Folkhögskolorna om Folkbildningsnätet. - en utvärdering av folkhögskolornas användning av folkbildningsnätet

1 Folkhögskolorna om Folkbildningsnätet - en utvärdering av folkhögskolornas användning av folkbildningsnätet

2 Inledning. För ett och ett halvt år sedan gjorde jag en utvärdering av hur folkhögskolorna använde Folkbildningsnätet. Finns det då verkligen skäl att efter så kort tid göra ytterligare en utvärdering, med i stort sett samma inriktning? Ett och ett halvt år är normalt en kort tid. I den snabbt föränderliga värld som vi nu lever i, är det däremot en mycket lång tid. Under den tid som gått sedan förra utvärderingen har antalet användare på folkbildningsnätet mer än fördubblats. När detta skrivs, är vi fler än 15000 som lagts in som användare. När det för ett och ett halvt år sedan var vanligt att 20 till 30 användare var inloggade samtidigt på nätet, är det i dag inte ovanligt att 70-80 finns där samtidigt. Vi tycker oss ha sett att fler och fler skolor börjar använda Folkbildningsnätet för sin interna kommunikation, för distanslärande och som ett flexibelt komplement till undervisningen i det fysiska klassrummet. Fler och fler skolor lägger in alla sina studerande på Folkbildningsnätet och kraven på nätets flexibilitet, funktionalitet och driftssäkerhet ökar. Det är alltså viktigt för oss att få en förnyad sammanfattad kunskap om folkhögskolorna på Folkbildningsnätet. För att fortsättningsvis utveckla Folkbildningsnätet efter de behov och önskningar som finns. Ytterligare ett skäl finns att nu göra en utvärdering av Folkbildningsnätet. Under Folkbildningsnätets hels existens, har nätets drift betalats av projektmedel. Nätet är nu så stort och så etablerat att vi inte längre kan förvänta oss att kunna bekosta driften på detta sätt. Den sista december 2000 tar våra projektmedel för Folkbildningsnätet slut. Därefter måste finansieringen ordnas på något annat sätt. Inför de beslut som måste tas i samband med detta, är det rimligt att få en sammanfattande bild av hur folkhögskolorna planerar och värderar en framtida aktivitet på Folkbildningsnätet. Katrineholm den 6 mars 2000 Ingemar Svensson

3 Metodfrågor Självvärdering? Är det rimligt att en utvärdering av hur folkhögskolorna ser på Folkbildningsnätet, görs av en person som själv arbetar med nätet och som kan förväntas se på nätet med färgade glasögon? Normalt sett inte. Hade vi haft mera tid, hade det varit mera tillfredsställande att låta någon utomstående göra denna utvärdering. En sådan extern utvärdering hade dessutom blivit betydligt dyrare. Vi har därför valt att lägga medlen på utveckling av nätet och göra utvärderingen i denna form. En utvärdering gjord inifrån ställer särskilda krav vad gäller trovärdighet. De instrument man använder, måste kunna göras tillgängliga och de slutsatser man drar måste baseras på material som kan göras tillgängligt och som är enkelt att kontrollera. Av dessa skäl har denna utvärdering baserats helt och hållet på en enkät som gick ut till samtliga svenska folkhögskolor den 7/2 2000. För att ytterligare minska risken för färgade tolkningar, är större delen av enkätens frågor uppställda med kryssalternativ. De slutsatser som kommer att dras, kommer till största delen att vara baserade på procentuella fördelningar bland dessa alternativ. I de fall slutsatser dras ifrån fritt formulerade svar, kommer dessa slutsatser att formuleras med försiktighet. Enkätfrågornas utformning kan naturligtvis vara styrande för de svar som ges. Jag kan inte annat än hoppas att de frågor som ställts ej har varit styrande i någon riktning. Enkäten med alla frågor bifogas denna utvärdering och är därmed öppen för kritik. Den knappa tiden har inte gjort det möjligt att testa enkätens frågor i en pilotstudie, vad gäller validitet och reliabilitet. Jag har dock här haft hjälp av den enkät som användes vid förra utvärderingen. I stort har enkätens frågor mätt det jag önskade att de skulle mäta. Där tveksamheter finns kommer jag att kommentera detta i texten. Samtliga inkomna enkätsvar, samt sammanställningar gjorda av mig, kommer att diarieföras och arkiveras på Folkbildningsrådets kansli i Stockholm, där hela materialet kommer att vara tillgängligt för den som önskar göra en kritisk granskning. Folkbildningsrådet har delvis en myndighetsroll. Man fördelar statsbidrag och man fördelar även projektmedel för olika typer av försöksverksamheter. Man kan inte helt utesluta att detta faktum påverkar de svarande skolornas benägenhet att, i en fullt identifierbar enkät av detta slag, framföra kritiska synpunkter på en verksamhet som administreras av Folkbildningsrådet. Bortfall En enkätundersökning av detta slag, utskickat per brev, har normalt, i jämförelse med intervjuundersökningen, ett stort bortfall. Man räknar med att 40-50% av de utskickade enkäterna inte kommer tillbaka. Av trovärdighetsskäl är det naturligtvis i detta fall inte acceptabelt med ett så stort bortfall. Vi har fått tillbaka enkätsvar från 100 folkhögskolor. Detta innebär en svarsfrekvens på 68%, vilket jag anser vara acceptabelt. Det bör dock påpekas att 6 av de svarande

