Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Kommunikationsministeriet verkställer regeringens trafik- och kommunikationspolitiska mål tillsammans med förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. Ministeriet och förvaltningsområdet ansvarar även för genomförandet av de ägarpolitiska målen i fråga om de statliga företag som verkar inom trafik- och kommunikationsbranschen. Förvaltningsområdets politiksektorer utgörs av förvaltning, kommunikationspolitik, trafikpolitik, ägarpolitik och forskningsverksamhet. Enligt regeringsprogrammet är syftet med trafik- och kommunikationspolitiken att förbättra medborgarnas välstånd samt näringslivets och den offentliga förvaltningens produktivitet och konkurrenskraft samt Finlands och regionernas konkurrenskraft. Inom kommunikationspolitiken sker detta genom att användningen av datateknik och informationssamhällets tjänster främjas och inom trafikpolitiken genom att kommunikationsinfrastrukturen och kommunikationstjänsterna utvecklas. Regeringen förbinder sig till en långsiktig och förutsägbar ägarpolitik i företag och affärsverk inom förvaltningsområdet. Kommunikationstjänsterna utgör en väsentlig del av utvecklingen av informationssamhället eftersom en avsevärd del av informationssamhällets tjänster produceras och konsumeras med utnyttjande av kommunikationstjänster och kommunikationsnät. För Finlands ekonomiska utveckling och konkurrenskraft är det centralt att kunna omvandla det starka kunnandet inom kommunikationsinfrastrukturen och servicen till en styrka i produktionen och det omfattande utnyttjandet av informationssamhällstjänster. Kommunikationstjänsterna är i huvudsak kommersiella tjänster som produceras av näringslivet. Med hjälp av teknologineutral styrning och lagstiftning verkar den offentliga förvaltningen i syfte att främja konkurrensen och införandet av ny teknologi, stärka verksamhetsförutsättningar för företag inom kommunikationsbranschen, förbättra det finska näringslivets konkurrenskraft och trygga utbudet av basservice samt skydda konsumeneternas rättigheter. Centralt i ministeriets och förvaltningsområdets verksamhet är skapandet av en god verksamhetsmiljö för serviceproducenterna att erbjuda och för användarna att använda informationssamhällets tjänster. Enligt målen i den nationella bredbandsstrategin skall alla medborgare före utgången av år 2005 ha tillgång till snabba och regionalt täckande telekommunikationsförbindelser till ett för användarna rimligt pris. Vid utgången av 2005 finns det en miljon bredbandsanslutningar i Finland, alla tekniker inkluderade, av vilka anslutningshastigheten för den mest allmänna anslutningen är minst 2 Mbit/s. Vidare har Finlands ställning som ett av de främsta länderna i Europa när det gäller användningen av och tillgången till snabba telekommunikationsförbindelser stabiliserats. Åtgärdsprogrammet gällande strategin genomförs ända fram till år 2007. Utgångspunkten för strategin är att näten skall innehålla bra tjänster som används i stor utsträckning. Inom televisionsverksamheten går digitaliseringen av kommunikationsnäten framåt. Statsrådet har fattat ett principbeslut om att upphöra med de analoga sändningarna den 31 augusti 2007. Före utgången av 2005 täcker det digitala telvisionsnätet hela landet och i slutet av året använder uppskattningsvis 40 % av hushållen en digital mottagare. Utifrån förslagen i en slutrapport som en parlamentarisk arbetsgrupp lämnade in i december 2004 har lagändringar beretts som syftar till att säkerställa Rundradion Ab:s finansiering och en utveckling av branschen vid en övergång i sin helhet till digital television. Lagändringarna genomförs. Med hjälp av en nationell datasäkerhetsstrategi skall Finland bli ett samhälle där medborgarna åtnjuter dataskydd. Syftet med strategin är att främja samarbetet inom dataskyddet samt den nationella konkurrenskraften och verksamhetsförutsättningarna för finländska data- och kommunikationsföretag. Genom strategin förbättras hanteringen av dataskyddsrisker, tryggas förverkligandet av de grundläggande rättigheterna och det nationella kunskapskapitalet. Målet är även att öka medvetenheten och kunnandet om dataskydd. Statsrådet uppställer i anslutning till budgetpropositionen följande mål för kommunikationsbranschen: De högklassiga kommunikationstjänsterna skall vara allmänt tillgängliga till ett rimligt pris och bjudas ut på en effektiv kommunikationsmarknad. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Medborgarna och företagen litar på informationssamhällets tjänster. Nya innovativa kommunikationstjänster skapas. Informations- och kommunikationsteknologin utnyttjas effektivt i syfte att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande mål: Av Internetförbindelserna i Finland är över 90 % bredbandsanslutningar, anslutningshastigheten för den allmännaste bredbandstjänsten är åtminstone 8 Mbit/s och Finland är före utgången av 2007 ett av de främsta länderna i världen när det gäller användningen av snabba telekommunikationsförbindelser. Finland är ett samhälle där medborgarna åtnjuter dataskydd, datasäkerhetsbranschen är konkurrenskraftig och landet håller hög nivå när det gäller kunnande i och kunskap om datasäkerhetsfrågor. Utbudet och finansieringen av Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet har tryggats och verksamhetsförutsättningarna för den kommersiella televisions- och radioverksamheten utvecklas. Inom trafikbranschen upprätthålls och utvecklas trafikförbindelserna i syfta att trygga och förbättra Finlands och regionernas konkurrenskraft. Inom branschen bör samtidigt färdsel och transport möjliggöras på ett säkert samt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Den trafikpolitik som utövas inom ministeriets förvaltningsområde verkställs förutom genom upprätthållande och utveckling av servicenivån inom trafiklederna och trafiktjänsterna också genom påverkan av andra myndigheters och intressegruppers åtgärder som är av betydelse för trafikpolitiken. De olika trafikformerna skall tillsammans bilda ett effektivt trafiksystem. Kostnaderna för farledshållningen minimeras genom vidareutveckling av upphandlings- och verksamhetsformerna. År beräknas person- och godstrafiken öka med ca 2 %. Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsbasis till följd av nationalproduktens tillväxt och i fråga om godstrafiken i synnerhet till följd av tillväxten inom de transportintensiva branscherna. Centrala förändringsfaktorer som inverkar på farledshållningens behov och trafiktjänsterna under de närmaste åren är den förändring i regionstrukturen som föranleds av flyttningsrörelsen inom befolkningen samt befolkningens stigande medelålder och förändringar av näringslivets struktur. En koncentration av befolkningen ökar efterfrågan och investeringsbehoven i tillväxtområdena. Samtidigt skall en tillräcklig nivå på trafikledstjänsterna bibehållas i de områden som förlorar befolkning. Underhållet av enskilda vägar stöds med direkta understöd och genom utvecklande av väghållningsmetoderna i fråga om dem. Strävan är att medborgarna skall tryggas tillgång till kollektivtrafiktjänster till ett rimligt pris. Globaliseringen av näringslivet framhäver betydelsen av att de internationella förbindelserna utvecklas. Den ministerarbetsgrupp för trafikinfrastruktur som tillsatts i enlighet med regeringsprogrammet blev i februari 2004 klar med sitt förslag till riktlinjerna för trafikledshållningen för regeringsperioden och på ett mera allmänt plan för hela följande tioårsperiod. Finanspolitiska ministerutskottet förordade den prioritetsordning som arbetsgruppen föreslagit i fråga om projekten. Regeringen fattade första gången beslut om inledande av projekten den 11 mars 2004 i samband med regeringens rambeslut och senare har beslut om dem fattats i samband med budgetbehandlingarna. Enligt beslut som statsrådet fattat skall till nya trafikprojekt under valperioden anvisas ett anslag om 233 miljoner euro (inkl. moms), och de anslagsbehov som under kommande valperioder föranleds av nya projekt är sammanlagt ca 1 631 miljoner euro (inkl. moms). Motsvarande summor utan mervärdesskatt är 191 miljoner euro och 1 337 miljoner euro. Besluten började genomföras i samband med första tilläggsbudgeten för 2004, i vilken ingick byggandet av motorvägsavsnittet Muurla Lojo med hjälp av livscykelmodellen (fullmakt att ingå avtal för 700 miljoner euro, byggnadskostnader ca 335 miljoner euro). I budgetpropositionen för 2005 ingick som nya projekt fördjupningen av farleden till Torneå (fullmakt att ingå avtal för 11 miljoner euro) och projektet Skogsbackavägen (fullmakt att ingå avtal för 90 miljoner euro). Under är avsikten att påbörja projekten en havsfarled till Brahestad (fullmakt att ingå avtal för 30 miljoner euro), 2:a byggnadsetappen av Tammerfors västra ringväg (fullmakt att ingå avtal för 57 miljoner euro), kommunernas gemensamma projekt Hintta Korvenkylä, Uleåborg (fullmakt att ingå avtal för 25,7 miljoner euro), Ilmala bangård (fullmakt att ingå avtal för 100 miljoner euro) och reparationsarbetena på vägen Vichtis Björneborg (fullmakt att ingå avtal för 45 miljoner euro). Följande projekt, som skall inledas 2007, är den första delen av banavsnittet Seinäjoki Uleåborg (fullmakt att ingå avtal för 90 miljoner euro), vägprojektet rv 6 Villmanstrand Imatra (fullmakt att ingå avtal Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
för 126 miljoner euro), banprojektet Lahtis Luumäki (fullmakt att ingå avtal för 150 miljoner euro), Ring I Åboleden Vallikallio (fullmakt att ingå avtal för 73 miljoner euro) och bangårdsarbetena i Mellersta Böle (fullmakt att ingå avtal för 30 miljoner euro). Dessutom fortsätter planeringen och de övriga förberedelserna av de projekt som skall genomföras under nästa valperiod. Inom trafikledshållningen tryggas i första hand den dagliga framkomligheten, trafikledernas skick samt trafiksäkerheten. De temaprojekt som ministerarbetsgruppen föreslagit fortsätter. De gäller förnyande av den föråldrade överbyggnaden på banorna samt inom vägnätet förbättrande av hamnförbindelserna, säkerheten på huvudvägarna och understödande av utvecklingen inom tillväxtområdena. De miljörisker som i Finska viken föranleds av den kontinuerliga tillväxten inom sjötrafiken och särskilt oljetransporterna minskas genom att systemen för trafikstyrning utvecklas och genom att man deltar i utvecklingen av internationella regler för sjötransporter. Trafik- och transporttjänsterna utgör kommersiell verksamhet. Staten kompletterar tjänsterna genom köp av sådana tjänster som bedöms vara nödvändiga för tillgodoseendet av trafik- och transportbehoven till den del dessa tjänster inte kan ordnas med passagerarinkomster. Kommunikationsministeriet köper eller stöder tåg-, sjö- och flygtrafiktjänster. Dessutom beviljar kommunikationsministeriet statsunderstöd till kommunerna för upprätthållandet av stadstrafiken samt för sänkning av stads-, region- och arbetsresebiljetterna. Målet är att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken samt minska miljöolägenheterna genom att kollektivtrafikens andel av i synnerhet resorna till och från arbetet utökas. Länsstyrelserna köper stomtrafik i form av basservicetrafik med buss och taxi på landsbygden och kommunerna kompletterar denna trafik genom egna köp samt ordnar transporter för skolelever och klienter inom social- och hälsovården. En arbetsgrupp som dryftat uppnåendet av regeringsprogrammets målsättningar gällande kollektivtrafiken under den återstående regeringsperioden har lagt fram sitt förslag till hur kollektivtrafikens finansiella struktur skall ändras. Arbetet fortsätter i arbetsgrupper under 2005. Med stöd till sjöfarten strävar man efter att säkerställa ett tillräckligt i Finland registrerat fartygsbestånd och därigenom tjänsternas kontinuitet i alla situationer. Förvaltningen inom luftfarten görs tydligare. Från Luftfartsverket avskiljs skötseln av betydande offentliga förvaltningsuppgifter till Luftfartsförvaltningen, det ämbetsverk som skall inrättas. Luftfartsförvaltningens verksamhet finansieras genom ett anslag. Behovet av anslaget beaktas i nivån för den nya avgiften för övervakning av luftfarten. Statsrådet uppställer i anslutning till budgetpropositionen följande mål för trafikbranschen: Fungerande transporter och trafik ombesörjs genom att den dagliga framkomligheten inom hela trafiknätet garanteras och genom att rese- och transporttiderna på de viktigaste riksomfattande huvudlederna inte ökar. Logistikkostnaderna sänks. Basservicenivån på trafiktjänsterna tryggas. Säkerheten inom vägtrafiken förbättras i enlighet med statsrådets principbeslut, som skulle förutsätta att antalet dödsfall i trafiken år är under 315. Genom åtgärder inom förvaltningsområdet bidrar man till att växthusgasutsläppen från trafiken i enlighet med den av statsrådet godkända klimatstrategin år 2010 är högst på samma nivå som år 1990. Miljöriskerna inom trafiken minskas. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande mål: Verksamhetsområdets produktivitet och totala resurshushållning förbättras. För tryggande av fungerande transporter och trafik fattas beslut om stomnätet gällande vägar och banor samt bereds, utifrån utredningar som gjorts 2005, ett förslag som gäller bannätets omfattning och gränssnittet mellan allmänna vägar och enskilda vägar. Strävan är att förhindra en ökning av de förseningar på de viktigaste huvudlederna och i de stora stadsregionerna som beror på kapacitetsbrist. Trafiksystemets kompatibilitet förbättras. tryggas basservicenivån inom trafiken genom den offentliga finansieringen av kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens andel av i synnerhet resorna till arbetsplatsen främjas genom statsunderstöd till kommunerna för att upprätthålla stadsmässig lokaltrafik samt för att subventionera stads-, region- och arbetsresebiljetter som stöder Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
regelbundet resande. Målet med utvecklingen är att trygga verksamhetsbetingelserna för kollektivtrafiken på lång sikt och skapa förutsättningar för en kontinuerlig förbättring av effektiviteten och kvaliteten i fråga om skötseln av trafiken. skall samarbetet mellan olika trafikformer och trafikledsverk utvecklas i synnerhet i fråga om regionsamarbete, utveckling av kompatibla datasystem samt planering, byggande och underhåll av trafikleder. För tryggande av den långsiktiga utvecklingen av trafikformerna skall särskild uppmärksamhet fästas vid en ökning av produktiviteten samt utveckling av forskningsverksamheten. För främjande av trafiksäkerheten inom vägtrafiken svarar man genom åtgärder inom Vägförvaltningen för 25 % av målet i statsrådets principbeslut. inom järnvägstrafiken sker inga olyckor som leder till resenärers död. i den reguljära trafiken och chartertrafiken inom handelssjöfarten och lufttrafiken sker inga dödsolyckor. skall de väder-, vattenstånds- och isprognoser som produceras av förvaltningsområdets forskningsinstitut vara av god kvalitet. För minskande av miljöolägenheter strävar man efter att minska de miljökonsekvenser som riktar sig mot atmosfären genom att i samarbete med andra aktörer bidra till utvecklingen av region- och samhällsstrukturer som ger upphov till så lite trafik som möjligt och utformningen av ett fordonsbestånd som förorsakar så lite utsläpp som möjligt. Förvaltningsområdets forskningsinstitut skall till stöd för beslutsfattandet producera och förmedla aktuell forskning om klimatet samt högklassig uppföljning av klimatets tillstånd. Uppföljningen av havets tillstånd skall vara av god kvalitet och aktuell. skall nya trafikleder byggas så att de miljöolägenheter som föranleds av trafiken på dem när det gäller jordmånen, grundvattnen och människorna minimeras. skall de värsta miljöolägenheter avlägsnas som föranleds av trafiken på de befintliga trafiklederna och underhållet av dem. Inom förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 1 722,6 miljoner euro. Förvaltningens politiska sektor föreslås få sammanlagt 20,5 miljoner euro för kommunikationsministeriets omkostnader samt för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Kommunikationsverkets anslag och understödandet av tidningspressen är anslag som stöder kommunikationspolitiken. För dessa föreslås sammanlagt 18,9 miljoner euro. För stödandet av myndighetsradionätet (VIRVE) föreslås 2,0 miljoner euro. För den trafikpolitiska sektorn föreslås sammanlagt 1 329,4 miljoner euro. Trafikpolitiken genomförs av farledsinrättningarna, Fordonsförvaltningscentralen samt de förvaltnings- och säkerhetsämbetsverk som skall inrättas inom luftfartens och järnvägstrafikens områden. Andra anslag som hör till trafikpolitiksektorn är köp av och understöd till tjänster inom kollektivtrafiken, stödande av sjöfartsnäringen, ersättningar och understöd till lufttrafiken, statsbidrag till väghållningen samt en nationell finansieringsandel för strukturfondsprojekt. För byggandet av trafikleder till Nordshjö hamn föreslås dessutom 58,7 miljoner euro. För verkställandet av ägarpolitiken används 0,5 miljoner euro. För forskningsverksamhetens politiska sektor föreslås sammanlagt 40,5 miljoner euro. Inrättningar som bedriver forskning är Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet. För förvaltningsområdets mervärdesskatteutgifter föreslås 251,1 miljoner euro. Av förvaltningsområdets avgiftsintäkter och avgifter av skattenatur är de största farledsavgiften på 76 miljoner euro som används för underhållet av havsfarleder samt banavgiften och banskatten, sammanlagt 60 miljoner euro, som används för banhållningen. I avgiftsinkomster får Kommunikationsverket 27 miljoner euro och Fordonsförvaltningscentralen 62 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Det beräknas att Trans European Transport Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 8 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram uppskattas få ca 11 miljoner euro i EU-medel från moment 26.98.61. Sammanfattning av fullmakterna inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (mn ): 2007 2008 2009 2010 Samtliga utgifter för användningen av fullmakter Förbindelser som ingåtts före 197,2 111,4 90,9 42,9 813,1 1 255,5 Förbindelser år 24,9 85,8 88,0 55,7 20,0 274,4 Fullmakter sammanlagt 222,1 197,2 178,9 98,6 833,1 1 529,9 Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2004 År 2004 bokslut 1000 År 2005 ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 2005 1000 % 01. Kommunikationsministeriet 21 303 21 097 20 535-562 - 3 20. Fordonsförvaltningscentralen 11 367 9 472 10 996 1 524 16 24. Vägförvaltningen 749 286 728 216 679 939-48 277-7 25. Statsbidrag för väghållningen 11 100 13 900 12 000-1 900-14 30. Sjöfartsverket 24 350 22 120 102 829 80 709 365 32. Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 67 233 73 488 67 418-6 070-8 40. Banförvaltningscentralen 498 522 399 400 353 942-45 458-11 41. Järnvägsverket 1 000 1 000 0 51. Luftfartsförvaltningen 5 800 5 800 0 52. Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken 5 775 5 875 1 000-4 875-83 60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik 91 771 90 816 83 170-7 646-8 70. Kommunikationsverket 6 034 3 816 5 248 1 432 38 72. Ersättningar och understöd för kommunikation 13 614 13 614 15 614 2 000 15 80. Meteorologiska institutet 28 391 30 516 30 216-300 - 1 81. Havsforskningsinstitutet 7 698 8 799 10 280 1 481 17 99. Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 352 329 353 335 322 563-30 772-9 Sammanlagt 1 888 774 1 774 464 1 722 550-51 914-3 Det totala antalet anställda 3 240 3 200 3 300 01. Kommunikationsministeriet F ö r k l a r i n g : Kommunikationsministeriet främjar samhällets funktion och befolkningens välstånd genom att ombesörja högklassiga, säkra och förmånliga trafik- och kommunikationsförbindelser för medborgarna och näringslivet samt konkurrenskraftiga verksamhetsmöjligheter för företagen i branschen. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för sin verksamhet år : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Produktion och kvalitetsledning Ministeriets strategiska processer lagstiftningen, växelverkan samt styrningen av förvaltningsområdet och strukturerna är av hög kvalitet. Den trafik- och kommunikationspolitiska lagstiftningen uppfyller de mål som statsrådet ställt på beredning av lagstiftning. Växelverkan bereder förfaringsmetoder för framgångsrikt samarbete och framgångsrik samverkan samt för skapandet av nätverk både på nationell och internationell nivå. Ledningen av och samarbetet inom förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar utvecklas för att synergieffekter skall uppnås och verksamheten effektiveras. Vid styrningen av affärsverksamheten iakttas de krav som ställs på god förvaltningssed och ägarpolitik (corporate governance). Funktionell effektivitet Kostnaderna per årsverke är högst 82 000 euro. Upphandlingsförfarandena utvecklas. Produktivitetsmätningen utvecklas. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Indexet för trivseln i arbetet är minst 3,4 på skalan 1 5 (2005 norm.: 3,4 2004 utfall 3,3). Ministeriets organisationsändring främjar förutsättningarna för strategisk ledning. Stödprocesserna (ekonomi, internationella frågor, forskning och ministeriets kommunikation) stöder ministeriets strategiska processer och dessa prioriteras i enlighet med de strategiska processernas behov. 21. Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 14 685 000 euro. En tjänst som sjöfartsråd inom trafikpolitiska avdelningen omvandlas från och med den 1 januari till en tjänst som inte specificeras i statsbudgeten. Vid nettobudgeteringen beaktas finansieringen ur statens televisions- och radiofond. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 5 000 euro på grund av övergången Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) till ett nytt lönesystem och 155 000 euro som överföring av löneutgifterna för en statssekreterare och en sekreterare för statssekreteraren från moment 23.01.01. Vid nettobudgeteringen beaktas medlen ur statens televisions- och radiofond för utvecklande av televisions- och radioverksamhet och motsvarande utgifter. Finansieringen uppskattas uppgå till 300 000 euro utan mervärdesskatt. 2004 utfall 2005 ordinarie budget budgetförslag Bruttoutgifter 14 311 14 452 14 985 Bruttoinkomster 90 205 300 Nettoutgifter 14 221 14 247 14 685 Poster som överförts Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
överförts från föregående år 2 004 överförts till följande år 2 022 budget 14 685 000 2005 tilläggsb. 192 000 2005 budget 14 247 000 2004 bokslut 14 239 000 22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 5 850 000 euro. Anslaget får användas för forsknings- och utvecklingsutgifter samt arvoden. Anslaget får också användas för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som EU godkänner och som inte finansieras genom strukturfonderna och till anbud i anknytning till dem. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget. Forsknings- och utvecklingsverksamheten inriktas på trafikefterfrågan, infrastruktur, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet, minskande av miljöskador, fordonsteknik, transport av farliga ämnen, kommunikation och datanät, telematik i trafiken, närområdessamarbete samt utvecklande av förvaltningen. budget 5 850 000 2005 tilläggsb. 54 000 2005 budget 6 850 000 2004 bokslut 7 064 000 20. Fordonsförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Fordonsförvaltningscentralens viktigaste uppgifter är registreringen av fordon, den årliga fordonsbeskattningen, tillsynen över fordonsbesiktningen, ordnandet av förarexamina, registreringen av körkort samt informationstjänsten i vägtrafiken. Basen för Fordonsförvaltningscentralens verksamhet utgörs av fordonstrafikregistret. Kommunikationsministeriet uppställer för Fordonsförvaltningscentralens verksamhet år preliminärt följande resultatmål som stöder de mål som i huvudtitelmotiveringen uppställts i anknytning till trafiksäkerhet och miljö: Resultatmål 2004 utfall 2005 mål mål PRODUKTION OCH KVALITETSLEDNING Besiktningsställenas avslagsprocenter avviker inte utan grundad anledning mera än -3 eller +7 procentenheter från den genomsnittliga avslagsprocenten i landet (%) 78 80 80 Vid den periodiska besiktningen upptäcker besiktningsställena två väsentliga