Hur hög är arbetslösheten?
|
|
- Rickard Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dan Andersson Hur hög är arbetslösheten? De senaste månaderna har det förts en högljudd diskussion om hur många som är arbetslösa i Sverige. För oss på LO som dagligen arbetar med arbetslöshetsstatistik har diskussionen i många fall närmat sig det absurda. Arbetslöshet i ekonomisk mening uppstår när utbudet är större än efterfrågan på arbetskraft, när människor som vill arbeta till rådande löner inte får det trots att de aktivt söker jobb. I nationalencyklopedin tolkas begreppet som att arbetslöshet råder när personer kan och vill arbeta och är aktivt arbetssökande men inte finner arbete. I de svenska arbetskraftsundersökningarna klassas en person som arbetslös när den inte är sysselsatt och aktivt söker arbete. LO precis som så gott som alla sakkunniga relaterar arbetslösheten till dem som står till arbetsmarknadens förfoganden. Arbetslösheten är förknippad med personer som just nu vill ha ett arbete. Det är ett mått på en faktor som påverkar pris- och lönebildningen i ekonomin. Det är lagreglerat vem som är arbetslös (vad avser rätt till A-kassa) och man kan i förvaltningsdomstolar få rätt att beskriva sig som arbetslös. Antingen registreras man som arbetslös om man söker jobb genom arbetsförmedlingen eller om man svarar jakande på ett flertal frågor i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Regeringen kan öka antalet personer i åtgärder och då sjunker den öppna arbetslösheten men inte den totala arbetslösheten. De som vill ha ett arbete kan därmed svårligen omdefinieras mot sin vilja. Varje år så efterfrågas över personer, så många nya arbetstillfällen tillsätts varje år. Samtidigt finns ett utbud från arbetskraften. Det var ca personer som redan hade jobb men som varje månad sökte andra jobb. Därefter fanns ca öppet arbetslösa. I en tredje grupp kan man lägga personer utanför arbetskraften som vill ha arbete när det blir fler lediga jobb. Arbetsutbudet utgjorde således ca personer en genomsnittlig månad Flödena på arbetsmarknaden är därmed stora. Och när utbudet av arbetssökande är större än efterfrågan på arbetskraft så får vi ett bestånd av arbetslöshet. Vad säger den officiella statistiken? Enligt SCB var den öppna arbetslösheten, år 2004, 5,4 procent av arbetskraften i åldersgruppen 16 till 64 år. Dessutom deltog 2,4 procent av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska program, vilket ger en total arbetslöshet på 7,8 procent. LO-ekonomerna tror att den totala arbetslösheten i år kommer att hamna på ungefär samma nivå. Det är alltid svårt med statistiska jämförelser mellan olika länder. När det gäller hur arbetslösheten ska definieras finns det en internationell standard som används av bland annat OECD. Den standardiserade arbetslösheten var 6,3 procent i Sverige år 2004 mot 1
2 8,0 procent i EU-15 och 5,5 procent i USA. Sysselsättningsgraden år 2003 för åldrarna 15 till 64 år var 72,9 procent i Sverige mot 64,4 procent i EU-15 och 71,2 procent i USA. För att förstå diskussionen om arbetslöshetens och sysselsättningens nivå måste man göra en redovisning av vad befolkningen mellan 20 och 64 år gör en vanlig vecka år 2004 (tabell 1). De allra flesta, 64,5 procent är på jobbet. 13,0 procent ytterligare har ett arbete men är av olika orsaker frånvarande från detta. Bland dessa är huvuddelen (6,6 procentenheter) på semester, 2,9 procentenheter är hemma på grund av sjukdom, 1,7 procentenheter är hemma för vård av barn, 0,7 procentenheter har frivecka och ca 1 procentenhet är tjänstlediga från jobbet. Rimligt är att betrakta de som har semester och frivecka pga. arbetstidens förläggning som arbetande. Det innebär att 71,8 procent av befolkningen i åldrarna 20 till 64 år arbetar. 