Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila



Relevanta dokument
i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft

Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning

Föreningsträdet Mitt lag. Handledning Aktiva 12 år. Kompisskap Rätt och fel Stress och press

Föreningsträdet Framtiden. Handledning Aktiva 16 år. Junior- och seniortiden Skola - idrott Framtidens ledare

Föreningsträdet Min förening. Handledning Aktiva 15 år. Föreningskunskap Vad erbjuder vår förening? Att vara domare

Föreningsträdet Idrottskunskap. Handledning Aktiva 13 år. Fotbollstermer Vårt lag Hur kan ni utvecklas som spelare?

Föreningsträdet. Aktiva 6 år. Alma på skogspromenad Alma och skogsbusarna på hajk Alma och skogsbusarna spelar fotboll I vår busgrupp

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Föreningsträdet Simning. Framtiden

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Föreningsträdet Simning. Idrottskunskap

Föreningsträdet Simning. Min förening

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Föreningsträdet Kulträffar. Handledning Aktiva 9 år

Varför skall vi träna/röra på oss?

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?


Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Lilla. för årskurs 8 & 9

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

Trä ning och trä ningsplänering

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra

Kropp & knopp. F-3 Hä

2. Hur ser junior-/seniortränaren på den träning vi bedriver idag?

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Planera din konditionsträning

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott

Genomförandeplan Personlig omsorg

Firstbeat Livsstilsanalys

Skruttans badträning

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Att träna med ÄSS -ett dokument för simmare och föräldrar-

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Firstbeat Livsstilsanalys

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Anatomi, hälsa och livsstil

En ovanlig s p o rt d ry c k

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

K Hur ser de t ut för dig?

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Sömnhjälpen.

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Erik står i mål Lärarmaterial

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

Verktygslåda för mental träning

Sommarträning office 2015


Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Vad händer i kroppen när man tränar?

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Utvecklings grupp 2. Vad får ni av klubben?

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

Kondition uthållighet

Förebygga skador vid fysisk aktivitet

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Lenas mamma får en depression

Ut och gå minuter per dag!

Artroskopisk rotatorkuffsutur

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Motoriska aktiviteter i vardagen

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Om stress och hämtningsstrategier

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Demokrati & delaktighet

Transkript:

Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa diskussioner som belyser olika delar inom idrotten. Diskussionerna syftar till att vidga tankarna hos de aktiva och på så sätt ge dem utveckling både på och utanför planen såväl idrottsligt och socialt. Det är viktigt att det är lagets ledare som leder samtalen. Föreningsträdet ger ökad förståelse. Som ledare kommer du att få många aha-upplevelser när svaren kommer på frågorna om hur barnen tänker och vad man tycker. Dessa avsnitt är för åldern 10 år Låt lagets utbildningsledare skapa lägrupperna på IdrottOnline. Där sker också slutrapportering av närvaron. Rekommendationen är att under året genomföra alla avsnitt. Utbildningsledaren skapar 1-4 lärgrupper (beroende på antalet spelare) som sedan under året arbetar med materialet. Detta materiel är för ledaren. Till detta finns också ett deltagarhäfte. Andra mervärden av föreningsträdet är att: det stärker gruppens sammanhållning att träffas utanför tränings- och matcharenan varje individ får möjlighet att ge sin syn på de olika frågeställningarna och därmed kan varje person vara med och påverka barnen får en bredare utbildning som de kommer att ha nytta av såväl på som utanför planen viktiga ämnen lyfts upp och många problem kan förebyggas Lämpliga tillfällen att genomföra detta är: - på ett träningsläger - mellan matcher i en helgturnering - istället för en träning - vid inställda träningar ex av kyla Arbetssätt 1. Samla barnen och berätta vilket ämne ni ska prata om och varför. 2. Låt sedan barnen diskutera de olika frågorna i smågrupper (4-6 barn i varje). Alla måste få komma till tals i gruppen. Individen är viktig. 3. Utse en ledare/förälder för varje grupp. Redovisa grupperna var för sig. 4. Avsluta med att låta barnen fundera över vad de har lärt sig under diskussionerna och vilken nytta de kommer att ha av det i framtiden. Låt någon eller några berätta för hela gruppen. Diskussionsfrågorna är bara exempel på vad ni kan diskutera, ni har säkert ytterligare frågor som är viktiga för er grupp. Dessa ska ni givetvis också lyfta upp i gruppen. Frågor och synpunkter om föreningsträdet tar vi gärna emot! Föreningsträdet utvecklas och förbättras ständigt.

