Skolområde Västra Slättängsskolan KRISPLAN. för

Skolområde Västra Slättängsskolan KRISPLAN för Slättängsskolan 2014 Djupt, djupt inne i sorgens mörker, glimtar en annan sorts glädje fram, en allvarligare glädje, i grunden besläktad med sorg. Se magnolian! Den blommar nu! av Barbro Lindgren 20140107 1

Innehållsförteckning Sida Allmänna förhållningsregler 3 Telefon- och adresslista - Områdets krisgrupp 4 - Rektorer - Myndigheter och andra resurser - Arbetstelefon till föräldrar Administra riktlinjer vid bl.a. resor 5 Rutiner när olyckor inträffar Rutiner: larm, utfärder, första hjälpen 11 Beredskapsplan för olika kriser Om någon elev/barn avlider 12 Om anhörig till elev/barn avlider 12 Om någon ur personalen avlider 13 Om elev/barn försvinner 13 Annan större händelse, som kan leda till kris 13 Några råd inför möte med elever/barn 14 Reaktioner vid chock och kris 15 Krislåda 17 Litteraturlista 18 Instruktionerna i krisplanen är mycket korta och kan betraktas som en slags första hjälpen i olika situationer. 2

Allmänna förhållningsregler Vid en allvarlig händelse är skolchefen/rektor språkrör för all information. Man skall tidigt avgöra vilken information kring händelsen som är relevant. När man kommit till slutet av krisbearbetningen skall detta markeras tydligt, så att en återgång till normalt liv kan börja. Områdets Krisgrupp (Skolchefen sammankallar) Förskolornas och skolornas egna kris- eller stödgrupper sammankallas av respektive rektor 3

Telefon och adresslista till områdets krisgrupp Namn Befattning Tfn arbete Tfn hem Agneta Ekner Carlsson Skolchef 0733-13 53 68 044-12 49 08 Börje Månsson Administrativ chef 0733-13 40 50 044-24 02 06 Eskil Nilsson Administrativ chef 0733-13 55 06 0705-51 19 42 Anna Olsson Skolsköterska 044-13 55 65 Vakant Psykolog Dan Andersson Kurator 0733-13 55 62 Susanne Englund Präst 044-20 64 42 0702-25 00 34 Rektor Namn Enhet Tfn arbete Tfn hem Sven Erik Nilsson Slättängsskolan 7-9 0733-13 60 44 0451-311 22 Eskil Nilsson Slättängsskolan F-6 0733-13 56 49 044-35 50 63 Myndigheter - och andra resurser Resurs Tfn Larmcentralen 112 Polisen 044-114 14 Räddningstjänsten 044-20 04 00 Centralsjukhuset 044-309 10 00 Giftinformation 08-33 12 31 BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken) 044-309 23 00 Arbete och Välfärd 044-13 50 00 Kristianstadsbladet 044-18 55 00 Radio Kristianstad 044-775 12 00 Barn & Utbildningsförvaltningen 044-13 50 00 Kommunens Posom-grupp 044-13 51 63 (psykiskt och socialt omhändertagande) Lena Norén Informationsansvarig BUF 0733-13 64 06 4

ADMINISTRATIVA RIKTLINJER VID BL.A. RESOR Riktlinjerna i detta dokument skall tillämpas vid bl.a. resor som företas med barn och elever inom barn- och utbildningsnämndens BUN ansvars- och verksamhetsområde fr o m den 1 november 2004. Viss revidering har skett per 2005-06-21 vilket markerats med dubbelstreck i högermarginalen. Revideringar återfinns i detta dokument samt i Bilaga C. Vidare har Bilaga B ersatts av två nya bilagor Bilaga B1 och Bilaga B2. Riktlinjerna ingår således som en del i den planering och bedömning som sker inför aktiviteter med barn och elever vid ex vis resor. Med resor med barn/elever avses exkursioner, skolresor, studieresor, studiebesök och utflykter om ej annat framgår av det följande. För den verksamhet som bedrivs inom BUN s ansvars- och verksamhetsområde är nämnden ansvarig. ÖVERGRIPANDE 5 Rektor skall med hänvisning till gällande arbetsmiljölagstiftning samt fastställda policyprogram förvissa sig om att ansvarfördelningen avseende arbetsuppgifter fungerar mellan chef och personal. Se BUN s arbetsmiljöprogram. Skolområdets ordnings- och trivselregler gäller vid resor. Arbetsuppgifter skall fördelas mellan medföljande personal. Medföljande vårdnadshavare kan inte åläggas ansvarsuppgifter. Antal medföljande personal per grupp/motsvarande avgörs bl.a. av barns/elevers ålder och mognad, antal samt typ av resa. Medföljande personal skall dels föregå med gott exempel och själva följa innehållet i detta policydokument; t ex använda cykelhjälm när så anbefalls och bära för resp. verksamhet lämplig klädsel. Personal som avser att lämna förskolan/skolan med grupp/klass ansvarar för att rektor och/eller expedition i förväg meddelas och informeras om planerna. Exempel på blankett närslutes som Bilaga A. Alla vårdnadshavare skall i ett tidigt skede av planeringen informeras om resan, tider och färdbeskrivning. Mobiltelefon skall medtagas och dess telefonnummer skall göras känt för barn/elever, vårdnadshavare, arbetsledning m fl. Viktiga telefonnummer som t ex 112, skolområdets expedition, vårdnadshavares telefonnummer skall medtagas. Inför varje planerad aktivitet skall gällande regler och anvisningar gås igenom med barnen/eleverna. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att barnen/eleverna har uppfattat dem. Barn/elever som inte klarar av att följa gällande regler och anvisningar kan ges annan sysselsättning. Kontrollera väderprognosen vid väderberoende aktiviteter. Begär erforderliga tillstånd och information om individuella barns/elevers behov och begränsningar (t ex speciell medicin, kost, att barnet/eleven inte får bada) Tag med förbandslåda.