4 skolornas enkäter kom in alltför sent för att fullt ut kunna användas i sammanställningen. Man kan förmoda att den procentuella andelen av på folkbildningsnätet icke aktiva skolor är överrepresenterat i bortfallet. En skattning utifrån mina kunskaper om aktiviteten på Folkbildningsnätet bland svenska folkhögskolor säger att så också är fallet. Skillnaden är dock troligtvis inte signifikativt stor. Det bör också påpekas att inte mindre än fyra av de skolor som jag bedömer som mycket aktiva på Folkbildningsnätet, också finns med i bortfallet. Jag drar av detta slutsatsen att inget tydligt mönster finns i bortfallet och att materialet således mäter tämligen representativt. Bakgrundsvariabler I den förra utvärderingen som gjordes av Folkhögskolorna på folkbildningsnätet, bröt jag, vid analys, ner materialet utifrån tre bakgrundsvariabler: Geografisk tillhörighet, skolornas storlek och skolornas huvudmannaskap. I en enkätundersökning med en så liten population som denna resulterar t o m så få bakgrundsvariabler i att man vid analys får ett så litet material att bygga slutsatser på att dessa knappast kan sägas vara tillförlitliga. I denna utvärdering har jag därför nöjt mig med att titta på eventuella skillnader mellan skolor med olika huvudmannaskap. Vad gäller bakgrundsvariabeln "huvudmannaskap", har jag i enkäten använt tre svarsalternativ: "landstingsskola", "rörelseskola" och "annan huvudman". Antalet svarande skolor som har uppgivit "annan huvudman" har varit så få att jag avstått från att i utvärderingen redovisa fördelningar från denna kategori skolor. Utöver bakgrundsvariabeln "huvudmannaskap", har materialet också brutits ner utifrån skolornas grad av aktivitet på Folkbildningsnätet. Jag har då delat in populationen i tre kategorier: "icke aktiva", "måttligt aktiva" och "flitigt aktiva". Den som nu vill jämföra med den förra utvärderingen, ser att jag då använde samma kategorier. Jag vill dock påpeka att någon omedelbar jämförelse inte kan göras mellan de två utvärderingarna, eftersom kriterierna för de tre kategorierna nu är annorlunda. Jag kommer heller inte, annat än i undantagsfall, att göra sådana jämförelser. Av vilket skäl har jag då ändrat kriterierna och därmed tagit bort en omedelbar möjlighet att jämföra med ett och ett halvt års mellanrum. Skälet är mycket påtagligt. Aktiviteten på Folkbildningsnätet är i dag så mycket högre bland folkhögskolorna i Sverige, att de kriterier som användes i den förra undersökningen i dag har blivit omöjliga att använda. Kriteriet för att vara aktiv på Folkbildningsnätet, i den förra utvärderingen, var att minst en anställd på skolan, i sin tjänst, hade ID/lösen till Folkbildningsnätet, teknisk tillgång till nätet och på något sätt var aktiv där. Utifrån ett kriterium för aktivitet formulerat på detta sätt, hade i dag bara två skolor i hela populationen, tydligt kunnat kategoriseras som på Folkbildningsnätet icke aktiva. För att räknas som "måttligt aktiv" på Folkbildningsnätet har denna gång två kriterier satts upp, av vilka något måste vara uppfyllt: Ett antal lärare använder nätet i tjänsten. Skolan har någon eller några konferenser för eget bruk. För att räknas som "flitigt aktiv" på folkbildningsnätet, måste också följande kriterium vara uppfyllt:

5 Skolan har ett stort antal konferenser för eget bruk. Det är skolorna själva som har bedömt graden av sin aktivitet. I några fall har denna värdering från skolornas sida avvikit markant från min egen erfarenhetsmässiga bedömning av dessa skolors aktivitet. I dessa fall har skolornas bedömning fått gälla. I ett fall har en skola skickat in två utvärderingar, en från huvudskolan och en från skolans filial. I detta fall har jag tagit med huvudskolans enkätsvar och inte använt enkätsvaren från filialen. I detta fall var enkätsvaren från de två enheterna så likartade att jag inte fann skäl att kontakta skolan och att be dem att komma in med ett nytt svar omfattande hela skolan. Jag har inte sett det som min uppgift at göra en vetenskapligt hållbar studie. Jag har därför inte statistiskt prövat sambands signifikans. Den begränsade populationen skulle dessutom heller inte tillåta en sådan prövning. Jag redovisar grovt de samband jag ser och försöker undvika att i onödan tynga framställningen med alltför många exakta procentuella fördelningar.

6 De på Folkbildningsnätet icke aktiva folkhögskolorna Fyra av tio svenska folkhögskolor definierar sig som inte aktiva på Folkbildningsnätet. Samma resultat kom jag fram till i den förra utvärderingen som gjordes för ett och ett halvt år sedan. Som jag redan nämnt under rubriken Metodfrågor och Bakgrundsvariabler, är resultaten inte jämförbara. Endast två svenska folkhögskolor betraktar sig i dag uttryckligen, i sina enkätsvar, som helt inaktiva på Folkbildningsnätet. Några skillnader mellan landstingsskolorna och rörelseskolorna, går inte att utläsa av materialet. De icke aktiva skolorna är procentuellt lika fördelade mellan landstings- och rörelseskolor. Vad är skälet till att man inte är aktiv? Det dominerande skäl man anger är att man saknar tillräcklig kunskap för att vara aktiv. Nära hälften (47%) av de icke aktiva skolorna har angivit detta som skäl. De ickeaktiva landstingsskolorna har här en något högre svarsfrekvens är rörelseskolorna. En skola av tio anger att de föredrar att använda ett annat nät för digital kommunikation. Ofta handlar det då om huvudmannens FC-nät. I några fall har man egen FC-server på skolan. I en del fall har man angivit att man föredrar internet för digital kommunikation. Här finns en skillnad mellan landstingsskolorna, där bara en skola säger sig föredra något annat nät, och rörelseskolorna, där 13% anger att de föredrar ett annat nät. Materialet är här så litet att dessa procenttal inte bör ses som tillförlitliga. Endast tre skolor totalt av de icke aktiva svarar att man för sin del inte ser något behov av Folkbildningsnätet. En skola av tre anger ett annat skäl till varför man inte är aktiv på Folkbildningsnätet. De typiska skäl man anger är då: Har ej nått dit - är på väg Inte hunnit - inte haft behovet Inte blivit av Svagt intresse Avvaktar nätverk Brist på datorer Brandväggar På frågan om man skulle vara intresserade av att kostnadsfritt få en informations- och utbildningsdag för att komma igång med Folkbildningsnätet, svarar nära sex av tio (58%) av de icke aktiva skolorna att man utan tvekan skulle vara intresserade av det. En skola av tre säger att man kanske skulle vara intresserad av en sådan dag och endast tre skolor totalt bland de icke aktiva svarar nej på frågan.