18,2 procent står utanför arbetskraften. Av dessa är 4,8 procentenheter studerande, 7,8 procentenheter sjuka eller förtidspensionerade, 0,9 procentenheter hemarbetande, 1,3 procentenheter har pension (ofta avtalspension) och 1,1 procentenheter är arbetssökande. Tabell 1 Befolkningen mellan 20 och 64 år, andelar år 2004 Sysselsatta 77,5% I arbete 64,5% Frånvarande 13,0% Semester 6,6% Arbetslösa 4,3% Egen sjukdom 2,9% Ej arbetskraften Källa SCB (AKU) i 18,2% Studerande 4,8% Hemarbete 0,9% Pension 1,3% Arbetssökande 1,1% Sjuka (inkl. 7,8% förtidspensionerade) Arbetar eller 0,8% vistas utomlands Vård av barn 1,7% Frivecka pga arbetstidens 0,7% förläggning Tjänstledighet pga studier 0,4% Arbetsmarknadsskäl 0,3% Övriga orsaker 0,2% Annan tjänstledighet 0,1% Andelen mellan 20 och 64 år som är på arbetsplatsen var 2004 cirka 65 procent, motsvarande andel var under 1980-talets slut cirka 70 procent (Figur 1). LO har i ett flertal rapporter de senaste åren redovisat och diskuterat de försörjningsproblem som dagens låga andel i arbete medför. 1 Vi har således inte försökt dölja denna siffra som är fullt tillgänglig i den offentliga statistiken. Vi precis som alla andra som uppmärksammat denna 1 Se bland annat LO om LU och Vem ansvarar för arbetslösheten? 2
3 siffra, däribland Bosse Ringholm under sin tid som finansminister, är oroande över hur Sverige ska kunna hantera den kommande demografiska förändringen. Figur 1 - I arbete graden för åldrarna 20 till 64 år, procent av befolkningen Källa: AKU samt egna beräkningar. Andelen i arbete ökade under högkonjunkturen 2000 men sedan dess har andelen fallit tillbaka. Under samma period som den nya stabiliseringspolitiska regimen införts har således inte andelen personer i arbete ökat. Detta kan tillskrivas den stabiliseringspolitiska regimen och/eller strukturproblemen på arbetsmarknaden. Jag hävdar att tillräckligt stor del av orsaken måste tillskrivas brist på efterfrågan. Den totala möjliga arbetade tiden i Sverige skulle arbetas om arbetskraftens ungefär 5,5 miljoner vuxna kunde arbeta ca timmar om året, vilket adderar till drygt 10 miljarder timmar. Men i praktiken är det faktiska antalet arbetade timmar bara drygt 6 miljarder, vilket innebär att drygt 4 miljoner personer som arbetar ca timmar om året. Mellanskillnaden beror på undersysselsättning, kort arbetstid, deltidsarbete, arbetslöshet, tidig pensionsavgång och olika former av frånvaro. (Läsaren bör veta att ovanstående är ett grovt räkneexempel för att visa att det finns en potential att öka antalet arbetade timmar.) Välfärdstaten är inte uthållig om inte andelen arbetade timmar stiger med 5 procentenheter. Det är inte rimligt med så gamla studenter och så unga pensionärer som finns i Sverige idag. Studenterna måste som genomsnitt bli yngre och pensionärerna äldre. Det är vidare orimligt att så många förtidspensioneras och inte minst att så många unga pensioneras. Det är ett misslyckande för den ekonomiska politiken och dess institutioner att arbetslösheten ligger kvar på så hög nivå och inte minst att antalet jobb inte har ökat på drygt fyra år. Den officiella statistiken är tillräckligt alarmerande - den behöver inte skruvas. 3
4 Vad skulle krävas för en arbetslöshet på 25 procent På ledarsidorna anges ofta arbetslösheten till procent. Som regel bevisas detta genom att hänvisa till att vissa LO-anställdas uttalanden. Moderaterna skickar ut underlagsmaterial där de radar upp olika "arbetslöshetsmått" och i uppräkningen inkluderar de som inte arbetar. För att kunna hävda att 25 procent av befolkningen är arbetslös krävs omfattande omdefinitioner jämfört med idag. För att nå 20 till 25 procentens arbetslöshet krävs att alla som idag är studerande, sjukskrivna och förtidspensionerade istället räknas som arbetslösa. Menar den som påstår att arbetslösheten är så hög att det inte finns några studerande, sjuka eller förtidspensionerade som är vad de utger sig för att vara? Detta är inte LO:s uppfattning och inte någon statistikmyndighet i världen använder detta sätt att räkna. Några individer i befolkningen måste väl ha cancer, influensa