HÄLSA Balans i livet
2
Definitionen på Hälsa enligt WHO Högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och inte endast frånvaro av sjukdom. Fysisk hälsa. Denna dimension är kanske den mest uppenbara och den berör kroppens mekaniska funktion. Provtagning kan ge en indikation om hälsoläget, men är ingen garanti för fysisk hälsa. Det är också den aspekten på hälsan som det är mest fokus på i pressen. De flesta av oss vet hur vi bör leva när det gäller kost, motion, tobak samt alkohol. Psykisk hälsa. Förmågan att tänka klart och sammanhängande. Om man inte kan det, kan det vara ett tecken på psykisk överbelastning och en varningssignal om att t. ex. stressnivån är hög. Emotionell hälsa. Förmågan att uppleva och uttrycka känslor som rädsla, glädje, sorg och vrede. Emotionell eller affektiv hälsa innefattar även förmågan att hantera stress, spänning, depression och ångest. Om man lever under ständig stress kan man tappa kontakten med sina känslor och få svårt att förmedla sina känsloupplevelser. Social hälsa. Förmågan att skapa och upprätthålla relationer till andra människor. Det sociala stödet är en stark friskfaktor. När tiden är knapp är risken att man tappar bort sina nära och kära väldigt stor. Andlig hälsa. Denna associeras av många människor med religiös övertygelse och religiösa ritualer medan andra förknippar den med livsfilosofi, principer för beteende eller med olika sätt att uppnå sinnesfrid och ro i sin själ. En förutsättning är att man ger sig själv tid att reflektera kring sina tankar om livet. Samhällsbetingad hälsa. En människas hälsa är förknippad med allt som omger henne. Det är omöjligt att vara frisk i ett sjukt samhälle som inte har resurser att tillgodose fysiska och emotionella behov. Det är också svårt att vara frisk i en sjuk organisation. 3
Begreppet Frisk Sjuk Den som påstår sig vara frisk är inte tillräckligt undersökt Hälsa är till stor del en subjektiv upplevelse. En definitionsmässigt sjuk person kan mycket väl ha en stark upplevelse av att ha god hälsa. Omvänt så måste vi också ställa oss frågan vad är det i samhället och arbetslivet som gör att fysiskt friska personer upplever sig ha dålig hälsa? Är det alla krav och måsten? Strävan efter perfektionism? Var placerar du dig själv? Kanske är det så att den rådande värderingsgrunden påverkar vår upplevelse av hälsa. Påstående. Ett företags utveckling och överlevnad på sikt är beroende av medarbetarnas hälsa och utveckling. Exempel på visioner. Arbetet ska kännetecknas av lust, utmaning, växt samt känslan av att duga Arbetet ska vara lustfyllt och gynna personlig utveckling. Att ha sin egen hälsa och utveckling i fokus är alltså ett strategiskt viktigt beslut i företagandet. Vad vet man om friskfaktorer i arbetslivet? Arbetsbelastning. Att under en längre tidsperiod ha lagom mycket att göra är en friskfaktor. Man ska vara som en dieselbil - orka nöta på under en längre tid. Arbetstoppar kommer alltid att finnas, det viktiga är att kompensera det med återhämtning i form av lugnare perioder, mindre engagemang, ambition på fritiden. Livet kan inte bara bestå av deadlines. Det är det ingen som orkar med på sikt. Devisen lagom är bäst gäller även i detta sammanhang. Lagom stor belastning verkar vara det mest hälsofrämjande. Vad som är lagom stor belastning är naturligtvis individuellt. Det gäller att lyssna till sig själv och inte jämföra sig med andra. Jämför med en idrottsaktivitet som bygger upp kroppen när man utövar den i lagom doser men bryter ner dig när du tränar för mycket eller t. ex. tränar när du är förkyld. Här är ett annat sätt att beskriva samma sak Ju mer man anstränger sig desto bättre presterar man. Det gäller till en viss gräns. Efter ett tag kommer jag att känna mig trött. Det är en signal på att jag behöver - just det - vila. Om jag lyssnar på den signalen regelbundet och tar det lugnare när jag behöver kommer jag antagligen att kunna fortsätta att prestera och orka hela livet. Om man inte lyssnar kommer varningssignalerna att tillta i frekvens och styrka. Vanliga signaler är: problem med sömnen, man blir irriterad, återkommande infektioner, brist på lust, smärtor i nacke och rygg, konflikter, hjärtsymtom som hjärtrusning och extraslag. 4
