Syfte Design, metod, urval Resultat Artiklarnas Bedömning. intervjuer. Kvinnor. diagnosen. bröstcancer.

Relevanta dokument
Bröstcancerdrabbade kvinnors behov av stöd samt upplevelser i samband med sjukdom utifrån begreppen coping och fatigue

Artikelöversikt Bilaga 1

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Äldre kvinnor och bröstcancer

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Sökhistoria Bilaga 1

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Bilaga 3. Tabell 3. Artikelöversikt.

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Bilaga 1. Artikelmatris

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Bröstcancer. Kvinnors upplevelser och behov av stöd efter radikal mastektomi. En systematisk litteraturstudie

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

BRÖSTCANCER HOS KVINNOR

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Livskvalitet efter mastektomi

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Pågående forskning om matstrupscancer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Artikelmatris Bilaga 1

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

TILL DIG MED HUDMELANOM

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Psykosociala behov och åtgärder

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Fysisk träning under adjuvant behandling

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Women's experience of quality of life after breast cancer surgery.

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi I. 7,5 poäng

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Stressade studenter och extraarbete

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Informationens betydelse för kvinnor med bröstcancer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Vilka ska vi inte operera?

Kvinnors upplevelser av cervixcancer samt sjukvårdens bemötande

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

"Leva med cancer" Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av att hantera sin situation- en litteraturstudie

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Tabell 2. Artikelöversikt Publikationsår Land 2006 Holland. Författare Titel Syfte Metod Urval Self-esteem, social

Registerbaserade PROM-studier

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Bröstcancer. Sjuksköterskans stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Hälsa historiskt perspektiv

Transkript:

Ref 15 Författare Rustöen T, Wiklund I, Hanestad BR, Moum T 16 Fridfinnsdottir BE 17 Lindop E & Cannon Titel, utgivningsår Nursing intervention to increase hope and quality of life in newly diagnosed cancer patients Norge, 1998 Icelandic women`s identifications of stressors and social support during the diagnostic phase of breast cancer Island, 1997 Evaluating the self-assessed support needs of women with UK, 2001 Syfte Design, metod, urval Resultat Artiklarnas Bedömning Att analysera Experimentell studie Resultatet visade effekten av ett Studien utgjordes av att vårdprogram, för att intervjuer Kvinnor vårdprogrammet öka hoppet hos som nyligen fått var mycket cancerpatienter och diagnosen användbart studera om metoden även inverkade på att (n= 131) öka livskvaliteten Ålder 26-78 år Att studera och beskriva olika stressorer som kvinnor med bröstcancer upplever under tiden då diagnosen fastställdes Vilka olika stöd som var tillgängliga samt vem/vilka som gav stödet Att identifiera vilka olika stödmetoder som kvinnor med bröstcancer ansåg sig behöva Även att fastställa om dessa behov kunde bli en grund för att utveckla en skala Kvalitativ studie Data insamlad i form av semistrukturerade intervjuer Kvinnor som drabbats av (n=12) i åldern 39-58 år Kvalitativ studie Semi-strukturerade intervjufrågor Bröstcancer-drabbade Kvinnor (n=12) Ålder 26-58 år Kvinnorna i studien beskrev olika former av stöd som de önskade att få i samband med Deltagarna hade stort behov av stöd, det skilde mycket mellan de som var gifta/sambo mot ensamstående Yngre kvinnor var i större behov av stöd än äldre

18 Ivarsson UC Tillfredställelse med vård och livskvalitet hos kvinnor som nyligen opererats för Sverige, 2001 19 Boman L, Andersson JU, Björvell H Needs as expressed by women after surgery in the setting of a short hospital stay Sverige, 1997 Att beskriva kvinnors tillfredställelse med vård och livskvalitet efter att de nyligen genomgått bröstcancer operation Att beskriva en grupp kvinnors behov efter bröstcancer kirurgi Frågeformulär som skickats hem till deltagarna Kvinnor som nyligen opererats för (n=41) Frågeformulär Kvinnor som drabbats av (n=113) Kvinnorna var mest nöjda med personalens medmänsklighet Yngre kvinnor uppvisade markant lägre livskvalitet än äldre Olika kategorier av behov som kvinnorna ansåg sig behöva kunde påvisas Bröstsköterskans betydelse för att skapa trygghet var betydande 20 Boman L, Björvell H, Langius A, Cedermark B Two models of care as evaluated by a group of women operated on for with regard to their perceived well- being Sverige, 1999 Att utvärdera två olika modeller för omvårdnad av bröstcancerpatienter beträffande patienternas välbefinnande Frågeformulär Skala för att mäta känsla av sammanhang användes Kvinnor som drabbats av bröstcancer samt genomgått kirurgisk behandling (n=144) De kvinnor som hade högre grad av KASAM hade högre emotionell status och högre medvetenhet om sitt psykosociala välbefinnande

