Sammanfattande redovisning av risk- och sårbarhetsanalys 2016

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum: 2016-10-20 Handläggare: Lotta Berntzon Diarienr: SSM2016-4371 Sammanfattande redovisning av riskoch sårbarhetsanalys 2016 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) överlämnar härmed myndighetens riskoch sårbarhetsanalys 2016 i enlighet med 8 förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Till den sammanfattande redovisningen bifogas SSM:s bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters riskoch sårbarhetsanalyser (MSBFS 2016:7), samt bilaga med analyserade hotscenarier och konsekvenser. I detta ärende har ställföreträdande generaldirektören Fredrik Hassel beslutat. Utredaren Lotta Berntzon har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har också avdelningschefen Johan Friberg, enhetschefen Catarina Danestig-Sjögren, säkerhetschefen Elisabeth Öhlén samt utredarna Jonas Boson och Jonas Lindgren deltagit. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Fredrik Hassel Lotta Berntzon Bilagor: Kopia: 1. Indikatorer för bedömning av Strålsäkerhetsmyndighetens generella krisberedskap 2. Hotscenarier och konsekvenser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Solna strandväg 96 Tel:+46 8 799 40 00 Fax:+46 8 799 40 10 E-post: registrator@ssm.se Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Rapport Datum: 2016-10-20 Handläggare: Lotta Berntzon Diarienr: SSM2016-4371 Strålsäkerhetsmyndighetens riskoch sårbarhetsanalys 2016 Detta är en sammanfattande redovisning av Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) riskoch sårbarhetsanalys 2016 i enlighet med 8 förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Analysen baseras på SSM:s riskoch sårbarhetsanalys från tidigare år kompletterad med erfarenheter från övningar och händelser i omvärlden som inträffat t.o.m. september 2016. Det sammanställda resultatet från SSM:s riskoch sårbarhetsanalys redovisas enligt den disposition som föreskrivs i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters riskoch sårbarhetsanalyser (MSBFS 2016:7). Information angående arbete med riskoch sårbarhetsanalyser för situationer med höjd beredskap enligt 3 MSBFS 2016:7 ges i kapitel 2 i föreliggande redovisning. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (28) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 4 1. Beskrivning av Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde... 6 2. Arbetsprocess och metod... 8 2.1 Mål och syfte... 8 2.2 Målgrupp... 8 2.3 Sekretess... 8 2.4 Avgränsningar... 8 2.5 Arbetsprocess... 9 2.6 Metoder... 9 2.7 Material och underlag... 9 2.8 Förnyelse av analysarbetet... 10 3. Samhällsviktig verksamhet inom Strålsäkerhetsmyndighetens ansvarsområde av nationell betydelse... 11 SSM:s strålskyddsberedskap... 11 Övriga nationella resurser... 12 4. Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten.. 14 4.1 Kompetens... 14 4.2 Strålningsmätningar... 14 4.3 Beredskapsplanering... 14 5. Identifierade och analyserade hot och risker för Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde... 16 5.1 Riskidentifiering... 16 5.2 Riskanalys... 17 6. Bedömning av Strålsäkerhetsmyndighetens generella krisberedskap enligt givna indikatorer... 19 6.1 Ledning... 19 6.2 Samverkan... 19 6.3 Kommunikation... 19 6.4 Kompetens... 20 6.5 Resurser... 20 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde... 21 7.1 Kompetens... 21 7.2 Strålningsmätningar... 21 7.3 Beredskapsplanering... 22 8. Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering... 23

Sida 3 (28) 8.1 Åtgärdsstrategi... 23 8.2 Genomförda åtgärder... 23 8.3 Pågående åtgärder... 23 8.4 Planerade åtgärder... 25 9. Behov av ytterligare åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat 26 9.1 Vidareutveckling av den svenska kärnenergiberedskapen... 26 9.2 Övriga åtgärdsbehov... 26 Bilagor... 28

Sida 4 (28) Sammanfattning Risk- och sårbarhetsanalyser utgör viktiga underlag för såväl det förebyggande arbetet som för planering och dimensionering av beredskapsåtgärder. Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, minst vartannat år redovisa en sammanfattning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Årets riskoch sårbarhetsanalys baseras på ett stort antal scenarier relaterade till radiologiska nödsituationer, med fokus på konsekvensanalys för de olika händelserna. En ny process för arbetet med riskoch sårbarhetsanalys är under utveckling och planeras vara i bruk inför kommande rapportering 2018. Den samhällsviktiga verksamheten, ur ett krisberedskapsperspektiv, inom SSM:s ansvarsområde har definierats som upprätthållandet av beredskap för hantering av radiologiska och nukleära nödsituationer. Denna verksamhet innefattar beredskapsplanering och strålningsmätningar och bygger bland annat på att det finns personal med rätt kompetens tillgänglig. Förutom tillgång till personal är verksamheten även kritiskt beroende av framkomliga vägar, drivmedel, fungerande flygplatser för strålningsmätningar i fält och system för positionering av utförda mätningar (GNSS). För beredskapsplaneringen krävs elförsörjning för att lätt ta del av och nå ut med information samt fungerande kommunikationssystem (Rakel, IT, telefoni, radio). Beredskapen är dessutom beroende av en väl fungerande samverkan mellan alla inblandade aktörer (bl.a. anslutna beredskapslaboratorier, länsstyrelser, Socialstyrelsen och SMHI.). Den av de analyserade händelserna som bedöms ha allvarligast konsekvenser för samhället är en svensk kärnkraftsolycka utan fungerande haverifilter. Trots hög säkerhet vid kärnkraftverken är det av yttersta vikt att ha god beredskap för olyckor av denna karaktär med anledning av de negativa hälsorelaterade och ekonomiska konsekvenserna. Ett antal sårbarheter och brister i krisberedskapen inom SSM och myndighetens ansvarsområde har identifierats. Dessa berör bland annat en svag återväxt av kompetens inom strålskyddsområdet och en generellt låg kunskap om joniserande strålning i samhället. Beträffande mätkapaciteten skulle denna behöva stärkas ytterligare för att kunna hantera en svensk kärnkraftsolycka. Avsaknad av regelbundna strålningsmätningar i gränskontrollen kan potentiellt riskera både människors hälsa och Sveriges internationella anseende. En annan sårbarhet är att beredskapszonerna kring de kärntekniska anläggningarna idag inte är anpassade efter gällande internationella regler, vilket kan begränsa möjligheterna till skyddsåtgärder. Komplexa ansvarsförhållanden vid radiologiska nödsituationer är ytterligare en utmaning. Åtgärder sedan föregående års riskoch sårbarhetsrapportering har främst fokuserat på olika förbättringar i mätkapacitet och beredskapsplanering. För närvarande pågår en översyn av beredskapszoner, utveckling av IT- och informationssäkerhet och av SSM:s krisorganisation med fokus på bättre samverkan. Därtill pågår arbete med en publikation av svenska riktlinjer för de tidiga faserna av en radiologisk nödsituation och planer för att utveckla procedurer för att kunna ta emot internationell assistans. De behov av ytterligare åtgärder som bör tas i beaktande avser fortsatt utvecklingsarbete för att ta till vara på lärdomar efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Att avsätta ökade ekonomiska resurser för strålskyddsforskning är ytterligare ett identifierat behov.

