Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Malin Aparicio Infrastrukturstrateg 040 675 33 31 Malin.Aparicio@skane.se PM Datum 2016-10-19 Dnr 1602246 1 (14) Regionala utvecklingsnämnden PM Inriktnings- och åtgärdsplanering för infrastruktur 2018-2029 Inledning Den 21 maj år 2015 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029. Trafikverket har tagit fram underlag för beslut om hur utveckling och vidmakthållande av transportinfrastrukturen bör inriktas under planperioden 2018-2029. Underlaget utgör grunden för infrastrukturpropositionen, som kommer att beslutas av Riksdagen, troligtvis under hösten år 2016. Därefter följer en åtgärdsplanering i syfte att ta fram nationell plan och länsplaner (Skånes RTI-plan). Trafikverket och de regionala länsplaneupprättarna förväntas få ett formellt uppdrag hösten/vintern år 2016. Remiss av nationell och regional transportinfrastruktur förväntas ske under våren/sommaren 2017. Fastställelse av planerna beräknas till våren 2018. Syftet med detta PM är att fastlägga en process- och ett projektupplägg för att driva arbetet med att kraftsamla inför kommande nationella och regionala transportinfrastrukturplan och framtida investeringsbehov i Skåne, så kallad inriktnings- och åtgärdsplanering för infrastruktur för åren 2018-2029. Arbetet med inriktnings- och åtgärdsplaneringen syftar till att förbereda och få till stånd infrastrukturinvesteringar och andra insatser i transportsystemet som på ett resurseffektivt och samhällsnyttigt sätt bidrar till de nationella transportpolitiska målen och främjar Skåne utveckling enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030. Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: skane.se

2 (14) Ny planeringsomgång för nationell och regional infrastrukturplan startade med Trafikverkets inriktningsunderlag år 2015 och färdiga planer bedöms fastställas under vår/sommar 2018. Bakgrund Sedan år 1997 har det regionala utvecklingsansvaret i Skåne. Detta innefattar bland annat ansvaret att ta fram och fastställa en strategi för Skånes långsiktiga utveckling, men även att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne åren 2014-2025 avser investeringsåtgärder i huvudsak på det statliga vägnätet i Skåne. Trafikverket har parallellt upprättat nationell plan för investeringar på järnvägsnätet och det nationella stamvägnätet. I rollen som regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län har ansvar för kollektivtrafikens utveckling, bland annat genom framtagande av ett Trafikförsörjningsprogram för Skåne. Genom Skånetrafiken genomför och utvecklar kollektivtrafiken. arbetar även med hållbar mobilitet med påverkansåtgärder för att minska miljöpåverkan från transporter och resor och för att få fler att välja mer hållbara alternativ. I rollen som ansvarig för det regionala utvecklingsarbetet ingår att ta fram underlag och leda den regionala dialogen kring hur transportsystemet ska utvecklas samt att tydliggöra för de nationella beslutsorganen hur regionens prioriteringar ser ut. arbetar sedan år 2005 med Strukturbild för Skåne med syfte att knyta kommunernas översiktsplanering till det regionala utvecklingsarbetet. Mot denna bakgrund är en central part i frågor som rör den rumsliga utvecklingen i Skåne generellt och utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik i synnerhet. Att stärka och utveckla Skånes flerkärnighet och dess regionala kärnor och tillväxtmotorer lyfts fram i såväl den regionala utvecklingsstrategin Öppna Skåne 2030 som i Strategier för det flerkärniga Skåne. Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, den regionala transportinfrastrukturplanen och Trafikförsörjningsprogrammet använder också dessa som en

