A-kassan och den svenska modellen

Transkript

1 A-kassan och den svenska modellen Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet LO seminarium den 19 april

2 A-kassan och den svenska modellen A-kassans effekter påp arbetslösheten sheten A-kassan och produktiviteten Optimal arbetslöshetsf shetsförsäkring Frivillig kontra obligatorisk a-kassaa Finansieringsfrågor gor A-kassan och konjunkturpolitiken 2

3 Effekter av högre h ersättning (eller längre l ersättningstid) Minskad sökaktivitet s och högre h lönekrav l bland arbetslösa sa som får f r högre h ersättning Minskat utflöde från n arbetslöshet, shet, dvs. längre arbetslöshetstider shetstider Ökat inflöde i arbetslöshet shet via fler uppsägningar Egen uppsägning Arbetsgivarinitierade uppsägningar 3

4 Effekter av högre h ersättning, forts. Mer attraktivt att tillhöra arbetskraften A-kassan subventionerar deltagande i AK Ökad sökaktivitet bland oförs rsäkrade arbetslösa sa (för r att kvalificera sig för f ersättning) 4

5 Högre a-kassa a innebär r alltså minskad sökaktivitet bland försf rsäkrade arbetslösa sa längre arbetslöshetstider shetstider ökad benägenhet att börja b söka s för f r personer utanför r AK ökad sökaktivitet bland oförs rsäkrade arbetslösa sa (för r att bli kvalificerad för f r ersättning) kortare arbetslöshetstider shetstider oklar totaleffekt påp arbetslöshetstiderna shetstiderna 5

6 Tidsbegränsad ersättning innebär att sökaktiviteten s stiger när n r den arbetslöse se närmar sig utförs rsäkring vilket leder till att sannolikheten för f övergång till arbete (utflödet) ökar i närheten n av utförs rsäkring 6

7 Överg vergång från n arbetslöshet shet till arbete Utflöde Ersättningsperiod Utförsäkring Arbetslöshetstid Utförsäkringstidpunkt 7

8 Kontroller och sanktioner Sökaktiviteten prövas genom kontroller och sanktioner Ju strängare kontroller, desto mindre betyder ersättningsniv ttningsnivån 8

9 Empiriska resultat Studier av enskilda individers beteende Hur påverkas p övergången till arbete (arbetslöshetstiderna) shetstiderna) av högre h a-kassa? a Jämförande länderstudier l Hur påverkas p arbetslösheten sheten av förändringar f av ersättningen? 9

10 Studier enskilda individers beteende Högre ersättning och längre l ersättningstider leder till längre l arbetslöshetsperioder shetsperioder bland försäkrade Osäkerhet om den kvantitativa betydelsen Exempel: ökning av ersättningen från n 80 till 90 procent ökar arbetslöshetstiden shetstiden med 2 veckor Högre ersättning påverkar p arbetskrafts- deltagandet positivt Oklart hur högre h ersättning påverkar p inflödet i arbetslöshet shet och arbetssökandet bland ej försäkrade 10

11 Sannolikheten för f överg vergång till arbete ökar i närheten n av utförs rsäkring. Överg vergång från n arbetslöshet shet till arbete i Sverige och Norge 11

12 Jämf mförande länderstudier l Exempel OECD (2006), Bassanini & Duval: Employment Patterns in OECD Countries: Reassessing the Role of Policies and Institutions Data för f r 21 OECD länder l Ökning av ersättningskvoten med 10 procentenheter leder till att arbetslösheten sheten ökar med ca en procentenhet Effekten påp arbetslösheten sheten försvagas f av aktiv arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildning leder till lägre l arbetslöshet shet 12

13 A-kassan och produktiviteten: Bättre matchningar mekanismer Mer varaktiga anställningar Högre löner l (direkt och via färdighetstrf rdighetsträning) Risktagande och jobbskapande Acceptans för f r strukturomvandling Utslagning av lågproduktiva l jobb Ansträngning ngning påp jobbet 13

14 A-kassan och produktiviteten: empirisk forskning Stöd d för f r att högre h ersättning leder till bättre b matchningar (längre anställningstider) Inget samband mellan ersättningsniv ttningsnivå och BNP per capita Negativ effekt påp sysselsättningen uppvägs av positiv effekt påp produktiviteten (?) Oklart om effekter påp acceptans för f strukturomvandling och ansträngning ngning påp jobbet 14

15 Arbetsmarknadspolitik och trygghet på p arbetsmarknaden aktiva åtg tgärder arbetslöshetsers shetsersättning ttning 15

16 Hur ser en optimal arbetslöshetsf shetsförs rsäkring ut? 16

17 A-kassan har många m komponenter Obligatorium eller frivillighet Ersättningsniv ttningsnivå Ersättningens varaktighet (tidsprofil) Karensdagar Tak i ersättningen (nivå,, tidsprofil) Kvalifikationsregler Särskilda regler för f r deltidsarbetslösa Finansiering Krav påp sökaktivitet Samspel med aktiv arbetsmarknadspolitik Sanktioner vid egen uppsägning eller inaktivitet Reglering av frivilliga tilläggsf ggsförsäkringar 17

18 Bör r ersättningsniv ttningsnivån n variera under arbetslöshetsperioden? shetsperioden? Olika modeller: Evig ersättning Tidsbegränsad ersättning Avtagande tidsprofil 18

19 Olika modeller Ersättning Arbetslöshetstid 19

20 Olika modeller Ersättning Arbetslöshetstid 20

21 Olika modeller Ersättning Arbetslöshetstid 21

22 Bör r ersättningsniv ttningsnivån n variera under arbetslöshetsperioden? shetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka s efter arbete Välfärdsvinst i förhf rhållande till konstant ersättning Optimala nivån bestäms bl.a. av attityder till risk, möjligheter m till eget sparande och fördelningspolitiska ambitioner 22

23 Bör r ersättningsniv ttningsnivån n variera under arbetslöshetsperioden? shetsperioden? Hög g ersättning i början b minskar kostnaderna för f r att bli arbetslös Egen uppsägning Implicita kontrakt med arbetsgivaren Upprepade arbetslöshetsintr shetsinträden kan beskattas genom karensperiod 23

24 Sökkrav och sanktioner Sökkrav och krav påp att ta lämpligt arbete Kontroller för f r att säkersts kerställa att kraven uppfylls Sanktion (sänkt ersättning) om individen är r för f r passiv 24

25 Avvägning mellan kontroller och sanktioner båda förhindrar f passivitet Kontroller resurskrävande medan sanktioner är r billiga Men kostnaderna för f r kontroller måste m vara orimligt höga h för f r att bli samhälls lls- ekonomiskt olönsamma 25

26 Vad vet vi om sanktioners effekter? Experiment från n USA och Storbritannien Högre sökkrav s leder till kortare ersättningsperioder Studier från n Holland och Schweiz Hot om sanktioner (och genomförda sanktioner) leder ökar utflödet till arbete Svensk studie (van( den Berg & Vikstr van den Berg & Vikström, 2009) Sanktioner ökar utflödet till arbete 26

27 Sanktioners effekter forts. Studier från n Schweiz och Sverige visar att sanktioner leder till att sämre s jobb accepteras (lägre lön, l mer deltid, kortare varaktighet) Sanktioner medför r alltså ökade inkomster genom snabbare övergång till arbete men också minskade inkomster genom sämre s jobb oklar effekt påp livsinkomster 27

28 Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsf shetsförs rsäkringen Arbetsmarknadspolitik för f r att testa arbetsviljan 28

29 Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsf shetsförs rsäkringen Arbetsmarknadspolitik för f r att testa arbetsviljan Arbetsmarknadspolitik som hot Om en åtgärd upplevs som övervägande negativ kan hot om åtgärdsplacering leda till förkortade arbetslöshetstider shetstider 29

30 Vad vet vi om arbetsmarknads- politik som hot? Experiment från n USA Krav påp deltagande i åtgärd som villkor för f fortsatt ersättning Stort utflöde till arbete innan programmet hade startat Studie från n Danmark Ökad risk att placeras i åtgärd leder till kortare arbetslöshetstider shetstider Aktiv arbetsmarknadspolitik som regim bidrar till lägre arbetslöshet shet även om enskilda program har små behandlingseffekter 30

31 Sannolikheten för f överg vergång till arbete ökar i närheten n av utförs rsäkring även när n r utförs rsäkring innebär r placering i åtg tgärd 31

32 Frivillig eller obligatorisk a-kassa? a Frivillig a-kassa a riskerar leda till snedrekrytering personer med låga l risker deltar inte Frivillig a-kassa a måste m subventioneras för f r att få stor anslutning svenska modellen (Gent) Varför r inte obligatorium som sjukförs rsäkringen? 32

33 Argument för f r frivillig a-kassa a i fackets regi Innebär r incitament för f r facket att motverka arbetslöshet shet om det finns viss koppling mellan arbetslöshet shet och egenavgifter Fungerar som indirekt subvention av fackligt medlemskap hög g fackanslutning ger legitimitet åt t svenska modellen Varför r inte direkt subvention? 33

34 Minskade subventioner har minskat antalet kassamedlemmar 4,000,000 Antalet kassamedlemmar 3,800,000 3,600,000 3,400,000 3,200,000 3,000,

35 Antalet kassamedlemmar som andel av arbetskraften

36 Andel arbetslösa sa vid af som har a-kassa a

37 Andel arbetslösa sa enligt AKU med a-kassa a Andel arbetslösa enligt AKU med a-kassa

38 Trendmässig minskning av organisationsgraden.80 Andel fackanslutna bland anställda

39 Facklig organisationsgrad (%) efter kön, k privat (p) och offentlig (o) sektor 100 Kvinnor (o) 90 Män (o) 80 Män (p) 70 Kvinnor (p)

40 Facklig organisationsgrad, procent av antalet anställda 40

41 Alternativ för f r a-kassan a Fortsatt frivillig men högre h subventioner och lägre l premier Är r en återgång till tidigare medlemstal trolig? Obligatorisk a-kassaa Leder till minskad facklig organisationsgrad, legitimitetsproblem för f r svenska modellen Obligatorium med incitament att välja v a-a kassa (SOU 2008:54) Påverkar det organisationsgraden? 41

42 Finansieringsfrågor gor Arbetsgivarfinansierad a-kassa? a Jfr experience rating i USA Nuvarande system innebär r subvention av företag och branscher med hög g deltidsarbetslöshet shet omfattande visstidsanställningar stora säsongsvs songsvängningarngningar Varför r inte låta l företagen f betala en del av arbetslöshetsers shetsersättningen ttningen till deltidsarbetslösa? sa? 42

43 Arbetslöshet shet (u) och deltidsarbetslöshet shet (p), andelar av arbetskraften u.06 p

44 A-kassan och konjunkturpolitiken Bör r ersättningsniv ttningsnivåer och/eller ersättningstider automatiskt förlf rlängas i lågkonjunkturer? Förstärkning rkning av automatiska stabilisatorer Mindre incitamentsproblem i lågkonjunkturerl Alternativ (svenska modellen): konjunktur- anpassad aktiv arbetsmarknadspolitik 44