qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Anvisningar årsrapport för 2015-2016 uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Till anordnare inom Stockholms stad som bedriver kommunal vuxenutbildning opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop 2016-05-19 asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmrtyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf
1 Inledning Trots att vi under aktuell period haft bara tillfälliga avtal i Stockholms stad önskar vi få in underlag angående det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs i era verksamheter. Redovisningen ska avse perioden: 1 juli 2015-30 juni 2016. Enligt avtal ska varje utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen årligen inlämna till huvudmannen en redovisning/årsrapport där det framgår hur man arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka kunskapsresultat som uppnåtts. Anordnaren ska även analysera sina resultat. För nu aktuell period har vi kortat ned årsrapportens anvisningar men vi ser det som mycket positivt att kraften läggs på analysen. Samverkan sker fortfarande inom Stockholms län men beroende på att vi nu har olika avtal och olika avtalsperioder så kan anvisningarna skilja sig åt något. Men i stort är de lika, uppföljningen av inlämnade rapporter kan dock komma se olika ut i de olika kommunerna. I syfte att förtydliga och förenkla rapporterna ska redovisningarna skrivas i detta dokument. Redovisningen ska lämnas in till Elisabeth Ryde den 21 september 2016. Med vänlig hälsning Elisabeth Ryde ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vuxenutbildning Stockholm Telefon: 08-508 35 547 elisabeth.ryde@stockholm.se
2 Årsrapport - Redovisning Utbildningsanordnare: ABFs avdelning i Stockholm (nedan ABF Stockholm) Översikt av verksamhetens volymer för elever inom Stockholms stad Ange den volym som varit aktuell under verksamhetsåret i juli 2015-30 juni 2016 Inriktning: Grundläggande Andel kursavbrott Gymnasiala kurser Klassrum Gymnasiala kurser Distans Yrkeskurser Summa/ Totalt Antal unika elever Antal kursdeltagare till start Antal satta betyg Andel godkända betyg 851 1405 11 % 1249 85 % 95% Andel lärare med leg. 1269 1933 20 % 1545 74 % 100% Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal Ej avtal 2120 3338 16 % 2794 80 % Ej avtal Ej avtal Arbetsmiljöarbete Har ni dokumentation om ert arbete med riskbedömning, undersökning, åtgärder och uppföljning av verksamhetens arbetsmiljö? Skyddsrond etc. Ja för personal X Ja för elever X Nej Har ni en skriftlig och tydlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som är delegerade till er arbetsmiljöansvarige? Ja X Nej Namn på arbetsmiljöansvarig: Håkan Wiclander
3 Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. (årscykel, organisation och ansvar, omvärldsbevakning, mötesstruktur, enkäter, brukarundersökningar, resultatuppföljning eller andra komponenter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet). Organisation och ansvar ABF Stockholm har ett etablerat ledningssystem där mål, aktiviteter, uppföljning och förbättringsåtgärder står i fokus på både aggregerad organisationsnivå, och inom ABF Stockholms verksamhetsgrenar på olika nivåer. Inom ledningssystemet planeras, uppföljs och åtgärdas verksamheten utifrån i huvudsak fyra perspektiv: 1) måluppfyllelse utifrån uppdragsgivare, 2) deltagares upplevda nöjdhet, 3) ekonomi och tillväxt, samt 4) medarbetares resurser och kompetensutveckling. Verksamheten följs ständigt upp för avstämning mot satta mål och förbättringsåtgärder inom respektive perspektiv. Uppföljningen sammanställs till styrelse i verksamhets- och ekonomirapporter. ABF Stockholms Komvux arbetar systematiskt med kvalitetsarbete genom att planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån de nationella styrdokumentens mål och utifrån våra lokala mål. Rektor har verksamhetsbudget och personalansvar över verksamheten. Som resultatansvarig styr rektor genom att kommunicera mål, regler och uppdrag till elever och lärare samt kontrollerar att direktiv följs. Som verksamhetsansvarig är rektors roll att vara pedagogisk ledare och ansvara för elevers lärande, skolans måluppfyllelse och lärarnas kompetensutveckling. I rollen som resultatansvarig, förvaltande chef är rektor orienterad mot stabilitet och i rollen som pedagogisk ledare är rektor orienterad mot förändring och utveckling. Rektors närmaste chef, Studieombudsman, är väl förtrogen i både det dagliga och strategiska arbetet och stöttar rektor i hennes roll. Som Studieombudsman är rektors chef mycket väl insatt i skolfrågor då han tidigare haft anställning som rektor och skolchef. Studieombudsman fungerar som kontinuerlig handledningsresurs för rektor gällande t ex komplexa elevärenden, rekryteringoch personalärenden samt organisation och ledning. Lärarna är indelade i ämneslag ledda av ämneslagsansvariga. Lärarna stöttas av rektor och biträdande rektor men även av speciallärare, studie- och yrkesvägledare, administratörer och IT-pedagog. Rektor har rektorsexamen vid Stockholms Universitet och biträdande rektor påbörjade det statliga rektorsprogrammet på Stockholms universitet i augusti 2015. Sedan 1 augusti 2016 har ytterligare en biträdande rektor tillträtt. Även hon påbörjade rektorsprogrammet hösten 2015. ABF Komvux rektor har etablerat en organisation som baseras på olika rollers sakkunskap som gemensamt syftar till att stärka och utöka verksamheten. Den stora andelen tillsvidareanställd personal på ABF Stockholms komvux innebär kontinuitet i verksamheten och möjliggör för rektor att arbeta långsiktigt och proaktivt med utvecklingsarbete.