fel i en testbil (%) 58 60 60 Andelen nya förare som inte gjort sig skyldiga till förseelser eller skadats eller orsakat skada i trafiken (%) 58,5 60,3 60,3 Bilskoleelevernas examensframgång på skalan 1 5 3,27 Den upplevda nyttan av bilskoleundervisningen på skalan 1 5 3,84 Vitsord vid en undersökning om företagskommunikation Åtm. den offentliga 7,35 7,5 förvaltningens medeltal Kundtillfredsställelsen i fråga om Fordonsförvaltningscentralens verksamhet på skalan 1 5 3,6 3,5 3,5 Kundtillfredsställelsen i fråga om Fordonsförvaltningscentralens avtalspartners verksamhet på skalan 1 5 4,4 3,5 4,0 Andelen tillstånd som behandlas elektroniskt (%) 0 5 5 Andelen registerförfrågningar via GSM- och Internet (%) 85 85 85 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Antalet fakturor för fordonsskatt till företag som skickas i elektronisk form, minst (st.) 1 518 1 400 1 700 Fordonstrafikregistrets användbarhetsgrad god god god Mätarna för fordonstrafikregistrets funktion är i bruk (FTR) i bruk i bruk Projektet för totalrevidering av tjänsterna (PALKO, man håller sig inom ramen för de uppskattade kostnaderna och tidtabellerna, och de innehållsliga målen i tidtabellerna uppnås) nej ja ja FUNKTIONELL EFFEKTIVITET Behandlingstiden för ändrade uppgifter i anslutning till registrering av fordon (dagar) 4,3 4,7 4,5 Resultatet inom informationstjänsten, mn euro 2,0 1,0 0,8 Behandlingstiden för ansökningsärenden (dagar) 4,4 8,5 7,0 Telefonservicens tillgänglighet (%) 90 83 85 Målen med avseende på styckekostnader uppnås i fråga om tre av fyra huvudsprestationer nej ja ja HANTERING AV MÄNSKLIGA RESURSER Personalens trivsel i arbetet på skalan 1 5 3,1 3,2 3,3 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) 2004 2005 bokslut budget budgetförslag Intäkter Offentligrättsliga prestationer 49 950 53 520 56 950 Registrerings- och beskattningsbranschen 28 869 32 548 33 244 Fordonsteknikbranschen 4 102 4 411 4 813 Förarbranschen 16 979 16 561 18 893 Företagsekonomiska prestationer (AKE -information) 6 416 5 220 5 513 Intäkter sammanlagt 56 366 58 740 62 463 Kostnader Offentligrättsliga prestationer 45 621 49 419 57 249 Registrerings- och beskattningsbranschen 28 658 30 797 33 616 Fordonsteknikbranschen 4 519 5 105 6 669 Förarbranschen 12 444 13 517 16 964 Företagsekonomiska prestationer (AKE -information) 4 391 4 323 5 253 Kostnader sammanlagt 50 012 53 742 62 502 Överskott (+) / Underskott (-) Offentligrättsliga prestationer 4 329 4 101-299 Registrerings- och beskattningsbranschen 211 1 751-372 Fordonsteknikbranschen -417-694 -1 856 Förarbranschen 4 535 3 044 1 929 Företagsekonomiska prestationer (AKE -information) 2 025 897 260 Överskott/Underskott sammanlagt 6 354 4 998-39 Kostnadsmotsvarighet, % Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Offentligrättsliga prestationer 109 108 99 Registrerings- och beskattningsbranschen 101 106 99 Fordonsteknikbranschen 91 86 72 Förarbranschen 136 123 111 Företagsekonomiska prestationer (AKE -information) 146 121 105 Kostnadsmotsvarighet % sammanlagt 113 109 100 21. Fordonsförvaltningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 10 996 000 euro. F ö r k l a r i n g : Inkomsterna grundar sig på kommunikationsministeriets förordning om Fordonsförvaltningscentralens avgifter, som har utfärdats med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten. Inkomsterna innefattar en uppskattning av en avkastning om 4 956 000 euro för undantagslov vad gäller massa och mått för fordon som registrerats i något land som inte hör till EES-länderna. Uppskatttningen av de totala kostnaderna för Fordonsförvaltningscentralens projekt för totalrevidering av tjänsterna (det s.k. PALKO-projektet) ökar från 30,6 miljoner euro till 36,3 miljoner euro och genomförandet av projektet flyttas från 2007 till utgången av 2010. I investeringarna ingår 1 794 000 euro i PALKO-utgifter. En särskild utvärdering av PALKO-projektet skall göras. Behovet av anslag för fordonsbeskattningen är 11 410 000 euro. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2004 utfall 2005 ordinarie budget budgetförslag Bruttoutgifter 64 752 68 212 73 459 Bruttoinkomster 56 387 58 740 62 463 Nettoutgifter 8 365 9 472 10 996 Poster som överförts överförts från föregående år 6 102 överförts till följande år 9 104 budget 10 996 000 2005 budget 9 472 000 2004 bokslut 11 367 000 24. Vägförvaltningen F ö r k l a r i n g : Vägförvaltningen främjar en fungerande trafik genom att uprätthålla och utveckla servicenivån vad gäller vägnätet, förbättrar säkerheten inom vägtrafiken samt minskar och förebygger milöolägenheter. Som en del av trafiksystemet svarar Vägförvaltningen för de allmänna vägar som staten bär ansvaret för. Det allmänna vägnätet är 78 000 km långt och dess värde är 15 miljarder euro. Det mål som har satts upp för trafikpolitiken är att Finlands och regionernas konkurrenskraft skall främjas genom utveckling av trafikinfrastrukturen och trafiktjänsterna. Vägförvaltningen skall med hjälp av väghållningsåtgärder främja en balanserad regional utveckling samt se till att vägnätet av lägre grad vid sidan av huvudvägnätet är tillräckligt omfattande och i gott skick. Med den nuvarande finansieringen av väghållningen säkerställs att vägnätets nuvarande skick bibehålls samt att en servicenivå som kan tillgodose trafiken i hela landet upprätthålls. Sådana investeringar som stöder regionernas kon- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