Sund stil och hygien Målgrupp: Detta avsnitt rekommenderas till aktiva 10 år Sund stil och hygien - Avsnitt 1 Detta är en instruktion för aktivitetsledare Diskutera följande frågor i grupper om ca 6 personer Den aktives frågor: 1. Varför är det viktigt att duscha efter träning? 2. Vad behöver jag för duschprylar till träningen? 3. Varför ska man ha varma kläder på sig när man går från träningen? 4. Varför ska man ha med sig egen vattenflaska till träningarna? 5. Tvätta händerna är viktigt, är det likadant inom idrotten? Varför? Tänkbara svar/fakta som gruppen diskuterar fram: 1. Det är viktigt med en god hygien. Inte bara för sin egen skull utan även för omgivningen. Sköter man inte sin hygien ökar riskerna att bli sjuk. 2. Handduk, tvål, schampo mm 3. Risken att bli sjuk ökar om man klär sig kallt efter träning eller match. Har man nyduschat och blött hår är det bra om man har mössa på sig om det är kallt ute. 4. För att många sjukdomar, exempelvis förkylning, smittar genom överföring av baciller via tex vattenflaskor. 5. På händerna har man ofta ganska mycket baciller. Om man inte tvättar sig ordentligt är det lätt hänt att dessa baciller hamnar lite varstans, på exempelvis dina kamrater. Övning1: Det är viktigt att hålla sig ren och fräsch. Svara på frågorna, Sant eller Falskt: 1. Jag duschar när jag har varit svettig. 2. Jag torkar mig med handduken när jag har duschat. 3. Jag hänger upp handduken så att den inte möglar. 4. Jag borstar tänderna varje morgon och kväll. 5. Jag tvättar håret regelbundet. 6. Jag byter regelbundet till rena underkläder. 7. Jag spolar efter mig på toaletten. 8. Jag tvättar händerna när jag har varit på toaletten. Hur många Sant fick du? Hur många Falskt fick du? Vilket är bäst? Flest Sant eller Falskt? Övning2: Vad tänker du direkt på när du hör orden: Nytvättad badhandduk Svettiga strumpor Rena underkläder Nytvättade jeans Nyduschad Nyborstade tänder Ofräsch andedräkt Armsvett

Träna rätt Målgrupp: Detta avsnitt rekommenderas till aktiva 10 år Träna rätt - Avsnitt 2 Detta är en instruktion för aktivitetsledare Deltagarens frågor: 1. Fundera på vilka delar ett träningspass kan innehålla? 2. Fundera ut en övning kring någon av delarna (se till så att ni tillsammans i laget täcker alla områdena). Prova gärna förslagen på nästa träningspass. 3. Diskutera vilken av delarna som är viktigast i er idrott. Motivera varför? 4. Ta gemensamt fram allt ni kan komma på som har betydelse för att undvika skador. Skriv ner alla idéer, gärna på ett blädderblock. Plocka sedan ut de punkter som ni tycker är viktigast. 5. Var tycker du gränsen går för att man ska hoppa över en träning eller match/tävling? a. Sammanfatta i storgrupp. 6. Pulsen är ett bra mått på hur kroppen mår/jobbar. a. Gör ett experiment. För mer info om pulsen fråga din ledare b. Känn hjärtats slag på handleden med pek/långfingret. c. Räkna pulsen på en kompis. Räkna pulsen i 15 sek. Multiplicera med 4 och du får pulsen/minut. d. Den du tar pulsen på ska nu springa, hoppa och röra sig kraftigt i ett par minuter. Ta pulsen på nytt. e. Jämför resultaten före och efter det att ni rört på er. Diskutera i hela idrottsgänget. Tänkbara svar/fakta som gruppen diskuterar fram: 1. Uppvärmning, Snabbhet, Teknik/koordination, Styrka/spänst, Kondition, Rörlighet 2. Uppvärmning: Minskar risken för skador samt ökar möjligheter att göra bra resultat. Tänk på att starta lugnt, röra dig ordentligt så att du blir varm i hela kroppen genom att springa, leka, eller spela. Teknik/koordination: viktigt framför allt när du är ung. Koordination handlar om att kunna behärska sin kropp och några delar som ingår är balans och kunna göra flera saker samtidigt. Bäst fungerar det att träna teknik och koordination efter uppvärmningen då man inte är så trött. Tänk på att hellre träna sakta och rätt än fort och fel. Styrka/spänst: är den förmåga som dina muskler har att utveckla kraft. Före och under puberteten gäller det att göra så allsidiga övningar som möjligt, oavsett idrott. Hela kroppen behöver tränas. Träning med den egna kroppen som belastning - alltså utan redskap - fungerar utmärkt för unga aktiva. Snabbhet: kan ofta vara avgörande i många idrotter. Ofta tänker vi på att springa fort, men det kan också handla om att tänka snabbt eller att uppfatta något först. Det kan t.ex. vara hur snabbt du reagerar, hur snabbt du uppfattar att något ska göras, hur snabbt du ökar farten, hur snabbt du springer, åker skridskor etc. Kondition: eller uthållighet som man ibland säger, är bra om man ska arbeta hårt under en längre tid. En god kondition är också viktig för att du ska må bra. Konditionsträning är egentligen syretransport-träning och viktigast för denna transport är hjärtats förmåga att pumpa blod. För att träna kondition måste ditt hjärta alltså få arbeta lite extra. Rörlighet Under träning och tävling arbetar dina muskler intensivt - de drar ihop sig och blir kortare. Om du inte drar ut dem igen kan du inte ta ut dina rörelser tillräckligt. Därför bör man avsluta varje träningspass med töjövningar. Töjer gör du genom att sträcka ut muskeln och hålla kvar i 10-30 sek. 3. 4. Träna rätt, vara utvilad, hel och ren utrustning, inte vara sjuk, ha roligt 5. Sjuk, skadad, läxor, annan idrott, inte lust, släktmiddag, kalas, gå på stan 6. Pulsen används ofta som mått för att veta hur hårt du ska träna eller hur du mår. Pulsen mäts i det antal slag hjärtat slår på en minut och den varierar från ca 60 (vilopuls) till över 200 slag per minut om man anstränger sig hårt (maxpuls).