4 Rektor prioriterar den pedagogiska verksamheten och deltar i det dagliga arbetet för insyn. Rektor urskiljer utvecklingsområden genom delaktighet i verksamheten, samtal med personal, elever och uppdragsgivare. Rektor följer upp betygsresultat och avbrott. Hon för en löpande dialog om resultat med personalen, analyserar och vidtar förbättringsåtgärder. Tidigare åtgärder granskas för att trygga att de haft avsedd effekt. Rektor sammanställer åtgärdsförslag i en handlingsplan för att tillse måluppfyllelse. Denna handlingsplan innehåller tydliga kvantifierbara mål så att vi till fullo kan säkerställa att tillförlitligheten i de åtgärder vi vidtar är i enlighet med beställarens mål och våra egna lokala mål. Mötesstruktur och kollegialt samarbete Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet och har en kontinuerlig dialog med personalen om vad som ska förbättras för att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Rektors uppgift är att skapa förutsättningar för medarbetare att utveckla en individuell och kollektiv kompetens i vardagen genom att ge förutsättningar för medarbetares lärande i arbetet, till exempel tid och arenor för erfarenhetsbyte samt spridning och samordning av erfarenheter och kompetens. Detta sker bland annat i regelbundna personalmöten med lärarna, studie- och yrkesvägledare samt med administrativ personal. Dels genomförs möten med samtlig personal varannan vecka och dels ligger schemalagda ämneslagsmöten varannan vecka, som leds av ämneslagsansvariga där rektor och/eller biträdande rektor deltar. Mötena är uppdelade i arbetsmöten och utvecklingsmöten. Arbetsmötena syftar till att lösa operativa verksamhetsfrågor och utvecklingsmötena används till mer långsiktig verksamhetsutveckling inom de prioriterade utvecklingsområden som sätts upp varje år. Mötena läggs upp på ett sätt som främjar lärprocessen genom att skapa möjligheter till gemensam kommunikation och reflektion. I snitt deltar all personal dessutom i åtta interna personaldagar under ett år. Utöver de regelbundna mötena och personaldagarna har lärarna dessutom deltagit i två studiecirklar. Under hösten 2015 hade lärarna åtta cirkelsammankomster i mindre grupper kring Relationell pedagogik och handledande förhållningssätt. Detta skedde under ledning av forskare med särskilda kunskaper inom området. Syftet var att lära mer om vilka faktorer som enligt forskning skapar goda relationer och ett handledande förhållningssätt. Innehållet i cirkeln förankrades i lärares pratkit och gav konkret utveckling av varje lärares pedagogiska skicklighet. Under våren 2016 påbörjades en studiecirkel om Bildning, utbildning och folkbildning, där 14 lärare deltog under sex sammankomster. Lärare och skolledare har tillsammans börjat med att utforska olika modeller för hur vi kan arbeta med medborgarutbildning. Studiecirkeln syftar till att utveckla, formulera, och inom kollegiet synkronisera, de bildningsmässiga kunskaper och färdigheter (fronesis praktiska klokhet) som ABF Stockholms elever ska ha med sig när de lämnar sina studier och hur verksamheten konkret ska utvecklas för att för att uppnå detta. Denna studiecirkel fortsätter under hösten 2016. Rektor genomför också lektionsbesök som följs upp av samtal med läraren och genomför medarbetarsamtal med samtlig personal där man bland annat planerar medarbetarens utvecklingsområden utifrån individens och organsationens behov. Utöver detta ingår rektor och biträdande rektor i mindre arbetsgrupper som
5 arbetar med specifika utvecklingsfrågor. För att säkerställa likvärdighet i undervisningen samarbetar varje ämneslag kring innehåll, upplägg och vilka betygsgrundande moment som ska ingå med tydlig koppling till läro- och kursplan. Detta dokumenteras i pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. Inför varje kursstart utvärderar lärarna undervisningen i föregående kursomgång, och planerar gemensamt hur kursen ska förbättras och genomföras under kommande kurs. Lärarna delar med sig av gemensamma prov och tillämpar sambedömning av vissa uppgifter, prov och Nationella Prov i kursen. Ofta ansvarar två lärare för undervisningen i en kursgrupp för att ytterligare främja samarbete, insyn i varandras undervisning och kollegialt lärande. Tillgänglighet, utvärderingar och enkäter Rektor, biträdande rektor och studie- och yrkesvägledare träffar alla elever vid varje kursstart, då de håller i ett informationsmöte om hur det är att studera på komvux och på ABF Stockholms komvux. Rektorer, studie- och yrkesvägledare, administration och lärare har sina arbetsplatser i anslutning till elevernas undervisningslokaler. Personalen är på så sätt tillgänglig och synlig vid kursstart så väl som i den dagliga verksamheten vilket underlättar kommunikationen mellan personal och studerande och bidrar till en familjär, öppen stämning. Vi gör återkommande skriftliga utvärderingar. Vi strävar ständigt efter att förbättra vårt utvärderingsarbete. Därför har vi tagit fram ett digitalt verktyg för att öka validiteten i våra frågeställningar samt för att kunna kvantifiera och analysera svaren i högre utsträckning. Vi nyttjar kommunernas brukarundersökning och använder denna som underlag i vårt förbättringsarbete. Resultaten förmedlas muntligt till elever vid studeranderådet (se nedan) och finns tillgänglig på vår lärplattform. Flera gånger om året möts rektor, studie- och yrkesvägledare och elevrepresentanter i ett studeranderåd för att tala om elevernas upplevelse och utvärderingsresultaten. En gång om året genomför rektor kvalitativa intervjuer med fem elever. Resultatuppföljning Rektor följer kontinuerligt upp betygsresultat och avbrott samt arbetar med förbättringar av våra administrativa rutiner tillsammans med våra erfarna administratörer. Rektor/biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare går tillsammans igenom elevers resultat och aktuella läge vid betygskonferenser och handlingsplaner tas fram för hur vi kan arbeta för att våra elever ska nå ökad måluppfyllelse. Under läsåret har vi dessutom stärkt våra rutiner för överlämning och uppföljning av elever som studerar på grundläggande elever och som inte uppnått målen och därför behövt läsa om en delkurs. Efter varje period redovisar rektor statistik över betygsresultat och avbrott för personalen och för en dialog över tänkbara utvecklingsåtgärder för att förbättra resultaten till nästa kursomgång. Vi följer upp avbrottsorsaker genom att kontakta alla elever som avbrutit sina studier via mail och telefon. Rektor ansvarar för att en gång per år skriva årsrapport enligt kommunernas anvisningar samt för kontakter med uppdragsgivarna. Analyserna i årsrapporten