7 De på Folkbildningsnätet aktiva skolorna. Sex av tio svenska folkhögskolor är aktiva på Folkbildningsnätet, antingen på det viset att ett antal lärare använder nätet i tjänsten, eller att skolan har någon, några, eller ett stort antal konferenser för eget bruk. En något större andel rörelseskolor är aktiva än landstingsskolor, men skillnaden är så liten att den kan anses som försumbar. Av de aktiva skolorna, är nästan åtta av tio skolor att betrakta som måttligt aktiva, medan resten är flitigt aktiva. Andelen flitigt aktiva bland de aktiva rörelseskolorna är högre än bland motsvarande landstingsskolor, men här handlar det om ett så litet underlag att några slutsatser inte kan dras. Den uppmärksamme noterar att andelen flitigt aktiva folkhögskolor i dag är lika hög som i den tidigare utvärderingen, men jag vill då betona att kriterierna för att räknas som flitig är annorlunda och betydligt hårdare i denna mätning. Samtidigt kan noteras att de skolor som var flitigt aktiva på Folkbildningsnätet i förra mätningen, är det även i dag och med de hårdare kriterier jag nu sätter upp. Varför finns man på Folkbildningsnätet? Vad är det som motiverar skolorna att vara aktiva på Folkbildningsnätet? Här finns många och varierande svar. Ofta återkommande svar är att nätet är enkelt att använda och lättillängligt. Många nämner möjligheterna att hålla sig informerad, dels genom den information som kommer från FBR, men också genom de diskussioner som förs i de öppna konferenserna. Många tar också upp möjligheten att skapa informationsstrukturer för skolans egen interna kommunikation och information. Man betonar också de pedagogiska möjligheterna som nätet ger vad gäller att skapa flexibilitet i sin vanliga undervisning samt för distansstudier och distansprojekt. I en del fall nämner man också nätets möjligheten vad gäller e-postkommunikation. Relativt få av de aktiva folkhögskolor använder även något annat nät för digital kommunikation (om vi bortser från internet). Några skolor har egna FC-nät som de använder för distansstudier och intern kommunikation, en del av rörelseskolorna använder huvudmannens nät, huvudsakligen för kontakter med huvudmannen, men i en del fall också som pedagogiskt stöd. En del av landstingsskolorna använder landstingsnät, men då enbart för administration och lönehantering. Även andra miljöer än FC nämns här. T ex Lotus Notes och Lotus Learningspace. De fördelar man nämner med Folkbildningsnätet jämfört med det/de andra nät man använder, är oftast att det är snabbt, enkelt, flexibelt och lättillängligt. Folkbildningsnätet har ett enklare postsystem och enklare konferenssystem. Grafiken är bra och det är konferensvänligt. Man trycker också på det folkbildningsgemensamma, att man på Folkbildningsnätet kan nå alla i folkbildningen. Vad gäller administrationen, påpekar man att det är en fördel att man kan administrera lokalt, men ändå slipper den "tunga" tekniska administrationen. De nackdela man ser med Folkbildningsnätet jämfört med det/de andra nät man använder är att formen inte är inbjudande, att det finns för många konferenser med för få

8 deltagare, att det inte är tillräckligt använt hos skolans målgrupp/målgrupper. Det är rörigt och svårt att hitta, säger några. I några fall är man tveksam till kapacitet och hastighet och man är kritisk till att offline-funktionen inte finns. En del svarar också att man inte ser några nackdelar alls. Lokal administration Sju av tio på nätet aktiva skolor har en egen lokal administratör. De måttligt aktiva skolorna har i sex fall av tio egen lokal administration, medan detta gäller för samtliga bland de flitigt aktiva skolorna. Man är ganska överens om att man helst använder First Class client för kommunikationen på Folkbildningsnätet. Det går snabbare då, det fungerar bra, man har mycket större möjligheter än genom att logga in via webben. Samtliga av de flitigt aktiva skolorna använder klienten och nio av tio av de måttligt aktiva använder klienten. Det är ändå relativt vanligt att man använder inloggning via webben som komplement, främst för distanselever. fyra av tio bland de måttligt aktiva skolorna använder även inloggning via webben. Bland de flitigt aktiva skolorna gäller det bara i 20% av fallen. Ett litet antal av de måttligt aktiva skolorna, högst fem, använder inte klienten utan loggar enbart in via webben. Vilka är det på skolorna som använder Folkbildningsnätet? Följande uppställning visar vilka personalkategorier på de aktiva skolorna som har ID/lösen till Folkbildningsnätet och som har tillgång till nätet. Rektor/skollednin g 95% Alla i gruppen 45% Styrelsen 16% " " 9% Administratörer 69% " " 38% Datalärare 81% " " 45% Övriga lärare 88% " " 40% Övrig personal 50% " " 17% Elever på skolan 38% " " 9% Distanselever 41% Före detta elever 16% Rektor och skolledning finns i nästan samtliga fall på Folkbildningsnätet. Här finns inga större skillnader mellan landstings- och rörelseskolor. De flitigt aktiva skolorna har i samtliga fall rektor/skolledning på nätet medan detta gäller för nio av tio av de måttligt aktiva. Stor skillnad finns däremot vad gäller styrelsens aktivitet. Medan bara en enda landstingskola har sin styrelse på nätet, gäller detta för nästan tre av tio rörelseskolor. Intressant är att en större andel skolor rapporterar att man har övriga lärare på nätet, än datalärare. Noterbart är också att nästan fyra av tio skolor rapporterar att man har såväl elever på skolan, som distanselever, på Folkbildningsnätet. Här finns dock stora skillnader mellan landstingsskolorna där nära sex av tio rapporterar att man har elever på skolan på nätet, hälften av skolorna har distanselever, och rörelseskolorna där samma gäller i fyra fall av tio.