eller vara skadade i olyckor utan att klassificeras som arbetslösa! Långtidssjukskrivna är knutna till en arbetsplats och beskrivs som sysselsatta. Skall man se dem som arbetslösa? De söker inte arbete och kan inte arbeta till normalt produktionstempo och få arbetsgivare skulle anställ dem. De kan ta få arbeten och efterfrågas inte heller. Finns det någon poäng med ett arbetslöshetsbegrepp som inkluderar i stort sett alla som inte arbetar? Enligt en rigid ekonomisk syn så är individer sysselsatta bara om de har ett arbete på en privatfinansierad marknad utan subventioner. Det är en äkta marknad där relativt fri prisbildning bestämmer vilken arbetskraft som anställs till rådande pris. Med denna definition så skulle de som är anställda i Samhall eller med lönebidrag kunna beskrivs som ej sysselsatta och klumpas ihop med de arbetslösa. Men med denna metod så är det svårt att inte också omdefiniera andra grupper som har hög subventionsnivå och vars yrke inte skulle utförs till ett marknadspris. I denna grupp ingår många kulturanställda såsom hela Dramatens och Operans personal. Det finns även långt större yrkesgrupper som i rigid mening inte skulle få utföra sitt arbete utan statliga subventioner. Det gäller t.ex. många tjänster på de svenska universiteten. Men få beskriver dessa som lågproduktiva och framför allt inte som arbetslösa. Figur 2 visar att andelen utanför arbetskraften har ökat kraftigt sedan början av talet. Den har stigit från 15 till 23 procent. Det som hänt är att: fler studerar, en omläggning av den ekonomiska politiken samt fler är förtidspensionerade. En mycket stor del av ökningen av förtidspensioneringen i förhållande till 1990 beror på att den stora gruppen fyrtiotalisterna blivit äldre, fler var i den äldsta åldergruppen på arbetsmarkanden 2003 jämfört med Mellan 1993 och 2001 har antalet svenskar som var födda utomlands ökat med personer. Det är naturligt att alla nyanlända invandrare inte kan finna ett jobb direkt. 4
5 Figur 2 - Utanför arbetskraften för åldrarna 20 till 64 år, procent av befolkningen Källa: AKU samt egna beräkningar. Högskoleutbildningen har ökat mycket kraftig med ambitionen att 50 procent av en årskull skall börja högskolan innan de är 25 år. Man kan ställa sig frågan om många som studerar mer än 4 år inte egentligen borde arbeta och en del av dem som studerar söker också arbete. Rimligtvis så studerar man längre när arbetslösheten är hög och jobben är få. Men är de högskolestuderande som själva anger att de inte vill arbeta i själva verket är arbetslösa? Nej knappast, det skulle vara konstigt att kalla studerande som är mitt i sin utbildning för arbetslösa. Varje siffra som används i debatten är meningsfull eller relevant bara om den är knuten till en specifik frågeställning, om siffran används på samma sätt i andra länder och används på samma sätt över tiden. Begreppen måste vara precisa för att en precis diskussion skall kunna föras om orsakerna till problemen och för att politikrekommendationerna skall vara rimligt kopplade till problemen. Stora kommunikationsproblem uppstår när man adderar olika tal som återspeglar olika förhållanden. Att inkludera människor i sysselsättning är inte att gömma undan dem i statistiken. Varje person som går från att stå utanför arbetskraften till att anmäla sig på arbetsförmedlingen är ett steg framåt även om det leder till att den öppna arbetslösheten stiger. I ett modernt välfärdssamhälle är en stor del av befolkningen år i utbildning, vidare anser vi att jämställdhet innebär att båda föräldrarna skall vara i arbetskraften och därför ibland vara barnlediga. Vidare att de som huvudsakligen är sjuka inte skall behöva arbeta. Allt detta är en önskad ordning. Och när man slår ihop alla frånvarande till arbetslösa så är det i grunden ett angrepp på att man skall ha rätt till sjukledighet eller barnledighet. 5