FYSISKA UTOM- OCH INOMHUSAKTIVITETER CYKLING Allmänt Cykelhjälm skall användas vid alla cykelaktiviteter. Gemensam cykelfärd Cykling i grupp kan förekomma fr o m förskoleklass. Hänsyn skall tas till såväl trafiksituationen som till elevernas mognad (cykelfärdighet och trafikkunskap). Minst två personal skall cykla med en elevgrupp varvid en cyklar främst och en sist. Cykling på egen hand Elever fr o m åk 6 kan cykla själva till bestämd samlingsplats BAD Allmänt Vid bad med barn-/elevgrupp skall största försiktighet iakttas. Vårdnadshavare skall informeras före badutflykten. Särskild uppmärksamhet ägnas dimensioneringen av antalet medföljande personal. Oavsett gruppens storlek skall minst två av medföljande personal vara simkunnig. Minst en av dessa skall vara livräddningskunnig. Simkunnig anses den som kan falla i på djupt vatten, få huvudet under och efter att åter tagit sig upp till ytan kan simma 200 m i en följd, varav 50 m ryggsim. 1 Livräddningskunnig anses den som kan dyka ner till största djup på badplatsen, ta upp en person till ytan och bogsera denne till bassäng-/strandkant samt ta personen ur bassängen/vattnet och genomföra hjärt- o lungräddning Organisera verksamheten före badutflykten så att varje medföljande personal vet sina arbetsuppgifter och ansvarsområden. Gruppen får inte vara större än att personalen vid varje tillfälle kan ha uppsikt över varje enskilt barn/elev. Det måste alltid finnas personal vid ställen som bedöms som riskfyllda. Dela upp barnen/eleverna så att de håller ihop två och två. Gå noggrant igenom badvett och badregler med barnen/eleverna före badutflykten. Bad i hav, sjö och å Endast väl kända badplatser skall användas. Välj inte badstränder med många badande. Medföljande personal skall vid varje tillfälle ha uppsikt över samtliga medföljande barns/elevers aktiviteter. Alla barn/elever bör inte bada samtidigt utan gruppvis 1 Svenska Livräddningssällskapet Mål för simundervisningen i skolan Skolverket rapport 2004-06-10 Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten (dnr 2003:3260) 6

FÄRD I MINDRE BÅT/KANOT Allmänt Flytväst skall bäras av alla vid färd i mindre båt/kanot. Simkunnighet är ett krav. SKRIDSKOÅKNING Allmänt Barn/elever och medföljande personal skall bära hjälm vid skridskoåkning. På naturis (hav eller insjö) Antal medföljande personal per grupp/motsvarande avgörs bl.a. av barns/elevers ålder, mognad och antal. Minst två av medföljande personal skall vara simkunniga varav minst en livräddningskunnig. (Livräddnings- resp. simkunnig se avsnittet Bad Allmänt ovan) Kontrollera isförhållanden och istjocklek så att platsen kan bedömas som lämplig och att isen är tjock nog för aktiviteten. Avgränsa området där barnen/eleverna får åka. Samtliga skall medföra isdubbar medföljande personal skall medtaga livlina. SKIDÅKNING Allmänt Planera dagens början och slut med barnen/eleverna Organisera verksamheten före utflykten så att varje medföljande personal vet sina arbetsuppgifter och ansvarsområden Var alltid med barnen/eleverna i skidbacken Kontrollera att alla barn/elever behärskar utförsåkning Kontrollera att alla barn/elever klarar av att åka i skidlift Kontrollera att inga barn/elever åker i nedfart som bedöms vara för svår Dela upp barnen så att de håller ihop två och två 7

