Arbetslivsanknytning= praktik? Arbetslivsanknytning på biologiprogrammet
2 Innehåll Om Studentrådet... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund och definitioner... 5 Etablering... 6 Problemformulering och syfte... 6 Metod... 7 Resultat... 7 Praktik som lösning?... 7 Resurstillgångar för att öka arbetslivsanknytningen... 8 Kommunicera sin kompetens... 9 Kontakter nationellt och internationellt... 9 Uppföljning av arbetslivsanknytning... 9 Hur ser framtiden ut?...10 Slutsatser... 10 Våra rekommendationer...11 Avslutande ord...12 Referenser... 13
3 Om Naturvetarnas Studentråd Naturvetarnas Studentråd är en partipolitiskt obunden, facklig studentorganisation inom Naturvetarna. Naturvetarnas Studentråd ingår i Saco Studentråd som är den största fackliga studentorganisationen i Sverige, vilken samlar framtida akademiker inom de flesta utbildningsområden. Saco studentråd påverkar utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra studenters och de nyexaminerades situation. Naturvetarnas Studentråd engagerar sig studentpolitiskt med fokus på naturvetares utbildningar och arbetsmarknad och representerar sina studentmedlemmar. Arbetslivsanknytning är årets fokusfråga.
4 Sammanfattning Vår frågeställning och vårt fokus har legat på arbetslivsanknytning och vad som kan göras för att studenter ska få möjlighet till förankring på arbetsmarknaden. Syftet med studien har varit att, genom intervjuer få en allmän bild av arbetslivsanknytningssituationen vid olika lärosäten i Sverige och utifrån denna komma med förslag på hur arbetet kan förbättras. Intervjuer gjordes på Stockholms, Lunds och Linköpings universitet. I en tidigare undersökning av Naturvetarna framgår att arbetsgivarna efterfrågar studenter med arbetslivserfarenhet samt förståelse för arbetslivets krav och behov. Studentrådets undersökning visade att samtliga universitet arbetade på likartat sätt och med liknande metoder kring arbetslivsanknytning. Det tillvägagångssätt som särskilt lyftes fram var praktiken. Utöver praktik erbjuds andra metoder som karriärservice, studiebesök och arbetsmarknadsdagar. Det finns även unika arbetssätt vid de olika universiteten som vidare lyfts fram i rapporten. Samtliga universitet använder sig av alumner och bjuder in externa gästföreläsare. Trots allt detta upplever studenterna brist på arbetslivsanknytningsmoment. Viktiga slutsatser av studien: Studenterna utnyttjar inte de arbetslivsanknytningsrelaterade aktiviteter som faktiskt erbjuds av lärosätena. Exempelvis är det inte ens hälften som deltar vid arbetsmarknadsdagar eller väljer att läsa praktikkurser. Dessutom upplever studenterna en brist trots att det erbjuds en hel del arbetslivsanknytningsmoment vid universiteten. Vi anser därmed att lärosätena borde fokusera på att få studenterna att förstå vikten av arbetslivsanknytning, tidigt under sin utbildning. Under våra intervjuer framgick att uppföljningar av studenterna görs genom att samla information från studenter som gjort examensarbete på kandidat- och mastersnivå. Svar på frågor som hur de före detta studenterna fått sitt nuvarande arbete och hur de värderar sin utbildning fås. Uppföljningarna är viktiga för att utvärdera den egna verksamheten och situationen på arbetsmarknaden, men våra intervjuer visar på att det finns en brist i systematik i hur uppföljningarna utförs. Våra rekommendationer: Ett förslag till att kringgå bristen på systematik i utvärderingsprocessen, är att standardisera utvärderingarna och låta de följa samma struktur över hela landet. Istället för att till exempel verka för att öka antalet praktiktimmar bör både lärosäten och andra intressenter, exempelvis Naturvetarna samt andra fackförbund, hellre fokusera på att få studenterna att förstå varför arbetslivsanknytning är viktigt. Att öka arbetslivsanknytningen inte är prioriterat, istället bör lärosätena fokusera på att få studenterna att förstå vikten av arbetslivsanknytning, tidigt under sin utbildning.