6 Arbetslösheten på 1930-talet och idag Har Sverige en massarbetslöshet på 1930-tals nivå? Figur 3 visar att den öppna arbetslösheten nu är drygt 5 procent men var 20 till 25 procent under 1930-talet. Dvs. andelen personer som var arbetssökande av de sysselsatta (medlemmarna i A-kassan) har varierat mellan 5 och 25 procent den senaste 80 åren. Figur 3 Arbetslöshet i Sverige Källa: SCB talets Sverige var ett jord- och skogsbrukarsamhälle där en stor del av befolkningen levde utanför marknadsekonomin i bemärkelsen att de inte utförde lönearbete. De som var lågproduktiva kunde då försörjas inom en jordbrukarfamilj. Kvinnors sysselsättning i lönearbete var låg och det fanns ingen allmän sjukförsäkring. Sedan 1930-talet har förhållandena förändrats. Lönearbetet har kommit att dominera också bland kvinnor och välfärdstaten har byggts ut. Staten utgör försäkringsenhet i stället för familjen. En mycket större andel av befolkningen är i utbildningssystemet. De som tidigare var hemmadöttrar i jordbruket kan idag arbeta i äldreomsorgen men kan också senare i livet vara långtidssjukskrivna. De handikappade finns idag på Samhall i lönebidrag eller är förtidspensionerade. Vilka var deras livsvillkor på 1930-talet? Bara för att jämlikhetstanken fått mer genomslag, det sociala skyddsnätet är starkare och samhället är mer humant så innebär inte det att arbetslösheten är högre. Välfärdstatens utbyggnad och jämställdhet innebär att människor innesluts och lyfts upp till en anständig ekonomisk nivå genom trygghetssystem som frigör individen från familjen. Detta är inte samma sak som arbetslöshet. Sverige och omvärlden Om man tror att arbetslösheten ligger kring procent och därigenom inte litar på den statistik som SCB tar fram och som används av EU, OECD och IMF m.fl., hur ska man 6
7 då kunna jämföra Sverige med andra länder? Vår uppfattning är att Sverige fortfarande lyckas bra med sysselsättning och arbetslöshet om man jämför med andra länder! Den standardiserade arbetslösheten var 6,3 procent i Sverige år 2004 mot 8,1 procent i EU-15. Sysselsättningen är dessutom väsentligt högre i Sverige än i EU-15. Arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen år var väsentligt högre i Sverige 2003, 79 procent mot 70 procent i EU-15. Motsvarande siffra för liberala ekonomier med svagare arbetsmarknadslagstiftning var 77 procent i Storbritannien och 76 procent i USA. Sverige har som visas i tabellen nedan en internationellt sett hög sysselsättningsgrad bland dem med relativt kort utbildning. Tabell 2 - Sysselsättning, arbetskraftsdeltagande och arbetslösa, utbildningsnivå 2002, år Båda könen Kvinnor Lägre än Gymn. Eftergymnasiasial Lägre än Gymn. Eftergymna- Sverige Arbetslöshet 5,8 3,0 6,3 2,5 Arbetskraft 72,3 89,2 65,1 88,1 Sysselsättning 68,2 86,5 61,0 85,8 Storbritannien Arbetslöshet 8,5 2,4 6,4 2,0 Arbetskraft 57,8 90,0 50,7 87,3 Sysselsättning 52,9 87,8 47,5 85,6 USA Arbetslöshet 10,2 3,0 10,6 2,7 Arbetskraft 63,5 85,7 50,4 80,4 Sysselsättning 57,0 83,2 45,0 78,2 EU Arbetslöshet 9,8 4,4 12,0 5,0 Arbetskraft 61,1 88,2 46,6 84,6 Sysselsättning 55,1 84,3 41,0 80,4 Källa: OECD (2004). Hårdare liberala regimer, t.ex. USA och Storbritannien, som förväntas ge människor starkare drivkrafter lyckas inte bättre än Sverige. Den jämförelsevis starkare tryggheten innebär att fler kortutbildade, särskilt bland kvinnorna, finns på arbetsmarknaden. Stödet är således svagt för tesen att mjuka villkor gör löntagarna arbetsovilliga. En invändning är att statistiken för sysselsättningen inkluderar de som är sjuka. Sveriges högre sysselsättningsgrad skulle alltså kunna bero på att fler är sjukskrivna i Sverige. Men det är svårt att jämföra mellan länderna eftersom det inte finns bra statistik över hur många som är sjukskrivna i de olika länderna En teknik för att försöka fånga in sanningen är att utgå ifrån det extrema antagandet att inte några av de sysselsatta i övriga EU-länder är sjuka, har semester eller är frånvarande 7
