Blanchard kapitel 6 Ekonomin påp medellång sikt 6-1 Arbetskraften Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas p arbetslösheten sheten av faktorer som arbetslöshetsers shetsersättning ttning och konkurrenstryck? I arbetskraften är r de som har jobb eller söker s jobb. Individer mellan 16-64 64 som ej är r i arbetskraften kan vara studerande pensionerade på sabbatsår, i hemarbete. Sysselsättning är r de i arbetskraften som har ett arbete. En person är r sysselsatt enligt Arbetskraftsundersökningarna kningarna (AKU) om: han/hon under mätveckan utför r minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare f (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag f som tillhör r familjemedlem i samma hushåll (personen är i arbete). han/hon normalt är r sysselsatt enligt ovan, men tillfälligt lligt är r frånvarande från arbetet under hela mätveckan (personen är tillfälligt lligt frånvarande nvarande). ersoner som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas r som sysselsatta T. ex. offentligt skyddat arbete, arbete vid Samhall, start av näringsverksamhet samt anställning med lönebidrag l eller anställningsst llningsstöd. Arbetskraftsdeltagandet är r kvoten mellan personer i arbetskraften och total befolkning (ofta i åldersgruppen 16-64 64 år). Senast uppdaterad April -10 F4: sid. 2 Arbetskraften Individer 16-64 ej i arbete som andel av arbetskraften Alla sysselsatta arbetar inte, de kan vara sjukskrivna, lediga av andra skäl. USA har högt h arbetskraftsdeltagande jämfj mfört med Europa. Också Sverige har högt h arbetskraftsdeltagande jämfj mfört med övriga Europa. Störst skillnader mellan länder l för f r kvinnor och äldre. Sverige har relativt sett höga h andelar frånvarande (sjuka). Också stor variation över tiden. 0.35 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 Ej i arbetskraften Frånvarande Arbetslösa 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 F4: sid. 3 F4: sid. 4 Källa: AKU SCB 1
F4: sid. 5 Utanför arbetskraften,, 2007 Studerande 6% Hemarbetande Arbetssökande 27% Värnpliktiga Lediga 23% ensionärer Sjuka och sjukpensionärer Övrigt 3% 1,5% Betraktar sig som arbetssökande men 2% uppfyller inte 37% kriterierna enligt AKU Källa: SCB, AKU F4: sid. 6 Sysselsättning och arbetskraftsdeltagande i OECD 2006 (av befolkning 15-64) S y s s e ls ä ttn in g A r b e ts k r a fts d e lta g a n d e ( e m p lo y m e n t r a te s ) A u s tr a lia 7 3.5 7 7.3 A u s tr ia 7 4.1 7 8.4 B e lg iu m 6 2.4 6 8.3 C a n a d a 7 4.3 7 9.4 C z e c h R e p u b lic 6 6.1 7 1.3 D e n m a r k 7 8.3 8 1.4 F in la n d 6 9.1 7 4.9 F r a n c e 6 2.5 6 8.7 G e r m a n y 7 1.7 7 8.0 G r e e c e 5 8.9 6 5.2 Ic e la n d 8 3.7 8 6.2 Ir e la n d 7 0.4 7 3.6 It a ly 5 8.7 6 3.2 J a p a n 7 5.4 7 8.7 K o r e a 6 6.4 6 8.8 L u x e m b o u rg 6 6.6 6 9.9 M e x ic o 5 6.7 5 8.7 N e th e r la n d s 7 4.4 7 8.2 N o rw a y 7 6.8 7 9.7 o la n d 5 3.9 6 2.8 o r tu g a l 7 2.2 7 8.0 S lo v a k R e p u b lic 5 9.7 6 9.0 S p a in 6 6.4 7 2.4 S w e d e n 7 4.1 7 8.4 S w itz e r la n d 8 2.6 8 6.0 T u r k e y 4 7.2 5 2.5 U n ite d K in g d o m 7 2.2 7 6.4 U n ite d S ta te s 7 1.2 7 5.1 E u r o a r e a 6 6.2 7 1.8 T o ta l O E C D 6 5.4 7 0.0 N o t: S iffr o r n a fö r U S A g ä lle r 2 0 0 5 Flöden mellan olika arbetsmarknadsstatus Stora flöden Bakom samma arbetslöshetsniv shetsnivå kan två olika situationer gömma g sig: Stora flöden, många m förlorar f jobbet men de flesta hittar också snabbt ett nytt jobb, eller Få som förlorar f jobbet men de som förlorar f jobbet har svårt att hitta ett nytt. Stora skillnader mellan Europa och USA i detta avseende. Genomsnittliga flöden per månad i USA,, 1994-1999 1999 (1) Flöden in och ut från sysselsättning är stora. (2) Relativt stocken är flödena in och ut ur arbetslösheten ännu större. Genomsnittlig tid i arbetslöshet ungefärligen 3 månader. (3) Stora flöden också in och ut ur arbetskraften. (4) Också stora jobbflöden, många nya jobb skapas och gamla försvinner. Sysselsatta 122 miljoner Ej i arbetskraften 59,3 Arbetslösa 6,2 miljoner miljoner F4: sid. 7 F4: sid. 8 2