3 (14) utgångspunkt för utvecklingen av transportinfrastrukturen och kollektivtrafiken. Infrastrukturplaneringen består av faserna inriktningsplanering, åtgärdsplanering och genomförande. Inriktningsplaneringen startar formellt med att regeringen uppdrar till Trafikverket att ta fram underlag för kommande planomgång. Trafikverkets inriktningsunderlag för kommande planeringsperiod 2018-2029 var på remiss, yttrade sig 2016-03-31. Yttrandet uttrycker den samlade inriktning som vill se och utgör en grund för kommande arbete. Regeringen har tagit fram en infrastrukturproposition som anger inriktningen för upprättandet av nationell och regional plan, åtgärdsplaneringen har därmed startat. Infrastruktur som MEDEL inte mål för regional utveckling Arbetet med inriktnings- och åtgärdsplaneringen syftar till att förbereda och få till stånd infrastrukturinvesteringar och andra insatser i transportsystemet som på ett resurseffektivt och samhällsnyttigt sätt bidrar till de nationella transportpolitiska målen och främjar Skåne utveckling enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030. Infrastruktur och förbättrad tillgänglighet är ett kraftfullt medel för att nå en hållbar, balanserad regional utveckling. Rätt satsat kan infrastruktur vara ett verktyg för avhjälpa utmaningar och lyfta Skånes potential inom bland annat följande; Skånes befolkning ökar Bostadsbristen i Skåne Ökad integration Skåne blir alltmer beroende av omvärlden Sysselsättningen måste öka Bristande koppling mellan västra och östra Skåne Kollektivtrafikresandet ökar, men från en låg nivå jämfört med andra storstadsregioner Stora störningar i tågtrafiken Mycket transittrafik av gods, ger en hög belastning på väg och järnväg Klimatfrågan sätter begränsningarna för framtidens transportsystem Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 Den 21 maj år 2015 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029. Syftet med uppdraget var att ge regeringen adekvat underlag inför kommande infrastrukturproposition, i vilken inriktningen för infrastrukturplaneringen under perioden 2018-2029 föreslås.

4 (14) En grundläggande utgångspunkt för uppdraget var att infrastrukturen, som en väsentlig del av transportsystemet, ska planeras, utvecklas och förvaltas så att de övergripande så att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. För att uppfylla transportpolitikens övergripande mål är regeringens bedömning att tillgängligheten på sikt måste utvecklas inom ramen för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor och på ett sätt som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås och ökad hälsa. Därutöver ska ett trafikslagsövergripande förhållningssätt, fyrstegsprincipen samt de fastställda transportpolitiska principerna, vara vägledande. Regeringen anser att användningen av befintligt transportsystem bör optimeras innan nybyggnation övervägs, det vill säga att med utgångspunkt i befintlig infrastruktur hitta den mest effektiva metoden för att få ut mesta möjliga kapacitet och kvalitet. Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål, tillgänglighet och ett hänsynsmål, säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet är formulerat som transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet är formulerat som transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Regeringens mål i inriktningsunderlaget; Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 250 000 nya bostäder ska byggas till år 2020 Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas Riksdagens vision är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Vidare anger regeringen i sitt uppdrag till Trafikverket att ett väl fungerande transportsystem gynnar sysselsättning och regional utveckling och är av avgörande betydelse för många samhällsfunktioner, exempelvis bostadsbyggandet som är beroende av att transportinfrastrukturen utvecklas och underhålls. Det är också angeläget att samhällsplaneringen generellt och