Äta - träna - vila Målgrupp: Detta avsnitt rekommenderas till aktiva 10 år Äta - träna - vila - Avsnitt 3 Detta är en instruktion för aktivitetsledare Deltagarens frågor: 1. Vad är viktigast för att bygga upp din kropp och kunna prestera i din idrott? Kost, träning eller vila? 2. Vet du vad tallriksmodellen är? Övning tallriksmodellen: Sätt er två och två och komponera er favoritmåltid utifrån tallriksmodellen. Redovisa och diskutera med de andra i gruppen. 3. Hur mycket vätska behöver man per dag? 4. Hur mycket sover du varje dygn? 5. Kommer du ihåg dina drömmar? Övning: Sitt i en ring på golvet och låt barnen berätta om en dröm de haft och sedan kan de övriga barnen få försöka tyda den, säga vad de tror den betyder. Använd gärna någonting (exempelvis en boll) som får vara symbol för att det är den person som håller i bollen som får prata. 6. Vilar du tillräckligt mycket mellan träningarna? 7. Vad är vila för dig? Avslappningsövning 1: Lägg dig bekvämt och blunda. Spänn en kroppsdel i taget i ca fem sekunder och slappna sedan av. Avsluta med att spänna hela kroppen på en gång. Vila. Avslappningsövning 2: Ligg ner och slappna av. Lyssna till en ledare som säger: Nu är armarna alldeles tunga, nu är benen tunga och så vidare. Känn hur kroppen känns tung mot golvet/marken. Tänkbara svar/fakta som gruppen diskuterar fram: 1. Träning bryter ner kroppen och vila bygger upp. För att kroppen ska kunna byggas upp när du vilar behövs näring, dvs. kost. Goda resultat bygger på en balans mellan att äta, träna och vila. 2. Fyll halva tallriken med pasta/potatis/ris. Fördela andra halvan jämnt mellan kött/kyckling/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Drick vatten eller mjölk, ät alltid bröd till maten och avsluta med frukt eller annan efterrätt. Gör övningen tallriksmodellen 3. Normalt behöver du 2-3 liter vätska/dag. Ungefär 1 liter får du genom maten, resten måste du dricka. När du tränar eller spelar match går det åt ytterligare 1-2 liter/timme. Har du inte tillräckligt med vätska i kroppen försämras snabbt din prestationsförmåga. 4. Du behöver ca 10 timmar sömn per dygn när du är 10 år. När du sover och drömmer så jobbar kroppen med att bekämpa skador och infektioner. Man sover en tredjedel av livet. 5. Vi drömmer varje natt även om vi inte kommer ihåg det. Forskare säger att drömmar är viktiga. Gör övningen drömmarna 6. 7. Gör avslappningsövning 1 och 2