6 ligger till grund för det kommande verksamhetsårets utvecklingsarbete. Klagomålshantering Vårt mål är att hålla högsta kvalitet inom alla områden i verksamheten. Om studerande anser att vi inte levt upp till vårt åtagande kan de vända sig till sin lärare eller till rektor/biträdande rektor. Alla deltagare som har synpunkter eller klagomål erbjuds ett samtal med berörd personal och skolledare. Dessa möten protokollförs. Det finns tydliga rutiner för klagomålshantering och en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som uppdateras varje år. Information om vilka vägar man kan gå för att framföra sina synpunkter får de studerande under det informationsmöte som verksamhetschef och studievägledare håller i vid varje kursstart. Informationen lämnas också ut skriftligen vid kursstart och finns tillgänglig på vår lärplattform och hemsida. Omvärldsbevakning För att utveckla medarbetare och verksamheten har ABF Komvux kontakter med och samverkar med universitet, högskolor och andra utbildningsinstitutioner. ABF Stockholm Komvux har en etablerad organisation för systematisk högskoleinformation och information om YH-utbildningar: Studie- och yrkesvägledarna (SYV) ansvarar för att samla omvärldsbevakning, kontakt med arbetsmarknad och utbildningsväsende samt delger lärare och elever sin kunskap kontinuerligt. ABF Komvux håller sig även uppdaterad kring den senaste ämnesdidaktiska och pedagogiska forskningen genom att följa forskningsresultat, medverka vid utvecklingsseminarium vid universiteten samt genom att bjuda in forskare till interna fortbildningsdagar. Efter att olika pedagogiska utvecklingsområden identifierats har föreläsare bjudits in varefter en dialog som syftar till utveckling har upprättats. Personal uppmuntras till vidareutbildning vid universitet, bland annat har några lärare studerat en webbaserad kurs om bedömning och betygssättning vid Karlstads universitet. Samverkan med andra utbildningsinstitutioner på såväl nationell som europeisk nivå har även upprättats via personal som deltagit i Grundtvig-kurser där lärare från olika länder i Europa deltar. ABF Komvux samarbetar sedan två år med Uppsala universitet kring framtagande av nationella prov. En av skolans lärare i svenska/svenska som andraspråk ingår i gruppen för utprovning av nationella prov vid Uppsala Universitet. Vi har blivit tillfrågad att vara testskola för nationella provet i engelska, vilket har lett till att lärare i engelska har samarbetat med gruppen som tar fram nationella prov vid Göteborgs Universitet med att utveckla provmaterial till framtida nationella prov. Samverkan med Skolverket har skett genom att några av skolans lärare ingår i grupper som startats av Skolverket för skolutveckling. Ett av dessa initiativ är en fokusgrupp på Skolverket för att revidera nationella ämnesplaner på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning. Andra exempel är en referensgrupp för framtagande av bedömningsstöd för grundläggande kurser samt en grupp för webbaserat stöd- och utvecklingsmaterial. I samband med konferenser och fortbildning får skolans personal möjlighet att
7 utbyta idéer och kunskaper och knyta kontakter med representanter för andra utbildningsinstitutioner. Exempel på detta är att varje år deltar personal vid konferensen Framtidens lärande. Ett annat exempel är deltagande vid Symposium för lärare i svenska som andraspråk, en konferens som anordnas av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (SU). ABF Komvux samarbetar även med andra aktörer inom vuxenutbildningen i Stockholms Län och med ABF Göteborg Vuxenutbildning. Rektor slutförde Rektorsprogrammet januari 2015 och påbörjar fortbildning för rektorer i augusti 2016. Båda biträdande rektorer genomgår rektorsprogrammet och är från hösten 2016 inne på sitt andra kursår. Utöver detta deltar rektorerna bland annat i ViS (Vuxenutbildning i samverkan) årliga konferenser, Skolans ledarkonvent, Skolinspektionens dag och andra relevanta konferenser och utbildningar. Underlag för denna kvalitetsredovisning Som underlag för denna kvalitetsredovisning har vi bland annat använt oss av kursutvärderingar i mitten och slutet av varje kurs, synpunkter som kommit fram under våra studeranderåd och i intervjuer med elever, lärares skriftliga utvärderingar kring sitt eget kvalitetsarbete, kommunernas brukarenkät som genomfördes under våren 2016. Statistik över betyg, volym och avbrott bygger på statistik ur vår egen databas samt uppdragsgivarnas datasystem. Lärarbehörighet och legitimation Hur avser ni att höja andelen lärare med legitimation? (i förekommande fall) ABF Stockholm Komvux har hög andel behöriga lärare. Alla tillsvidareanställda lärare är behöriga (100% behörighet) och har lärarlegitimation. I september 2016 har ABF Stockholm komvux 21 tillsvidareanställda lärare och ett tiotal visstidsanställdda. Att ha behörig, erfaren och kompetent personal är av ABF ett prioriterat område. Vi kommer att fortsätta att verka för att vi har behöriga, legitimerade lärare och att lärarna endast undervisar i de ämnen som de har behörighet i. Av de visstidsanställda lärarna är alla behöriga och innehar lärarlegitimation förutom en lärare (95%). För att säkerställa att alla lärare har lärarlegitimation tillsvidareanställer vi endast lärare med legitimation. Eventuellt obehöriga lärare uppmanas och stöttas i att fortbilda sig. Eventuella skäl för undantag från kompetenskraven kan vara om det, trots idoga försök, inte går att rekrytera behöriga lärare. Hur säkrar ni betygssättningen när legitimerade lärare saknas? Eventuellt obehöriga lärare samverkar alltid med en behörig, legitimerad lärare som är ytterst ansvarig för planering av kursen, bedömning och betygssättning.