5 Inledning Det har blivit allt svårare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden även de med lång akademisk utbildning. Många studenter är idag okunniga om hur arbetsmarknaden ser ut och vad som kommer att förväntas av dem i arbetslivet. Ökade produktionskrav i arbetslivet och allt fler småbolag gör det också svårare för företag att ta in oerfarna personer. På grund av denna samhällsförändring har god arbetslivsanknytning blivit än viktigare. I våra intervjuer talade samtliga universitet varmt om vilka möjligheter som fanns till praktik, samt om hur den efterfrågades och uppskattades av studenterna. I Naturvetarnas undersökning framgick att arbetsgivarna saknade studenter med arbetslivserfarenhet samt förståelse för arbetslivets krav och behov. 1 Praktiken möjliggör både till kontakter utanför lärosätet samt chansen att förvärva nya och visa upp befintliga kvalifikationer. Men är det så enkelt att mer praktik är lösningen? Bakgrund och definitioner Arbetslivsanknytning är något som studentrådet tycker är mycket viktigt. Lärosätena i Sverige har olika stort fokus på arbetslivsanknytning, vilket innebär att studenterna inte får en likvärdig utbildning. I jämförelse med de flesta andra utbildningar, innehåller naturvetenskapliga utbildningar ofta mycket praktiska moment i form av till exempel laborationer och fältstudier. Studentrådet anser att de praktiska momenten har en stor betydelse för naturvetarstudenters framtida karriärmöjligheter. Arbetslivsanknytning är ett omstritt begrepp där det råder delade meningar om vad det egentligen handlar om. En del lärosäten anser att det är synonymt med praktik medan andra menar att det handlar om att göra studenter medvetna om den arbetsmarknad som väntar genom studiebesök och gästföreläsningar. Frågan hur pass förberedda studenter egentligen är inför det stundande arbetslivet är i allra högsta grad relevant då arbetsmarknaden ständigt är i förändring och kunskapen om den allt för sällan når studenterna. Denna okunnighet försvårar mötet med potentiella arbetsgivare eftersom studenterna helt enkelt inte vet vad som förväntas av dem och inte vet hur de ska göra för att ta sig in på arbetsmarknaden. Förvirringen ifråga om arbetslivsanknytningsbegreppets innebörd är en orsak till att ni vill göra den här studien. För att en utbildning ska ha bra kvalitet och att lärosätet ska få ett bra rykte krävs det att studenterna erbjuds bra möjligheter till arbetslivsanknytning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden så snabbt möjligt efter examen. Ordet anställningsbarhet, på engelska employability, som syftar på förmågan att få en meningsfull sysselsättning och hur man upprätthåller den, samt beskriver rörligheten på marknaden har blivit ett av de viktigaste begreppen i detta sammanhang. 2 Diskussionen om anställningsbarhet går ofta hand i hand med efterfrågan på en mer yrkesanknuten utbildning med praktisk relevans där arbetslivsanknytning är det viktigaste verktyget. När man pratar om arbetslivsanknytning handlar det oftast om de åtgärder som hjälper studenten att koppla ihop kursinnehållet med det väntande arbetslivet och kan vara allt från gästföreläsningar till att jobba med riktiga fall. Detta behöver nödvändigtvis inte kosta stora summor pengar utan handlar främst om att knyta ihop studier med arbetsliv. 3 1 Naturvetarna (2012) Glapp i kontakten, Artikel i tidningen Naturvetare nr 6 2012 sid 18-27 2 Högskoleverket (2012) Kontaktiviteter, Högskolornas verksamheter för utbildningarnas arbetslivsanknytning, Rapport 2012:23 R, Högskoleverket: Stockholm 3 Uppsala Universitet (2007) Arbetslivsanknytning i utbildningen Hur gör du? Sid 3-4