Kontroll. Att ha kontroll är en mycket stark friskfaktor. Framförhållning, struktur, att ha möjlighet att styra sin kalender, planera sin tid är exempel på det. Att uppleva brist på kontroll är en stor stressfaktor i människors liv och ett hot mot hälsan. Det gäller att ha kontroll över det man kan ha kontroll över och släppa det som man inte kan eller bör ha kontroll över. Socialt stöd. Att ha ett socialt nätverk där man får känna sig uppskattad för den man är skyddar mot påfrestningar i form av stress eller jobbiga händelser. Familj, goda vänner, arbetskamrater, nätverk i arbetslivet är exempel på det. Att i arbetet få ta av sig arbetsrocken och vara bara sig själv borgar för mellanmänskliga möten som skapar trygghet och fogar samman människor. Belöning. Belöning, uppskattning, bekräftelse. Alla behöver vi det för att känna att vi duger. Det är också viktigt att belöna sig själv, att ge sig själv uppskattning. Det bygger upp självkänslan och ger andra en känsla av att du är en person värd att uppskatta. När det gäller att få från andra, tänk på att: Ge det du vill ha, men ge inte för att få, utan ge för att du vill ge och du kommer att få (Citat: Kjell Enhager). Rättvisa. Viktigt i företag med anställda är att man behandlas lika oavsett ställning. Det skapar trygghet och ett förtroende för ledarskapet. Man får inte alltid som man vill men man ska bli utsatt för en just process. Värderingar. Mina inre värderingar måste stämma överens med företagets affärsidé. Om jag tvingas agera mot min övertygelse skapas frustration och ohälsosam belastning. Det blir dyrbart för hälsan om man säljer sin själ. Hur kan jag arbeta i vardagen med min hälsa? Tror jag på sambandet mellan mitt företags framgång och min hälsa? I så fall: Var lika strategisk med din hälsa som med företaget i övrigt. Lägg in din hälsoplanering i verksamhetsplaneringen.vad kommer det nya åtagandet att innebära för min hälsa? Bestäm nivån på din arbetsbelastning. Hur mycket orkar du med på sikt? Tänk flera år framåt. Kompensera tunga perioder med vila och återhämtning.tänk på att det är när du vilar efter ansträngning som du får tillväxt. Hur ser ditt sociala nätverk ut? Var rädd om det du har och utveckla det som behöver utvecklas. Ta kontroll över hela ditt liv. Skapa struktur men ha plats för spontanitet. Belöna dig själv rikligt. Trösta dig själv vid motgångar. Tänk på Gunde Svans ord när han misslyckades i en skidtävling: Jag åkte så fort jag kunde, jag gav allt och idag räckte det till en 27:e plats. Skapa tid för reflexion. Hur ser tillvaron ut? Känner du att ditt liv är meningsfullt? Var noga med din fysiska hälsa. Skapa utrymme för motionsaktiviteter, goda matvanor och tillräckligt med sömn. OM DU VILL LÄSA MER Tio tankar om tid. Bodil Jönsson Långsamhetens lov. Owe Wikström Fångad av arbete. Lena Nevander Friström Kvinnors Hälsa. Gunilla Brattberg 5
Hälsa och arbetsmiljö påverkar företagets lönsamhet Hälsa och arbetsmiljö är viktiga aspekter som påverkar företagets lönsamhet. En bättre arbetsmiljö leder till ökad trivsel och mer motiverad personal. Då får man också en ökad attraktionskraft som arbetsgivare. Man minskar också risken för driftsstörningar, kvalitetsförsämringar eller dåligt flyt i verksamheten. Hälsa och ekonomi. Att de anställdas hälsa påverkar företagens resultat kan tyckas vara en självklarhet. Både faktorer på arbetsplatsen och i fritidsmiljön påverkar hälsa och beteende, som i sin tur påverkar verksamheten och därmed dess ekonomiska resultat. Senare års forskning visar att faktorer i arbetsmiljön har allt större betydelse för dessa samband. De kostnader som uppstår gäller faktorer som: Produktivitet Frånvaro Rehabilitering Personalomsättning Arbetskraftskostnader Ett sätt att öka produktiviteten är att den anställde förbättrar prestationen i sina egna arbetsuppgifter. Produktiviteten kan också öka genom att den anställde påverkar övriga anställdas prestationer på ett positivt sätt. Det finns studier som visar att en förändring av produktiviteten på en procent motsvarar 5 000 kronor per anställd och år. Om personalen är frånvarande gör organisationen så klart en förlust. Om anställda drabbas av funktionsnedsättningar eller ohälsa och behöver rehabilitering uppstår kostnader för