5 (14) i en ökad utsträckning främjar en hållbar och transportsnål samhällsstruktur. Regionala och kommunala aktörer är centrala för en sådan utveckling. Bland annat genom att skapa goda möjligheter till cykling, gång och effektiv kollektivtrafik och därmed gynna hållbara städer. Trafikverket har tagit fram underlag för beslut om hur utveckling och vidmakthållande av transportinfrastrukturen bör inriktas under planperioden 2018-2029. Underlaget redovisades den 30 november år 2015. Inriktningsunderlaget omfattar tre analyser där Trafikverket har analyserat transportinfrastrukturen utifrån tre framtida utvecklingsinriktningar 1. Ökat behov av underhållsresurser En gemensam slutsats för de olika inriktningarna är bland annat ett ökat behov av resurser till underhåll. Behoven är väsentligt större än ramarna i den gällande planen. För att kunna behålla funktionaliteten på väg och järnväg på dagens nivå krävs ökade resurser, och ska vi ta igen det eftersläpande underhållet under nästa planeringsperiod krävs ytterligare resurser. Begränsat utrymme för investeringar Trafikverket konstaterar att det kommer att finnas ett begränsat utrymme för investeringar i kommande plan. Det innebär att vi behöver satsa mer på trimningsåtgärder i det befintliga systemet, och fokusera på åtgärder som bättre utnyttjar befintlig kapacitet, bland annat sjöfart. De tidiga stegen i fyrstegsprincipen blir särskilt viktiga för att uppnå detta. Åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser I uppdraget från regeringen har också ingått att analysera åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser. Vägtrafiken står idag för huvuddelen av utsläppen, och Trafikverket konstaterar att stora konventionella investeringar i infrastrukturen inte löser klimatproblemen. Trafikverkets bedömning är att styrmedel och regleringar för energieffektivare vägfordon och förnybar energi blir nödvändiga och centrala för att minska utsläppen. Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (2016/17:21) Regeringen redovisade i mitten av oktober infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (2016/17:21) förslag till inriktningen på satsningar i 1 Trafikverkets hemsida

6 (14) transportinfrastrukturen för perioden 2018 2029. Propositionen innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Regeringen föreslår att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018 2029 ska uppgå till 622,5 miljarder kronor. Av planeringsramen föreslås 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet. Av planeringsramen föreslås vidare 125 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. De nya ramarna innehåller betydande tillskott till vidmakthållande-åtgärder drift, underhåll och reinvesteringar jämfört med tidigare riksdagsbeslut. Regeringens förslag innehåller också en ökad ram för utvecklingsåtgärder. Detta är nödvändigt för att klara strategiska investeringar i infrastruktur som förbättrar möjligheterna för människor att leva i hela landet och pendla till jobben, samt möjliggör bättre fungerande godstransporter och bidrar till att nå miljömålen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Globala och nationella mål Transportsystemets användare är människan, och dess syfte är att transportera människor och varor. Olika slags människor, barn, unga, äldre, funktionsnedsatta personer, oavsett etnicitet, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, alla ska ha möjlighet att utnyttja och ta del av transportsystemet. Detta måste ske på ett resurseffektivt hållbart sätt för miljö och klimat för att kunna fortgå. All planering bör således sträva mot en hållbar utveckling. Utifrån globala, nationella och regionala uppsatta mål kommer transportsystemet ha en betydande roll för att kunna nå målen. En omställning av transportsystemet är nödvändig, framtidens transportsystem kommer behöva vara mer klimat- och miljöneutrala, det är viktigt att arbeta med både person- och godstransporter. Det transportpolitiska målen utgör de viktigaste utgångspunkterna i den statliga transportpolitiken och nedan listas angränsande mål med koppling till transportsystemet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling anger en riktning mot en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Begreppet hållbar utveckling avser egentligen inga konkreta slutmål utan bygger på ideologiska principer. Hållbar utveckling brukar beskrivas som tre dimensioner som behöver samverka; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