20 16 12 8 4 0 F4: sid. 9 % Nyskapade och förlorade f jobb i tillverkningsindustrin i Sverige Här visar vi data över nyskapade och förlorade arbetstillfällen i tillverkningsindustrin i Sverige. Detta visar flödena av arbetstillfällen, snarare än flödena av löntagare. Dvs, om en person på ett jobb slutar och ersätts med en annan, räknades detta som ett flöde av löntagare men inte som ett jobb-flöde. Förlorade 1975 1980 1985 1990 1995 Nyskapade Källa: Doktorsavhandling, Fredrik Andersson, Uppsala, 200 Mindre flöden in och ut ur arbetslösheten sheten i Europa Inflöde Utflöde 1985 1993 1985 1993 Belgien 0.14 0.42 2.7 8.6 Denmark 0.29 1.75 6.3 21.4 Finland 1.49 2.83 36.5 13.9 France 0.32 0.34 3.7 3.0 Germany 0.25 0.57 6.1 9.0 Italy 0.14 0.41 1.8 9.5 Netherlands 0.28 0.24 6.8 6.4 Spain 0.35 0.56 1.7 1.8 Sweden 0.66 1.25 28.5 11.6 U.K. 0.51 0.67 6.1 9.3 Gen. sn.. ovan 0.44 0.90 10.0 8.45 USA 2.45 2.06 41.4 37.4 F4: sid. 10 6-2 Förändringar i arbetslösheten sheten Jobbhittartakt Förändringar i arbetslösheten sheten påverkar p individernas välfv lfärd, och lönebildningen. Arbetslösheten sheten går g r upp för f r att: nyanställningstakten minskar det blir svårare att hitta nytt jobb. uppsägningarna ökar större risk bli av med jobbet. F4: sid. 11 F4: sid. 12 3
Jobbförlorartakt Arbetslöshet shet i EU och USA Arbetslöshet i USA Arbetslöshet i EU F4: sid. 13 F4: sid. 14 6-3 Lönebildningen Löner, priser och arbetslöshet shet F4: sid. 15 Kollektiva lönefl neförhandlingar mellan företag f och anställda regel snarare än n undantag i Europa. Oavsett förhandlingsform f sås gäller att löntagarnas l förhandlingsstyrka är: högre, ju svårare det är r att ersätta dem med andra, lägre, ju svårare det är r för f r dem att hitta alternativ sysselsättning. Dessa faktorer påverkas p av arbetsmarknadens situation, men också av institutionella faktorer inklusive lagstiftning. Effektivitetslöneteorin säger att lönen l också är r ett instrument för f r att påverka p den anställdes produktivitet. 1. Anställda och företag f bryr sig om den reala lönen l (/), inte den nominella (). 2. Högre arbetslöshet shet försvagar f löntagarnas l förhandlingsposition. 3. Bland andra faktorer som påverkar p lönen l är arbetslöshetsers shetsersättningen.. Högre H ersättningar ger mindre press påp lägre löner l för f r att minska arbetslösheten. sheten. Även andra institutionella faktorer som anställningsskydd, vilka som förhandlar f m.m. är betydelsefulla. F4: sid. 16 4
Löner, priser och arbetslöshet shet -- en formalisering 6-4 riss issättning F4: sid. 17 Vi antar att den nominella lönenl nen,, beror påp tre faktorer: Förväntad prisnivå, e (positivt). Arbetslösheten sheten, u (negativt). En variabel, z, som fångar f allt annat som kan påverka lönebildningen l (arbetslöshetsers shetsersättning, ttning, arbetsrätt, tt, m.m.). Detta kan skrivas, e = F( u, z) roduktionsfunktionen är r en relation mellan mängden och kvaliteten påp produktionsfaktorer och produktion. Vi bortser tillsvidare från n kapital och fokuserar påp produktionsfaktorn arbetskraft. En enkel produktionsfunktionen kan dåd skrivas: Y = AN Y = produktion N = sysselsättning A = arbetskraftsproduktivitet, (produktion per arbetare) För r att förenkla f notationen, antag att en arbetare producerar en enhet output, dvs A = 1. Y = N F4: sid. 18 riss ssättning 6-5 Hur bestäms arbetslöshetens nivå? Vi antar att företag f har viss prissättningsstyrka och sätter priset = (1+ µ ) µ kallas påslag (markup) på produktionskostnaderna. Under perfekt konkurrens gäller att µ = 0, och =. = (1+ µ ) kommer att ge oss en prissättningsrelation. Överkurs; I detta fall är r företagens f vinst (-)Q( där Q är r såld s kvantitet. Om ett företag f möter m en efterfråga Q = -(1+ (1+µ)/µ där µ>1, så maximeras vinsten om =(1+ (1+µ). 1+µ Lös µ max( ) F4: sid. 19 F4: sid. 20 I denna sektion studerar vi hur lönesl nesättning och prissättning bestämmer arbetslösheten sheten. Vi antar att e =, så att nominallönen nen beror den faktiska prisnivån. Detta är r ett antagande om att marknaden är r i jämvikt. j Senare kommer vi att tillåta ta avvikelser från n en sådan s jämvikt. 5