6 Etablering Sverige är ett av de länder med högst genomsnittsålder för etablering på arbetsmarknaden i världen. Dessutom är ungdomsarbetslösheten hög. 4 Detta bidrar till arbetsmarknadens utformning och det är många lärosäten som inte känner till hur väl deras studenter presterar efter examen. Enligt en undersökning som Naturvetarna nyligen gjorde visade det sig att det var hela tre av åtta lärosäten som inte känner till hur lång tid det tar för deras studenter att få första arbetet efter examen. 1 Stockholms Universitet (SU) gjorde senast 2011 en uppföljning om tidigare biologi- och molekylärbiologistudenter. 5 De personer som omfattades hade utfört examensarbete eller tagit ut examen mellan åren 2006 och 2009. Ca 87 procent av biologerna var antingen fast eller tillfälligt anställda, eller gick en forskarutbildning. Omkring 10 procent angav att de studerade, var föräldralediga, hade startat egen firma eller hade annan sysselsättning. I annan sysselsättning ingick bland annat sjukskrivning, timanställning, och säsongsanställning. Av de svarande var ca 3,5 procent arbetslösa, vilket var en förbättring från föregående undersökning som gjordes år 2007 (5 procent). Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna uppgav att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete, många ansåg till och med att utbildningen hade hög relevans för arbetet. Antalet svarande var 154 biologer respektive 71 molekylärbiologer. Lunds Universitet (LU) genomförde en alumnundersökning 2012 vilken visade att endast 6-7 procent av biologerna med en biologiexamen från Lunds universitet saknade sysselsättning två till fem år efter avslutat examensarbete. Studien gjordes på mer än 100 studenter från respektive grupp (biologer respektive molekylärbiologer). Specificering om vad avsaknaden av sysselsättning berodde på, till exempel föräldraledighet eller om de fortfarande studerade, gjordes ej. De allra flesta hade relevanta arbeten. Ca 75-80 procent av biologerna med en biologiexamen från Linköpings Universitet (LiU) visade sig i en undersökning gjord år 2010 ha ett relevant arbete för utbildningen efter examen. Problemformulering och syfte Det finns idag en matchningsproblematik mellan akademi och näringsliv. Arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens, och nyexaminerade studenter upplever en avsaknad av relevanta arbeten. Arbetsgivare efterfrågar studenter med arbetslivserfarenhet och studenter erfar att det är svårt att hitta relevant praktik, extra- och sommarjobb. Syftet med rapporten är att lyfta fram positiva resultat som kommer till följd av en bra arbetslivsanknytning, såväl för studenterna som för utbildningens rykte. Vi ville undersöka vilka metoder som tre stora lärosäten i Sverige, inom naturvetenskapliga ämnen, använder sig av i arbetet med detta. Vår förhoppning är att universitetet med framstående arbetslivsanknytning ska kunna inspirera lärosäten med en bristfällig sådan. Vår ambition är även att väcka diskussion om hur viktigt det är för studenter att få en inblick i arbetslivet så tidigt som möjligt under utbildningen för att sedan kunna använda sig av den kunskapen vid övergången till arbetslivet 4 Statistiska Centralbyrån (2004) Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv, Hans Eriksson, Prognosinstitutet vid SCB, sid 1-3 5 Stockholms Universitet (2011) Naturvetare i arbetslivet V en uppföljning från Stockholms universitet 2011, Stockholms Universitet: Stockholm
7 Metod Vi har valt att fokusera på kandidatprogrammet i biologi vid tre olika lärosäten i Sverige: Stockholms universitet (SU), Lunds universitet (LU) och Linköpings universitet (LiU). Biologiprogrammet valdes på grund av att biologer under en längre tid visat sig vara en av de naturvetenskapliga yrkesgrupperna som har relativt hög arbetslöshet, vilken också ökat under perioder av lågkonjunktur. 6 Tillgången på biologer har några år tillbaka varit, och prognostiseras fram till år 2030 förbli, större än efterfrågan. 7 Dessutom är biologer en av de naturvetenskapliga yrkesgrupperna som har lägst yrkes- och branschanknytning. 