7 (14) Globala hållbarhetsmål FN:s globala hållbarhetsmål omfattar 17 globala mål med syfte att de kommande 15 åren lösa identifierade områden. De tre utmaningar som står i fokus är att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Att lösa klimatkrisen är tätt sammankopplat med planeringen av transportsystemet. Resor och transporter utgör en stor del av utsläppen. Andra mål som berörs av transportsystemets utveckling är mål 11 Hållbara städer och samhällen där städer och bosättningar ska vara inkluderande säkra, motståndskraftiga och hållbara. I övrigt finns det även kopplingar till mål Hälsa och välbefinnande, Jämställdhet, Bekämpa klimatförändringen, Ekosystem och Biologisk mångfald. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar om bland annat rättvisa och jämlikhet, utveckling, utbildning, arbete, hälsa, välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov och om att arbeta med bland annat trygghet, säkerhet, välfärd, möjligheter till möten och delaktighet, antidiskriminering, mångfald, jämställdhet och barns rättigheter. Social hållbar utveckling kan definieras som ett mycket brett eller mycket smalt område och en exakt definition är därför inte möjlig. Social hållbarhet kan handla om långsiktiga processer som får bäring för kommande generationer eller om mer kortsiktiga mål som handlar om konsekvenser för det sociala livet idag. Det finns heller inget färdigt mål eller resultat som anger den sociala hållbarheten som uppnådd. Social hållbarhet är precis som hållbar utveckling en inriktning och process. Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika värda, det vill säga likhet inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter. Alla ska oavsett kön, ålder, etnicitet och utbildning bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt. Det finns forskning som visar att jämlikhet ger bättre och mer välmående samhällen och att ojämlikhet inte bara drabbar resurssvaga utan alla i form av sämre hälsa och kortare liv. Jämlikhet är inte samma om homogenitet, att vara jämlik är inte detsamma som att vara likadan eller leva likadant. Jämlikhet innebär till exempel att det inte ska vara oskäliga skillnader i resursfördelning, livskvalitet och folkhälsa, jämlikhet och barn och ungas uppväxtvillkor beroende på var någonstans du bor i staden. Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. En stor mångfald av resenärer med olika förutsättningar och behov, till exempel: barn, unga, äldre, flickor, pojkar, kvinnor och män, ställer höga krav på ett tillgängligt samhälle och det är viktigt att samtliga transportslag och trafiksystemet som

8 (14) helhet utvecklas och anpassas så att alla kan använda det. Detta innebär bla transportsystemet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Transportsystemet behöver tillgodose behoven hos människor med olika bakgrund och förutsättningar, tydlig och lättillgänglig information är viktigt för alla och särskilt för nyanlända och besökare. Transportsystemet behöver också tillgodose transportsystemet för människor i alla delar av landet. Social hållbarhet återspeglas delvis i de transportpolitiska målen och preciseringarna samt återfinns ibland annat FN:s deklaration om Mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, Sveriges jämställdhetspolitiska mål, Folkhälsomål samt i diskrimineringslagen. Miljömässig/ekologisk hållbarhet Transportsystemet med trafik orsakar utsläpp av fossila bränslen som påverkar miljö och klimat genom att bidra till växthuseffekten, försurning, övergödning, minskad biologisk mångfald och buller. EU:s klimatmål EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. EU ska minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer sänka energiförbrukningen med 20 procent höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent. Parisavtalet som berör ekologisk hållbarhet är ett globalt klimatavtal från år 2016 där länder förbinder sig att begränsa utsläppen av växthusgaser. Målet är att hejda den globala uppvärmningen vid 2 grader, helst 1,5. Svenska miljö- och klimatmål De svenska miljömålen består av ett generationsmål och sexton miljökvalitetsmål med etappmål. Miljökvalitetsmålen följs upp varje år. "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020 är: 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990, för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter minst 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning jämfört med 2008