RESOR MED ELLER UTAN ÖVERNATTNING Allmänt Inför resa med övernattning kallas samtliga vårdnadshavare till ett informationsmöte tidigt i planeringen. Vid resa utomlands rekommenderas att eleverna får lyssna till någon med erfarenhet från det aktuella landet som berättar om vad de speciellt bör tänka på. Skriftliga regler för resan skall upprättas. Dessa regler skall utdelas till vårdnadshavare som får signera att de tagit del och är införstådda med dem. Informera eleverna om vad de skall/bör ta med sig (t ex pass, pengar, säkerhetsväska). Att särskilt tänka på Bland medföljande personal utses en samordningsansvarig ledare för resan. Fräscha upp kunskaper kring skolans krisplan. Planera i förväg telefonkedja till vårdnadshavare. Informera om hur vårdnadshavare kan komma i kontakt med sitt barn (kontakttid, kontaktplats, kontaktperson). Kontrollera att alla har giltig hemförsäkring. Om en elev orsakar skada gäller inte skolans försäkring. Se vidare i avsnittet Försäkringar nedan. Vid resa utomlands skall särskilt kontrolleras vad som gäller beträffande t ex försäkringar, pass, visum och medborgarskap. Ta med fotokopia av den sida i elevens pass där alla personuppgifter finns samt passets giltighetstid och foto. Den av personalen som är samordningsansvarig ledare bör ha tillgång till reservkassa för oförutsedda händelser. LÄGERSKOLA Allmänt Med lägerskola avses en verksamhet inom skolans ram som innebär att en klass förlägger skolarbetet i studiesyfte - till annan plats än skolan. Att särskilt tänka på Tillgång till bil skall finnas. Vid tältning får öppen eld (t ex stormkök, fotogenlampor) ej förekomma i tältet. Brandskydd och brandredskap skall kontrolleras. Gör utrymningsplan och utrymningsövning snarast efter ankomst. SKOLRESA Allmänt Med skolresa avses en resa inom skolans ram vars innehåll till större del utgörs av inslag av nöjeskaraktär än av inslag av skol-/undervisningskaraktär. Att särskilt tänka på Ingen personal eller vårdnadshavare kan tvingas att delta i skolresa. Elever kan - under särskilda omständigheter - få alternativ sysselsättning istället för att delta i skolresa. 8

RESOR MED BARN/ELEVER I PRIVAT FORDON, KOMMUNÄGT FORDON, SKOLBUSS ELLER KOLLEKTIVT TRANSPORTMEDEL Allmänt Kommunens egna skolbussar/motsvarande eller kollektivt transportmedel bör användas i första hand vid transporter av barn/elever. I de fall transporter sker i privat fordon eller kommunägt fordon i annat fall än skolbuss - med en annan vårdnadshavare eller en personal som förare skall medgivande respektive försäkran inhämtas från vårdnadshavare/personal om att barnet/eleven får åka med. Exempel på förlagor närslutes; Bilagorna B1, B2 och C. Enligt svensk lag skall alla som åker bil använda bilbälte. Barn under 7 år skall dessutom använda särskild skyddsanordning babyskydd, bilbarnstol, bältesstol/kudde. Förare skall se till att passagerare som är under 15 år använder bilbälte eller annan skyddsanordning Resor med barn/elever i skolbuss eller kollektivt transportmedel Sittplats skall finnas till alla barn/elever och vuxna. Finns bälten i bussen skall dessa användas. Barn/elever skall om möjligt inte behöva korsa trafikerad väg eller gata vid av- eller påstigning. Resor med privat fordon/kommunägt fordon i annat fall än skolbuss Sittplats skall finnas till alla. Bilbälten och i förekommande fall - särskild skyddsanordning skall användas. Små barn skall placeras med hänsyn tagen till ev. krockkuddar. Om bilen är utrustad med krockkudde på passagerarplatsen får ingen under 140 cm sitta där. En bilbarnstol får inte monteras vid en plats med krockkudde om inte denna kopplats ur av en auktoriserad bilverkstad eller importör. 2 Vid resa med fordon gäller respektive fordons trafikförsäkring vid eventuell personskada. Föraren av fordonet har ansvar för att fordonet är trafiksäkert samt att fordonet framförs enligt gällande trafiklagstiftning. 2 På vissa nyare bilmodeller kan krockkuddens funktion kopplas ifrån av t ex föraren själv. 9