1 Ytterligare ett problem som identifierats och som behöver belysas är hur yrkesutbildningar konkurrerar med generella utbildningar i fråga om arbetslivsanknytning: yrkesutbildningar har en större tydlighet kring vad som förväntas av studenterna efter examen och till följd av detta en snabbare etablering på arbetsmarknaden efter examen, jämfört med generella utbildningar. Ovannämnda lärosäten valdes på grund av att de är stora, vilket betyder att man kan förvänta sig att de är representativa för hela gruppen. Vi har under mars 2013 gjort fokusgruppsintervjuer med studievägledare och studierektorer på respektive universitet. Resultaten av intervjuerna har bearbetats och analyserats. Vi har framförallt använts oss av öppna frågeställningar eftersom vi ville att intervjupersonerna själva skulle beskriva hur arbetet med arbetslivsanknytningen bedrivs och själv definiera innebörden av begreppet arbetslivsanknytning. Ett antal mer specifika frågor som till exempel hur lång tid det tar i genomsnitt för studenterna att etablera sig på arbetsmarknaden, ställdes dock också. Resultat Praktik som lösning? Arbetslivsanknytning har sedan utbildningsreformen som trädde i kraft den 1 januari 2007 ökat i betydelse. Till följd av Bolognaprocessen gjordes förändringar i utbildnings- och examensstrukturen då ett av kraven var att valbara praktikkurser skulle finnas tillgängliga vid universiteten. Praktik är en del av utbildningen som är förlagd till en möjlig framtida arbetsplats. Sådana moment förekommer på utbildningar inom olika ämnesområden och på flertalet utbildningar är de obligatoriska. Praktik är även betydligt vanligare på yrkesprogram än på program som leder till en generell examen. 2 SU hade redan innan den nya utbildningsreformen praktik och valde 2007 att lägga in det som valbar kurs på mastersnivå. Detta för att de studenter som avslutat momentet verkligen ska vara kompetenta och samtidigt förberedas för arbetslivet. Kursen kan bestå av 7,5 högskolepoäng (hp) eller 15 hp. De betonar vikten av att studenterna själva börjar tänka och reflektera över uppgifter som är viktiga inför det stundande arbetet som biolog. Praktiken följs upp med hjälp av en dagbok där självreflektion och erfarenheter redovisas, samt en muntlig presentation i form av ett seminarium. Idag gör omkring 25 procent av biologistudenterna vid SU praktik men målet är att komma upp i åtminstone 50 procent inom de närmsta åren. 6 Naturvetarna (2012) Hur klarar sig naturvetare i krisen? Artikel i tidningen Naturvetare nr 3 2012 sid 10-11 7 Statistiska Centralbyrån (2012) Trender och Prognoser 2011 befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2030, SCB prognosinstitutet: Stockholm
8 Två praktikkurser finns tillgängliga även för studenterna vid LU, 7,5 hp och 15 hp, och kan sökas av både kandidat- och mastersstudenter. Studenterna uppmanas att själva hitta en praktikplats, men hjälp finns att tillgå för den som önskar. Gemensamt med praktiken på SU så anses den egna kontakten vara viktig för studenternas övning i att kontakta en potentiell framtida arbetsgivare. Praktiken redovisas muntligt och skriftligt. Det finns dessutom några tillämpade kurser där studenterna får uppdrag från exempelvis kommuner att titta på deras kommunplaner vad gäller naturvård och bevarande. Även LiU har valbara praktikkurser, både på kandidat- och mastersnivå, som lärosätet arrangerar åt studenterna. Utöver det finns olika praktikmoment i vissa av kurserna i ramschemat. Det förekommer att studenterna gör projekt för till exempel länsstyrelser. Praktiken ska likna de arbetsuppgifter som utförs på arbetsplatsen och en sammanfattning av lärdomarna från dessa presenteras muntligt och skriftligt för att informera andra studenter om sitt arbete och för att utvärdera sin tid. Resurstillgångar för att öka arbetslivsanknytningen Samtliga universitet erbjuder utöver praktik, liknande resurser för att öka arbetslivsanknytningen på utbildningarna. Deras tillvägagångssätt skiljer sig emellertid något åt, vilket presenteras nedan: Karriärservicen sköts centralt på samtliga universitet. SUs är aningen underdimensionerad i relation till antalet studenter som är 65 000 då endast två till tre personer arbetar med detta. Där erbjuds framförallt hjälp med CV och personligt brev samt information om vad man kan förvänta sig på en anställningsintervju. Unikt på LU är att en jobb- och karriärportal (mycareer.lu.se) finns där man får tillgång till olika typer av jobbannonser; till exempel ex-jobb och praktik- och traineeplatser i såväl Sverige som internationellt. Studiebesök är något som förekommer frekvent på samtliga lärosäten, framförallt i anknytning till särskilda kurser. LU påpekar i intervjun hur lyckligt