21 Suominen T, Laippala P Breast cancer patients the support given by nurses Finland, 1993 Att studera och analysera stöd som sjuksköterskor ansåg sig ge till kvinnor med Före efter och under sjukhusvistelsen Frågeformulär Specialiserade sjuksköterskor inom radiologi (n=125) Ett stort antal sjuksköterskor ansåg att patienterna fick för lite information inför sjukhusvistelse och behandling 22 Suominen T, Leino-Kilpi H, Laippala P Nurses role in informing patients: a comparison between patients and nurses opinions Finland, 1994 Undersöka hur bröstcancerpatienter och sjuksköterskor bedömde den information som gavs till patienten inför, under och efter sjukhusvistelsen Enkät Bröstcancerdrabbade kvinnor (n= 109) Sjuksköterskor (n=125) Sjuksköterskor och patienter hade olika uppfattningar om den information som gavs inför, under och efter behandling 23 Fogel J, Albert SM, Schnabel F, Ditkoff BA, Neugut AI Use of the Internet by Women with Breast Cancer USA, 2002 Att undersöka förekomst samt vilka av de kvinnorna som Kvantitativ studie Frågeformulär Bröstcancerdrabbade kvinnor Ett stort antal patienter använde Internet som informationskälla De som hade högre inkomst,

24 Carlsson M Cancer patients seeking information from sources outside the health care system Sverige, 2000 25 Luker KA, Beaver K, Leinster SJ, Owens RG Meaning of illness for women with UK, 1996 använde Internet för att tillgodose sitt behov av medicinsk information Att undersöka i vilken utsträckning patienter söker information från källor utanför Hälsooch sjukvården Att undersöka vilka copingstrategier kvinnor använder Samt hur dessa kvinnor tar emot hjälp för kunna tillfriskna fysiskt och psykiskt (n=188) Kvantitativ studie, frågeformulär Vuxna cancerpatienter (n=142) Kvalitativ studie Intervju frågor vid diagnos beskedet samt 21 månader efter Kvinnor som drabbats av (n=105) utbildning och var vita använde Internet oftare Patienterna sökte aktivt information om cancer på Internet men endast till en begränsad del Psykologiska faktorer påverkade tillfrisknandet, uppkomsten samt överlevnaden i Att sätta ord på sjukdomen påverkade kvinnorna positivt Godkänd

26 Reynolds P et al Use of Coping Strategies and Breast Cancer Survival: Results from the Black/White Cancer Survival Study USA, 2000 Att utvärdera sambandet mellan copingstrategier och överlevnad i bröstcancer Färgade och vita kvinnor som drabbats av invasiv Färgade (n= 442) Vita (n=405 ) Möjlighet att få uttrycka sig emotionellt kunde förbättra chansen att överleva hos de drabbade kvinnorna 27 Bergkvist L et al 28 Wengström Y, Häggmark C, Forsberg C Sjuksköterske bemannad bröstmottagning Sverige,1994 Coping with radiation therapy: Effects of a nursing intervention on coping ability for women with Sverige, 2001 Studera patienters psykosociala reaktioner efter bröstcancer besked Att undersöka om vård utifrån Orems egenvårds teori påverkade kvinnors förmåga att lägga upp copingstrategier Frågeformulär Kvinnor som nyligen fått bröstcancerdiagnos (n=180) 28-89 år Frågeformulär Bröstcancer-drabbade kvinnor som genomgick strålbehandling med syfte att bota (n=134) Äldre kvinnor i ett senare bröstcancerstadium upplevde högre grad av ångest och oro än yngre kvinnor i ett tidigare stadium Kvinnor över 59 år hade lättare för att lägga upp copingstrategier när de gavs möjlighet till individuell vård