Sida 5 (28) Förkortningar AI ENSREG ETAPP FHS FOI GNSS HPRN IAEA ICRP MSB RANET SGU SKI SOFÄ SSI SSM TiB avancerad indikering European Safety Regulators Group elektronisk överföring av anläggningsparametrar Försvarshögskolan Totalförsvarets forskningsinstitut Global Navigation Satellite System Handlingsplanen för radiologiska och nukleära händelser Internationella Atomenergiorganet International Commission on Radiological Protection Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Radiological Response and Assistance Network Sveriges Geologiska Undersökning Statens kärnkraftinspektion Samverkansområdet Farliga ämnen Statens strålskyddsinstitut Strålsäkerhetsmyndigheten Tjänsteman i beredskap

Sida 6 (28) 1. Beskrivning av Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är en förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning. SSM arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. SSM har i sitt uppdrag en rad olika roller och uppgifter, bland annat följande: normerande myndighet som tar fram regler för verksamheter som hanterar strålning, tillsynsmyndighet som kontrollerar att verksamheter med strålning följer regler och tar ansvar för strålsäkerheten, tillståndsprövande myndighet för verksamheter med strålning, miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö och riksmätplats för joniserande strålning. SSM:s uppgifter avseende beredskap regleras bl.a. av förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Av förordningen framgår att SSM inom den nationella strålskyddsberedskapen ska samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta sammanhang: ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet, upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer, svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet, svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar, och upprätthålla förmåga att inom strålskyddsområdet genomföra mätning, provtagning och analys i fält. Dessutom ska SSM vid ingripanden i en radiologisk nödsituation eller i fall då efterverkningarna av en tidigare nödsituation eller strålningsverksamhet medför bestående bestrålning, beakta de principer som anges i rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, om inte dessa frågor ankommer på någon annan myndighet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Utöver detta ska SSM internationellt informera i enlighet med Internationella Atomenergiorganets (IAEA) konventioner om assistans och tidig varning och i enlighet med EU:s krav. Övrig reglering avseende SSM:s beredskapsuppgifter återfinns i: Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap,

Sida 7 (28) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap, och

Sida 8 (28) 2. Arbetsprocess och metod 2.1 Mål och syfte I förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap föreskrivs att varje myndighet, i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, minst vartannat år ska analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Risk- och sårbarhetsanalysen ger viktig kunskap om hur vi kan förebygga, förbereda oss inför och hantera kriser. Syftet är att ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda, ge underlag för samhällsplanering, och bidra till en riskbild för hela samhället. 2.2 Målgrupp Den föreliggande redovisningen av SSM:s riskoch sårbarhetsanalys lämnas till Regeringskansliet och MSB, men vänder sig även till andra berörda myndigheter. Den fullständiga och bakomliggande riskoch sårbarhetsanalysen riktar sig främst internt. 2.3 Sekretess Redovisningens innehåll bedöms inte omfattas av sekretess. 2.4 Avgränsningar Detta är en sammanfattande redovisning av SSM:s riskoch sårbarhetsanalys som följer MSBFS 2016:7. I enlighet med dessa föreskrifter bör arbetet med riskoch sårbarhetsanalys beakta samhällsviktig verksamhet. Inom SSM:s ansvarsområde bedöms endast upprätthållandet av strålskyddsberedskap vara samhällsviktig verksamhet inom SSM:s ansvarsområde (se kap. 3). Somliga av de analyserade scenarierna bedöms dock ha konsekvenser som kan få omfattande påverkan på samhällsviktig verksamhet inom flera samhällssektorer, såsom elproduktion och livsmedelsförsörjning. I den föreliggande riskoch sårbarhetsanalysen beskrivs dessa scenarier inklusive konsekvenser analyserade utifrån ett radiologiskt perspektiv medan kvantitativa bedömningar av eventuella sekundära konsekvenser som t.ex. elbrist p.g.a. produktionsbortfall efter en kärnkraftsolycka har utelämnats. SSM har ännu inte genomfört de riskoch sårbarhetsanalyser avseende situationer med höjd beredskap som följer av 3 MSBFS 2016:7. Således är myndighetens närmare förmåga i dessa avseenden inte bedömd. I den rapport (SSM 2015-5740-3) av den 3 juni 2016, vilken lämnades till Regeringskansliet som en del i myndighetens redovisning avseende planeringsarbetet inom ramarna för det civila försvaret, behandlas vissa frågeområden som kommer att behöva tillföras kommande riskoch sårbarhetsanalyser. Vidare kommer möjligheten att leverera förmågor i enlighet med det förslag till gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (grundsyn) att närmare analyseras. Slutligen har myndigheten påbörjat ett arbete med att, baserat på den inriktning avseende hotbilder som delgivits myndigheten, utveckla scenarier för kris- och krigsfall, vilka i sin tur kommer att medföra ett behov av ytterligare analyser. Myndigheten avser återkomma med ett utvecklat underlag avseende ovanstående i kommande analyser och förmågebedömningar.