8 Kunskaper, bedömning och betyg Kunskapsutveckling Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande? ABF följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i styrdokumenten. Det är rektor som har ansvaret för att resultaten följs upp och utvärderas och för att pröva och utveckla nya pedagogiska metoder. Resultaten utvärderas på individ-, grupp- och skolnivå. ABF Stockholm Komvux har under flertalet år arbetat långsiktigt med att utveckla lärares arbete med bedömning och återkoppling. Arbetet med att ta fram pedagogiska planeringar med bedömningsinformation har pågått som ett utvecklingsområde under flera år och så även detta år. Redan i planeringsfasen av undervisningen i en kurs, börjar lärarens arbete med bedömning av elevens kunskaper Utgångspunkten för planeringen är vilka kunskaper eleven ska utveckla enligt de nationella ämnes- och kursplanerna för kursen. Läraren tydliggör i planeringen kursens syfte och centrala innehåll och hur undervisningen ska ske för att eleven ska få kunskaper som motsvarar kunskapskraven. Läraren planerar också hur bedömningen ska ske i kursen. Denna planering dokumenteras sedan i pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser som delges eleverna under kursens gång. De pedagogiska planeringarna omfattar olika arbetsområden som ingår i kursen där ett arbetsområde definieras som ett moment, en aspekt, en tema eller en färdighet och det kan variera mellan olika ämnen och kurser. Ett arbetsområde definieras alltid som en del av en kurs och en pedagogisk planering kan aldrig motsvara en hel kurs. I planeringen ges eleven information om vad som bedöms, när det bedöms och hur bedömningen går till. Den pedagogiska planeringen som delges eleven består av följande rubriker: 1. Syfte (motiverar denna del av kursen och svarar på frågan varför ), 2. Konkretiserade mål (beskriver kunskaper/färdigheter/förmågor den studerande ska ges möjlighet att utveckla anpassat till arbetsområde/tema/moment etc.), 3. Undervisningens innehåll (här beskrivs både vad som ska göras och hur detta ska göras), 4. Bedömning (här beskrivs hur eleven ska visa sina kunskaper med fullständig bedömningsinformation och/eller hänvisning till bedömningsdel i uppgiftsinstruktioner). Planeringen gås igenom med eleverna muntligt vid kursens introduktion och allteftersom varje arbetsområde introduceras. Planeringarna finns också digitalt i elevens rum i vår lärplattform, Vklass. Den pedagogiska planeringen kopplas också samman med för planeringen aktuella 1)filer med undervisningsmaterial, 2)digitala bedömningsmatriser och 3) en elevlogg där man kan göra elevanteckningar samt 4)en självbedömningsdel för eleven. All dokumentation kring planeringarna, bedömningen och elevernas prestationer i kursen sker i lärplattformen. Eleven har även tillgång till dokumentationen lång tid efter kursens slut. Dokumentationen sparas även av ABF. I och med detta sätt att dokumentera blir informationen också tydlig för rektor, annan personal och lärare, i händelse av till exempel lärarbyten. Hur får eleverna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det? Lärarna följer upp de studerandes kunskapsutveckling kontinuerligt under kursens
9 gång genom att bland annat bedöma och ge återkoppling på inlämningsuppgifter, prov och muntliga redovisningar. Bedömningen och återkopplingen sker både formativt och summativt. Matriserna och de pedagogiska planeringarna underlättar lärarnas kommunikation med de studerande om vad målet är, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur eleven ska göra för att komma vidare mot målet. Vid kursens slut sker betygssättningen, då läraren gör en helhetsbedömning av de kunskaper som eleven har visat under kursens gång. De studerande får kontinuerligt information om sin kunskapsutveckling både muntligt och skriftligt. Den skriftliga informationen sker via vår lärplattform. Muntlig feedback ges i klassrummet eller i individuella samtal utanför lektionstid. Lärarna har individuella samtal med alla elever (även distanselever) för att gå igenom resultat och vad de behöver göra för att komma vidare. I samtalet i slutet av kursen får elever veta vilket betyg de uppnått i kursen och vad skälen till detta är. Detta finns, som tidigare nämnts, också dokumenterat i lärplattformen. Elever som inte uppnått godkänt betyg på kursen får veta vad de behöver utveckla för att bli godkända på kursen och hur de går tillväga för att läsa om kursen eller göra en prövning. Om läraren bedömer att eleven kan klara kursen genom att göra en komplettering inom två veckor efter kursens slut, så kommer man överens om hur och när detta ska ske. Betyg och bedömning Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? För att likställa en likvärdig, hög kvalitet där vi följer gällande lag och förordning i vår bedömning och betygssättning har vi ett ständigt pågående utvecklingsarbete i verksamheten. Vi arbetar utifrån Lärande bedömning som bland annat syftar till att stötta elever i deras kunskapsutveckling och lärande. ABF Stockholm Komvux genomför internt bland annat kontinuerligt utbildningsdagar kring bedömning, lärarna samverkar kring kursplanering, provutformning och bedömning. Vi genomför betygskonferenser. Lärare och rektorer deltar i externa kompetensutvecklingsinsatser kring bedömning. Externt samarbetar vi med Uppsala universitet kring framtagande av nationella prov (NP) i svenska och svenska som andraspråk och med Göteborgs Universitet med att utveckla provmaterial till framtida NP. ABF:s lärare ingår i referensgrupper för framtagande av bedömningsstöd för grundläggande kurser samt i en grupp för webbaserat stöd- och utvecklingsmaterial. Samverkan kring bedömning sker även med andra utbildningsanordnare och nationellt inom ABF. Vi genomför Nationella prov (NP) som ett annat led i att säkerställa bedömning och betygssättning. Intern och extern samverkan kring bedömning Vi har under verksamhetsåret fortsatt att läsa gemensam litteratur med anknytning till bedömning och har haft utbildningsdagar där vi bjudit in externa föreläsare för att skapa gemensam förståelse som utgångspunkt för våra samtal och för att få kunskaper kring vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet inom området. Flera lärare har under året deltagit i Skolverkets webbaserade kompetensutbildningsinsats kring bedömning med bedömningsexpert Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet. Under detta verksamhetsår har vi fortsatt att ha särskilt fokus på pedagogiska planeringar, som finns beskrivet ovan under punkten Kunskapsutveckling.
10 Lärarna i varje ämneslag kommer tillsammans överens om innehåll och upplägg i de pedagogiska planeringarna och vilka betygsgrundande moment som ska ingå i varje kurs. Lärarna delar med sig av gemensamma prov och tillämpar sambedömning av vissa uppgifter, prov och Nationella prov. Sambedömning hos oss innebär att det är minst två lärare som genomför bedömningen. Sambedömning av betygsgrundande prov sker i de fall då läraren är tveksam i sin bedömning. När två lärare delar en kurs sambedöms samtliga betygsgrundande moment i kursen. Om elever inte förstår eller ifrågasätter en lärares bedömning tillämpas också sambedömning. Sambedömning av NP sker varje kursperiod i ett antal utvalda kurser inom varje ämnesområde. I mitten av varje kurs genomförs betygskonferenser med lärare och rektor/biträdande rektor. Vi går igenom elevernas resultat och vilka elever som riskerar att inte uppnå godkänt betyg och beslutar om eventuella åtgärder. I slutet av delkurserna i grundläggande kurser sker överlämnandekonferenser då lärare, studie- och yrkesvägledare och bitr. rektor träffas för att samtala om de elever som inte har klarat kursmålen och klargöra vilka eventuella åtgärder som behöver sättas in om eleven går om kursen, om det eventuellt finns moment som eleven kan hoppa över för att istället fokusera på andra delar. Elever som går om delkurser har alltid samtal med studie- och yrkesvägledare innan eleven går om kursen. Rektor följer kontinuerligt upp betygsresultaten och gör stickprov i lärarnas bedömningsunderlag för att säkerställa att lärarna följt våra styrdokument i sina bedömningar. Nya lärare har alltid en mentor under det första året som stöttar dem med planeringen av kurserna och med bedömningen. Eventuellt obehöriga lärare samverkar alltid med en behörig, legitimerad lärare som är ytterst ansvarig för planering av kursen, bedömning och betygssättning. Under verksamhetsåret 2012/2013 inledde vi ett samarbete med personalen på ABF Göteborgs vuxenutbildning, som är en av de största komvuxanordnarna i Göteborg. Samarbetet med Göteborg har fortsatt under 2015/2016 bland annat genom att enskilda lärare har besökt varandra. Bedömning är ett av de områden som lärarna fokuserat kring vid dessa träffar. Flera av ABF:s lärare samt rektor har kontinuerlig kontakt med ABF Göteborgs personal via e-post och telefon. Som nämndes i inledningen, samarbetar ABF Stockholm med Uppsala universitet kring framtagande av nationella prov (NP) i svenska och svenska som andraspråk och med Göteborgs Universitet med att utveckla provmaterial till framtida NP. ABF:s lärare ingår i referensgrupper för framtagande av bedömningsstöd för grundläggande kurser samt i en grupp för webbaserat stöd- och utvecklingsmaterial. Vi deltar även vid de bedömningsseminarium som Stockholm stad ibland ordnar. Under verksamhetsåret har flera lärare deltagit i seminarium kring bedömning av NP samt seminarium om kursplaner och bedömning i svenska som andraspråk och matematik. Hur använder ni de nationella proven som stöd i betygssättningen?