lottade de är med sitt läge i öresundsregionen som gör att många studiebesök kan erbjudas både biologi- och molekylärbiologistudenterna på arbetsplatser utanför Sverige. Arbetsmarknadsdagarna som erbjuds på universiteten skiljer sig åt i fråga om ansvarsfördelning och innehåll. På SU drivs arbetet på fakultetsnivå medan det på LU drivs både på fakultetsnivå men också i samarbete med studentkåren. Naturvetarna på LiU är en liten grupp och har därför ingen egen arbetsmarknadsdag, istället bjuds de in till den som anordnas av tekniska fakulteten. Tyvärr är denna då mest inriktad mot teknologer. Alumnverksamheter bedrivs på samtliga universitet och samtliga bjuder också in externa gästföreläsare. Här utmärker sig SU med deras nya introduktionskurs, Vår plats i universum, vars kursplan ska antas under vårterminen 2013. Den ska hållas på institutionsnivå och alla studenter som påbörjar sitt kandidatprogram ska delta i denna eftersom SU vill att de nyblivna studenterna redan i början av sina studier ska få en inblick i framtida potentiella yrken. Kursen behandlar biologins historia och naturvetenskapens roll i samhället. Studenterna får en kort introduktion till etik, vetenskapshistoria och vetenskapsteori samt biologi- och molekylärbiologiprogrammens mål och innehåll. Biologens/molekylärbiologens kompetens, arbetsmarknadsfrågor och karriärplanering behandlas också under kursen.
9 Kommunicera sin kompetens I dag är det viktigt att studenter får övning i att kommunicera deras kompetens, det vill säga att de kan tydliggöra på vilket sätt deras kompetens kan bidra i en verksamhet, och därför frågade vi alla universitet om hur de hanterar detta. SU svarade att de inte har resurser avsatta för detta i nuläget. Naturvetarna närvarar dock vid arbetsmarknadsdagarna och erbjuder information kring ämnet. LU har avsatt en dag under kandidatarbetet där studenterna får möjlighet att träna på att söka jobb och skriva CV. Under arbetsmarknadsdagarna bjuds, förutom traditionella arbetsgivare, även rekryteringsfirmor och Naturvetarna in för att öka studenternas insikt i arbetsmarknadens krav. På LiU anses kombinationen av muntliga och skriftliga redovisningar, både individuellt och i grupp under hela utbildningen, ge övning i att kommunicera sin kompetens. Kontakter nationellt och internationellt SU arbetar 2012-2014 med storsatsningen Naturvetenskap och Teknik i Samhället (NOTIS) 8 vilket är ett projektsamarbete med KTH som syftar till att öka samverkan mellan högskolelärares kompetens om arbetsmarknaden utanför akademin. Förhoppningen är att det ska leda till en ökad kontakt mellan studenter och arbetslivet. Kontakterna med myndigheter och näringsliv vid LU och LiU är mer eller mindre personliga och utnyttjas bland annat för att informellt diskutera vad som kan vara relevant på en viss kurs. På SU ges en kurs i Internationella Relationer där studenterna introduceras i ämnet ur ett historiskt perspektiv med betoning på ekonomiska och politiska förändringar. Internationell prägel finns på SU och LU också då många utbytesstudenter väljer att läsa mastersprogram och många av mastersstudenterna inom molekylärbiologi fortsätter med doktorandstudier utomlands. På LU och LiU ges dessutom flera föreläsningar av internationella föreläsare/gästforskare. Eftersom en stor satsning har gjorts på att marknadsföra mastersprogrammen på LiU internationellt väljer många studenter att åka utomlands under det år de genomför sitt examensarbete och många av forskarna vid LiU säger sig ha ett stort internationellt nätverk. Samtliga universitet påpekar möjligheterna till informationsutbyten runtom i världen som skapas med hjälp av utbytesstudier och är mycket positiva gentemot detta arbete som ständigt utvecklas. Uppföljning av arbetslivsanknytning Kontinuerliga utvärderingar av arbetsmarknadssituationen genomförs och vid SU gör den Naturvetenskapliga fakulteten alumnundersökningar vart fjärde år för att få en översikt över marknadsläget. Arbetslivsanknytningen utvärderas genom att information samlas in från alla som gjort examensarbete på kandidat- och mastersnivå. Utvärderingen ska ge svar på frågor som exempelvis hur studenterna har fått sitt arbete, hur de värderar sin utbildning och om de skulle välja samma utbildning igen. På LU gjordes för några år sedan en undersökning, Naturvetarbarometern, som bland annat syftade till att följa upp hur studenterna uppfyllde olika mål, så som datahantering och kommunikativ förmåga. 