9 Det är utan tvekan de flitigt aktiva skolorna som, i de flesta fall, drar upp resultatet. De har inte bara sina rektorer på nätet, de har i samtliga fall även datalärare och övriga lärare på nätet. Drygt nio flitigt aktiva skolor av tio har dessutom övrig personal, samt elever på skolan, på nätet. 85% av dem rapporterar dessutom att de har distanselever på nätet. Hälften av dem har också före detta elever på nätet. Vad använder skolorna Folkbildningsnätet till? Vi kan rangordna de aktiva skolornas användande av folkbildningsnätet på följande sätt. (Procenttalet anger alltså hur stor andel av skolorna som svarat att de använder Folkbildningsnätet till det som rubriceras.) För att ta emot information från Folkbildningsrådet. 91% För att läsa/delta i diskussioner i de för alla öppna 72% konferenserna. För e-postkommunikation. 71% För intern kommunikation i egen/egna konferenser. 64% För att delta i utvalda konferenser i samverkan med andra 60% skolor. Som ett pedagogiskt hjälpmedel. 48% Som stöd/komplement till "vanliga" möten och konferenser. 40% För att skapa fler mötesplatser för skolan. 34% Som huvudsaklig informationskanal för rektor/ledning. Som huvudsaklig informationskanal över huvud taget. 22% 22% Som ersättning för vanliga konferenser och möten. 14% Något förvånande är det att så många skolor anger att man använder nätet till att läsa/delta i diskussioner i de för alla öppna konferenserna, med tanke på att bristen på aktivitet i just de öppna konferenserna ofta framhålls i diskussionen om Folkbildningsnätet. Noterbart är också att nästan hälften av de aktiva skolorna har kommit dithän att de i dag använder nätet som pedagogiskt hjälpmedel. Här, liksom i övrigt, dras resultatet upp av de flitigt aktiva skolorna av vilka 85% använder nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel. Jämför vi även i övrigt de måttligt aktiva skolorna med de flitigt aktiva, ser vi att de senare starkast betonar "För intern kommunikation i egen/egna konferenser", vilket samtliga skolor i denna kategori har kryssat i. Något förvånande är att nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel inte, bland de flitiga, rankas högre än i uppställningen ovan. Jämför vi landstings- och rörelseskolorna är prioriteringarna något olika. Medan landstingsskolorna oftast har uppgett att de använder nätet för att läsa/delta i diskussionerna på det öppna folkbildningsnätet, har samtliga röreseskolor angett att de använder nätet för att ta emot information från Folkbildningsrådet. Landstingsskolorna betonar starkare att man använder nätet för intern kommunikation i egen/egna konferenser, medan rörelseskolorna oftare anger att man använder nätet för e- postkommunikation.

10 En tydlig skillnad ser vi i användandet av nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel. två av tre landstingsskolor säger att de använder nätet för detta ändamål, medan knappt hälften av röreseskolorna har kryssat i detta alternativ. I kombination med uppgifterna ovan om vem på skolorna som använder nätet (antalet skolor som anger att man har elever på nätet), kan det vara rimligt att dra slutsatsen att landstingsskolorna i större utsträckning är rörelseskolorna i dag använder nätet för sin undervisning. Detta innebär inte att vi kan dra slutsatsen att landstingsskolorna i större utsträckning än landstingsskolorna använder digitalt nät för studier. Vi bör komma ihåg att rörelseskolorna i större utsträckning än landstingsskolorna, har tillgång till alternativa nät. Denna slutsats förstärks också om vi tittar på hur man använder nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel, om man använder det för det syftet. Var fjärde aktiv skola anger att man använder nätet som ett komplement till "vanlig" undervisning. Exempel på hur man använder nätet som komplement: Elever får uppgifter via nätet Kontakt med elever på praktik Komplement till lektionerna Kontakter med lärare som bor på annan ort Hemsidor Som diskussionsfora vid temastudier Drygt en aktiv skola av tre (38%) anger att de använder nätet för distansstudier. Som exempel anger man olika typer av distansprojekt, men även reguljära distanskurser och lärare på skolan som studerar på distans i F-programmet. En skola av tio anger att man använder nätet för självstudier. Exempel kan vara om en elev under lång tid p g a sjukdom inte kan vistas i sin klass. De flitigt aktiva skolorna drar även här upp siffrorna. I denna kategori, anger sju av tio att man använder nätet som komplement till den "vanliga" undervisningen, 85% att man använder nätet för distansstudier och en av fyra att man använder nätet för självstudier. En markant skillnad finns också här mellan landstingsskolor och rörelseskolor. Medan hälften av de aktiva landstingsskolorna anger att de använder nätet såväl som komplement till "vanlig" undervisning, som för distansstudier, är motsvarande siffror för rörelseskolorna 24% resp. 42%. På vilket sätt vill de aktiva skolorna i framtiden öka sin användning av Folkbildningsnätet? Många svarar här att man i större utsträckning än i dag vill använda nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel, antingen som en komplement till den "vanliga" undervisningen, eller för distansstudier. Övriga svar:

11 Aktivera flera elever på nätet. Motivera lärarna. En studiedag om Folkbildningsnätet. För information till styrelsen. Eventuellt utöka användandet för lärare på filial. För projekt För fackligt arbete. Möjligheten att på ett mycket enkelt sätt skapa hemsidor på Folkbildningsnätet, utnyttjas ännu inte i någon större utsträckning i undervisningen bland de aktiva skolorna. Bara 13% av skolorna redovisar att de använder denna möjlighet pedagogiskt. Av de flitigt aktiva skolorna säger knappt var fjärde skola att man utnyttjar möjligheten. Rörelseskolorna har här kommit något längre än landstingsskolorna. Man använder hemsidesmöjligheten pedagogiskt på olika sätt. Eleverna redovisar sina projekt på hemsidor som de själva gör, lärare lägger ut kursplanering på webben. På något håll har fritidslinjens elever gjort linjens egen hemsida på Folkbildningsnätet. Någon rapporterar att man låter sina elever på datalinjen regelmässigt utnyttja möjligheten. Flera skolor säger att man inte använder möjligheten, men att man är mycket intresserade av att göra det och att det är på gång. Hur fungerar folkbildningsnätet? De aktiva folkhögskolorna är uppenbarligen nöjda med hur Folkbildningsnätet fungerar för deras behov. Exakt nio skolor av tio säger att nätet fungerar bra (mycket bra 52%, ganska bra 38%. En skola av tio säger att nätet varken fungerar bra eller dåligt och ingen skola alls tycker att Folkbildningsnätet fungerar dåligt för deras behov. De flitigt aktiva skolorna är mest positiva. I denna kategori tycker samtliga att nätet fungerar bra (mycket bra 85%, ganska bra 15%). Inga större skillnader finns här mellan landstingskolor och rörelseskolor. På frågan vad man inte är nöjd med, refererar man ofta till egna brister: Egen teknisk okunnighet Ovana och ovilja Använder det för lite I övrigt är kommentarerna mera spridda: Man blir ofrivilligt nerkopplad då och då, alt. ofta. Svårt att administrera lokalt. Trögt ibland Att inte själva kunna lägga in användare

12 Vilka funktioner tycker man att man saknar på Folkbildningsnätet? Dagbok för fleranvändare. Hjälpfunktion på svenska. Kunna lägga in användare själv. Rättstavning som fungerar. Strävan till större koncentration Starkare koppling till webben. Uppkopplingsstatistik Möjlighet att lägga ut formulär. Lista över vilka som lämnat uppgifter. De allra flesta ser någon eller flera hinder på sin skola för en ökad användning av Folkbildningsnätet: Bristande datavana bland lärarna 40% Tidsbrist 36% Bristande kunskaper om 34% Folkbildningsnätet Bristande motivation bland lärarna 33% Bristande resurser 10% Två skolor av tio ser inga hinder alls för en ökad användning av Folkbildningsnätet. Endast en skola av samtliga aktiva anger att man ser brister hos Folkbildningsnätet som hinder eller svårigheter för en ökad användning. Inga större skillnader finns här mellan landstingsskolor och röreseskolor. Möjligen kan man av dessa siffror dra den slutsatsen att det återstår en del att göra innan de svenska folkhögskolorna fullt ut har tagit steget in i det moderna IT-samhället. Två av tre aktiva skolor bedömer informationen om Folkbildningsnätet som tillräcklig, både för användarna och för skolan. En skola av fyra säger att man anser informationen som otillräcklig, både för användarna och för skolan. Stora skillnader finns här mellan de måttligt aktiva och de flitigt aktiva. Bland de senare uppger å gott som alla att man ser informationen som tillräcklig, både för användarna och för skolan. Rörelseskolorna är mera nöjda än landstingsskolorna med informationen för skolan. De som inte är nöjda efterlyser i flera fall en mera lättillgänglig grundmanual för Folkbildningnätet.

13 Folkbildningsnätet i framtiden. Inte någon enda av samtliga på Folkbildningsnätet aktiva skolor svarar ja på frågan om man planerar att eventuellt avveckla eller minska användningen av Folkbildningsnätet på något område. Tre skolor av fyra svarar nej på frågan. En skola, för övrigt en av de flitigt aktiva skolorna, säger att den framtida aktiviteten är avhängig av vad det kommer att kosta att använda Folkbildningsnätet. Skillnaderna mellan måttligt aktiva och flitigt aktiva resp. mellan landstings- och rörelseskolor är så små att de får betraktas som försumbara. En skola av fyra har dock inte givit något svar alls på frågan. Folkhögskolorna i Sverige anser uppenbarligen att det är viktigt att Folkbildningsnätet finns kvar som ett för hela folkbildningen gemensamt nätverk för kommunikation, information och studier. Drygt nio av tio aktiva skolor anser att det är viktigt (nödvändigt alt. ganska viktigt) att Folkbildningsnätet finns kvar. Tre skolor av fyra svarar att det är nödvändigt att nätet finns kvar och utvecklas, medan 17% säger att det är ganska viktigt att nätet finns kvar. Endast en av de aktiva skolorna svarar att det inte är så viktigt. Av de flitigt aktiva skolorna svarar drygt nio skolor av tio att det är nödvändigt att nätet finns kvar och utvecklas. Några skillnader här finns inte mellan landstings- och rörelseskolor (82% resp. 79% svarar att det är nödvändigt att nätet finns kvar och utvecklas). 7% av de aktiva skolorna har inte besvarat frågan. Vilka förbättringar resp nya möjligheter vill de aktiva skolorna se i framtiden vad gäller Folkbildningnätet? De vanligaste svaren är att man vill ha en tydligare koppling mellan FC-miljön och webben, man vill ha möjlighet att arbeta off-line, man vill ha möjlighet till muntligt direktsamtal och i förlängningen även bildkommunikation. Man vill ha möjlighet för den lokale administratören att själv lägga in och ta bort användare, samt definiera användargrupper. Övriga, spridda önskemål: Ett grafiskt gränssnitt som mera liknar Windows. Bättre överskådlighet.- översyn av konferensstrukturen. Rensa bland konferenser som inte används. Integrering av Avanti-program. Bättre kalenderfunktion. Fältstudier med IT-analys.

14 Folkhögskolorna och Internet. I vilken grad är folkhögskolorna i Sverige uppkopplade till Internet? Vilken typ av uppkoppling har man och vilka på skolan har tillgång till Internet? Observera att de svar jag här redovisar, representerar samtliga folkhögskolor, både de på Folkbildningsnätet aktiva och de icke aktiva. Något mer än varannan svensk folkhögskola har uppkoppling med fast lina till Internet (54%). Drygt en av tre skolor har ISDN-uppkoppling och endast 6% av skolorna har uppkoppling via vanligt modem. Uppkoppling via fast lina är lika vanligt bland de på Folkbildningsnätet icke aktiva som bland de måttligt aktiva skolorna. Bland de flitigt aktiva skolorna har tre av fyra fast lina. Något fler skolor i gruppen icke aktiva har vanlig modemuppkoppling än i gruppen måttligt aktiva. Skillnaden är dock inte stor. Ingen av de flitigt aktiva skolorna har vanlig modemuppkoppling. Landstingsskolorna har i mycket större utsträckning än rörelseskolorna fast lina (66% mot 51%). Samtliga de skolor som har vanlig modemuppkoppling finns i gruppen rörelseskolor. På drygt tre skolor av fyra uppger man att alla har lätt att få tillgång till Internetuppkopplade datorer. Här finns inga större skillnader mellan de på Folkbildningsnätet aktiva och de icke aktiva. Flera landstingsskolor än rörelseskolor rapporterar att alla har lätt att få tillgång till Internetuppkopplade datorer (81% mot 74%). Endast en skola rapporterar att ingen, eller bara få, på skolan har lätt tillgång till Internet. Inför framtiden säger många av de skolor som har ISDN-uppkoppling att de tänker övergå till fast lina, medan en del av de skolor som i dag har fast lina, talar om bredbandsuppkoppling. Relativt många av de skolor som har fast lina, anser att de har löst frågan om tillgånglighet och inte har några konkreta planer i övrigt..

15 Sammanfattning och slutsatser En klar majoritet av de svenska folkhögskolorna är i dag aktiva på Folkbildningsnätet. Fortfarande betraktar sig ändå fyra skolor av tio som icke aktiva, även om bara två skolor totalt har anmält att ingen på skolan har någon uppkoppling till Folkbildningsnätet. Bland de skolor som inte är aktiva uttrycker nära hälften att bristen på aktivitet beror på bristande kunskaper om Folkbildningsnätet. Man uttrycker dock samtidigt ett starkt intresse för att bli aktiva, en majoritet av de icke aktiva skolorna vill mycket gärna ha information och utbildning för att komma igång på Folkbildningsnätet De på Folkbildningsnätet aktiva skolorna är tämligen jämt fördelade mellan landstingsskolor och rörelseskolor. Vad som motiverar skolorna att vara aktiva på Folkbildningsnätet är främst möjligheten till information, från Folkbildningsrådet, men också från andra inom folkbildningen. Man betonar också möjligheten att skapa egna strukturer för den interna informationen och kommunikationen, man pekar på de pedagogiska möjligheterna och på möjligheten till enkel e-posthantering. Fördelen med Folkbildningsnätet framför andra nät är att det är enkelt, snabbt och flexibelt. Nackdelen är att formen ej är inbjudande och att strukturen, av en del, upplevs som rörig och svåröverskådlig. En klar majoritet av de aktiva skolorna har en egen lokal administratör och klarar själva av att skapa de strukturer man behöver. Man använder helst FC-client när man loggar in, eftersom det är snabbare och ger större möjligheter, medan inloggning via webben mera ses som ett komplement. Vilka är det, på de aktiva skolorna, som använder Folkbildningsnätet? Rektor/skolledning och lärarna är i de allra flesta fall representerade. Administratörer i något mindre omfattning. Glädjande är att så många som fyra skolor av tio rapporterar att man har såväl egna elever på skolan, som distanselever, på Folkbildningsnätet. De aktiva skolorna användning av Folkbildningsnätet ligger i linje med det som motiverar dem att finnas där. Man använder nätet som en kanal för information från FBR, men också som en källa till annan information från folkbildningen. Man använder nätet för e-postkommunikation, för intern kommunikation i egna konferenser och som ett pedagogiskt hjälpmedel. Glädjande nog anger hälften av de aktiva folkhögskolorna att de använder nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel. Nätet används då som ett komplement till den "vanliga" undervisningen, men i ännu större omfattning för distansstudier. De aktiva folkhögskolorna är nöjda med hur Folkbildningsnätet fungerar för deras behov. Hälften av skolorna tycker att nätet fungerar mycket bra, medan drygt en tredjedel tycker att nätet fungerar ganska bra. Ingen skola säger att nätet fungerar dåligt för deras behov. I den mån man inte är helt nöjd, relaterar man ofta problemen till egna brister.

16 De hinder man ser för en ökad användning av Folkbildningsnätet hittar man främst i en bristande datavana bland lärarna, tidsbrist, bristande kunskaper om Folkbildningsnätet och i en bristande motivation bland lärarna. På det stora hela taget är skolorna nöjda med den information de får om Folkbildningsnätet. Ingen av de aktiva skolorna uttrycker en avsikt att lämna Folkbildningsnätet, eller att minska sin användning av nätet och en stor majoritet av skolorna anser att det är nödvändigt att nätet finns kvar och utvecklas. Endast en skola av de aktiva uttrycker att det inte är viktigt att nätet finns kvar. Folkhögskolorna i Sverige är i hög grad uppkopplade till Internet. Endast några få skolor svarar att man saknar sådan uppkoppling. Hälften av skolorna har fast lina. En majoritet av skolorna rapporterar att samtliga på skolan har tillgång till Internetuppkopplade datorer.