CPRS schizofreni - subskala ur CPRS

Relevanta dokument
MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

Psykiskt status

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Psykiatriskt formulär Formulär 25

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykiatriskt formulär Formulär 25

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Karolinska Exhaustion Scale

Mentalitet och hundträning med inriktning på att undvika / träna bort pip och gnäll. Vara stresstålig.

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

Läs journalen! Bra psykiatri tar TID!

MADRS-S (MADRS självskattning)

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Psykiatriskt formulär Formulär 25

Chris von Borgstede

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Personlighetsstörningar

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Autism en introduktion

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Självskattning av mental trötthet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Problemskapande beteende

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Hej och tack! Richard Bernce Integrerad Närsjukvård Malmö (INM) LUND MALMÖ

Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Hur nöjd är du på en skala?

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Information om de vanligaste drogerna

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Autism en introduktion

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Psykiatrisk terminologi

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Demensutredning; Anhörigintervju

Underlag för psykiatrisk bedömning

Psykiatrisk terminologi

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling

Hålla igång ett samtal

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Känslor och känslohantering

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Egenskaper för digitala läromedel och film

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Terapeutisk pedagogik

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

➍ Mötas, lyssna och tala

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Bästa hälsning, Johannes Andersson

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Transkript:

Sida av CPRS schizofreni - subskala ur CPRS Upphovsmän: Eva Lindström och Leif Lindström Skattningsformulär Namn Ålder Kön Datum Kod Summa. Obeslutsamhet Avser svårigheter att fatta beslut i enkla valsituationer. Särhålls från Ängslighet (9), Tvångstankar (0) och Initiativlöshet (4). 0 Ingen obeslutsamhet. 2 Upplever sig som obeslutsam men kan fatta beslut, när så erfordras. 4 Obeslutsamhet, som fördröjer eller eventuellt förhindrar aktiviteter, medför svårigheter att svara på enkla frågor eller välja mellan olika alternativ. 6 Utpräglade valsvårigheter t o m i situationer, som vanligen inte kräver ett Skattning medvetet beslut (t ex sitta eller stå, gå in eller stanna utanför). 2. Inadekvata affekter Avser minskad affektiv reaktivitet (affektiv avtrubbning), avsaknad av uttryck för emotionellt engagemang samt förekomst av affektuttryck, som är klart inkongruenta med situation eller samtalsämne. Särhålls från Sänkt grundstämning (4) och Förhöjd grundstämning (42). 0 Adekvata affekter, kongruenta med grundstämningen. 2 Ter sig oengagerad. Enstaka bisarra affektuttryck. 4 Uppenbart minskad affektiv reaktivitet eller klart inkongruenta affektuttryck vid diskussion av känsliga ämnen. 6 Till synes total emotionellt oengagerad. De affektuttryck, som Skattning förekommer, är klart inkongruenta med situationen. Utskrift den 20--26

Sida 2 av. Självförsjunkenhet Avser en till synes inskränkt uppmärksamhet på omgivningen och en avsaknad av iakttagbara reaktioner på andra människors försök att påkalla uppmärksamhet. Särhålls från Perplexitet (0), Spärrning (), Tankeflykt (6) och Hallucinatoriskt beteende (6). 0 Förefaller vara väl medveten om omgivningen. 2 Tillfällig självförsjunkenhet, men kan utan svårighet fås att vända uppmärksamheten mot intervjuaren. 4 Verkar frånvarande, självförsjunken och kan endast med svårighet fås att vända uppmärksamheten mot intervjuaren. Skattning 6 Helt autistisk. Förefaller inte reagera på tilltal eller beröring. 4. Minskat talflöde Avser fåordighet, tröghet i talet, ökad latens och pausering. Särhålls från Självförsjunkenhet (49), Perplexitet (0), Spärrning () och Specifika talrubbningar (). Ökat talflöde skattas till 0 på detta item. 0 Normalt talflöde utan längre pauser. 2 Tar tid på sig och svarar kortfattat. 4 Extremt korta, ofta enstaviga svar, som kan komma med påtaglig fördröjning. Säger nästan inget spontant. Skattning 6 Enstaviga svar fås fram med stor möda. Mutism. Utskrift den 20--26