9 Alumnundersökningar vid LU görs regelbundet på fakultetsnivå men biologiska institutionen har för närvarande inga egna rutiner för detta och utvärderingar som är särskilt inriktade på arbetet med arbetslivsanknytning görs inte av institutionen. Det finns inte heller några rutiner för alumnundersökningar vid biologiska institutionen på LiU, utan det sker centralt på fakulteten. 8 http://www.staforum.se/verksamhet/projekt/notis, 2013-05-23 9 Lunds Universitet (2004) Naturvetarbarometern, Rapport 2004:231, Utvärderingsenheten Lunds Universitet: Lund
10 Studentkåren följer upp resultaten av arbetslivsanknytningen tillsammans med studievägledarna på universiteteten och engagerar sig för att upprätthålla en utbildning med hög kvalitet i detta avseende. Hur ser framtiden ut? På central nivå anser SU:s studievägledare att fokus framförallt ska ligga på att ha ett professionellt karriärcentrum där stöd kan ges till såväl studenter som lärare och studievägledare. Detta möjliggör karriärvägledning på ett kvalificerat och individuellt sätt. På lokal nivå, vid institutionerna, ska alumnverksamheten utvecklas för att öka möjligheterna för studenter och examinerade biologer att mötas. Detta skapar inte bara kontakter utan även möjlighet till praktikplats och självständiga arbeten för studenterna. SU har utvecklat en ny kurs Biologer i samhället som ska ligga parallellt under samtliga år på kandidatprogrammet, kursplanen för denna förväntas fastslås under sommaren 2013. Syftet med kursen är främst att träna studenterna i att kommunicera sin kompetens (genom bland annat CV-moment) och visa studenterna vad som förväntas på deras framtida arbetsplats (genom moment som studiebesök och alumnföreläsningar). På frågan om vilka förbättringar som är mest prioriterade inför framtiden svarade LU att de framförallt vill utveckla sin alumnverksamhet. LU anser att alumner kan vara en bra ingång till arbetsmarknaden och uppfattningen är att alumnerna är väldigt positiva och intresserade av att informera och ha kontakt med sitt lärosäte och sin utbildning. På fakultetsnivå planeras att i ett dokument samla alla generiska kompetenser som studenterna får under sin utbildning såsom färdigheter i att planera, kommunicera, arbeta i grupp, samarbeta och projektleda. Den framtida utmaningen menar de ligger i att marknadsföra naturvetare till ett lika bra, eller bättre, varumärke än det som civilingenjörerna har. LiU anser att ett pågående utvecklingsarbete är centralt och ska ske på flera nivåer för att nå bästa resultat. Samläsning mellan olika program menar de är ett sätt att öka kunskapsspridningen på och att den dessutom möjliggör en naturlig koppling till andra naturvetenskapliga ämnen. Slutsatser Diskussionen om arbetslivsanknytning omfattar ett flertal olika perspektiv: Studenterna förväntar sig en utbildning som ger dem bästa möjliga förutsättningar på arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas perspektiv grundar sig i ett behov av att säkerställa att deras kompetensbehov blir tillgodosett. Slutligen har lärosätena till uppgift att väga samman studenternas, arbetsmarknadens samt samhällets förväntningar på förankring mellan utbildning och arbetsliv. 2 Det går inte att göra direkta jämförelser mellan siffrorna från ovannämnda undersökningar på grund av. orsaker så som att undersökningarna haft olika antal medverkande, har gjorts vid olika år samt att studenterna som tillfrågats har varit yrkesverksamma olika länge och att nyanserna på frågorna skiljts åt. Det är vidare viktigt att vara medveten om att eftersom vi använt oss av kvalitativa intervjuer så är resultatet till stor del beroende av den dynamik som funnits mellan intervjuare och intervjuperson. Vår förhoppnings är emellertid att transparensen i resultatredovisningen möjliggör för läsaren att bedöma rimligheten i våra slutsatser.