Sida 9 (28) 2.5 Arbetsprocess SSM utvecklar för närvarande ett sammanhängande och myndighetsgemensamt ramverk för riskhantering. Arbetet inkluderar även utveckling av processen för arbete med riskoch sårbarhetsanalyser. Det innebär att processen för riskoch sårbarhetsanalys kommer att förändras de kommande två åren. I detta kapitel beskrivs kortfattat nuvarande process. I kapitel 2.8 om förnyelse av analysarbete beskrivs pågående utvecklingsarbete. 2.5.1 Planering Plan för arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen tas fram i samband med verksamhetsplanering för kommande år. 2.5.2 Utförande av analys och åtgärdsaktiviteter Sårbarhetsanalys av krisberedskapen inom SSM:s ansvarsområde görs vid behov. SSM:s generella förmåga att krishantera redovisas årligen. Utifrån sårbarhetsanalys och redovisad förmåga identifieras brister i krisberedskapen inom SSM:s ansvarsområde och inom myndigheten. Förslag till åtgärder av identifierade brister ges årligen, dels vid planering av den interna verksamheten, dels i samarbete med andra aktörer, t.ex. genom samverkan gällande Handlingsplan för radiologiska och nukleära händelser (HPRN) 1. 2.5.3 Sammanställning och rapportering En sammanfattande rapport av riskoch sårbarhetsanalysen tas fram genom den rapportering som sker till MSB och Regeringskansliet. Rapporten utgår från tidigare framtagna rapporter. 2.6 Metoder Analysen baseras på tidigare års riskoch sårbarhetsanalys uppdaterat med erfarenheter från övningar och händelser i omvärlden som inträffat t.o.m. september 2016. Analysen omfattar beskrivningar av nukleära och radiologiska händelser som kan påverka samhällsviktig verksamhet samt konsekvenserna av och sårbarheter vid dessa händelser. MSB:s vägledning för riskoch sårbarhetsanalyser 2 har beaktats. SSM har för varje scenario bedömt konsekvenserna i den av MSB angivna skalan mycket begränsade, begränsade, allvarliga, mycket allvarliga samt katastrofala. 2.7 Material och underlag SSM har genomfört riskoch sårbarhetsanalyser för en mängd scenarier relaterade till nukleära 3 eller radiologiska 4 nödsituationer. Till grund för genomförda analyser ligger SSM:s, och tidigare Statens kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts (SSI), mångåriga verksamhet med riskoch konsekvensanalyser inom kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet samt analyser genomförda inom samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ). Som ytterligare stöd för att bedöma konsekvenser inom strålsäkerhetsområdet finns även en omfattande kunskapsbas från forskning och utveckling. 1 Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor HPRN, Dnr MSB2014-552 2 Vägledning för riskoch sårbarhetsanalyser, MSB245, 2011, sid 48. 3 Nukleär nödsituation: Händelse där joniserande strålning och/eller radioaktiva ämnen frigörs genom klyvning av atomkärnor (fission) eller sammansmältning (fusion) av atomkärnor och där situationen inte är under kontroll. Till nukleära händelser räknas kärnladdningsexplosioner, okontrollerad kriticitet i klyvbart material och omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnreaktorer. 4 Radiologisk nödsituation: Händelse där joniserande strålning och/eller radioaktiva ämnen okontrollerat frigörs till omgivningen genom en olycka eller antagonistisk handling och där situationen inte är under kontroll.

Sida 10 (28) 2.8 Förnyelse av analysarbetet Under 2015 och 2016 har en ny process för arbetet med riskoch sårbarhetsanalys utvecklats för implementering inför kommande års riskoch sårbarhetsanalys med redovisning 2018. Målet har varit en väldokumenterad, förankrad samt personoberoende process, som dels omfattar en tidslinje över året, dels en möjlighet att välja olika analysaspekter och tidsperioder. Övergripande innehåller processen planering, genomförande av analyser och uppföljning av åtgärdsaktiviteter, samt sammanställning och rapportering. Arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen kommer att utgå från nationella krav och riktlinjer från IAEA och omfatta vissa typer av händelser inom kärnteknisk verksamhet och verksamhet med joniserande strålning samt kärnladdningsexplosioner, uppdelade i ett antal typscenarier i enlighet med IAEA:s riktlinjer och rekommendationer. Beskrivningarna av typscenarierna kommer att vara tillgängliga för andra aktörer till hjälp för arbete med riskoch sårbarhetsanalys och beredskapsplanering.

Sida 11 (28) 3. Samhällsviktig verksamhet inom Strålsäkerhetsmyndighetens ansvarsområde av nationell betydelse MSB har i MSBFS 2016:7 definierat begreppet samhällsviktig verksamhet. Med detta menas en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort sikt leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Vidare har MSB definierat elva sektorer inom vilka samhällsviktig verksamhet bedrivs, exempelvis energiförsörjning samt hälso- och sjukvård. SSM:s ansvarsområde omfattar frågor om skydd av människors hälsa och miljön från skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Eftersom användning av joniserande och icke-joniserande strålning förekommer inom vitt skilda områden i samhället så har SSM:s ansvarsområde beröringspunkter på många samhällsviktiga verksamheter i flera av de elva sektorerna, t.ex. hälso- och sjukvård, transporter och elproduktion. Att analysera risker som kan hota upprätthållandet av dessa samhällsviktiga verksamheter faller dock på andra myndigheter. Kärnkraftverkens elproducerande verksamhet bör rimligen klassificeras som samhällsviktig på en nationell nivå. Elproduktion faller dock inte under SSM:s ansvarsområde och myndighetens riskoch sårbarhetsanalys behandlar därför inte denna aspekt. SSM ansvarar genom reglering och tillsyn för att verksamheterna bedrivs säkert utifrån ett strålskydds- och kärnsäkerhetsperspektiv. SSM:s verksamhet i dessa frågor är av en sådan natur att den inte uppfyller kriterierna ovan för att i sig klassas som samhällsviktig verksamhet. Exempelvis finns kärnteknisk verksamhet vid kärnkraftverken bland de verksamheter för vilka SSM är tillståndsgivare och tillsynsmyndighet. Ett bortfall av SSM:s tillsyn över kärnkraftverken leder inte på kort sikt till att en allvarlig kris inträffar i samhället, varför tillsynen inte är att betrakta som samhällsviktig i enlighet med MSB:s definition. Med detta synsätt på SSM:s verksamhet och verksamhet inom SSM:s ansvarsområde har endast upprätthållandet av beredskap för att hantera radiologiska och nukleära nödsituationer identifierats som samhällsviktig verksamhet av nationell betydelse. SSM:s strålskyddsberedskap SSM:s krisorganisation och tjänstemän i beredskap Vid SSM finns en tjänsteman i beredskap (TiB) 5 för frågor om strålskydd samt en tjänsteman i reaktorberedskap för frågor om kärnteknik. Dessa har beredskap dygnet runt för att kunna bedöma och hantera uppkomna situationer och har också mandat att aktivera SSM:s krisorganisation. SSM:s krisorganisation består av ca 160 medarbetare vid myndigheten. Av dessa ingår ett 30-tal personer, med nyckelpositioner i krisorganisationen, i en s.k. beredskapsgrupp med stokastisk beredskap. Beredskapsgruppen är tänkt att fungera som krisorganisationens första skift. Nationella organisationen för expertstöd SSM har tecknat avtal om beredskapslaboratorier med sju universitet/myndigheter/företag spridda över Sverige från Umeå i norr till Malmö i söder. Beredskapslaboratorierna har 5 Enligt krav i förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