företaget i form av lägre produktivitet, högre frånvaro, rehabiliteringsåtgärder och ökad personalomsättning. Om personer slutar förlorar organisationen kompetens och kostnaderna kan bli avsevärda för att ersätta kompetensförlusten. Vad säger forskare? Flera forskare menar att faktorer på arbetsplatsen spelar en allt större roll för den ökande ohälsan i arbetslivet. En generell trend är att besvär som trötthet, sömnbesvär, oro och nackbesvär ökar över tiden, liksom psykosociala arbetsmiljöproblem som ökade arbetskrav och bristande handlingsutrymme. Om man studerar sjukfrånvaron så ökar den klart med arbetsplatsens storlek och den är högre i offentlig jämfört med privat sektor. Att sjukfrånvaron är låg i de små företagen innebär inte att det saknas områden där arbetsmiljön kan förbättras. En del menar också att sjuknärvaron kan vara ett problem i de mindre företagen. Det finns en hel del forskning som visar att insatser för att förbättra arbetsmiljö, kvalitet och kompetens kan ge vinster i form av bättre hälsa och ökad effektivitet och lönsamhet. I en studie av små företag i Jämtland och Trøndelag (Vinberg, 2003) visade det sig att ledarskap med medarbetarrespekt, god förändringskompetens, lagoma arbetskrav, tillräckligt handlingsutrymme och god laganda har samband med goda ekonomiska utfall i företagen. Således är dessa faktorer viktiga och kanske underskattade, då utveckling i småföretag diskuteras. Hälsa och arbetsmiljö i små företag. Trots hög arbetsbelastning och högt tempo så upplevs i allmänhet de psykosociala förhållandena och arbetsklimatet bättre i mindre företag än i större. Förklaringar som ofta nämns är den mindre arbetsplatsens helhetssyn på produktionen, den informella organisationen, ett väl fungerande ledarskap och en god samhörighetskänsla. De anställda har större inflytande på arbetssituationen, är medvetna om produktionsmålen och har kontakter med kunderna. I svenska och finska undersökningar av mikroföretag (som sysselsätter mindre än tio personer) framkommer att de anställda i mikroföretag upplever mer inflytande 6
över arbetet, bättre stöd från ledning, bättre arbetsklimat och att de får mer information om förändringar, i jämförelse med större företag. De små företagens arbetsmiljö gynnas av: God arbetsgemenskap, god laganda Låg sjukfrånvaro Variation i arbetsuppgifterna God arbetstillfredsställelse genom inflytande och upplevelse av helhet Korta beslutsvägar Mer personligt engagemang i arbetet - direkt återkoppling Negativa faktorer i de små företagens arbetsmiljö är ofta tidspress, stress, ökad risk för olycksfall, brister i den fysiska arbetsmiljön, brist på personella och ekonomiska resurser och brist på egna specialister som kan driva förbättringsarbete. Vad är en hälsosam och attraktiv arbetsplats? Förhållanden som har med arbetsorganisationen att göra - möjlighet till kontroll, möjlighet att använda sina kunskaper och sin kapacitet, variation, klarhet och mellanmänskliga kontakter - anses ha stor betydelse för hälsa och effektivitet. Enligt den så kallade krav-kontroll-stöd-modellen måste det finnas en balans mellan kraven och möjligheterna till inflytande och kontroll över arbetet. Socialt stöd från ledning och arbetskamrater anses kunna lindra de negativa effekterna av en stressframkallande arbetssituation. I modern forskning om det hälsosamma företaget fokuseras på faktorer som meningsfullt arbete, utnyttjande av de anställdas kompetens, inflytande, möjligheter att påverka sin arbetssituation, delaktighet, god arbetsmiljö, laganda, belöningar och hälsofrämjande ledarskap. Enligt Angelöws skrift Friskare arbetsplatser kännetecknas det hälsosamma företaget av: Att det är lustbetonat och meningsfullt att arbeta Stor arbetsglädje och hälsosamt arbete Gott samarbete och positivt arbetsklimat Möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling Möjlighet att kunna påverka arbetets innehåll och att man är nöjd med hur man kan utföra sina arbetsuppgifter Uppskattande klimat mellan arbetskamrater och chefer En allmän uppfattning att man tycker att man gör ett bra arbete och att arbetsuppgifterna genomförs på ett framgångsrikt och ändamålsenligt sätt. Analyser av vad som kännetecknar företag som är framgångsrika på att främja hälsa och förebygga ohälsa visar också på följande gemensamma förhållanden: Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete (koppla till den dagliga verksamheten, utbildning i arbetsmiljö, dialog och aktiv medverkan) Skapande av en lagom arbetsbelastning (bemanning, arbetsrotation, möjlighet till återhämtning, balans mellan arbete och fritid) Ökat inflytande och delaktighet för medarbetarna (demokratiska beslut, personalinflytande, målstyrning, inflytande över arbetstid) Ett konstruktivt ledarskap (delaktighet, stödjande och uppmuntrande, god förebild, lyhördhet och tillgänglighet) 7