9 (14) minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn Miljömålsberedningen Den 16 juni år 2016 presenterade den parlamentariska miljömålsberedningen en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Regeringen återkommer i början av år 2017 med en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk, som tar sin utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag. Miljömålsberedningen har föreslagit ett sektorsmål för transportsektorn. Förslaget är att utsläppen för inrikes transporter senast år 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010 års nivå. Beredningen anser att det krävs kraftfulla styrmedel för att nå målet. I Sverige har utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskat under flera år, men preliminära beräkningar tyder på att minskningen avstannade under år 2015. Den avstannande utsläppsminskningen kan delvis förklaras av ökad trafik med fossila drivmedel på vägnätet. Liksom tidigare år fortsätter energieffektiviteten under år 2015 hos nya personbilar att förbättras och andelen förnybar energi i vägtransportsektorn att öka. Pågående processer och andra planeringsunderlag har redan påbörjat förberedelserna genom bland annat Sverigeförhandlingen, Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 och nedanstående underlag. Till den övergripande strategin finns flera fördjupningar och preciseringar som är betydelsefulla att beakta. Viktiga utgångspunkter i strategin är färdmedelsfördelningen, riktlinjer och prioriteringar. Strategin avser ange en politisk viljeinriktning för arbetet med Skånes transportsystem mot målåret 2050. Den visar hur Skåne genom sina regionala förutsättningar inom transportsystemet kan bidra till globala och nationella miljö- och utvecklingsmål som till exempel fossilbränslefrihet, fler i arbete, stärkt konkurrenskraft och ett ökat bostadsbyggande. Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 tar sin utgångspunkt i Det öppna Skåne 2030 och strategier för Det flerkärniga Skåne. har följande att beakta; Regional transportinfrastrukturplan 2014-2025 Regional utvecklingsstrategi, Det öppna Skåne 2030, 2014 Strukturbild för Skåne, Strategier för det flerkärniga Skåne, 2013 Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 samt kommande Trafikförsörjningsprogram under utarbetande Positionspapper för infrastruktur och transport 2016 Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige, 2016 Skånebilden, är en överenskommelse mellan och sju skånska kommuner, 2015 s yttrande avseende inriktningsunderlag 2016-03-01 Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, förslag

10 (14) Strategi för en hållbar gods- och logistikregion, förslag Cykelstrategi för Skåne, förslag Mobilitetsplan för Skåne, förslag Tågstrategi 2050, under utarbetande Åtgärdsvalsstudier i de 4 skånska hörnen, under utarbetande Systemanalys för Skåne, 2015 Systemanalys för Sydsveriges infrastruktur, 2015 Scenarioanalys för järnvägens utveckling i Skåne, 2016 Trafikcharter Greater Copenhagen & Skåne Committee En viktig utgångspunkt är också fyrstegsprincipen, ett synsätt som innebär att fokus läggs på utnyttjande och förbättring av befintlig struktur och att detta alltid ska övervägas innan beslut om nyinvesteringar tas. Fyrstegsprincipen utgör ett resurseffektivt sätt att planera på. Uppdraget Målsättningen är att ta fram en bearbetad, förankrad och genomförbar skånsk bild av behov och inriktning utifrån befintliga och pågående planeringsunderlag. Den skånska bilden ska ligga i linje med nationella och regionala mål och bidra på bästa resurseffektiva sätt till en god regional utveckling. Detta behöver ske i samklang med Sverigeförhandlingens process och dess utveckling. Vidare bör arbetet drivas i tydlig linje med FN:s globala mål om hållbar utveckling och EU:s klimatmål för att arbeta mot en hållbar utveckling. De transportpolitiska målen med preciseringar och principer utgör grunden för planeringen. Uppdraget ska resultera i en väl förankrad länsplan som på bästa sätt bidrar till den regionala utvecklingen i Skåne och medverka till att den kommande nationella planen prioriterar insatser som på bästa sätt medverkar till Skånes utveckling. Tidplan Planerad tidplan utifrån kunskap idag, illustrerar planeringsgången inför nästa planomgång åren 2018-2029.

11 (14) Process Processen behöver ta många aktörer i beaktning där samverkan, samhandling och förankring är nyckelkomponenter. Förankring är nödvändig och viktig på såväl tjänstemannanivå som politisk nivå. Medverkande Berörda aktörer är främst, representation från Skånes 33 kommuner, Trafikverket Region Syd, näringsliv och andra intressenter. Styrgrupp presidiet, regionala utvecklingsnämnden. Politikernivå. Projektledargrupp tjänstemän från enheten för samhällsplanering Intern arbetsgrupp tjänstemän från enheten för samhällsplanering, Kollektivtrafikmyndigheten och Skånetrafiken Extern arbetsgrupp - tjänstemannarepresentanter från kommunerna (4- hörnen), genom enheten för samhällsplanering samt projektledare Trafikverket. Trafikverket deltar i såväl den huvudsakliga arbetsgruppen vid behov som i täta underhandskontakter med projektledargruppen. Ytterligare stöd/kontakter kan behövas inom och de efterfrågas efter behov. Aktiviteter och dialog Förberedelser Sverigeförhandlingen och Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050: har redan påbörjat förberedelserna genom bl a Sverigeförhandlingen, Strategi för ett hållbart transportsystem i