Sida 12 (28) specialister och utrustning för att genomföra mätningar av joniserande strålning och radioaktiva ämnen direkt i fält eller på prover tagna till laboratorierna. Frivilliga försvarsorganisationer Genom avtal med ett antal frivilliga försvarsorganisationer har SSM en planering och organisation för att genomföra provtagning i jordbruket. Prov samlas in av frivilligorganisationerna och ligger till grund för rekommendationer om strålskyddsåtgärder inom jordbruket. SMHI SSM har avtal med SMHI om tillgång till väderprognoser och analyser. Flera gånger per dygn beräknar SMHI spridningsprognoser för haveriutsläpp från de svenska kärnkraftverken och från ett antal utländska kärnkraftverk i Sveriges närområde. SSM:s avtal med SMHI omfattar även att SMHI ska vara kontaktpunkt gentemot europeiska kommissionen och IAEA för information om inträffade radiologiska nödsituationer med potentiell påverkan på Sverige. Övriga nationella resurser Utöver den strålskyddsberedskap som organiseras av SSM, antingen inom myndigheten eller genom avtal med andra organisationer, upprätthåller flera andra aktörer beredskap för radiologiska nödsituationer. Några av dessa listas nedan. För ytterligare information hänvisas till den nationella beredskapsplanen 6. Regional kärnenergibereskap Samtliga länsstyrelser ansvarar för räddningstjänst vid händelser som kan leda till radioaktivt utsläpp från kärntekniska anläggningar, med utökade beredskapsuppgifter i län där det finns kärnkraftverk. Det finns också ett ansvar för att informera allmänheten både före, under och efter en inträffad händelse samt att hantera sanering efter en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen. I länsstyrelsernas arbete ingår bland annat att ta fram beredskapsplaner för denna typ av händelser. Försvarsmakten I Försvarsmaktens uppgifter ingår, förutom att ansvara för Sveriges militära försvar, även att stödja det civila samhället vid kriser och katastrofer. Bland annat kan Försvarsmakten på begäran från SSM ställa sitt mobila CBRN-laboratorium till förfogande 7. Försvarsmakten kan även bistå med personal och förband för strålningsmätningar och provtagning. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har avtal med ett antal medicinska experter inom det radionukleära området. Dessa bildar en medicinsk expertgrupp för radionukleära frågor och bistår Socialstyrelsen med kunskap om strålningens skadeverkan på människors hälsa. Vid en allvarlig händelse med radionukleära ämnen kan även den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå få medicinska råd av expertgruppen. Även SSM:s krisorganisation kan få stöd vid rådgivning om strålskyddsåtgärder. Nationell expertgrupp för sanering I syfte att stödja SSM:s krisorganisation med råd om sanering finns en nationell expertgrupp för sanering. Expertgruppen består av ett antal centrala myndigheter och organisationer och ansvarar för att utforma tekniskt underlag för beslut om 6 Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka (www.stralsakerhetsmyndigheten.se) 7 FM operativ stödplan vid kärnteknisk olycka, FM2014-3771:1.

Sida 13 (28) saneringsåtgärder. Efter ett utsläpp ska expertgruppen så snart som möjligt göra en gemensam översiktlig bedömning av behovet av sanering, ge förslag på vilka åtgärder som kan vidtas på kort och längre sikt samt informera om åtgärdernas effektivitet och konsekvenser. Kommuner Kommuner är geografiskt områdesansvariga för den verksamhet som olika aktörer bedriver i kommunen och ska verka för att åstadkomma inriktning och samordning. Vid radiologiska nödsituationer, förutom de som uppstår i verksamhet på en kärnteknisk anläggning, råder kommunal räddningstjänst. Kommunerna är vid sådana nödsituationer ansvariga för att informera allmänheten både före, under och efter en händelse. Vid händelser på kärntekniska anläggningar är kommunerna skyldiga att medverka i planering och genomförandet av räddningstjänsten och saneringen och delge lägesrapporter och information till länsstyrelsen. Alla kommuner i Sverige har två dosratinstrument. Mätningar genomförs var sjunde månad på de 2 4 mätpunkter som finns i varje kommun. Detta skapar en bakgrundsdatabas för att kunna identifiera små ökningar av strålningsnivån vid nedfall. Vid en olycka kan systemet aktiveras för att ge en landsomfattande bild av strålningsnivåerna. Landsting och hälso- och sjukvårdsregioner Landsting och regioner ansvarar för hälso- och sjukvården samt för sjuktransporter under såväl normala som störda förhållanden. Det innebär att de ska kunna upprätta samhällsviktig verksamhet oavsett krisens omfattning och karaktär, samt kunna tillgodose särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med en kris. Samtliga landsting och regioner har en krishanteringsplan och ständig katastrofmedicinsk beredskap. Arbetet vid kris- och katastrofberedskap utförs under särskild sjukvårdsledning (krisledning) på regional nivå med uppgift att fördela landstingets eller regionens samtliga resurser. Vid en kärnteknisk olycka ska landsting återkommande lämna lägesrapporter och information relaterat till olyckan till Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Räddningstjänst De kommunala räddningstjänsterna ansvarar för att, vid olyckor eller överhängande fara för olyckor, hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljön. Som tidigare nämnts ansvarar länsstyrelserna för räddningstjänst i samband med utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar. I övriga radiologiska nödsituationer råder kommunal räddningstjänst. Alla räddningstjänster har förmåga att utföra dosratsmätningar. Vid tre stycken kommunala räddningstjänster (Farsta, Göteborg och Malmö) finns en utökad förmåga, benämnd avancerad indikering (AI). AI kan på begäran bistå andra kommunala räddningstjänster.