8 av andra skäl. Sysselsättningsgraden i Sverige i åldrarna 16 till 64 år var 2003 ca 73 procent men endast cirka 62 procent är i arbete, alltså 11 procentenheters skillnad. Om man jämför med EU (EU-15) så skulle denna extrema jämförelse ge resultatet att ungefär lika många personer är sysselsatta i Sverige som i EU, där sysselsättningsgraden för åldrarna 16 till 64 år 2003 var 63 procent. Självfallet måste sysselsatta i andra EU-länder också vara sjuka, ha semester eller vara frånvarande av andra skäl. Bara om man antar att så inte är fallet kan man hävda att sysselsättningen i Sverige är lägre än EU-genomsnittet. Ju högre sysselsättningsgrad ett land har desto fler äldre med hög sjukrisk finns det i arbetslivet och desto fler kommer att vara sjuka. Det är mycket svårt att få en hög sysselsättningsgrad bland äldre utan att få ökad sjukfrånvaro som konsekvens. Men med en hög sysselsättningsgrad blir nettoeffekten en hög produktion och goda offentliga finanserna. I Sverige hade åldersgruppen 55 till 64 år 2003 en sysselsättningsgrad på 66,8 procent. Men frånvaro av olika skäl innebar att det var 57,2 procent i åldersgruppen som var på jobbet. I USA som hade en sysselsättningsgrad på 54,5 procent detta år skulle 95,3 procent av de sysselsatta i åldersgruppen behöva vara i arbete för att få samma effektiva närvaroandel. Motsvarande siffra för Storbritannien är 120,1 procent och för EU ,9 procent. Tabell 3 - Sysselsättningsgrad år, år 2003 Arbetslöshet Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad Sverige 3,9 69,5 66,8 Storbritannien 2,0 47,3 46,4 USA 3,7 56,6 54,5 EU-15 5,6 33,7 31,8 Källa: OECD (2004). Samspelet mellan försäkringssystemen Det finns för en ekonom, i en rigid mening, inte en knivskarp indelning mellan sjuklighet och arbetslöshet. Man kan krasst se det som att det är personer som har lägre produktionsförmåga och inte sysselsätts till given lönenivå. Total avsaknad av arbetsförmåga finns troligtvis hos väldigt få individer. Avskaffades alla försäkringar så skulle självfallet många av dem som idag inte arbetar tvingas arbeta i någon form. De kanske skulle få arbete till mycket låg lön och till mycket låg produktivitet. Men glöm inte att i fattiga länder utan försäkringssystem saknar en stor del av arbetskraften ett lönearbete. Ekonomen Paul Krugman har beskrivit att i USA under 1800-talets senare del så låg arbetslösheten länge kring 15 procent. Ekonomer säger att utbudet skapar sin egen efterfrågan. Man menar då att om en ny produkt kommer ut på marknaden så efterfrågas den. Det gäller även om befolkningen i arbetsför ålder ökar. Men det är också tvärtom så att efterfrågan skapar ett ökat utbud av arbetskraft. I tider av hög efterfrågan på arbetskraft så söker sig fler till arbetsmarknaden 8
9 och blir arbetssökande. Det leder dessutom till att de som redan har ett arbete ökar sin arbetstid och medelarbetstiden stiger. Slutsatsen är det skulle gå att flytta åtskilliga tiotusen från gruppen utanför arbetskraften till sysselsatta med högre efterfrågan. Det är sannolikt så att det finns inslag i förtidspensioneringen som är relaterad till arbetslösheten. Det finns en stark överströmning mellan arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Det kan ses som att människor trillar mellan stolarna. Men en individ kan vara tillräckligt frisk för ett arbete och inte för ett annat. Äldre med kort utbildning i arbetskraften med långt arbetsliv har ofta nedsatt produktionsförmåga. Skall man se det som att de svenska välfärdssystemen är ovanligt välvilligt inställda till frivillig ledighet? Såvitt jag ser det så finns det ännu inte tillräckligt trovärdiga förklaringar till den ökade sjukligheten. Arbetslivet efterfrågar idag inte så många äldre med kort utbildning och nedsatt produktionsförmåga. Leder det till att de skall beskrivs som arbetslösa och att vi skall revidera arbetslöshetsmåttet? Fram till 1991 fick i praktiken alla som var äldre än 58,3 år och blev arbetslösa om de själva