11 (I förekommande fall). Nationella prov som stöd vid bedömning Vi genomför Nationella prov i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för alla elever. Proven möjliggör en likvärdig bedömning och är ett stöd för läraren vid bedömning och betygssättning och används som ett komplement till lärarens övriga bedömningsunderlag. I moderna språk använder läraren Provbankens test som en del i bedömningsunderlaget. För att säkerställa att NP genomförs på korrekt sätt enligt Skolverkets instruktioner, ansvarar ABF Komvux biträdande rektor tillsammans med undervisande lärare för genomförandet av NP. Elever i behov av stöd Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till elever i behov av stöd och extra anpassningar? ABF Stockholm komvuxverksamhet utgår från ett inkluderande förhållningssätt och lägger upp undervisningen på ett sätt som gör att alla elevers behov ska kunna tillgodoses i den ordinarie undervisningssituationen. Med inkluderande förhållningssätt menar vi att varje individ ska ingå i undervisningen på det sätt som personens förutsättningar kräver. Vi anpassar således miljö och upplägg efter elevernas behov. Oavsett funktionsförmåga ska man nå sina mål och utvecklas som individ hos ABF Komvux. Forskning visar att inkludering är en framgångsfaktor för generell skolutveckling: vår skolmiljö är en plats för alla. Det kräver demokratiska arbetsformer, elevinflytande och en trygg miljö fri från kränkningar. Med mindre klasser och hög lärartäthet kan vi planera undervisningen så att alla elevers behov tillgodoses. ABF Komvux inkluderande arbetssätt präglas av samarbete, där pedagogisk personal och annan personal samarbetar kring varje elev. ABF Komvux har 21 tillsvidareanställda lärare, varav två lärare med speciallärarkompetens, en specialpedagog, två studie- och yrkesvägledare samt en IT-pedagog. Samarbetet mellan ovanstående personal och annan personal ger goda förutsättningar för elever med särskilda behov och för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Samtliga elever som startar en kurs hos ABF Komvux kallas till en gemensam introduktion med rektor och studie- och yrkesvägledare. Eleverna får information om vilken personal som arbetar på skolan och vem de ska vända sig till i olika situationer. Alla elever får ett ansikte på rektorer och studie- och yrkesvägledare och var de kan nås samt muntlig och skriftlig information om den service som våra erfarna administratörer och expeditionspersonal tillhandahåller för våra elever. Vi introducerar vår lärplattforms användningsområden. Eleverna får även information under den gemensamma kursintroduktionen om det särskilda stöd som kan erbjudas utöver de ordinarie stödlektioner och workshops som finns i många ämnen. En av punkterna som då tas upp är att elever som har behov av särskilt stöd kan erbjudas det utöver de ordinarie stödlektionerna som finns i många ämnen. Vi informerar om att det är viktigt att eleven pratar med sin
12 lärare och ger en beskrivning av sin situation och hur det kan påverka studierna. Ännu ett sätt för ömsesidig information och överblick är ISP. Denna ger information om en elevs behov. Samtliga elever får stöd och vägledning när denna utarbetas och fylls i vid kursstart. En av frågorna vi då ställer är om man har behov av extra stöd i studierna. I nästa steg planerar undervisande lärare tillsammans med specialläraren, i samråd med den studerande, hur studierna, klassrumssituationen och prov kan och bör anpassas på bästa sätt för den enskilde. Sådana åtgärder kan innebära allt från att elever får ett särskilt stöd av undervisande lärare och/eller lärare med speciallärarkompetens i eller i nära anslutning till den ordinarie verksamheten. Undervisande personal och speciallärare finns tillgängliga i vår studieverkstad på schemalagda tider. Men individuell handledning sker även på andra tider än dessa. Det särskilda stödet kan också innebära att lärarens undervisning och situationen i klassrummet förändras för att bättre passa eleven i behov av särskilt stöd. I dialog med eleven kan sedan en plan fastställas. Våra lärare med speciallärarkompetens har tagit fram skriftligt material kring hur lärare kan anpassa undervisningen utifrån de olika behov och funktionshinder som elever har. Där finns också information om vilka inlästa läromedel som finns att tillgå i olika ämnen. Läraren kontaktar även våra studie- och yrkesvägledare och ser till att elever med stödbehov får en tid inbokad för att få hjälp med sin studieplanering. Vid behov genomförs också trepartssamtal och regelbundna uppföljningssamtal med elev, lärare (ibland även speciallärare) och studie- och yrkesvägledare. Våra speciallärare ger idag enskilt stöd till eleverna samt ger lärarna det stöd de behöver i form i form av kunskap för att kunna anpassa undervisning och prov på ett adekvat sätt. Anpassningar för studier och vid prov Vilken typ av anpassning vi gör beror på den enskilde elevens behov och vilket ämne denne läser. Under verksamhetsåret har ABF Komvux personal genomgått flera utbildningsdagar i verktyg som ClaroRead, SpellRight Stavarex och Gustavia som vi också erbjuder till studerande med behov av dessa. De vanligaste sätten att anpassa studierna är -Point eller text med samma information som ges vid en genomgång i klassrummet för att kunna läsa igenom hemma före och/eller efter lektionen nformation och övningsmaterial digitalt för att kunna läsa i egen takt eller använda talsyntes De vanligaste sätten att anpassa prov är med social fobi eller Aspberger kunna ta paus mellan delproven eller för att kunna göra delproven olika dagar, t.ex. för elever med koncentrationssvårigheter eller dyslexi
13 ex. för elev med dyslexi dyslexi För elever som är skrivna i Stockholm sker samarbete med Vuxenteamet kring elever med särskilt stöd. Uppskatta antalet elever som har behov av extra anpassningar under ett år. Av de 1579 elever som kom till kursstart i januari 2016 uppgav 97 kursdeltagare att de hade behov av någon form av extra stöd och anpassning av kursen utöver det allmänna kurs- och ämnesstödet. Skillnaden mellan olika ämnen och kurser var stor. Det upplevda behovet var minst bland elever som studerade svenska som andraspråk på antingen grundläggande eller gymnasial nivå; totalt (9 elever av 689) och även procentuellt (1%). Procentuellt flest elever med stödbehov fanns i svenskkurserna (32%) och störst antal elever gick någon av matematikkurserna på gymnasienivå (31 elever av 217). Till kursstarten i januari hade vi ovanligt många elever som kom till kursstart. Totalt uppgav 6% att de hade behov av extra stöd och anpassning. Det är troligt att andelen elever med stödbehov är minst lika stor vid övriga kursstarter under året. Det finns även indikationer på att andelen elever som behöver stöd utöver ordinarie undervisning är större än de som faktiskt uppger att de har behov. De anledningar till stödbehov som uppgavs var inlärningssvårigheter, dyslexi, dyskalkyli, talängslan, social fobi, nedsatt hörsel, nedsatt syn, brist på studieteknik, svårighet att formulera sig i skrift, brist på motivation, extremt dåligt självförtroende, svårt att planera och strukturera, bipolaritet, Asperger och syndrom inom autismspektrum, koncentrationssvårigheter, kort arbetsminne, ADHD och ADD. Värdegrundsarbete Har ni uppdaterat/reviderat er likabehandlingsplan? Ja. Om flera enheter finns, finns en plan anpassad till varje enhet? - När uppdaterades den/dessa? 1 juli 2016. - Vad framkom i den kartläggning som årligen ska göras angående eventuella kränkningar och trakasserier? Under verksamhetsåret har sju personer uppgivit att de blivit utsatta för kränkande behandling under sin studietid på ABF Stockholms komvux. De vanligaste orsakerna till kränkningarna var att andra elever hade kränkt dem eller att läraren kränkt dem genom att missgynna dem vid betygssättning. Detta resultat är inte tillfredsställande och vi kommer att fortsätta att verka för att ingen studerande ska uppleva att de utsätts för kränkande behandling. Vi strävar efter en nollvision.
14 - Redovisa ev. åtgärder som har vidtagits/ska vidtas utifrån genomförd kartläggning. ABF Komvux fortsätter arbetet med att förtydliga betygskriterier och kraven för att nå de olika målen i kurserna genom att utveckla tydligare pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser så att alla elever har förståelse för hur bedömning av deras kunskaper går till. ABF Komvux fortsätter att ta tillvara elevernas synpunkter och önskemål kring hur aktiviteter som rör likabehandling ska utformas genom att ägna minst två studeranderåd åt likabehandlingsfrågor. I januari 2016 inledde ABF Komvux ett utvecklingsarbete där lärare ges tid i form av en studiecirkel att utforska olika modeller för hur vi kan arbeta med medborgarutbildning. Studiecirkeln syftar till att utveckla, formulera, och inom kollegiet synkronisera, de bildningsmässiga kunskaper och färdigheter (fronesis praktiska klokhet) som ABF Komvux elever ska ha med sig när de lämnar sina studier och hur verksamheten konkret ska utvecklas för att för att uppnå detta. Medborgarskapsutbildning kommer innehålla ett mångfaldsperspektiv där moraliskt ansvar och plikt går utanför nationella sammanhang och inkluderar alla individer och grupper i världssamhället; moralisk kosmopolitism. Målsättningen är att utveckla ytterligare kunskap, konkreta verktyg och metoder hos den pedagogiska personalen för att bidra till att varje studerande lämnar ABF Komvux som autonoma, ansvariga individer, stärkta i sin självbild, med en utvecklad värderingsmässig kompass. Studiecirkeln fortsätter under hösten 2016 och som exempel kan nämnas att vi under första träffen i augusti lyssnade till föreläsningen Undervisning som demokrati skolans funktion och lärares uppdrag av Erik Andersson, lektor i pedagogi vid Högskolan i Skövde och diskuterade frågor kring vårt uppdrag och skolans funktion utifrån demokratiuppdraget. Systematisk hantering av klagomål Vilka rutiner har ni för att ta hand om klagomål/förbättringsförslag? Vårt mål är att hålla högsta kvalitet inom alla områden i verksamheten. Om studerande anser att vi inte levt upp till vårt åtagande kan de vända sig till sin lärare, till rektor eller biträdande rektorer. Alla deltagare som har synpunkter eller klagomål erbjuds ett samtal med berörd personal och skolledare. Dessa möten protokollförs och skrivs under av alla parter. Information om vilka vägar man kan gå för att framföra sina synpunkter får de studerande under det informationsmöte som skolledning och studievägledare håller i vid varje kursstart. Informationen lämnas också ut skriftligen vid kursstart och finns tillgänglig på vår hemsida och i vår studiehandbok. Vilka klagomål förekommer oftast hos er? Klagomål förekommer sällan i vår verksamhet. De flesta klagomål som kommer till rektors kännedom handlar om att den studerande inte är nöjd med betyget som läraren satt. I dessa fall låter vi alltid en annan lärare än den betygssättande läraren
15 göra en bedömning av de betygsgivande momenten som ingått i kursen. Rektor samtalar även med berörd lärare för att kartlägga på vilka grunder läraren gjort sin bedömning. Ofta beror studerandes missnöje med betyget på att hon inte har förstått vilka mål och vilka kunskapskrav som utgör underlag för betygssättningen. Den studerande ges möjlighet att samtala med betygssättande lärare och/eller sambedömande lärare om betygssättningen igen. Vid behov deltar också rektor i dessa möten. Andra klagomål kan gälla lärares undervisningsmetoder eller kursgruppens utformning. Hur många klagomål har inkommit senaste avtalsåret? Under förra verksamhetsåret inkom femton dokumenterade klagomål.
16 Analys av resultat Analys av betygsresultat och avbrott Analysera betygsresultat och avbrott samt kommentera utvecklingen utifrån de olika kategorierna som redovisats på första sidan. Observera att även positiva resultat ska analyseras. Vilka slutsatser kan ni dra utifrån analysen? Betygsresultat elever från Stockholm Stad Under verksamhetsåret 2015/2016 har ABF Stockholm utfärdat 2794 betyg (2014/2015: 2560), varav 1545 för gymnasiekurser (2014/2015:1618) och 1249 för grundläggande kurser (2014/2015: 942) för Stockholm Stad. Detta innebär en minskning med 73 betyg för gymnasiekurser och en ökning med 307 betyg för grundläggande kurser jämfört med 2014/2015. Totalt uppnår 80% av eleverna godkända betyg. På gymnasial nivå uppnår 75% av eleverna godkända betyg och på grundläggande nivå uppnår 85% godkända betyg. Tabell 1: Andel E eller högre betyg i procent elever Stockholm Stad Andel E eller högre 2013/2014 2014/2015 2015/2016 betyg i % ABF Stockholm Grundläggande kurser 86 % 89 % 85 % Gymnasiala kurser 79 % 77 % 75 % Totalt samtliga kurser 82 % 81 % 80 % Tabell 1 visar att den totala andelen godkända betyg har minskat med 1% jämfört med föregående verksamhetsår. Andelen godkända betyg på gymnasiekurser har minskat med 2% och andelen godkända betyg på grundläggande nivå har minskat med 4%. Generellt kring resultat och verksamhetens organisation Antal betyg som ABF Stockholm har utfärdat på uppdrag av Stockholm stad har ökat med 234 betyg jämfört med föregående år. Den största förändringen ser vi för antalet utfärdade betyg på grundläggande nivå där det skett en ökning med 33%. Minskningen i antalet utfärdade betyg för gymnasiala kurser med 73 betyg (4%) kan delvis förklaras med att ABF Stockholm sedan 1 juli 2015 inte längre erbjuder gymnasiala kurser på distans. Under 2014/2015 utfärdades 121 betyg för distansstuderande inom Stockholm Stad. Sedan verksamhetsåret 12/13 har bedömningen skett utifrån Vux12 styrdokument, vilket innebär en sexgradig (A-F) betygsskala. Andelen godkända och högre betyg på samtliga kurser uppgår till 80%, vilket motsvarar Stadens mål. Andelen E eller högre betyg har dessvärre minskat med 2% för gymnasiala betyg och 4% för grundläggande betyg jämfört med föregående år. Detta har skett trots att vi har fortsatt att bedriva undervisning med hög kvalitet i små undervisningsgrupper med en mycket hög andel behöriga, legitimerade och erfarna lärare. Under året har vi fortsatt utveckla tydlig information i form av pedagogiska planeringar med
17 bedömningsinstruktioner (se avsnitt om kunskapsutveckling) så att alla elever ska veta hur bedömning av deras kunskaper går till och vad som krävs för olika betyg. Vi har minskat undervisningsgrupperna i svenska som andraspråk och arbetat med att utveckla vårt sätt att jobba inkluderande och att lägga upp stödundervisning och extraundervisning utöver de ordinarie schemalagda undervisningspassen. En tänkbar orsak till något sämre måluppfyllelse än föregående år inom framför allt grundläggande kurser, kan vara den snabba, ökade tillströmningen av elever, inte bara från Stockholm Stad, under verksamhetsåret. För att ha bättre beredskap för att ta emot fler elever kommer ABF Stockholm under det kommande året att förstärka studie- och yrkesvägledningen och utöka antalet personer som arbetar med administration och service till våra elever. För att kunna arbeta långsiktigt har vi även från augusti 2016 utökat antalet heltids- och tillsvidareanställda lärare med åtta nya lärare i engelska och svenska som andraspråk. Två av våra lärare kommer dessutom att delta i utbildning en dag i veckan under hösten 2016 och våren 2017 kring hur man kan arbeta med stöd. Utbildningen ges av Specialpedagogiska skolmyndigheten särskilt för lärare inom vuxenutbildningen. Syftet är, förutom individuell kompetensutveckling, att fortbilda andra lärare i verksamheten samt ta fram en handlingsplan för ABF Stockholms komvux för hur vi kan förbättra vårt arbete med stöd för att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Resultat gymnasiekurser Andelen godkända betyg i de gymnasiala kurserna uppgår till 74%, vilket är en minskning med 1% jämfört med 2014/2015. Matematik 1 och 2 Ett av våra utvecklingsområden under föregående år har varit att höja andelen godkända betyg i Matematik 1 och 2. Resultaten i matematik 1 har också förbättrats även om vi är långt ifrån nöjda med resultaten. 56% av Stockholmseleverna har uppnått godkänt betyg, vilket kan jämföras med 48 % av samtliga elever från Stockholms län under föregående verksamhetsår. I matematik 2a/b/c uppgår andelen godkända betyg till 54 %. Föregående år låg andelen godkända betyg på 60 % för samtliga elever från Stockholms län. Antalet studerande som valt att studera matematik på ABF Stockholm har ökat jämfört med föregående år. Men antalet betyg för Stockholmselever för Matematik 1 uppgår ändå endast till 27 betyg och för Matematik 2 till 91 betyg, vilket gör att statistiken bygger på ett fåtal antal elever. I början av kurserna kartlägger läraren elevernas kunskapsnivå. Liksom tidigare år har haft många elever som studerar framför allt matematik 1 och 2 saknat de förkunskaper som behövs för att studera kurserna. Trots utökad lärarledd tid för studiehjälp har det varit svårt att överbrygga dessa kunskapsluckor. Elever har också getts möjlighet att delta i undervisningen i de lägre kurserna parallellt med sina studier samt i de matematikstugor som erbjuds i andra kurser än den kurs som de är inskrivna på. I de fall där läraren gjort bedömningen att förkunskaperna varit alltför låga, har studie- och yrkesvägledaren träffat eleverna för en åtgärdsplan. I flera fall har eleverna fått tillstånd av kommunen att byta till en lägre kurs för att få till sig de förkunskaper de behöver. Det är dessvärre också vanligare att elever avbryter sina studier i matematik 1 och 2 än i andra kurser, vilket ibland gör det