Sida 14 (28) 4. Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten Kritiska beroenden definieras i MSBFS 2016:7 som: Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererade verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en kris inträffar. Strålskyddsberedskap är den samhällsviktiga verksamhet som bedrivs av SSM och finns definierad i kapitel 3. Nedan listas identifierade kritiska beroenden för denna verksamhet, främst med avseende på SSM:s förmåga. För ökad tydlighet har beroendena grupperats i kategorierna kompetens, strålningsmätningar och beredskapsplanering. 4.1 Kompetens Personaltillgång Vid en större händelse inom SSM:s ansvarsområde blir det snabbt ett stort arbetstryck på personalen, eftersom myndigheten behöver ha sin krisorganisation fullt aktiverad dygnet runt. Kraven på SSM att fortlöpande följa och analysera händelsen, ge råd om tekniskt läge och strålskyddsåtgärder, utföra strålningsmätningar och informera om händelsen nationellt och internationellt kommer att bli stora. Det kan i ett sådant läge bli svårt att få personalen att räcka till för skiftgång under en längre tid. Framförallt kan det uppstå brist på vissa nyckelkompetenser vid större händelser. Internationellt stöd Vid större händelser med allvarliga konsekvenser kan en god förmåga att ta emot och nyttja internationellt stöd vara avgörande för hanteringen av händelsen. Möjligheten att effektivt utnyttja internationellt stöd ställer dock stora krav på en utvecklad planering för detta. 4.2 Strålningsmätningar Framkomlighet och drivmedel Fältmätning som genomförs av SSM och den nationella organisationen för expertstöd är beroende av tillgång till drivmedel och att vägar är öppna och farbara. Strålningsmätningar från flygburna plattformar, exempelvis genom Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), är också beroende av fungerande flygplatser. Global Navigation Satellite System (GNSS) Vissa system för strålningsmätning som används vid radiologiska eller nukleära händelser är beroende av GNSS för positionering av utförda mätningar. Hanteringen av sådana mätningar blir svårare och avsevärt mer tidskrävande att genomföra om GNSS slutar fungera. 4.3 Beredskapsplanering Rakel-nätet De fasta mätstationerna runt kärnkraftverken och SSM:s förmåga att leda den nationella organisationen för expertstöd är till stor del beroende av ett fungerande Rakel-nät för data- och röstkommunikation. Ett bortfall i Rakel-nätet skulle leda till att mätdata inte strömmar in automatiskt från de fasta mätstationerna. Dessa

Sida 15 (28) skulle då behöva avläsas manuellt på plats, vilket skulle försena datarapporteringen väsentligt. Elförsörjning Vid ett större elbortfall uppstår svårigheter för SSM att bedriva många delar av sin verksamhet. Vid en radiologisk nödsituation krävs bland annat en fungerande ledningscentral och att informationskanaler såsom SSM:s hemsida är tillgängliga. Kommunikation och samverkan SSM:s ledningscentral är väl försörjd med redundanta och robusta kommunikationssystem inom IT, telekommunikationer och radio. Avbrott i telekommunikationerna kan dock leda till svårigheter för SSM att förmedla information, råd och anvisningar till vissa aktörer och till allmänheten, som inte har tillgång till redundanta system. Vid en radiologisk nödsituation krävs samverkan mellan SSM och en rad andra samhällsaktörer, såsom SMHI, länsstyrelserna, MSB, Polisen, m.fl., vilket förutsätter att dessa myndigheter dels finns tillgängliga, dels har redundanta system för samverkan.

Sida 16 (28) 5. Identifierade och analyserade hot och risker för Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde SSM har identifierat typscenarier där joniserande strålning eller radioaktiva ämnen på ett okontrollerat sätt kan tänkas skada människor, miljö och samhälle. Scenarierna baseras dels på erfarenheter från händelser som har inträffat, dels på bedömningar av tänkbara händelser som ännu inte inträffat, men som är tekniskt eller fysikaliskt möjliga. De beaktade typscenarierna listas och beskrivs i bilaga 2. Nedan ges en mer övergripande sammanfattning av dessa scenarier med korta konsekvensbeskrivningar. Vilka företeelser som skulle kunna ge upphov till de beaktade typscenarierna har hittills inte analyserats i detalj. Därmed ingår inte hot, enligt definitionen i MSBFS 2016:7, i detta års riskoch sårbarhetsanalys. SSM har här även avstått från att utfärda sannolikhetsbedömningar för de analyserade scenarierna, då det finns risk att utfallet skulle bli alltför osäkert (se avsnitt 5.2). Då en risk, enligt MSB, är en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen leder till, talar vi här inte om risker i MSB:s bemärkelse. SSM har istället valt att fokusera på konsekvenserna av de analyserade scenarierna, vilka anges i sammanfattad form i avsnitt 5.2. Därtill anges för varje scenario om händelsen har inträffat någon gång eller inte (se bilaga 2). I samband med den planerade förnyelsen av arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen (se avsnitt 2.8) kommer analyser innefattande även hot och risker att ingå. 5.1 Riskidentifiering Identifierade scenarier har indelats i tre huvudkategorier; händelser i kärnreaktorer, händelser med radioaktiva ämnen och händelser med kärnladdningar och kärnvapen. Varje huvudgrupp har sin speciella karaktär när det gäller förebyggande åtgärder, konsekvenser och de åtgärder och den beredskap som behövs för att lindra konsekvenserna. Varje huvudgrupp kan innehålla händelser orsakade av olyckor eller avsiktliga handlingar. Nedan ges en kort beskrivning av respektive kategori. 5.1.1 Kärnreaktorer Inom kategorin händelser i kärnreaktorer ingår nedan listade händelser. För respektive händelse har ett antal typscenarier analyserats: - reaktorolycka i Sverige, - reaktorolycka utomlands med konsekvens för Sverige, - olycka med kärnbränsle, - brottslig verksamhet relaterad till kärnenergi, - terrorangrepp mot kärnbränsle, och - terrorangrepp mot kärnkraftverk. 5.1.2 Radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen sönderfaller i den takt som bestäms av ämnets halveringstid och dess skadlighet minskar därmed med tiden. Detta är en skillnad mot klyvbara ämnen där risken finns att en klyvningsprocess ska ske. Inom kategorin radioaktiva ämnen ingår nedan listade händelser. För respektive händelse har ett antal typscenarier analyserats: - strålningsolycka i anläggningar 8, - strålningsolycka utanför anläggning, - brottslig verksamhet med strålkälla, och - terrorangrepp med strålkälla. 8 Med anläggningar menas sjukhus, industrier, forskningscentra eller kärntekniska anläggningar där starka strålkällor förekommer.