kurrenskraft, förbättrar smidigheten vad gäller pendlingstrafiken och transporterna inom näringslivet samt trafiksäkerheten genomförs, om än inte helt i tillräcklig mån. Det investeringstryck i fråga om trafikinfrastrukturen som föranleds av befolkningsförändringen och markanvändningsbehoven samt den ökade trafiken är större i tillväxtcentrum och inom huvudvägnätet än inom vägnätet av lägre klass. Inom basväghållningen prioriteras vägnätets dagliga framkomlighet, omsorgen om vägnätets skick och förbättringen av trafiksäkerheten. I landskapet Kajanaland baserar sig väghållningen på ett avtal mellan landskapet och vägdistriktet, och finansieringen gällande detta finns under inrikesministeriets huvudtitel under moment 26.98.63 Kajanalands utvecklingspengar. De mål som uppställs för Vägförvaltningen täcker även vägnätet inom landskapet Kajanaland. Nämnda, pågående projekt för utvecklande av vägnätet genomförs på det livligast trafikerade huvudvägnätet och i stadsregionerna. Som nya projekt föreslås en fullmakt att ingå avtal för 57 miljoner euro för genomförandet av 2:a byggnadsetappen av Tammerfors västra ringväg, en fullmakt att ingå avtal för 25,7 miljoner euro för rv 20 Hintta Korvenkylä (Kuusamovägen, Uleåborg), som är ett gemensamt projekt för Vägförvaltningen, Uleåborgs stad och Kiiminki kommun, och en fullmakt att ingå avtal för 45 miljoner euro för förbättringen av vägen Vichtis Björneborg. Anslaget för basväghållningen är 578,4 miljoner euro och Vägförvaltningen fördelar anslaget inom ramen för de mål som uppställts för Vägförvaltningen. I utgifter för vägdriften har reserverats sammanlagt 190,0 miljoner euro, vilket gör det möjligt att bibehålla den nuvarande kvalitet och servicenivån på vägdriften. Nivån på vägdriften garanterar att körförhållandena är goda på huvudvägarna, tillfredsställande på de regionala vägarna och försvarliga på förbindelsevägarna. Till den lägsta vägdriftsklassen hör över hälften av vägnätet. Kvaliteten på vägdriften kontrolleras vid behov utgående från uppföljning av hur smidigt trafiken löper samt utifrån kundrespons. Säkerheten och smidigheten i fråga om den tunga trafiken vid svåra väderleksförhållanden främjas genom anpassat underhåll av vägarna. För underhåll och reinvesteringar har reserverats 220,0 miljoner euro. Med denna finansiering hålls vägarna huvudsakligen i nuvarande skick. En betydande del av de övriga konstruktionerna och anordningarna i anslutning till vägnätet kommer under de närmaste åren att uppnå en sådan ålder att de fordrar reparation, vilket medför ett betydande behov av tilläggsfinansiering. Målet är att på längre sikt i fråga om vägnätets skick komma närmare ett optimalt läge där väghållarens och trafikanternas kostnader är så låga som möjligt. Sammanlagt 67,5 miljoner euro har anvisats för investeringar och temapaket inom basväghållningen. Investeringarna inom basväghållningen utgörs av relativt små regionala trafiksäkerhetsinvesteringar samt objekt som prioriterats med enhetliga kriterier och som ingår i pågående riksomfattande projektprogram och temapaket. De tre temapaket som redan inletts fortsätter (förbättrande av hamnförbindelserna, trafiksäkerhetsprojekt inom huvudvägarna och understödande av utvecklingen inom tillväxtområden). Säkerheten förbättras förutom genom åtgärder som gäller trafikmiljön även genom att automatisk hastighetsövervakning byggs på 300 km väg. I slutet av omfattar de vägar som försetts med övervakningskameror en sträcka på över 1 300 km. I syfte att förhindra att antalet döda i trafiken ökar förutsätts dessutom att hastighetsbegränsningarna på 100 km/h gradvis sänks till 80 km/h före år 2009 på en sträcka av 1 200 km inom huvudvägnätet. Av dessa är 240 km stomvägar, vilket innebär att av hela stomvägnätet kommer den andel där trafiken löper smidigt och säkert att minska från 71 % till 64 % före år 2009. Vägförvaltningen avstår från besittningen av byggda fastigheter. Avsikten är att ca 250 sådana depåfastigheter jämte byggnader som inte längre används skall successivt övergå till Senatfastigheter 2008. Kommunikationsministeriet uppställer för Vägförvaltningens verksamhet år preliminärt följande resultatmål som stöder huvudtitelmotiveringen: Produktion och kvalitetsledning Servicenivå Den dagliga framkomligheten inom vägnätet säkerställs genom åtgärder i anslutning till drift och underhåll samt i anslutning till ledning av trafiken och information. Trafikanterna kan erbjudas smidiga (100 km/h) och säkra körförhållanden på minst 71 % av vägarna inom nätet av stomvägar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Väghållningsåtgärderna dimensioneras så, att vägarna på lång sikt kan hållas i skick på ett så ekonomiskt sätt som möjligt. Huvudvägnätets konstruktiva skick blir inte sämre. Sådana belagda vägar, grusvägar, leder för lätt trafik och broar som är i omedelbart behov av grundlig renovering minskar i antal. Belagda vägar i dåligt skick får finnas på en sträcka om högst 4 100 km (8 %), grusvägar högst 3 000 km (11 %), leder för lätt trafik högst 330 km (6 %) och antalet broar får vara högst 1 200 (8 %). Vägförvaltningen sköter väghållningen så, att trafikanternas tillfredsställelse med servicen på de allmänna vägarna bibehålls på en nivå av minst 3,4 på skalan 1 5. Säkerhet Genom åtgärder inom vägförvaltningen minskas risken för att trafikanterna råkar ut för allvarliga trafikolyckor. Genom väghållningsåtgärder minskas det kalkylmässiga antalet personskadeolyckor med 45, av vilka andelen till följd av hastighetsbegränsningar är 5. Genom utvecklingsinvesteringar uppnås dessutom en minskning av det kalkylmässiga antalet personskadeolyckor med 5. Funktionell effektivitet Genom metoder i anslutning till upphandlingsförfarandet utvecklar Vägförvaltningen marknadsföringen av trafikledshållningen så, att jordbyggnadsbranschens produktivitet förbättras och konkurrensen på marknaden fungerar. Utgifterna per enhet för underhållet får enligt nuvarande nivå i fråga om service och skick vara högst 6 480 euro/km. Vägförvaltningens förvaltningsutgifter får vara högst 69,5 miljoner euro. Vägförvaltningens personal minskar i enlighet med personalplanen och omfattar år 2008 högst 850 personer. Hantering av mänskliga resurser Vägförvaltningen uppnår minst 500 poäng i en självutvärdering som baserar sig på den europeiska kvalitetsprismodellen. Tjänsteproducenternas tillfredsställelse med Vägförvaltningens upphandlingsförfaranden förbättras. Indexet för trivseln i arbetet är minst 3,4 på skalan 1 5. NYCKELTAL / resultatmål 2004 utfall 2005 prognos prognos/ mål 2009 prognos VÄGNÄTETS OMFATTNING (situation 31.12) De allmänna vägarnas längd (km) 78 168 78 200 78 300 78 400 Beläggningslängd (km) 50 616 50 560 50 610 50 