29 Fredette S Breast cancer survivors: concerns and coping USA, 1995 Att beskriva copingstrategier hos kvinnor Kvalitativ studie Beskrivande och semistrukturerad intervju Bröstcancerdrabbade kvinnor som varit fria från sjukdomen i fem år (n=14) När kvinnorna använde sig av fler copingstrategier samtidigt hade de lättare att klara sig emotionellt genom sjukdom och behandling 30 31 Stanton AL, Danoff-Burg S, Huggins ME Arman M, Rehnsfeldt A The first year after breast cancer diagnosis: Hope and coping strategies as predictors of adjustment USA 2002 Living with a challange to expansive and creative forces Sverige, 2002 32 Schwartz AL Daily Fatigue patterns and effect of exercise in women with Att testa hur copingförmågan förändras under sjukdomstiden Att uppnå en djupare och mer grundlig förståelse för cancerdrabbade kvinnors liv med fokus på den livsförändring de genomgått Att studera relationen mellan motion och fatigue Ny diagnostiserade kvinnor (n=70) Kvalitativ studie Intervjuer Kvinnor som drabbats av (n=4) 42-54 år Frågeformulär Kvinnor drabbade av bröstcancer som deltog i ett åtta Att ha religion som copingstrategi var det bästa sättet att ta sig genom sjukdom och behandling Att umgås med andra människor upplevdes som den mest betydelsefulla copingstrategin De som genomgått motionsprogram uppvisade markant Godkänd

33 Bower JE et al USA, 2000 Fatigue in Breast Cancer Survivors: Occurrence, Correlates, and Impact on Quality of Life USA, 2000 Att beskriva förekomsten av fatigue hos kvinnor som överlevt bröstcancer i jämförelse med friska kvinnor veckors motionsprogram (n=27) Kvinnor som överlevt (n=1957) förbättring av kroppsfunktioner samt minskad upplevelse av fatigue Fatigue förekom i högre grad bland kvinnor som varit drabbade av bröstcancer och var deprimerade, jämfört med de som inte var deprimerade 34 Mast ME Correlates of fatigue in survivors of USA, 1998 35 Jacobsen PB et al Fatigue in Women Receiving Adjuvant Chemotherapy for Breast Cancer: Characteristics, Course, and Correlates USA, 1999 Att beskriva variabler som kunde associeras till fatigue Att ta reda på om kvinnor som genomgår kemoterapi har högre grad av fatigue än friska kvinnor Att se om fatiguenivån ökade vid inledandet av behandlingen Kvalitativ studie Kvinnor som överlevt (n=109) Frågeformulär Utmattade kvinnor med eller utan förekomst av (n=54) Det visade sig att låg till medelnivå av fatigue kunde relateras till annan (samtidig) sjukdom De som var drabbade av bröstcancer och genomgått cytostatika behandling hade påfallande högre förekomst av fatigue än de som var friska

36 Graydon JE, Bubela N, Irvine D, Vincent L 37 Longman AJ, Braden CJ, Mishel MH Fatiguereducing strategies used by patients receiving treatment for cancer USA, 1995 Side-Effects burden, Psychological Adjustment, and Life Quality in Women With Breast Cancer: Pattern of Association Over Time USA, 1999 Att visa vilken strategi som ger bäst resultat för att minska fatigue hos kvinnor som står under strålbehandling eller kemoterapi Att beskriva biverkningar och effekter av bröstcancerbehandlin gen samt hur dessa påverkar välbefinnandet Kvantitativ studie, frågeformulär Kvinnor som genomgått strålbehandling (n=54) och kemoterapi (n=45) Bröstcancerdrabbade kvinnor som stod under behandling (n=53) Sömn och motion var de bästa strategierna för att minska graden av fatigue hos samtliga deltagare i studien Det visade sig att biverkningarna hade negativ effekt på hälsan och livskvaliteten 38 Berger AM Patterns of fatigue and activity and rest during adjuvant chemotherapy USA, 1998 Att beskriva relationen mellan fatigue, aktivitet och vila hos kvinnor som genomgår cellgiftsbehandling Kvinnor som drabbats av (n=72) Studien visade att nivån av fatigue gick upp och ner under behandlingstiden

39 Irvine DM, Vincent L, Graydon JE, Bubela N Fatigue in women with receiving radiation therapy Kanada, 1998 Att undersöka förekomsten av fatigue i olika behandlingsstadier av Kvinnor drabbade av bröstcancer vilka genomgår strålbehandling (n=76) Förekomst av fatigue var högst i slutet av behandlingsperioden, för att sedan avta tre till sex månader efter denna