18 svårt att fånga upp dessa elever. Trots omfattande satsningar i form av extra matematikstugor, mer stödundervisning och matematiklärarnas deltagande i Skolverkets fortbildningsinsats Matematiklyftet lyckas vi inte vända de låga resultaten i matematik 1. Sedan 1 juli 2015 har vi dessutom utökat antalet utlagda undervisningstimmar från 5 timmar i veckan till 7,5 timmar i veckan (från 50 timmar till 75 timmar för varje100- poängskurs). En liten ljusning kan alltså ses när det gäller resultaten i Matematik 1b/c, men vi är långt ifrån nöjda och kommer att fortsätta pröva nya metoder och lägga ut mer resurser till matematikundervisningen under kommande år. ABF Stockholm har till exempel sedan augusti 2016 utökat antalet tillsvidareanställda matematiklärare från två lärare till fyra. En av dessa lärare har särskilda kunskaper och erfarenheter från att arbeta med matematikstöd. Från hösten 2016 prövar vi nu nya modeller och utökad tid för stödundervisning för att uppnå bättre måluppfyllelse. Resultat och verksamhetens organisation i grundläggande kurser Andelen elever som uppnår godkända betyg i samtliga delkurser i de grundläggande kurserna har minskat med 4% under verksamhetsåret, från 89% till 85%. Antalet elever som studerar grundläggande kurser på ABF Stockholm har, som tidigare nämnts, ökat med 33% inom Stockholm Stad och med så mycket som 48% inom hela Stockholms län. Under verksamhetsåret har elever haft möjlighet att studera Svenska som andraspråk grundläggande och engelska grundläggande både på dagtid och på kvällstid. Vi har fortsatt att arbeta utifrån ett validerande förhållningssätt i de grundläggande kurserna. Elever som saknar tidigare betyg från någon av delkurserna genomför under kursstartsveckan test för att kartlägga vilken delkurs de ska börja i. Sedan placeras eleverna i den delkurs som motsvarar deras kunskapsnivå och behov. Vi startar alltid alla delkurserna i både svenska som andraspråk och engelska på dagen och kvällen. Detta gör att vi alltid har fyra grupper i engelska på dagtid och fyra grupper på kvällstid samt minst tre grupper på dagtid respektive tre grupper på kvällstid i svenska som andraspråk. Eleverna är alltså alltid indelade i kursgrupper där alla elever studerar samma delkurs. Vi stänger alltid kurserna minst en vecka innan kursstart, och ibland tidigare, för att säkerställa att alla elever fått sin ansökan behandlad av kommunen före kursstart för att därmed ges möjlighet att delta i undervisningen från kursens första startdag. Tydliga mål och kunskapskrav kommuniceras till eleverna under varje delkurs. Vi upplever att ovanstående organisation skapar en tydlighet både för elever och lärare. Eleverna vet vad de ska lära sig under varje delkurs och lärarna ges möjlighet att arbeta i mindre, homogena grupper. Vi erbjuder extra lektioner både på dagtid och kvällstid och i svenska som andraspråk kan elever välja olika tillval som skrivning, läs- och hörförståelse, konversation och uttal. Under våren har även språkcaféer ägt rum en gång i veckan för elever som studerar svenska som andraspråk. Cirka tjugo elever har deltagit i språkcaféerna varje vecka. Lärarnas samarbete som präglar ABFs arbete generellt blir extra viktigt i de grundläggande kurserna eftersom vi inte har några Nationella prov att utgå ifrån för att säkerställa en korrekt bedömning av eleverna. Elever som studerar på dagtid har alltid två lärare som delar på kursen, undervisningen, bedömningen och betygssättningen som ett led i kvalitetssäkringen.
19 Analys av avbrotten En kurs rapporteras som avbruten om eleven uteblivit från undervisningen under mer än tre veckor i följd, eller när eleven själv anmäler att de vill avbryta kursen. Den totala andelen avbrott under verksamhetsåret har uppgår till högre andel jämfört med under 2014/2015: 16%, Avbrotten för de som studerar på gymnasial nivå ligger på 20% och på 11% för de som studerar på grundläggande nivå. Detta kan jämföras med andel avbrott under året 2014/2015 som uppgick till 18% på gymnasial nivå och 9% på grundläggande nivå. Avbrotten har alltså ökat med 2% på gymnasienivå och ökat med 2% på grundläggande nivå jämfört med föregående år. För att få till en mer systematisk uppföljning av avbrottsorsaker och kunna förebygga ofrivilliga sådana skickar vi ut en enkät till alla elever som avbryter sina studier. Det finns många orsaker till att elever väljer att avbryta sina studier. Några orsaker kan vara att de arbetar och inte hinner med sina studier, att de får barn, att de studerar inom andra studieformer eller att de återvänt till sina hemländer. Även ekonomiska problem och familjesituationen kan vara orsaker till avbrott. De flesta som avbryter sina studier hos oss gör det på grund av tidsbrist. Men det är samtidigt vanligt att eleverna återupptar sina studier vid senare tillfälle när livssituationen gör det möjligt att studera igen. Det har inte kommit till vår kännedom att elever avbryter sina studier hos oss på grund av brister i utbildningen, men det förekommer att elever avbryter studierna när de märker att de får svårt att uppnå det betyg som de planerat. Ett fåtal elever som avbrutit sina studier menar att de slutat för att tempot i undervisning varit för högt och ett fåtal elever anger också att de skulle behövt mer undervisning för att uppnå ett godkänt betyg. Svårigheter att uppnå önskat betyg och för högt tempo kan vara en förklaring till att elever i större utsträckning avbryter kurser som Engelska 7 och Matematik, som av många upplevs som svåra. Andel elever som avbryter sina studier i gymnasiekurserna är 9% högre än för de som studerar på grundläggande nivå. Kanske är det så att elever som studerar gymnasiekurser i större omfattning avbryter sina studier när det märker att de inte kommer att uppnå ett godkänt betyg. En annan tänkbar orsak till att fler avbryter gymnasiekurser än grundläggande kurser kan vara att vi är bättre på att individanpassa studierna för de som studerar på grundläggande nivå och att vårt arbete med att fokusera på studievägledning fungerar bättre för grundelever eftersom de i regel studerar hos oss under längre tid än de som studerar på gymnasiekurser. Vår studie- och yrkesvägledare har också haft mer uppsökande verksamhet för elever på grundläggande nivå. Hur vi arbetar för att minska avbrotten När en elev upphör att delta i undervisningen kontaktar lärarna eleverna via e-post för att ta reda på om eleven avbrutit sina studier och för att se om det finns något som vi kan göra för att möjliggöra att eleven ska kunna avsluta sina studier. Vi uppmanar också alla elever, vid informationsmötet i början av kursen, att kontakta läraren och/eller studie- och yrkesvägledaren om de funderar på att avbryta sina studier. För att undvika att elever avbryter sina studier försöker vi individanpassa undervisningen genom bland annat validering, utökat stöd i kurserna och genom att erbjuda olika studieformer som ger eleven större förutsättningar att nå ett godkänt