750 Antal broar 14 176 14 250 14 300 14 650 Längden på lederna för lätt trafik (km) 5 236 5 300 5 350 5 500 Trafikprestation, väg- och gatunätet (md personkm) 69 70 71 75 PRODUKTION OCH KVALITETSLEDNING Servicenivå Ett nät av stomvägar där trafiken löper smidigt och säkert (%) 76 71 71 64 Belagda vägar enligt klasserna i dåligt skick och i mycket dåligt skick (km) 4 338 4 138 4 100 4 000 Förnyande av beläggning (km) 4 081 4 000 4 000 4 000 Broar enligt klasserna i dåligt skick och i mycket dåligt skick (st.) 1 086 1 200 1 200 1 200 Reparationer av broar (st.) 112 125 140 150 Grusvägar enligt klasserna i dåligt skick och i mycket dåligt skick (km) 3 080 3 080 3 000 3 000 Tjälskadebegränsningar (km) 864 1 000 850 800 Reparationer av tjälskadade vägar (km) 200 200 200 200 Antalet leder för lätt trafik i dåligt och i mycket dåligt skick (km) 336 336 330 300 Trafikanternas tillfredsställelse med huvudvägarnas skick 3,6 3,4 3,6 3,4 Trafikanternas tillfredsställelse med det övriga vägnätets skick 2,8 3,0 2,7 2,7 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Trafikanternas tillfredsställelse med nivån på vinterunderhållet 3,4 3,4 3,4 3,3 Säkerhet Dödsfall i trafiken på allmänna vägar 290 271 260 260 Personskadeolyckor på allmänna vägar 3 466 3 250 3 050 3 000 Målet i fråga om en minskning av antalet personskadeolyckor 65 45 50 55 Minskningen genom insatser inom basväghållningen 55 35 45 35 Minskningen genom utvecklingsinvesteringar 10 10 5 20 Miljö Användningen av salt i halkbekämpning (t) 88 000 94 000 88 000 88 000 Antal som exponeras för buller på över 55 dba (invånare) 313 000 313 000 313 000 370 000 CO2 -utsläpp, vägar och gator (1990=100) 104 104 105 105 Brådskande behov av grundvattenskydd (km) 123 123 123 123 FUNKTIONELL EFFEKTIVITET Väginvesteringar i relation till avskrivningar (%) 80 73 58 65 Utgifter per enhet för underhållet (euro/km) 6 497 6 560 6 480 6 540 Antal godkända anbud/entreprenadförfrågan (i genomsnitt, st.) 4,5 4,5 4,5 4,5 Förvaltningsutgifter (mn euro) 69 71,0 69,5 66 Antal anställda 992 960 940 850 HANTERING AV MÄNSKLIGA RESURSER Resultat i EFQM-utvärderingen (0 1 000) 400 450 500 525 Tjänsteproducenteras tillfredsställelse (0 100) 59 58 62 68 Trivseln i arbetet 3,3 3,4 3,4 3,4 F&U-utgifternas andel av utgifterna för basväghållningen (%) 0,78 1,0 0,8 1,0 Inkomster av och utgifter för väghållningen (mn ) 2004 utfall 2005 ordinarie budget budgetförslag Basväghållningen (21) 589,7 588,8 578,4 Inkomster 25,3 5,0 13,7 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 2,6 0,8 2,4 Övriga inkomster 22,7 4,2 11,3 Utgifter 615,0 593,8 592,1 Drift och användning 198,3 186,9 190,0 Trafikledning 7,2 10,0 13,5 Underhåll och reinvesteringar 216,5 194,5 220,0 Regionala investeringar 1) 60,4 41,8 32,2 Riksomfattande projektprogram och temapaket 9,0 54,0 35,3 Planering 21,2 21,7 15,0 Forskning och utveckling 4,5 5,5 5,5 Förvaltning 78,7 78,6 78,4 Serviceprojekt och anpassning 17,0 - - Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 2,2 0,8 2,2 Utvecklingsinvesteringar (76, 78, 79) 168,9 139,4 101,5 1) De regionala investeringarna inom basväghållningen är små investeringar främst i trafiksäkerhet, om vilka vägdistrikten beslutar inom de givna ramarna. Projekten genomförs genom strategier för utveckling av landskapen och om projekten överenskoms i samband med genomförandeprogrammen för landskapen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (76) 24,5 23,5 24,4 Utvecklande av vägnätet (77) 9,3 - - Vissa vägprojekt (78) 93,0 94,9 56,0 Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelsfinansieringsprojekt (79) 42,1 21,0 21,1 Nettoutgifter kapitel 31.24 758,6 728,2 679,9 Bruttoutgifter kapitel 31.24 783,9 733,2 693,6 21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 578 393 000 euro. Anslaget får användas till betalning av omkostnader som föranleds av basväghållningen på allmänna vägar och iståndsättningen av enskilda vägar som görs till allmänna vägar, anskaffningen av områden för tagande av marksubstanser, Vägförvaltningens fastighetsförvaltning samt andra uppgifter som ankommer på väghållaren. Anslaget under momentet får också användas till finansiering av projekt inom det s.k. närområdessamarbetet. Anslaget får vidare användas till sänkning av sådana hyror för personalbostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 32 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 30.70.21 och 28 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 30.60.21. För projekt som gäller närområdessamarbete används högst 500 000 euro. Den fullmakt som godkänts i tilläggsbudgeten för 2005 att ingå avtal om vägen till Suhanko beräknas åsamka staten utgifter om 3,5 miljoner euro senast år 2009. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2004 utfall 2005 ordinarie budget budgetförslag Bruttoutgifter 595 663 593 770 592 093 Bruttoinkomster 7 789 5 000 13 700 Nettoutgifter 587 874 588 770 578 393 Poster som överförts överförts från föregående år 16 024 överförts till följande år 17 853 budget 578 393 000 2005 tilläggsb. 1 726 000 2005 budget 588 770 000 2004 bokslut 589 704 000 76. Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 24 446 000 euro. Anslaget får förutom till betalning av jordområden och ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (243/1954) och landsvägslagen (503/2005) även användas till betalning av övriga nödvändiga utgifter i anslutning till dessa. Anslaget får även användas till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995). Anslaget får användas för anskaffning och ersättande av områden som behövs för vägar innan en vägplan har godkänts. budget 24 446 000 2005 budget 23 546 000 2004 bokslut 24 546 000 78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag) Under momentet beviljas 56 000 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av de fullmakter att ingå avtal som beviljats under tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som föranleds av 2:a byggnadsetappen av projektet rv 3 Tammerfors västra ringväg, utgifter som föranleds av projektet rv 20 Hintta Korvenkylä år 2009 och utgifter som föranleds av projektet rv 2 Vichtis Björneborg. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal för genomförandet av 2:a byggnadsetappen av projektet rv 3 Tammerfors västra ringväg till ett belopp av högst 57 miljoner euro, för genomförandet av projektet rv 20 Hintta Korvenkylä till ett totalkostnadsbelopp av högst 25,7 miljoner euro och för genomförandet av projektet rv 2 Vichtis Björneborg till ett belopp av högst 45 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Som motivering till de nya projekten föreslås följande: rv 3 Tammerfors västra ringväg, 2:a byggnadsetappen. Riksväg 3 är en 21 km lång tvåfilig ringväg som passerar Tammerfors på västra sidan. Trafikmängden har ökat och övergår så gott som dagligen vägens kapacitet, vilket medför ständiga, betydande olägenheter på ringvägen och vid dess anslutningar. Avsikten är att bygga om hela ringvägsavsnittet till en 2+2-filig motorväg. I anslutning till budgeten för 2003 fattades beslut om projektets första etapp, genomförandet av det mellersta avsnittet, Birkala Kalkku, som beräknas bli klart hösten. Det är ändamålsenligt att förverkliga den senare byggnadsetappen, dvs. avsnitten Lakalaiva Birkala och Kalkku Ylöjärvi, sammanlagt 14 km, som en direkt fortsättning på den första etappen. Kostnadsförslaget för den andra etappen uppgår till 57 miljoner euro. Nyttan av projektet fås till största delen när hela ringvägen har byggs om till motorväg. Nyttokostnadsförhållandet för hela projektet är 3,3 och för den andra etappen 5,2. Riksväg 20 Hintta Korvenkylä (Kuusamovägen, Uleåborg) ären central infartsled till Uleåborgs stadsregion och betjänar såväl den lokala trafiken som den mer långväga trafiken vidare mot Nordöstra Österbotten. Intill det inledande avsnittet av vägen finns en betydande och snabbtväxande koncentration av arbetsplatser. Trafikmängden på den tvåfiliga vägen är ca 15 000 fordon per dygn och Projekt det uppstår trafikstockningar i synnerhet vid många plankorsningar. Projektet omfattar byggandet av ytterligare en körbana på en sträcka av 5 km, 2 planskilda anslutningar samt andra förbättringsåtgärder som hänför sig till vägarrangemang för biltrafiken och den lätta trafiken. Projektets nyttokostnadsförhållande är 2,6. I syfte att förbättra trafikförbindelserna för industriföretagen inom Uleåborgsregionen har Vägförvaltningen, Uleåborgs stad och Kiiminki kommun preliminärt kommit överens om att genomföra förbättringen av avsnittet Hintta Korvenkylä på Kuusamovägen som ett gemensamt projekt. Projektets mervärdesskattefria kostnader uppgår till sammanlagt 28,6 miljoner euro, varav Vägförvaltningens andel är 25,7 miljoner euro, Uleåborgs stads andel 2,8 miljoner euro och Kiiminki kommuns andel 0,1 miljoner euro. Avsikten är att projektet skall genomföras så, att Uleåborgs stad finansierar Vägfövaltningens mervärdesskattefria kostnader genom ett räntefritt lån som staten betalar till staden år 2009. Rv 2 Vichtis Björneborg: Riksväg 2 är en huvudförbindelse från Helsingforsregionen till Björneborg och till övriga områden i Satakunta. Det faktum att det saknas en motsvarande direkt banförbindelse ökar vägförbindelsens betydelse. Vägen är backig, smal och har många anslutningar, vilket försämrar smidigheten och säkerheten i trafiken. Tidvis förekommer det trafikstockningar mellan Vichtis och Högfors samt vid Björneborg, där trafiken är över 9 000 fordon per dygn då den annars är 4 000 7 000 fordon per dygn. Årligen inträffar ca 44 personskadeolyckor i vilka antalet dödsfall är i medeltal sex. Projektet omfattar flera åtgärder: de livligt trafikerade plankorsningarna förbättras, omkörningsfiler byggs, nätverken med leder för lätt trafik kompletteras och hållplatsernas utrustning förbättras. Dessutom byggs en reservlandningsplats. Större smidighet gör att transportsäkerheten i näringslivet ökar. Trafiksäkerheten förbättras: årligen förskonas man från cirka fyra olyckor med personskador. Grundvattenskyddsobjekten minskar risken för en nedsmutsning av grundvattenområdena. Kostnadsförslaget för projektet är 45 miljoner euro. Projektet är lönsamt. Fullmakt Beräknad Anslag Behov av finansiering Färdig att ingå avtal användning år senare för trafik mn mn mn mn Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
Oavslutade vägprojekt E 18 Lojo Lojoåsen 2005 58,9 49,6 7,8 1,5 Rv 3 Tammerfors västra ringväg, 1:a byggnadsetappen 57,0 46,4 10,6 - Rv 4 Lahtis Heinola 2005 41,0 36,2 2,5 2,3 Rv 4 Jyväskylä Kirri 2005 21,0 12,9 1,8 6,3 Rv 5 Jorois Varkaus 2005 28,0 27,0 1,0 - Rv 13 Vägförbindelse till gränsstationen i Nuijamaa 2005 14,5 14,2 0,3 - Lv 100 Skogsbackavägen, Helsingfors 2008 90,0 2,0 25,0 63,0 Nya vägprojekt Rv 3 Tammerfors västra ringväg, 2:a byggnadsetappen 2008 57,0-2,0 55,0 Rv 20 Hintta Korvenkylä, Uleåborg 2008 25,7 - - 25,7 Rv 2 Vihtis Björneborg 2009 45,0-5,0 40,0 Vägprojekt sammanlagt 438,3 188,3 56,0 193,8 Projekten beräknas åsamka staten utgifter om ca 90,1 miljoner euro år 2007, ca 173,0 miljoner euro år 2008 och 30,7 miljoner euro år 2009. budget 56 000 000 2005 budget 94 900 000 2004 bokslut 92 972 107 79. Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 21 100 000 euro. Projekt Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av de fullmakter att ingå avtal som har beviljats under tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts. Med anslaget får betalas löneutgifter motsvarande högst ett årsverke. F ö r k l a r i n g : Budgeterat anslag Fullmakt Anslag Behov av finansiering Färdig att ingå avtal tidigare år senare VÄGPROJEKT för trafik mn mn mn mn Efterfinansieringsprojekt Rv 4 Träskända Lahtis 1999 252,3 104,6 20,5 127,2 Livscykelsfinansieringsprojekt E 18 Muurla Lojo 2009 700,0 4,4 0,6 695,0 Sammanlagt 952,3 109,0 21,1 822,2 Projekten beräknas åsamka staten utgifter om ca 21,2 miljoner euro år 2007, ca 30,0 miljoner euro år 2008, ca 36,7 miljoner euro år 2009 samt ca 736,6 miljoner euro under senare år. budget 21 100 000 2005 tilläggsb. 912 000 2005 budget 21 000 000 2004 bokslut 42 064 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15