11 Tre viktiga slutsatser kan dras från vår undersökning: 1) Det finns många former av arbetslivsanknytningsrelaterade aktiviteter men studenterna utnyttjar dem inte. 2) Det stora problemet är inte i första hand brist på arbetslivsanknytning utan att studenterna varken förstår betydelsen av eller prioriterar att utnyttja de möjligheter som finns. 3) Utvärderingar förekommer men brister i systematik. Naturvetarnas studentrådsstyrelse anser att praktik är ett tillvägagångssätt, men inte lösningen på problematiken kring arbetslivsanknytningen. Förutom praktik och relevant arbetslivserfarenhet är kontakter i allmänhet viktigt för en god etablering på arbetsmarknaden, vilket inte minst syns i olika undersökningar som påvisar att de flesta arbeten förmedlas genom kontakter. Samtidigt är det anmärkningsvärt att så få väljer att göra praktik när erfarenheterna visar att det är en insats som påtagligt förbättrar möjligheterna för etablering på arbetsmarknaden. På dagens globala arbetsmarknad är det viktigt att studenterna får möjlighet till förberedelse inför arbetslivet både nationellt och internationellt. Det är därför problematiskt att trots att möjligheten att göra utbytesstudier och projekt utomlands finns så är det få som väljer att utnyttja den. Trots den upplevda bristen av arbetslivsanknytning, artikulerad av både studenter och arbetsgivare, erbjuds ändå flertalet arbetslivsanknytningsrelaterade moment vid lärosätena Problemet tycks därmed vara att för få studenterna deltar och aktivt medverkar vid varje arbetslivsanknytningsmoment. Detta grundar sig i att studenterna inte inser vikten av att dels ta till vara på de resurser som erbjuds samt att ha livet efter studierna i åtanke redan från ett tidigt stadie i utbildningen. Här anser vi att det finns utrymme för förbättring vid lärosätena. Regelbundna uppföljningar av hur det går för studenterna är viktiga för att utvärdera situationen på arbetsmarknaden. Arbetslivsanknytningen utvärderas genom att samla information från alla som gjort examensarbete på kandidat- och master- nivå. Utvärderingen ger svar på frågor som hur de har fått det arbete de har fått och hur de värderar sin utbildning. Men bristen på systematik i utvärderingarna gör det svårt för en presumtiv student att jämföra olika utbildningar och att göra ett informerat studieval. Naturvetare upplever ofta att det är svårt att kommunicera den kompetens de har. Naturvetenskapliga utbildningar ger goda ämneskunskaper men naturvetarstudenter förvärvar även andra färdigheter, såsom exempelvis förmågan att samarbeta och snabbt inhämta ny kunskap, egenskaper som är minst lika viktiga för en framtida arbetsgivare. Naturvetare konkurrerar ofta om jobb med andra yrkesgrupper som exempelvis civilingenjörer, vilka arbetsgivarna är mer förtrogna med. Det är därför av högsta vikt att naturvetarstudenter utvecklar sin förmåga att kommunicera sin kompetens. Våra rekommendationer Av intervjuerna framkommer tydligt att ansvaret för arbetslivsanknytningen ligger hos flera instanser; inte bara lärosätena och arbetsgivare utan i lika hög grad studenter, myndigheter och andra samhällsaktörer. Det behövs också större politisk medvetenhet om hur utmaningarna ser ut och vad som kan göras. En möjlig åtgärd för att förbättra arbetslivsanknytningen är att akademin tar större ansvar för att öka de praktiska inslagen, så som laborationer och fältövningar. Detta är i grunden en resursfråga men