önskade gå i pension via förtidspensionssystemet. DN: s ledarsida skriver den 22 maj att Bilden av hur en stor grupp människor flyttar från kolumnen arbetslösa till kolumnen förtidspensionärer har varit känd länge. Om det vore så att den svenska välfärdsmodellen gömde undan de äldre så skulle vi inte ha en internationellt sett hög sysselsättningsgrad och en stigande sådan. Den svenska modellen synliggör problem istället för att sopa dem under mattan. I EU som genomsnitt så är i åldern år omkring en tredjedel sysselsatta. I Sverige är det två tredjedelar. Vår höga närvaro på arbetsmarknaden innebär att det finns en högre frånvaro i arbetslivet. Sjukligheten är så att säga framgångens baksida. I andra länder hade denna grupp inte alls räknats alls. De äldre har en högre närvaro på arbetsplatsen än i nästan något annat land. Vad kan göras? När den moderna välfärdspolitiken utformades insåg dess skapare risken med många personer som hade kontant ersättning utan motkrav eller behovsprövade stöd. En självklar iakttagelse att den svenska modellen utsätts för stora påfrestningar när så många i åldern år inte arbetar. År 2003 var 12 procent sjuka längre tid än 6 månader eller förtidspensionerade samtidigt som nära 8 procent var arbetslösa. En så stor andel som inte har sysselsättning men är i aktiv ålder skapar starka spänningar i samhället och belastar statsfinanserna. Det enkla rådet är att politiken måste innehålla mer av krav på och möjligheter till aktivitet. Det behövs för att förhindra utanförskap, hindra förlorad arbetsförmåga, ge möjlighet till mer kunskaper men inte minst för att skapa legitimitet för utgifterna hos dem som arbetar. 9
10 BNP växer under med omkring 3 procent per år, vilket historiskt sett är en god tillväxt. Det skulle normalt sett innebära att sysselsättningen ökade med över 1 procent vid en produktivitetsökning på 2 procent eller med arbetstillfällen per år. Det är därför ett nytt mönster vi nu ser, detta kan ha orsakats av en produktivitetschock och bristande efterfrågan. Figur 4 Arbetade timmar och antal sysselsatta tals timmar Tim, NR, sa Sys, AKU, sa 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 2005K personer Källa: SCB. 10
Vem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2017 Innehåll Analys... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013
2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor
Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4
9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 augusti 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli 2013 12 491 (7,3 %) 5 801 kvinnor (7,2 %) 6
Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna
Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad
Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016 Fler utrikesfödda får arbete Antalet personer som fått arbete har varit en svagt
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, maj 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län april 2014 7 658 (10,5 %) 3 373 kvinnor (9,8 %) 4 285 män (11,1 %) 2 105
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Arbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 september 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län augusti 2014 60 374 (10,1 %) 26 994 kvinnor (9,3 %) 33 380 män (10,8 %) 13
Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, april 2016 Fler fick arbete Antalet personer som fått arbete har varit en sjunkande trend
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04
Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning
Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24
Arbetsmarknadsläget i Gotlands län december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström, Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län december 2015 Fått arbete I december fick cirka 185 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)
Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?
Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer? LOs seminarium i Almedalen 3 juli 2006 Del 2 Aktiv arbetsmarknadspolitik för unga Lena Westerlund LO-ekonom Ungdomar deltidsmönster etableras tidigt Kvinnor
9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor
Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.
Arbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av oktober 2013
2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av oktober 2013 Trots att antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Stockholms län minskade under oktober jämfört med föregående
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av november månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län november 2013 8 405 (9,0 %) 3 814 kvinnor (8,7 %) 4 591 män (9,2
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013
11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor
Arbetsmarknadsläget i Gotlands län februari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström, Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län februari 2016 Fått arbete I februari fick nästan 200 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 Fått arbete I juli fick 875 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete. I juli
Utrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av augusti månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 september 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län augusti 2013 8 836 (9,4 %) 3 953 kvinnor (9,0 %) 4 883 män (9,8
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2017 Oförändrat antal personer som lämnar arbetslöshet för arbete Antalet personer som
Föräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2014 8 199 (7,3 %) 3 672 kvinnor (6,9 %) 4 527 män (7,7 %)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av september 2013
2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av september 2013 Under september månad låg antalet nyinskrivna arbetslösa i Stockholms län på ungefär samma nivå som samma
Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 8 november 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2013 10 217 (6, 7%) 4 748 kvinnor
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013
18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av januari 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län januari 2012 10 533 (7,0%) 5 231 män (6,8%)
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under
I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av november 2013
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-12-18 Arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av november 2013 Under november månad fortsatte antalet nyinskrivna hos Arbetsförmedlingen
I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att
Andreas Mångs, Halmstad, 15. maj Analysavdelningen. arbetsförmedlingar. 483 personer män
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 maj 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 930 (6,66 %) 4 627 kvinnor (6,3
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013
2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av oktober månad 2013 oktober
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 8 november 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län oktober 2013 9 281 (8,2 %) 4 299 kvinnor (8,0 %) 4 982 män (8,3 %) 2
Arbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015 Färre har fått arbete I januari fick 194 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2013 12 750 (7,4%) 5 850 kvinnor (7,2%) 6 900 män (7,6%) 3 450 unga 18-24 år (15,1%)
(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865
Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 april 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län mars 2014 9 130 (8,1 %) 4 014 kvinnor (7,5 %) 5 116 män (8,6 %) 2 404
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län juli 2014 7 674 (6,9 %) 3 325 kvinnor (6,3 %) 4 349 män (7,4 %)
Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösaa i Västra Götalands län januari 2014: 65 906 (8,2%) 36 976
Arbetsmarknadsstatistik
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016 Fått arbete I december fick 842 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur
Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 111 september 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, augusti 2013 9 995 (6,66 %) 4 749 kvinnor
Arbetsmarknadsläget i Gotlands län augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län augusti 2015 Fått arbete I augusti fick knappt 140 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
De senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2013 9 042 (8,0 %) 4 183 kvinnor (7,8 %) 4 859 män (8,1 %)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013
2013-05-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013 Ökning av omsättning till arbete i april Under april påbörjade drygt 1 900 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Indikatorer Antal personer
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-01-14 Under december 2013 var antalet nyinskrivna och sökande som fick arbete i stort sett samma som i december 2012. De nyanmälda platserna var
Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg
Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad
Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län september 2013 8 631 (9,2 %) 3 928 kvinnor (8,9 %) 4 703 män (9,4
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län juli 2012 8 530 (7,6%) 3 750 kvinnor (7,0%) 4 780 män (9,1%) 2 360 unga
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2013 9 159 (8,1 %) 4 294 kvinnor (8,0 %) 4 865 män (8,2 %)
Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 Färre fick arbete i juli Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av januari månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 8 februari 2013 Mattias Andersson Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län januari 2013 9004 (9,5 %) 3909 kvinnor (8,9 %)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen