Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009
Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten som forskningsobjekt Har som syfte att söka, producera och förmedla kunskap om rätten Innefattar ett stort antal olika ansatser eller infallsvinklar till detta syfte, där de mest etablerade är: - Rättsfilosofi ser på rätten i ett filosofiskt perspektiv - Rättssociologi ser på rätten i ett samhällsperspektiv - Rättshistoria ser på rätten i ett historiskt perspektiv - Rättsdogmatik ser på rätten i ett gällande rätt perspektiv Kan indelas i särskilda juridiska discipliner och i rättsteori. De särskilda disciplinerna centreras kring det rättsdogmatiska perspektivet. Rättsteorin centreras kring generella rättsfrågor och är primärt ett gränsämne mellan filosofin och juridiken. Brygga mellan den mera renodlade rättsfilofiska diskussionen och rättsdogmatiken
Närmare om rättsdogmatiken Rättsdogmatik i vid mening - Sammanfaller i princip med verksamheten inom de olika särskilda juridiska disciplinerna - Kärnverksamheten består i att beskriva, tolka och systematisera gällande rätt och utgångspunkten tas i de etablerade rättskällorna, men också mera renodlade/fristående teoretiska analyser (möjligen med andra rättsliga infallsvinklar än det strikt dogmatiska perspektivet) - Kan vända sig till olika målgrupper/rättsliga aktörer (legitimeringsbörda?) Rättsdogmatik i snäv mening (s.k. traditionell rättsdogmatik) - Omfattar endast den forskningsverksamhet som är inriktad på att beskriva, tolka och systematisera gällande rätt stänger i princip för använding av filosofi - Utmärks av att ha ett rättstillämparperspektiv - Bygger på en bestämd syn på rättsvetarens legitima roll, inom ramen för en bestämd demokratiuppfattning och en viss funktionsfördelning inom rättssystemet
Något om rättsdogmatikens metodkontext Den rättsdogmatiska kärnverksamheten: S.k. rättsdogmatisk metod Utanför den traditionella rättsdogmatikens sfär saknar rättsvetenskapen vedertagna angreppssätt för undersökningar i materiell rätt - inga generella fristående metoder, dock många rättsvetenskapligt accepterade angreppssätt Rättsligt förankrad och vetenskapligt inriktad argumentation står mera allmänt i centrum för rättsdogmatiken. - Det är den mera djupgående argumentationen som skiljer rättsdogmatiken som vetenskap från rättdogmatik som rättstillämpning - Rättsdogmatikens metodkoncept bör primärt kopplas till metodologiska överväganden om argumentationens grunder och utgångspunkter - Metodfrågor bör primärt redovisas som frågor om avhandlingens argumentation och argumentationsunderlag
Något om den rättsdogmatiska argumentationens gränser Argumentationen skall vara rätts(vetenskaplig); rättsvetaren som en deltagande aktör i rätten Argumentationen skall vara (rätts)vetenskaplig; allmänna och specifika vetenskapskriterier
Vad är filosofi? I filosofien kan ikke noe tas for gitt, heller ikke hva filosofi og filosofiens gjenstand er. (Lars Fr. H. Svendsen i hva er filosofi) - Filosofi är en teoretisk meta-vetenskap (primärt), som kan karakteriseras av reflektion över olika tema, inklusive frågan vad filosofi är - Uppställandet av abstrakta och grundläggande frågor samt sökandet efter (universella) svar på dessa frågor står i centrum för filosofin (jfr. begreppen kunskap och sanning)
Övergripande områden inom filosofin: Teoretisk filosofi Metafysik (Ontologi): Frågor om de nödvändiga och grundläggande dragen hos det "varande", d v s frågor om verklighetens beskaffenhet, jfr. vad är rätt? Epistemologi (kunskapsteori): De grundläggande frågorna är vad är kunskap? och hur får vi kunskap?, jfr., hur får vi kunskap om rätten? Logik: Handlar om logiskt tänkande och argumentation och sysslar med att undersöka om argument är giltiga. Jfr., den rättsliga argumentationen Vetenskapsfilosofi: Fokuserar på grundläggande frågor om vetenskapliga metoder och teoribildningar. Vad som kvalificerar sig som vetenskap och hur man skall förstå detta fenomen? Jfr., Hur skall vi förstå rättsvetenskap? Språkfilosofi: Inriktas på att analysera och klargöra språk och begrepp. Jfr., betydelsen av rättsliga begrepp? (Filosofins historia: Studiet av grundläggande filosofiska tankar genom historien. Här undersöker filosofin vilken påverkan och vilka effekter filosofer/filosofiskt tänkande haft.)
Övergripande områden inom filosofin: Praktisk filosofi Värdeteori: Här undersöks, analyseras och tolkas värdesatsers innebörd (gott, ont, vackert, fult etc). Moralfilosofi: Undersöker frågor som vad är rätt och fel? Vad är gott och ont? Vad avgör om en handling är moraliskt riktig? Estetik: Frågor som vad är konst? vad är det som gör någonting till ett konstverk, vad är vackert? vad är fult? osv. Politisk filosofi: Frågor om hur det politiska samhället skall organiseras Religionsfilosofi: Fokuserar på religion som fenomen och på de religiösa grundfrågorna som finns Gud?, vad är Gud? varför finns ondska? Rättsfilosofi: Filosofiska frågor i rättens kontext. Vad är gällande rätt?, Vad är relationen mellan rätt och moral?, etc.
Något om den filosofiska metodkontexten Inga allmänt etablerade metoder; dock en mängd olika metoder eller metodologiska ansatser, såsom exempelvis tankeexperiment och konstruerade situationer, argumentationsteori, begreppsanalys, intuition och språkanalys En viss metodologisk skiljelinje mellan: - Analytisk filosofi som strävar efter precision och sätter stor tilltro till formella metoder som t.ex. logik och argumentationsanalys (jfr naturvetenskap) och - Kontinental filosofi som har en bredare tematisering och kontextualisering av problemställningar och som betraktar formella metooder som inadekvata eller otillräckliga
Hur kan filosofiska frågor aktualiseras i rättsdogmatiska avhandlingar? Vilka beröringspunkter som aktualiseras mellan rättsdogmatiken och filosofin beror naturligtvis till stor del på vilket syfte och vilka problemställningar som uppställs i den rättsdogmatiska avhandlingen.
Hur kan filosofiska frågor aktualiseras i rättsdogmatiska avhandlingar? Tre typfall kan uppställas: 1. Filosofin används som direkt metodologiskt instrument/perspektiv. Viktig skiljelinje mellan det direkta användandet av filosofiska teorier och det direkta användandet av filosofiska metoder 2. Filosofin används som källa för argument, som inspiration 3. Filosofin används som mera indirekt och metodologiskt hjälpmedel, hjälp till medvetandegörande av den egna positionen i och om rätten - medvetenhet om sina anspråk, utgångspunkter, sin roll och konsekvenserna av dessa. Här är kanske språkfilosofi, vetenskapsteori och argumentationsteori några av rättsdogmatikens viktigaste verktyg, i det att de kan bidra till medvetenhet om språk, språkbruk, och vetenskaplig kvalitet. Vetenskaplig autonomi?
Gränser för filosofins användning? En rättsvetenskaplig avhandling skall uppfylla rättsvetenskapens (och inte filosofins) metod- och vetenskapskriterier. Filosofin måste användas inom rättsvetenskapens gränser. Skillnaden mellan att använda filosofisk metod och filosofiskt material? En rättsvetare måste använda rättsvetenskapliga metoder. En rättsvetare kan använda filosofiskt material om detta underordnas rättvetenskapens gränser. Det rättsdogmatiska (systeminterna) aktörperspektivet: Den som skriver en rättsdogmatisk avhandling är bunden av rättens interna sammanhang och måste förhålla sig till de utgångspunkter och teorier som den rättsdogmatiska traditionen pekar ut som rådande (jfr rättsdogmatikens metodkontext). - Användandet av filosofi bör underställas rättsvetenskapliga kvalitetskriterier. Är det relevant att använda filosofi? Uppfylls krav på saklighet, djup, öppenhet med positioner och utgångspunkter osv. Ju längre bort man rör sig från det strikt rättsliga, desto större förklaringsbörda aktualiseras.
Varför filosofi i rättsdogmatiken? Kvalitetsförhöjning; Filosofiskt filtrerade rättsvetenskapliga argument är ceteris paribus bättre rättsvetenskapliga argument Rättens och rättsvetenskapens dynamiska karaktär, behov av rättsdogmatisk metareflektion Rättsvetenskapens (etiska) ansvar för rättsutvecklingen; rättssystemet legitimerar ytterst tvång gentemot individer; Vilken slags rättsliga aktörer vill vi vara?
Hur gör man? Måste man läsa Kant? Några praktiska hållpunkter Beror på problemställningar och filosofiska anspråk. Ju mera direkt användning av konkreta filosofiska teorier eller positioner, desto större ansvar att återge och förstå dessa teorier och dess filosofiska kontext I en rättsdogmatisk avhandling bör man kanske i första hand aktualisera de filosofiska frågorna och inte de filosofiska teorierna (jfr. typfall 2 och 3). Rättsvetaren måste inte förstå hela den filosofiska teorikontexten men bör ta ansvar gentemot filosofin som vetenskap Därför bör man i en rättsdogmatisk avhandling generellt vara varsam med hur man refererar de filosofiska argumenten. Det som är relevant i rättsvetenskapen är i första hand relevanta och goda rättsvetenskapliga argument. Anpassa med andra ord filosofin till rättsdogmatiken och inte tvärtom. Filosofisk inspiration snarare än dokumentation Ett steg ut från den materiella rätten och in i filosofin och sedan tillbaka igen. Undvik beroende av specifik filosofisk skola. Svaga /okontroversiella filosofiska positioner
..och hur får man tillgång till filosofiskt gångbara argument? Utgå från den egna problemställningen och fundera över om den aktualiserar mera filosofiska frågor Filosofisk litteratur: Klassiker, införingslitteratur, ämnesspecifika artiklar Rättsvetenskapliga avhandlingar med filosofisk använding Samarbete/diskussion med filosofer
Några konklusioner Den som vågar ge sig ut på lite filosofiska vandringar upptäcker fort att filosofin innehåller en stor källa av synpunkter/argument som kan aktualiseras eller överföras till en rättsvetenskaplig kontext Tröskeln för att använda filosofiska infallsvinklar som inspiration bör vara relativt låg Man måste vara mycket varsam med att göra påståenden om eller i filosofin Medvetendegörandet om den egna rättsvetenskapliga positionen och argumentationen är det viktigaste. En sådan medvetenhet är i sig själv en kvalitetssäkring av den rättsvetenskapliga argumentationen
Law faculties are full of so-called technical jurists who simply continue making legal doctrine at a low level of abstraction, isolated from any reflection, as if reflection were there main enemy Aleksander Peczenik ( Can Philosophy Help Legal Doctrine?, Ratio Juris No. 1 2004)