Lönesättningsrelationen rissättningsrel ttningsrelationen F4: sid. 21 Ovan antog vi att den nominella lönen l beror på prisnivån, n, arbetslösheten sheten och z: z e = F( u, z) Eftersom vi antar att e =, så får r vi: = F( u, z) Genom att dela båda b sidor med får f r vi lönebildningsrelationen: = F( u, z) F4: sid. 22 rissättningen lyder: = ( 1 + µ ) Dela båda b sidor med : = ( 1 + µ ) För r att uttrycka detta i termer av reallön inverterar vi båda b sidor, vilket ger oss prissättningsrelationen ttningsrelationen: = 1 ( 1 + µ ) Lönesättning, prissättning och jämviktsarbetslöshet shet (naturlig arbetslöshet) shet) Enligt prissättningsrelationen är reallönen oberoende av arbetslösheten. Enligt lönesättningsrelationen är reallönen en fallande funktion av arbetslösheten. Slutsats: Den naturliga arbetslösheten är sådan att den lönesättarna väljer den lön som ges av prissättningsrelationen. F4: sid. 23 Jämviktsarbetslöshetshet Reallön, / = F( u, z) Arbetslöshet, u rissättning, S = 1 ( 1+ µ ) Lönesättning, S F4: sid. 24 Arbetslöshetsers shetsersättning ttning och arbetslöshet shet Hur påverkas p arbetslösheten sheten av högre h arbetslöshetsers shetsersättning? ttning? Högre arbetslöshetsersättning stärker löntagarnas förhandlingskraft, Skurvan skiftar uppåt (zvariabeln ökar.) Slutsats: Arbetslösheten ökar från u till u. Reallön, / = F( u, z) u u Arbetslöshet, u S S S 6
risbildning och arbetslöshet shet Den strukturella arbetslösheten sheten Vad händer om konkurrensen på varumarknaden minskar så prispåslagen slagen ökar? En ökning av påslagen innebär att µ går upp. S kurvan skiftar då nedåt. Slutsats: Reallönen faller och arbetslösheten ökar. Reallön, / u = 1 ( 1+ µ ) u Arbetslöshet, u S S S Ett annat, kanske bättre, b namn påp den naturliga arbetslösheten sheten är den strukturella arbetslösheten sheten (structural rate of unemployment) eftersom denna beror påp en rad strukturella faktorer i ekonomin (arbetslöshetsers shetsersättning, ttning, konkurrenstryck, lagstiftning, m.m.). Vi kan också definiera den naturliga (eller strukturella) sysselsättningen: N = L( 1 u ) n n F4: sid. 25 F4: sid. 26 Från n sysselsättning till produktion Mer om naturlig produktion F4: sid. 27 Associerade med den naturliga sysselsättningen finns en naturlig produktionsnivå. Hittills har vi förenklat f och sagt att en arbetare producerar en en enhet output (Y=N =N) Yn = N n = L( 1 un ) Den naturliga produktionsnivån n tillfredsställer ller följande f ekvation: Yn F 1 L z 1, = 1 + µ I ord, den naturliga produktionsnivån är r sådan s att: vid den associerade arbetslösheten sheten (u( n =1- Y n /L) den av lönesl nesättarna valda reallönen (F(u( n,z)), överensstämmer med den som impliceras av prissättningen (1/(1+( /(1+µ)) ). F4: sid. 28 I statistiken redovisas potentiell output, detta är r i princip samma sak som naturlig produktion, men tar också hänsyn till kapitalstocken och dess normala utnyttjandegrad (kapacitetsutnyttjande). otentiell output; Givet, kapitalstockens storlek och kvalitet, mängden personer i arbetskraften och deras kvalifikationer samt det tekniska kunnandet och företagsorganisationen, f hur hög h g skulle produktionen vara vid den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv shetsnivån n och normalt kapacitetsutnyttjande. å kort sikt är r det främst arbetslösheten sheten och kapacitetsutnyttjandet som varierar, därfd rför är r våra v tidigare förenklingar om att kapitalstock och teknologi är r exogena OK påp kort sikt (men INTE påp längre sikt). 7
rissättningsrel ttningsrelationen vid ökande marginalkostnader Lägre arbetslöshetsersättning vid ökande marginalkostnader I verkligheten kan det vara rimligt att anta att företagens f kostnader (kortsiktigt) ökar om de producerar mer. Vi kan fånga f detta genom att skriva. ( 1+ ) c ( ) = µ Y + Eftersom Y = N = L(1-u) L ) får f r vi följande f prissättnings relation = 1 ( 1+ µ ) c( L(1 u) ) Notera att denna S-relation är r uppåtlutande i diagrammet. Lägre arbetslöshetsersättning försvagar löntagarnas förhandlingskraft, S-kurvan skiftar nedåt. Slutsats: Arbetslösheten faller från u till u och reallönen faller också. Reallön, / = F( u, z) S S S u u F4: sid. 29 F4: sid. 30 Arbetslöshet, u 8