Sida av. Minskad motorisk aktivitet Avser allmänt rörelsemönster (mimik, gester, gång och medrörelser). Bedömningen baseras på latenstid, hastighet, antal och utsträckning. Ökad motorisk aktivitet (9) skattas 0 på detta item. 0 Ordinär växlande aktivitet med perioder av stillhet. Ordinär latens vid påbörjande av rörelser. 2 Sparsam mimik, få gester och medrörelser. 4 Nästan ingen spontan motorik. Långsam gång. Uttalad latens. 6 Måste ledas in till intervjun. Ingen spontan motorik, inga mimiska Skattning rörelser. Stupor. 6. Upplevelser av kontroll och styrning Avser en upplevelse av att i bokstavlig bemärkelse vara kontrollerad eller styrd utifrån, och en upplevelse av att känslor, impulser eller intentioner inte är ens egna. Hit förs också motsvarande upplevelser av att kunna påverka eller styra andra. Särhålls från Störningar i tankeförloppet (0) och Förföljelseidéer (). 0 Endast ordinär upplevelse av påverkan från omvärlden. 2 Vaga eller föga övertygande beskrivningar av att vara styrd utifrån. 4 Tillfälliga men tydliga upplevelser av kontroll eller styrning som under hypnos. 6 Ständiga upplevelser av att känslor eller intentioner inte härrör från det Skattning egna jaget utan tvingas på en, t ex via radiovågor eller kosmisk strålning. Utskrift den 20--26

Sida 4 av 7. Störningar i tankeförloppet Avser upplevelser av tankeförlopp, tankedetraktion och tankepåsättning samt upplevelser av att tankarna kan läsas av andra eller sändas ut som via radio. Särhålls från Tvångstankar (0) och Koncentrationssvårigheter (6). 0 Ingen upplevelse av störningar i tankeförloppet. 2 Vaga eller föga övertygande beskrivningar av avbrott i tankeströmmen. 4 Tillfällig men otvetydigt tankestopp eller enstaka upplevelser av tankedetraktion eller tanke påsättning. Upplevelse av att ens tankar läses. 6 Invalidiserande störningar i tankeförloppet. Upplevelse av att ens Skattning tankar sänds ut, som via radio. 8. Förföljelseidéer Avser misstänksamhet och en upplevelse av att vara observerad, åsyftad eller förföljd. Särhålls från Upplevelser av kontroll och styrning (29). 0 Ingen överdriven misstänksamhet. 2 Svag känsla av att vara observerad. Tillfälliga misstankar om att andra människor har onda avsikter gentemot en. 4 Stark upplevelse av att andra människor talar om en. Starka misstankar om att vara hotad eller förföljd. 6 Okorrigerbar övertygelse om att vara offer för systematisk förföljelse. Feltolkningar av triviala händelser, ledtrådar eller bevis. Ogrundad övertygelse om att vara omtalad eller åsyftad i t ex tidningar eller television. Skattning Utskrift den 20--26

Sida av 9. Andra hörselhallucinationer Avser hallucinerade ljud eller röster med undantag av Kommenterade röster (7). Innefattar även rösthallucinationer, som är kongruenta med ett sänkt stämningsläge, t ex samvetets röst i samband med ett depressivt tankeinnehåll. 0 Inga hörselhallucinationer utöver eventuella hypnagoga fenomen. 2 Feltolkningar av hörselintryck. Vaga eller ej övertygande beskrivningar av hörselhallucinationer. 4 Tydliga hallucinationer, som kan vara frekventa men inte nödvändigtvis påträngande. Skattning 6 Högljudda eller obehagliga hörselhallucinationer. Imperativa hallucinationer. 0. Tankeflykt Avser ett snabbt flöde av associationer i talet. Till skillnad från Splittring (7) finns ett samband, t ex i form av klangassociationer mellan olika meningar, även som talets snabbhet kan göra det svårt att uppfatta. 0 Ingen tankeflykt. 2 Fria, livliga associationer med tendens till avsteg från samtalsämnet. 4 Snabbt men följbart flöde av associationer. Byter ofta samtalsämne. 6 Samtalet spårar ideligen ur. Associationernas rikedom och snabbhet gör Skattning ordnat samtal svårt eller omöjligt. Skattningen utförd av: Utskrift den 20--26