollets förskola strävar vi hela tiden efter att fortsätta utveckla inom- och utomhusmiljön för att stimulera barnens lärande. har vi fokus på barnens språkutveckling i de vardagliga situationerna, t.ex. genom att använda ord och begrepp i rätt sammanhang och på ett sätt som utmanar barnen. utmanar vi barnen att föra egna resonemang kring matematik och dokumenterar vad barnen tänker runt det de lär sig just nu. är vi medforskande pedagoger som hjälper barnen att fundera vidare i deras egna tankar kring naturkunskap. synliggör vi och ger barnen möjlighet att prova på enkel vardagsteknik. visar vi barnen hur de kan använda sig av IKT i sitt eget lärande t.ex. för att forska och söka information. Resultat Språkutveckling Språkutvecklingen har varit god. Genom observationer och dokumentationer ser vi att barnen har fått förståelse för läsriktningen och barnen spontanläser dagligen. Genom observationer ser vi att barnen använder rätt begrepp. Några barn kan alfabetet och en del stora barn skriver sitt namn och känner igen kompisars bokstäver. Flera barn känner igen och läser ordbilder och kan läsriktningen. Genom observationer har vi sett att barnen läser boken som sitter på väggen och att barnen läser i läsriktningen. Matematikutveckling Matematikutvecklingen har varit god. Genom observationer och dokumentationer ser vi att barnen använder matematik både i leken och i vardagen på förskolan. Genom dokumentationer ser vi att matematiken finns med i vardagen hos barnen. Pedagogerna har en 3

utökad medvetenhet att utmana barnen. Vi ser att barnen lär av varandra. Genom observationer ser vi att barnen räknar med hjälp av lärplattan. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Utvecklingen inom naturvetenskap och teknik/framkant har varit god. Tillgängligheten har blivit bättre genom att material står framme. Vi använder IKT i barnens lärprocesser. Genom observationer och dokumentationer ser vi att barnen använder pedagogiska appar och söker information. Dokumentationer finns tillgängliga för barnen att reflektera över och intresset finns för att utforska. Pedagogerna utmanar barnen medvetet och ger dem verktyg för att komma vidare i sin utveckling. Praktisk-estetisk utveckling Den praktiska-estetiska utvecklingen har varit god. Pedagogerna har utmanat barnen genom att köpa in nytt material. Det skapande materialet är ännu mera lättillgängligt. Utvecklingen av den pedagogiska miljön har varit god. Pedagogisk miljö Den pedagogiska miljöns utveckling har varit god. Genom observationer ser vi att barnen använder materialet i de temainriktade rummen. Medelvärdet för föräldraankäten över hur nöjda förädlarna är med utomhusmiljön är 8,6 av 10. Medelvärdet för föräldraankäten över hur nöjda förädlarna är med inomhusmiljön är 8,57 av 10. Medelvärdet för personalankäten över hur nöjda personalen är med utomhusmiljön är 8,67 av 10. Medelvärdet för personalankäten över hur nöjda personalen är med inomhusmiljön är 8,83 av 10. Resultatöversikt 4

För att främja språkutvecklingen och för att barnen ska få förståelse för läsriktningen så har vi satt upp en väggsaga. Vi ser genom observation att barnen för matematiska resonemang kring matematik. 5

Barnen samspelar med andra barn och vuxna för att upptäcka och utforska naturvetenskap. Genom observationer ser vi att barnen har rörelseglädje och fler deltar i rörelseaktiviteter. Vi ser att barnen använder sig av IKT i sina lärprocesser. 6

Utomhusmiljön från föräldraenkäten Inomhusmiljön från föräldraenkäten 7

Utomhusmiljön från personalenkäten Inomhusmiljön från personalenkäten 8

Analys och bedömning [FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Språkutveckling Efter de åtgärder som vidtagits ser vi på resultatet att en utveckling har skett och att måluppfyllelsen är bättre än föregående år. Vi har ställt böckerna synligt och lättillgängligt i fler rum så att barnen lockas att titta i dem. Vi har satt upp en saga på väggen och genom den ser vi att barnen får en känsla för läsriktningen. Vi har även alfabetet uppstatt och ett antal barn pekar och kan ramsa alfabetet. Ett flertal barn skriver alfabetet. Pedagogerna använder rätt begrepp, därigenom ser vi att barnen använder rätt begrepp för situationen. Vi läser mycket för barnen och uppmuntarar dem att läsa och berätta för varandra t.ex. genom att titta på bilder. Vi ser att ett antal barn läser för de mindre. Matematikutveckling Efter de åtgärder som vidtagits ser vi på resultatet att en utveckling har skett och att måluppfyllelsen är bättre än föregående år. Vi har en medvetenhet bland pedagogerna inom matematikområdet. Vi använder rätt begrepp i rätt sammanhang, t.ex. fjärdedel istället för båt när vi delar frukt. Vi synliggör tid för barnen genom att använda olika tidsbegrepp. Barnens tidsuppfattning har stärkts och vi ser att de själva använder timglas vid tidtagning. Pedagogerna är medvetna om matematik i vardagen. Barnen har tillgång till utforskande material t.ex. matematikappar. Vi har sett att barnen använder strategier för att räkna som t.ex. addition och subtraktion. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Efter de åtgärder som vidtagits ser vi på resultatet att en utveckling har skett och att måluppfyllelsen är bättre än föregående år. Vi hör att barnen efterfrågar experiment och intresset har ökat sedan föregående år. Personalens intresse för t.ex. experiment har ökat genom diskussioner i arbetslaget. Vi har medvetet gjort vardagastekniken mer lättillgängligt för barnen, vi har t.ex. saxar, hålslag, pennvässare framme. Barnen har använt sig av lärplattorna för att söka information i sina lärprocesser och vi ser även att de lär varandra. Praktiskt-estetisk utveckling Efter de åtgärder som vidtagits ser vi på resultatet att en utveckling har skett och att måluppfyllelsen är bättre än föregående år. Barnen har ökad tillgång till material. Under senaste året har barnen fått prova på olika skapande material och tekniker. De har även fått prova olika rörelseaktiviteter, vilket har ökat deras intresse för rörelse. Vi pratar om och benämner kroppsdelar i olika sammanhang, till exempel genom rörelsesånger med kroppsdelar. Pedagogisk miljö Efter de åtgärder som vidtagits ser vi på resultatet att en utveckling har skett och att måluppfyllelsen är bättre än föregående år. Vi är tydligare i kommunikationen med föräldrarna om hur och varför vi gör förändringar i inom- och utomhusmiljön. Vi ser kontinuerligt över och diskuterar hur vi kan förbättra och förändra inom- och utomhusmiljön. Vi förändrar rummen med nytt material, så vi ser att en utveckling har skett i temarummen. 9

Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi hör att barnen använder rätt begrepp i rätt sammanhang. Ett antal barn lekskriver och många barn kan skriva sitt namn. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi märker att barnen har ett ännu större intresse inom området matematik. Barnen har tillgång till ett utforskande matematiskt material i vardagen. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi ser att barnen använder sig av det vardagstekniska materialet som vi har ställt fram. Barnen har ett ökat intresse för experiment. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Barnen använder det skapande materialet oftare, spontant. Barnen efterfrågar rörelseaktiviteterna. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV 10

MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Barnen sprider sig mer i olika rum, utifrån intresse. Vi ser att barnens motoriska förmåga har ökat tack vare att personalen är med och utmanar barnen med hjälp av den kuperade terrängen och slänterna i utomhusmiljön. Pedagogerna utmanar barnen i sitt lärande i vardagen inom matematik, teknik och naturvetenskap med mera. Starka sidor Pedagogerna är medvetna om att barnens lärande och utveckling sker ständigt. Vi är inlyssnande, medvetna och närvarande pedagoger. Pedagogerna anpassar verksamheten och utmanar barnen utifrån deras intressen. Vi genomför också de förändringar som behövs. Pedagogerna diskuterar så att en samsyn infinner sig i arbetslaget. Pedagogerna har blivit mer medvetna om barnens språkutveckling, vi utmanar barnen i språket. Pedagogerna har blivit mer engagerade inom området naturvetenskap och teknik samt jobbar vidare med det barnen visar intresse för. Vi håller fast vid rörelseaktiviteterna som vi utvecklat och det har gjort över tid. Pedagogerna har ett ökat engagemang för att barnen ska få en bättre motorisk utveckling. Utvecklingsområden Inom matematikområdet ser vi att pedagogerna behöver utmana varandra för att en utveckling ska ske. Vi utvecklar och förbättrar inomhusmiljön. Att pedagogerna medvetet skriver ner/spelar in barnens reflektioner. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Språkutveckling Vi fortsätter att vara förebilder så att barnen använder rätt begrepp i rätt sammanhang. Att vi utvecklar våra temarum och byter ut väggsagan med jämna mellanrum. Matematikutveckling Vi utvecklar matematikrummet och varierar innehållet där. Att matematik får ta större plats i den vardagliga verksamheten. Naturvetenskap och teknik/framkant Vi synliggör naturvetenskap och teknik med hjälp av temahyllor och att materialet fångar barnens intresse. Materialet ska finnas lättillgängligt. Vi är närvarande pedagoger i barnens lärprocesser och tillsammans söker vi kunskap. Praktisk-estetisk utveckling Vi fyller på och iordningställer arbetsmaterial för att snickra med. Vi tillför och utvecklar det skapande materialet och vi fortsätter att ha det lätt åtkomligt för att barnen ska bli mer självständiga. 11

Pedagogisk miljö Vi utformar miljön i ateljén, vi använder pump till färg och lim. Vi ordnar materialet så barnen får tillgång till och själva kan ta för sig av materialet. Utvärderingsmetod Vi mäter resultaten genom att titta på brukarenkäter och personalenkäter. Vi använder dokumentationer för att undersöka hur vi jobbar med språk, matematik, naturvetenskap, teknik, fysiskt aktivitet, musik och estetiska uttrycksformer. Har vi gjort förändringar i inom- och utomhusmiljön? Vi är också närvarande och inlyssnande för att höra hur och vad barnen samtalar om inom fokusområdena och vi dokumenterar detta. Framtiden och verksamhetsutveckling Våra inriktningar kommer fortsatt att vara språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik/framkant, IKT, praktiskt-estetisk utveckling och pedagogisk miljö. Men vi lägger större fokus på matematik, naturvetenskap och teknik/framkant. Vi iordningställer en naturvetenskapshylla och vi förbättrar miljön i ateljén. Kompetensutveckling Vi tittar på matematikfilmer och efteråt har vi en diskussion tillsammans i arbetslaget. Vi läser boken Surfplattan utomhus Lärande, lek och utforskande av Eva-Mari Kallin. 12