Sida 17 (28) 5.1.3 Kärnladdningar och kärnvapen Inom kategorin kärnladdningar och kärnvapen ingår nedan listade händelser. För varje händelse har ett antal typscenarier analyserats: - kärnvapenkrig (Sverige inte primärt mål), - kärnvapeninsats på avstånd från Sverige, - kärnvapenprov, - olyckor med kärnvapen, - brottslig verksamhet med kärnvapen eller klyvbart material, och - terrorangrepp med kärnladdning eller klyvbart material. 5.2 Riskanalys Allvarliga nukleära eller radiologiska händelser inträffar sällan. SSM har avstått från att försöka ange sannolikhetssiffror för de analyserade händelserna, eftersom det skulle innebära alltför osäkra uppskattningar. Även om de tekniska sannolikheterna för speciella felfunktioner kan beräknas utgående från enskilda komponenters felfrekvenser så innebär det inte att sannolikheten för en olycka eller ett angrepp kan beräknas med säkerhet. Olyckor har ofta visat sig bero på mänskliga eller organisatoriska orsaker som inte kan sannolikhetsberäknas då felorsakerna inte är kända i förväg. SSM anger i stället om ett hotscenario har inträffat i någon form eller om det är teoretiskt uttänkt. Ett sammanfattande utlåtande av konsekvenserna av hotscenarierna för de olika huvudkategorierna anges nedan. För en mer detaljerad bild av konsekvenser för scenarierna hänvisas till bilaga 2. 5.2.1 Kärnreaktorer Konsekvenserna av händelserna sträcker sig från inga eller lokalt mycket begränsade till katastrofala. Mest omfattande konsekvenser ger typscenariot härdsmälta i svenskt kärnkraftverk eller brand i använt kärnbränsle där haverifiltret 9 inte fungerar eller inte är anslutet. Konsekvenserna av scenariot omfattar dödsfall genom akuta strålskador upp till ca 5 kilometers avstånd från den drabbade anläggningen, mycket svåra konsekvenser för jordbruk och livsmedelsproduktion, ökad risk för cancer hos exponerad befolkning, mycket hög belastning på SSM, som har att hantera situationen, samt mycket omfattande ekonomiska konsekvenser och omfattande eller olösbara saneringsproblem. 5.2.2. Radioaktiva ämnen Konsekvenserna av händelserna för de flesta typscenarierna i denna kategori är lokala och begränsade men med risk för strålskador och dödsfall till följd av akuta strålskador för enstaka individer, exempelvis vid olyckor med herrelösa strålkällor från industri, sjukvård eller forskning. En s.k. radiological dispersion device (RDD) för att avsiktligt sprida ett radioaktivt ämne, t.ex. via explosion, brand eller tillsats i dricksvatten, skulle kunna användas i syfte att skada människor, miljö eller samhälle. En sådan händelse skulle kunna leda till större konsekvenser och kostnader än vad den direkta strålningseffekten berättigar. Detta med anledning av att det kan skapa stor oro i befolkningen och kräva omfattande strålningsmätningar för att kartlägga, hantera och informera om situationen. 5.2.3 Kärnladdningar och kärnvapen Konsekvenserna av händelser med kärnladdningar och kärnvapen sträcker sig från inga eller mycket begränsade, vid exempelvis underjordiska kärnvapenprov, till katastrofala konsekvenser med otaliga dödsfall vid radioaktivt nedfall över Sverige till följd av storskaligt kärnvapenkrig. 9 De svenska kärnkraftverken är försedda med utsläppsfilter som syftar till att reducera mängden radioaktiva ämnen i ett eventuellt utsläpp till omgivningen vid t.ex. en härdsmälta.

Sida 18 (28) 5.2.4 Sammanfattning av konsekvensanalyser Inom alla de tre huvudkategorierna finns hotscenarier med konsekvenser som spänner över en större del av den, enligt MSB definierade, femgradiga skalan (mycket begränsade, begränsade, allvarliga, mycket allvarliga och katastrofala). För radioaktiva ämnen ger flertalet av de analyserade scenarierna främst lokala konsekvenser och inget av scenarierna bedöms kunna ge katastrofala konsekvenser. För kategorin kärnladdningar och kärnvapen finns flera scenarier med potentiellt katastrofala konsekvenser, främst bland dem som är kopplade till krig eller terroristverksamhet. Inom kategorin kärnreaktorer finns några scenarier med mycket allvarliga till katastrofala konsekvenser. Som kärnkraftsland är det av yttersta vikt att ha beredskap för alla typer av kärnkraftsolyckor och i synnerhet för de av mest allvarlig karaktär. Av de analyserade scenarierna är en kärnkraftsolycka i Sverige med icke-fungerande eller inte anslutet haverifilter det scenario som troligen skulle ge de allvarligaste konsekvenserna inom denna kategori. Förutom risk för akuta dödsfall i närområdet och ökad risk för cancer hos övrig exponerad befolkning skulle en sådan olycka dessutom få svåra ekonomiska konsekvenser bl.a. med tanke på jordbruk, livsmedelsproduktion, infrastruktur, sanering och krav på information från omvärlden.