Ett positivt arbetsklimat (att skapa arbetsglädje, ett välfungerande samarbete, utveckla arbetsgrupper) Satsningar på kompetensutveckling (utbildningsinsatser, chefsutveckling, kunskap om grupprocesser, arbetsrotation, lärande på arbetsplatsen, delta i nätverk) Friskvård (friskvård på arbetstid, motion, kost, alkohol, viktminskning, avslappning) Kartläggning av hälsa och arbetsmiljö,hälsobokslut (se personalen som en tillgång, synliggör siffror för ohälsa i bokslut, upptäck tidiga signaler - satsa på förebyggande åtgärder istället för sena rehabiliteringsinsatser) Samarbete med företagshälsovård och andra resurser (utnyttja kompetens och stöd utifrån). En hälsofrämjande arbetsplats anstränger sig för att förbättra hälsan och välbefinnandet i organisationen. Arbetet befattar sig med orsaker till ohälsa, men fokuserar på möjligheter till god hälsa. Det kan handla om att utveckla arbetsklimatet och ett hälsofrämjande ledarskap, men också om mer individinriktade åtgärder som rör livsstil och friskvård. Hur skapar man en hälsosam och attraktiv arbetsplats Förutom de områden som nämns ovan, har själva processen för förändringsarbetet stor betydelse. Det är enligt Angelöw viktigt att lyfta fram det friska och utgå från följande förhållanden på arbetsplatsen: Ta till vara de möjligheter, styrkor och tillgångar som finns Betona och lyft fram framgångsrika exempel Försök identifiera vad som fungerar bra Fokusera på det som vi vill ha mer av Bygg på att utveckla tilltalande, tydliga och rimliga mål Undersök resurser, styrkor och idéer för att nå målen Uppmärksamma alla små och stora framsteg som görs för att uppnå målen Ge positiv återkoppling på vad som görs bra och uppmuntra nya och önskade beteenden och färdigheter. Ett förbättringsarbete som fokuserar på möjligheter handlar om: 1. Kartläggning av allmänt och speciellt område (vad fungerar bra, mindre bra) 2. Önskemål om förbättringar (vad vill vi förbättra) 3. Undersök motivationen för olika önskemål om förbättringar och starta där motivationen är som starkast 4. Diskutera aktuella visioner och mål 5. Nulägesbedömning och framtidsbedömning (var ligger vi nu i förhållande till målet och var önskar vi ligga i framtiden) 6. Undersök styrkor, tillgångar och tidigare framgångar 7. Genomgång av insatser (vad kan var och en bidra med, kan vi hjälpas åt) 8. Bestäm handlingsstrategier (vad ska vi göra för att nå våra mål, hur hantera motgångar) 9. Uppföljande träffar 10. Kartläggning av nuläget i förhållande till målet, uppmärksamma framsteg mot målet, ge uppskattning till alla som bidrar till framstegen. Forskning pekar på betydelsen av att så många som möjligt av de anställda deltar i förbättringsarbetet, också när det gäller planering och framtagande av åtgärder. Att chefen deltar aktivt för att driva projekt mot angivna mål är nödvändigt för att nå framgång. Av stor betydelse är att avsätta personella och andra resurser och att skapa tid och möten för förbättringsarbetet. 8
Hälsofrämjande ledarskap Ledarskapet har en avgörande roll för att skapa friskare arbetsplatser. Undersökningar visar att så många som 97 procent av de anställda i arbetslivet anser att chefens roll för arbetsmiljön är mycket eller ganska viktig. Det är viktigt att skapa förutsättningar och möjligheter för chefen att driva ett konstruktivt ledarskap som innebär att vara stödjande och uppmuntrande och en insikt om vikten av att vara en god förebild. Ledarskapet är av särskild betydelse i de små företagen där närheten mellan chefen och medarbetarna är stor. Ett hälsoorienterat ledarskap kräver att chefen har helhetssyn, tålamod och empati. De måste arbeta med kvalitet, långsiktighet och vara delaktiga. Här följer några exempel på hur man kan arbeta hälsoorienterat: Låt de anställda upprätta egna personliga mål, som är konkreta, realistiska och meningsfulla Koppla det traditionella utvecklingssamtalet till en hälsoplan med personliga och företagsövergripande mål Utveckla de anställdas och din egen kompetens när det gäller livsstil och levnadsvanor Utveckla regelbundna aktiviteter för friskvård, hälsovisioner och mål Gör mätningar och uppföljning av insatser. Det moderna ledarskapet uppfyller även ungdomars krav på en ledare. En del studier visar att en bra chef, enligt unga människor, ska vara rättvis, förstående, lyssnande, trevlig, uppmuntrande, kunna ta kritik, inte diskriminera, ha egen erfarenhet från och vara insatt i arbetet, fördela arbetsuppgifter och vara en i gänget. Sist, men inte minst, är det viktigt att peka på betydelsen av chefens egen arbets- och livssituation. Den snabba utvecklingen i dagens arbetsliv innebär ökade krav och en tuffare arbetssituation. Cheferna i de små företagen ägnar mycket energi och tid åt sitt arbete, sin personal, ekonomi, planering, sina kunder och kontakter med myndigheter. Det finns klara risker för stress, tidspress och olika besvär med hälsan. Även om många chefer i små företag trivs bra med sitt arbete är det viktigt att skapa förutsättningar så att de, på samma sätt som de anställda, får tid till utveckling av sin kompetens och sin hälsa. 9
LITTERATUR Hult, Liljeberg, Lundström & Ramström: Soloföretag. Rapport 2000:1, Forum för Småföretagsforskning. Davidsson, Delmar & Wiklund: Tillväxtföretagen i Sverige. Bornberger-Dankvardt, Ohlson & Westerholm: Arbetsmiljö och hälsoarbete i småföretag - försök till en helhetsbild. Arbetsliv i omvandling 2003:1, Arbetslivsinstitutet. Menchel & Österblom: Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen - om ledarskap, resurser och egen kraft. Arbetslivsinstitutet. Angelöw: Friskare arbetsplatser - att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Studentlitteratur, Lund. Axelsson: Formalisering som hinder & möjlighet i små företag - en studie av arbetsmiljöarbete ur ett lärandeperspektiv. Doktorsavhandling 2002:14, Luleå tekniska universitet. Vinberg 2003, Luleå tekniska universitet. HEMSIDOR Arbetslivsinstitutet, www.niwl.se. Hälsa i Staten ska vara en inspirationskälla för hälsoarbetet inom statsförvaltningen och en mötesplats för myndigheterna, www.halsaistaten.se. PQLs hemsida består av tre verktyg som alla har utvärderats i fristående forskningsprojekt. Verktygen har utvecklats i nära samarbete med ledande verksamheter inom privat och offentlig sektor. Fokus för verktygen är att öka individers och organisationers hälsa och prestationskapacitet. Samtliga verktyg bygger på modern neurokognitiv metodik vilket garanterar mätbara effekter hos användaren, www.pql.se. Småföretagsenheten hjälper ägare och anställda i småföretag att skapa en god arbetsmiljö, www.smaforetagsenheten.nu. Forum för småföretagsforskning, FSF verksamhetsidé: Forum för småföretagsforskning skall vara den ledande nätverksorganisationen för kunskapsgenerering och kunskapsöverföring inom policyrelevant entreprenörskaps- och småföretagsforskning, www.fsf.se. Text av Ulrika Lindgren, Commodia och Stig Vinberg, Arbetslivsinstiutet i samverkan med Fokuz AB, Attraktiva Arbetsplatser och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län förvaltar EU-programmet Mål 1 Södra Skogslänsregionen där mål 3 kallat Växtkraft för kompetens- och verksamhetsanalys och kompetensutveckling ingår.vi vill främja att arbetsplatser avsätter tid för frågor om jämställdhet, miljö och hälsa. Det är viktigt för arbetsplatsen och även lagstadgat att göra planer d.v.s. att ta tag i och sätta mål och riktlinjer för arbetet med jämställdhetsfrågor, miljöarbete och medarbetarnas hälsa på våra arbetsplatser. Vill du veta mer om Växtkrafts stöd för kompetens- och verksamhetsanalys och kompetensutveckling på din arbetsplats gå in på Mål 1 Södra Skogslänsregionens hemsida www.mal1.nu. Klicka dig vidare till Södra Skogslänsregionen och Växtkraft. Där hittar du kontaktpersoner i ditt län. 10
11
www.mal1.nu Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Växtkraft