12 (14) Skåne 2050 och nedanstående underlag. Inriktnings- och åtgärdsplaneringen ska utgå från Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 (förslag) som anger inriktningen för planeringen. Till den övergripande strategin finns flera fördjupningar och preciseringar som är betydelsefulla att beakta. Viktiga utgångspunkter i strategin är färdmedelsfördelningen, riktlinjer och prioriteringar. Strategin avser ange en politisk viljeinriktning för arbetet med Skånes transportsystem mot målåret 2050. Den visar hur Skåne genom sina regionala förutsättningar inom transportsystemet kan bidra till globala och nationella miljö- och utvecklingsmål som till exempel fossilbränslefrihet, fler i arbete, stärkt konkurrenskraft och ett ökat bostadsbyggande. Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 tar sin utgångspunkt i Det öppna Skåne 2030 och strategier för Det flerkärniga Skåne. Sverigeförhandlingens pågående process och samverkansfora kommer att tas i beaktning och sammanföras med kommande inriktnings- och åtgärdsplanering. Detta kommer att ske genom en samordnad process för att få till stånd en bra helhetsprioritering och kopplingen mellan insatserna i de båda processerna kommer att säkerställas. Arbetsgrupp, 4-hörn och Trafikverket; Tidigare har den externa arbetsgruppen med tjänstemannarepresentanter från kommunerna (4-hörnen) och tjänstemän från genom enheten för samhällsplanering träffats för erfarenhetsutbyte och för att tillsammans finna gemensamma utgångspunkter och rigga ett utkast till aktuell process. Denna konstellation tillsammans med Trafikverket träffas regelbundet under hösten för att aktivt och tillsammans föra arbetet framåt samtidigt som förankring sker inåt i respektive organisationer. Övriga förberedelser och pågående processer; Under åren 2014/2015 har en systemanalys för Skåne och en för södra Sverige tagits fram som en del i att kartlägga och utreda behoven i transportsystemet. Med systemanalys för Sydsverige om underlag togs Positionspapper för infrastruktur och transport 2016 Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige togs fram under år 2016 med syfte att genom samverkan mellan sex regioner i södra Sverige,, Region Blekinge, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Halland som alla har antagit det genom politiska beslut. En scenarioanalys för järnvägens utveckling i Skåne togs fram 2015/2016 för att beräkna ökning och därmed behov av kapacitet i olika framtida scenarion. Denna analys är en viktig del i både

13 (14) Sverigeförhandlingen som den ordinarie transportinfrastrukturplaneringen. Fördjupningar av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 har tagits fram för att bredda kunskapen, utreda behov och verka som underlag inför prioritering; Strategi för en hållbar gods och logistikregion, Cykelstrategi för Skåne och Mobilitetsplan för Skåne. En tågstrategi är under utarbetande och beräknas vara klar år 2016/2017. Under år 2016 har initierat 4 stycken åtgärdsvalsstudier/stråkstudier i de fyra hörnen för att studera och få fram underlag till den regionala transportinfrastrukturplanen. Klara hösten 2016 och kan då ingå som ett underlag inför upprättandet av regional transportinfrastrukturplan 2018-2029. Inför infrastrukturpropositionen, sommaren/höst 2016: initierade innan sommaren ett arbete med att ta fram gemensamma utgångspunkter för Skåne, som syftade till att samla gemensamma prioriteringar kopplat till nationell plan för åren 2018-2029. Ett utkast diskuterades med arbetsgruppen sommaren 2016. Processen gick sedan vidare under sensommaren med politiska möten i respektive geografiska hörn i Skåne, samtliga kommuner deltog. Där redogjordes för pågående formella planeringsomgång, dialog kring önskad process för inriktnings- och åtgärdsplaneringen, diskussion och samtal kring Skånes gemensamma utgångspunkter och behov av att komma vidare i att föra samman Skånes önskemål och inriktning som formar kommande planer, främst nationell men även regional infrastrukturplan. Dialogunderlaget tas vidare i fortsatt arbete. har agerat för att påverka och sedermera bevakat infrastrukturpropositionen för att ge inspel till nationell plan. agerar för att påverka kommande direktiv/uppdrag till Trafikverket och länsplaneupprättarna avseende skånska behov. Arbetsgruppen har börjat träffas kontinuerligt, det sker även dialog med Trafikverket på olika nivåer. Fortsatt arbete Hösten 2016 våren/sommaren 2017: Under vintern får troligen Trafikverket ett formellt uppdrag att starta nästa planeringsomgång där detta involverar dialog och förankring med regioner och kommuner. har täta underhandskontakter med Trafikverket för att på bästa möjliga sätt länka ihop organisationernas respektive processer. Ett tillfälle för dialog är planerat infrastrukturtema på kommande kommunledningskonferens i november 2016, syfte att informera och föra dialog inför kommande planeringsomgång.

14 (14) Under hösten kommer, parallellt med dialog och inför det formella uppdraget med att ta fram regional och nationell plan, arbetet med att ta fram koncept till RTI-plan att initieras. Förslag till regional transportinfrastrukturplan ska vara klart kring april 2017 för att kunna gå ut på remiss sommaren 2017. Förankring, uppdatering, dialog tjänstemän under planeringssamverkan i oktober 2016 och i mars 2017. Här presenteras mer kring processen, aktuella planeringsunderlag m.m. Internt sker löpande kartläggning, kunskaps- och faktainsamling för att kvalitetssäkra och ge en transparent och tydlig process. Internt arbete omfattar rapportskrivning, GIS-material/analyser och sammanställning av fördjupningar, strategier, mål och mycket mer. En miljöbedömning av den regionala transportsinfrastrukturplanen kommer att tas fram. Detta med syfte att finna väl underbyggda slutsatser till RTI-planen och inspel till nationell plan. Hösten 2017-Våren/sommaren 2018: Remissammanställning av inkomna yttranden och ytterligare bearbetning av förslagsrapporten bör kunna ske någon gång under hösten år 2017 parallellt med slutbetänkandet av Sverigeförhandlingen. Våren 2018 fastställer regeringen de ekonomiska ramarna för nationell och regional plan och sommaren år 2018 förväntas Region Skåne fastställa den regionala transportinfrastrukturplanen. Löpande arbete Löpande kommunkontakter på tjänstemanna- och politisk nivå tas med MalmöLundregionen, SÖSK, Skåne Nordost och Familjen Helsingborg. Strukturbild för Skånes styrgrupp används i aktuellt arbete som ett forum för information till kommunerna. Den politiska grupperingen avseende Sverigeförhandlingen utgör en viktig dialoggrupp. Så även direktörsgruppen till ovanstående är en viktig informationsgrupp. Sydsvensk regionsamarbete genom samverkan mellan sex regioner i södra Sverige,, Region Blekinge, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Halland är en konstellation som bör användas för att stärka påverkan på nationell plan. Det kan bli aktuellt att konkretisera infrastrukturbehov tillsammans inför Trafikverket och regeringen. Styrgruppen för uppdraget inriktnings- och åtgärdsplanering för infrastruktur 2018-2029 träffas kontinuerligt och information till regionala utvecklingsnämnden sker fortlöpande via verksamhetinformation.