Sida 19 (28) 6. Bedömning av Strålsäkerhetsmyndighetens generella krisberedskap enligt givna indikatorer En bedömning av SSM:s generella krisberedskap har gjorts med hjälp av en enkät med indikatorer framtagna av MSB i bilaga till MSBFS 2016:7 och återfinns i bilaga 1. Nedan ges en summering av bedömningen där det för varje avsnitt av enkäten anges om brister identifierats (indikator inte uppfylld) eller inte (indikator uppfylld), samt allmänna kommentarer. 6.1 Ledning Allmänna kommentarer: En specifik arbetsordning finns som stöd då krisorganisationen har aktiverats. Planer och åtgärdslistor finns framtagna för krisorganisationens olika funktioner. Alla indikatorer uppfyllda utom följande fem: Fråga 2. I riskoch sårbarhetsanalysen har endast händelser med eventuella radiologiska konsekvenser inkluderats. Fråga 7. SSM har en TiB-funktion. Myndigheten har även en process för systematisk omvärldsbevakning, dock inte med primärt syfte att tidigt kunna identifiera och varna för kriser. Fråga 8. Utvecklingsarbete för olika aspekter av krisplanering vid höjd beredskap behövs (se avsnitt 2.4). Fråga 9. Utvecklingsarbete för plan vid höjd beredskap (se avsnitt 2.4) och andra typer av samhällskriser än radiologiska nödsituationer krävs. Fråga 13. Rutiner för krisorganisationen och kontinuitetsplanering för IT finns, men utveckling av övrig kontinuitetsplanering behövs (se avsnitt 2.4). 6.2 Samverkan Allmänna kommentarer: Samverkan med centrala och regionala aktörer sker regelbundet via ett flertal olika fora och fungerar relativt bra. Det finns dock ett behov av att fortsätta utveckla den externa informationssamordningen genom framtagande av rutiner och användning av t.ex. sambandssystem. Alla indikatorer är uppfyllda. 6.3 Kommunikation Allmänna kommentarer: Ett arbete pågår med att utveckla myndighetens Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS), bl.a. genom förstärkning av resurser för arbetet, införande av en enhetlig systemförvaltningsmodell, samt förbättringar och kvalitetssäkring av IT-arkitekturen. SSM är i övrigt väl försörjd med redundanta och robusta kommunikationssystem inom IT, telekommunikationer och radio. Alla indikatorer utom en är uppfyllda; Fråga 22. SSM ställer krav på informationssäkerhet när informationshantering upphandlas av en extern leverantör, men formerna för säkerhetsskyddad upphandling behöver utvecklas.

Sida 20 (28) 6.4 Kompetens Allmänna kommentarer: SSM har en väl utvecklad krisorganisation som övas och utbildas regelbundet genom uppstartsövningar, funktionsövningar och större samverkansövningar. Alla indikatorer utom två är uppfyllda; Fråga 26. Myndighetens ledning har som helhet inte övats under det gånga året, däremot har enstaka individer i ledningsgruppen övats inom ramen för krisorganisationen. Fråga 30. Angående rutiner för att ta tillvara på erfarenheter från inträffade händelser och övningar sker erfarenhetsåterföring i samverkan med andra myndigheter, dock inte systematiskt. Intern erfarenhetsåterföring utförs genom förvaltingsrutin av krisorganisationen, vilken nu är under implementering. 6.5 Resurser Allmänna kommentarer: Framtagning av kompetenskriterier och kartläggning av personal inom krisorganisationen utförs med syfte att identifiera inom vilka funktioner och i vilken omfattning brister kan uppstå. Det finns redundans i SSM:s infrastruktur för de verksamheter som kan behövas i en krissituation. SSM:s ledningscentral har en hög nivå av fysiskt skydd. Myndighetens ledningscentral, serverhall och kringliggande lokaler är väl försörjda med avbrottsfri kraft, såväl i form av central UPS som ett dieselaggregat med bränslelager för minst sju dygn. Alla indikatorer utom fyra är uppfyllda; Fråga 31. Behovsanalys av vilka personella resurser som krävs vid krishantering pågår och förväntas vara färdigställd under 2017. För höjd beredskap, se avsnitt 2.4. Resurser för materiella behov avsätts. Fråga 32. En bemanningsplan för krisorganisationen finns, men den tillgängliga kompentensen behöver kartläggas. Materiella resurser är inventerade och dokumenterade. Fråga 36. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är väl utrustade och testade, men med anmärkning på att vatten- och matförråd inte räcker för sju dagar. Fråga 37. Avseende alternativ lokalisering av krishanteringsorganisationen finns beredskap för förflyttning, men ännu ingen utpekad plats. Ytterligare behov av utbildning och övning av SSM:s personal kan även finnas om en smidig flytt ska kunna utföras.

Sida 21 (28) 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde Sårbarhet definieras i MSBFS 2016:7 som: De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system eller egendom mottagligt för skadliga effekter av en händelse. De viktigaste sårbarheterna och bristerna i krisberedskapen som identifierats i samband med arbetet med den föreliggande riskoch sårbarhetsanalysen presenteras här, utan inbördes ordning. De olika sårbarheterna är indelade i samma kategorier som används i kapitel 4. 7.1 Kompetens Kompetens återväxt En svag återväxt av kompetens inom strålskyddsområdet riskerar leda till att Sverige saknar egen kompetens inom för strålskyddet viktiga forskningsområden och därmed begränsade möjligheter att utbilda nya experter. Vissa specialistfunktioner inom bl.a. spridningsberäkningar, dosprognoser, verkans- och konsekvensbedömningar samt sanering är starkt beroende av nyckelkompetens. Saknas nyckelkompetens riskerar krishanteringsförmågan att allvarligt försämras vilket kan leda till felaktiga eller ofullständiga beslutsunderlag och oberättigade beslut. Kunskap om strålning Kunskapen om riskerna med strålning är generellt låg i samhället och skulle behöva höjas, i synnerhet hos befolkningen i närheten av kärnkraftverk. Detta är viktigt både för att undvika spontanutrymningar och för att minska människors oro vid en eventuell kärnkraftsolycka. Många personalgrupper som kan bli inblandade i hanteringen av en radiologisk nödsituation arbetar inte med sådana frågor i sin vardag och har inte utbildats och övats i tillräcklig omfattning. Hanteringen av nödsituationen riskerar därför att bli godtycklig. Exempelvis riskerar medicinskt omhändertagande av skadade att fördröjas om strålningens risker överskattas. 7.2 Strålningsmätningar Mätkapacitet Vid en kärnkraftsolycka i Sverige kommer sannolikt befintliga resurser för strålningsmätningar att upplevas som otillräckliga. De omfattande mätresurser som skulle krävas för att effektivt kontrollera såväl livsmedels- och jordbruksprodukter som exportvaror saknas i princip helt idag. Dessutom saknas adekvat planering för hur en sådan mätförmåga skulle kunna byggas upp vid en radiologisk händelse. Det finns därtill behov av att modernisera räddningstjänstens instrumentpark för strålningsmätningar. Oförmåga att inom rimlig tid få fram mätunderlag riskerar i värsta fall ha skadlig inverkan på människors hälsa, men också kunna skada förtroendet för svenska myndigheter eller, ur ett internationellt perspektiv, Sverige. Stora ekonomiska värden hotas därtill då inhemsk försäljning och export förhindras på grund av bristande kontroll. För omfattande marina utsläpp från ett svenskt kärnkraftverk är såväl planering som resurser för övervakning bristfällig.