12 inget av de universitet som intervjuats för denna rapport uppgav att de upplever någon resursbrist. Frågan bör kanske därför vara hur lärosätena kan förbättra sitt arbete på en mer konkret nivå, givet de resurser som finns. Ett annat alternativ är att större ansvar läggs på studenter och arbetsgivare. I Danmark finns exempelvis det så kallade studentmedarbetarsystemet där studenter jobbar inom sitt utbildningsområde samtidigt som de studerar. Förespråkarna för detta system menar att dessa studenter får ett relevant extrajobb under studietiden och samtidigt får lön. Argumenten mot är att det potentiellt kan missgynna vissa studentgrupper eftersom inte alla automatiskt får en studentmedarbetarplats samt att det kan bli ett sätt för arbetsgivarna att pressa ner lönerna. Det verkar även finnas brist i förståelsen och kommunikationen mellan studenter och näringsliv. Studenterna är inte alltid medvetna om att de generiska färdigheter de förvärvat under utbildningen också är en resurs utan fokuserar ofta enbart på att kommunicera sin specialkompetens. Eftersom näringslivet inte har tillräcklig kunskap om vad olika utbildningar innefattar gagnas yrken med ett starkare varumärke till exempel civilingenjörerna. Givet dessa slutsatser vill vi rikta följande rekommendationer till lärosätena: Ett förslag till att kringgå bristen på systematik i utvärderingsprocessen, är att standardisera utvärderingarna och låta de följa samma struktur över hela landet. Istället för att till exempel verka för att öka antalet praktiktimmar bör både lärosäten och andra intressenter, exempelvis Naturvetarna samt andra fackförbund, hellre fokusera på att få studenterna att förstå varför arbetslivsanknytning är viktigt. Att öka arbetslivsanknytningen inte är prioriterat, istället bör lärosätena fokusera på att få studenterna att förstå vikten av arbetslivsanknytning, tidigt under sin utbildning. Avslutande ord Kan vi verkligen på basis av vår undersökning säga något om hur det står till med arbetslivsanknytningen generellt? Vi tror det. Vi har undersökt hur ett antal stora och därmed genomsnittliga, lärosäten resonerar ifråga om arbetslivsanknytning vid ett stort, generellt utbildningsområde. Vi tror att de resultat vi funnit är representativa för de flesta generella utbildningar. Det görs många bra insatser från lärosätenas sida när det gäller arbetslivsanknytningen och upplevelsen av intervjuerna är att det finns en ambition att utvecklas ytterligare. Vi hoppas därför att denna rapport kan vara startpunkten för en bredare diskussion om problemen med arbetslivsanknytning i allmänhet.
13 Referenser Högskoleverket (2012) Kontaktiviteter, Högskolornas verksamheter för utbildningarnas arbetslivsanknytning, Rapport 2012:23 R, Högskoleverket: Stockholm Lunds Universitet (2004) Naturvetarbarometern, Rapport 2004:231, Utvärderingsenheten Lunds Universitet: Lund Naturvetarna (2012) Glapp i kontakten, Artikel i tidningen Naturvetare nr 6 2012 sid 18-27 Naturvetarna (2012) Hur klarar sig naturvetare i krisen? Artikel i tidningen Naturvetare nr 3 2012 sid 10-11 Statistiska Centralbyrån (2004) Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv, Hans Eriksson, Prognosinstitutet vid SCB, sid 1-3 STAF Stockholms akademiska forum, 2013-05-23; http://www.staforum.se/verksamhet/projekt/notis Statistiska Centralbyrån (2012) Trender och Prognoser 2011 befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2030, SCB prognosinstitutet: Stockholm Stockholms Universitet (2011) Naturvetare i arbetslivet V en uppföljning från Stockholms universitet 2011, Stockholms Universitet: Stockholm Uppsala Universitet (2007) Arbetslivsanknytning i utbildningen Hur gör du? Sid 3-4