Sida 22 (28) Gränskontroll av strålkällor Inga rutinmässiga strålningsmätningar genomförs vid Sveriges yttre gräns. Förmågan att upptäcka smuggling eller oavsiktlig införsel av radioaktivt eller klyvbart material är därför mycket bristfällig. Sverige riskerar därmed att bli inkörsport till EU avseende radioaktivt material eller kärnämne, vilket kan orsaka skador på människors hälsa och även skada Sveriges anseende internationellt. 7.3 Beredskapsplanering Beredskapszoner Nuvarande beredskapsplanering kring de kärntekniska anläggningarna är inte anpassade till gällande internationella rekommendationer. Erfarenheter från olyckan i Fukushima gällande till exempel beredskapszonernas utformning är heller inte tillvaratagna. Beredskapszonerna kring de kärntekniska anläggningarna ses nu därför över i enlighet med det regeringsuppdrag som ålades SSM i oktober 2015 10. Bristerna i förberedelser och planering begränsar möjligheterna att vidta vissa typer av skyddsåtgärder, vilket kan leda till oacceptabla stråldoser eller konsekvenser för allmänheten. Operativa strukturer Den praktiska hanteringen av en radiologisk nödsituation med omfattande omgivningskonsekvenser kräver mycket stora personalresurser för exempelvis genomförande av utrymning, strålningsmätningar, personalstrålskydd och sanering. Organisationen av de operativa strukturerna för att hantera detta är i nuläget inte tillräckligt utvecklade och övade. Komplexa ansvarsförhållanden Det råder komplexa ansvarsförhållanden vid en radiologisk nödsituation vilket skapar en otydlighet vad gäller vissa förberedande skyddsåtgärder t.ex. upphandling och utdelning av jodtabletter. Den svenska regleringen är till viss del bristfällig, särskilt vad gäller strålskydd för personal som deltar i insatser så som polis eller räddningspersonal. Plan för det civila försvaret Se avsnitt 2.4. 10 Strålsäkerhetsmyndigheten fick i oktober 2015 i uppdrag av Regeringen att genomföra en översyn av beredskapszonerna kring verksamheter med joniserande strålning, M2015/03597/Ke.

Sida 23 (28) 8. Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering Kärnkraftsolyckan i Fukushima i mars 2011 tydliggjorde flera viktiga utvecklingsområden när det gäller den svenska beredskapen mot kärnkraftsolyckor. SSM har de senaste åren tydligare fokuserat arbetet på att utveckla strålskyddsberedskapen inom detta område, vilket även är avsikten under kommande år. 8.1 Åtgärdsstrategi Med stöd av krisberedskapsanslag har en mängd målstyrda insatser genomförts under tidsperioden 2008 2016 för att stärka strålskyddsberedskapen. Dessa har inkluderat långsiktig kompetensförsörjning, ökad ledningsförmåga, förbättrad kapacitet för strålningsmätning och analys samt stöd till polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Insatserna planeras fortsätta under kommande år bl.a. avseende förstärkning av den nationella förmågan för flygburna strålningsmätningar. Den strålskyddsberedskap som har byggts upp med medel från det särskilda krisberedskapsanslaget ska befästas, vidareutvecklas och anpassas till förändringar i omvärlden. Utöver åtgärder som genomförs med stöd från krisberedskapsanslaget har SSM de senaste åren genomfört en ökad satsning på arbete med att stärka SSM:s krishanteringsförmåga inom kärnenergiberedskapen. Myndigheten har följt den nationella utvecklingen av krisberedskap och anpassat myndighetens arbetssätt och metoder till de nationella gemensamma grunderna för samverkan och ledning. Myndigheten har inom ramen för HPRN drivit och deltagit i ett flertal utvecklingsprojekt. Myndigheten avser att fortsätta med detta arbete under kommande år. 8.2 Genomförda åtgärder Ett flertal åtgärdsprojekt (se avsnitt 8.3) pågår, dock har inget projekt ännu slutförts sedan föregående rapportering av riskoch sårbarhetsanalysen. 8.3 Pågående åtgärder Nedan redovisas ett antal åtgärder och utvecklingsprojekt som SSM driver. I listan anges även vilka projekt som är knutna till HPRN. Översyn av beredskapszonerna runt svenska kärnkraftverk Detta är ett regeringsuppdrag som initierades med anledning av brister i utformningen av dagens beredskapszoner. De främsta orsakerna till bristerna är att lagstiftningen som reglerar beredskapszoner är föråldrad och delvis ofullständig, att utformningen av beredskapszonerna varken uppfyller nya krav från EU eller internationella rekommendationer från International Commission on Radiological Protection (ICRP) och IAEA samt att lärdomar från kärnkraftsolyckan 2011 i Fukushima angående beredskapszonernas utformning ännu inte tagits till vara. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet den 1 april 2017. Fasta mätstationer kring kärnkraftverken SSM har tillsammans med berörda länsstyrelser under 2013 2014 byggt upp ett nät av fasta mätstationer i de inre beredskapszonerna kring de svenska kärnkraftverken. Ytterligare utbyggnad av nätet i indikeringszonerna på större avstånd från kärnkraftverken skedde under 2015 och fortsätter även innevarande år. Driftsättning sker troligtvis under 2017. Projektet är en del av HPRN.