FÖRSÄKRINGSFRÅGOR I det följande presenteras översiktligt kommunens olycksfallsförsäkring. En mer uttömmande beskrivning av försäkringen finns på www.buf.kristianstad.se/forsakringar/. På denna plats finns även blankett för skadeanmälan. Kristianstads kommun har en olycksfallsförsäkring för barn/elever. Med olycksfallsskada avses en kroppsskada som den försäkrade drabbas av genom en oförutsedd plötslig yttre händelse (ett utifrån kommande våld mot kroppen). Nu gällande försäkringsavtal är tecknad med försäkringsbolaget AIG Försäkring. Olycksfallsförsäkringen gäller dygnet runt för barn/elever i förskola, fritidshem, grund-, sär- och gymnasieskola och under verksamhetstid för elever vid Komvux/ Kunskaps-lyftet/KY-utbildning m m. Elev som går ut åk 9 på vårterminen och skall börja i gymnasiet kommande hösttermin omfattas av kommunens olycksfallsförsäkring. Försäkringen gäller vid vistelse utanför Norden under längst 12 månader. Försäkringen gäller utan självrisk Medföljande personal som är anställda av Kristianstads kommun omfattas av en tjänstereseförsäkring då de reser i tjänsten och också är beordrade att göra detta. Notera att Kommunens olycksfallsförsäkring är inte att förväxla med en reseförsäkring då olycksfallsförsäkringen inte inkluderar kostnader för sjukdom samt hemtransport till följd av sjukdom eller olycksfall.. 3 I kommunens olycksfallsförsäkring ingår inte ansvarsskydd för den som omfattas av försäkringen. I normalfallet ingår detta i en hemförsäkring. - - o - - 3 Jämför ovan under Resor med eller utan övernattning - Att särskilt tänka på. 10

Rutiner om olycka inträffar på skolan eller vid en utflykt Om man anser att situationen kräver ett agerande av kris/stödgruppen kontaktas skolledningen omedelbart. Innebär det konsekvenser som bedöms ha stor påverkan så kontaktas omgående skolchef. Larm 1. Lämna aldrig den skadade ensam. 2. Larma 112, sänd ut eventuell vägvisare. Kontakta samtidigt föräldrarna. 3. Larma skolsköterskan eller annan medicinsk personal. 4. Töm lokalen/olycksplatsen på åskådare. Pedagog tar hand om sin klass/grupp. 5. Se till att någon följer med till sjukhus. 6. Låt ingen gå hem utan föräldrakontakt först. Gäller även vid sjukdom. Utfärder Vid utflykter gäller de administrativa riktlinjerna för resor som antagits inom Barn och utbildningsförvaltningen. Se sidan 7. Första hjälpen 1. Överblicka. Skilj ut dem som behöver livräddande första hjälp. Undersök genom att: Tala med Ta på Se på Lyssna 2. Fria luftvägar 3. Framstupa sidoläge 4. Larma (tele 112) 5. Vid andningsstopp omedelbar konstgjord andning 6. Vid andnings- och hjärtstopp starta omedelbart hjärt- lung- räddning 7. Cirkulationssvikt: stoppa blödningen framstupa sidoläge 8. Fortsätt hjälpen 11

Beredskapsplan för olika kriser Om någon elev/barn avlider Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Kris/Stödgruppen sammankallas Rektor Övriga i krisgruppen 2. Vid olyckshändelse vid behov: Rektor Kontrollera hos polisen att anhöriga har blivit underrättade 3. Prata med föräldrarna Rektor om att mentor, övrig personal och övriga elever kommer att informeras om dödsfallet. 4. Flaggning Rektor/vaktmästare 5. Bedöm behov av att Rektor Skolsköterska öppna samtalsrum Kurator 6. Kontakt med klassens/ gruppens föräldrar Mentor Kurator/skolsköterska 7. Minnesstund i skolan/för- Rektor /Präst/Iman skolan med klassen/gruppen eller alla 8. Närvara vid begravning Rektor/mentor 9. Annons Rektor Om anhörig till elev/barn avlider Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Berörd personal meddelas Rektor 2. Krisgruppen sammankallas Rektor eventuellt 3. Sök föräldrarnas tillstånd Rektor till följande: - Övrig personal meddelas Rektor Krisgruppen - Kamrater meddelas Kurator/skolsköterska - Minnesstund Präst (om eleven och föräldrar önskar) 12

Om någon ur personalen avlider Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Krisgruppen sammankallas Rektor 2. Sök anhörigs tillstånd till Rektor följande: - Personalen meddelas Rektor Krisgruppen - Eleverna informeras Rektor Mentor/klasslärare - Flaggning Rektor/vaktmästare - Minnesstund Präst - Samtalsrum öppnas Kurator Skolsköterska - Brev skickas till berörda Rektor/kurator elevers/barns hem - Närvara vid begravning Rektor/personal - Annons Rektor Om elev/barn försvinner Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Meddela föräldrarna och Rektor Personal Kurator/Skolsköterska 2. Ringa polisen Rektor Mentor/klasslärare 3. Krisgruppen sammankallas Rektor 4. Informera personalen Rektor Krisgruppen 5. Informera eleverna/barnen Personal i samråd med rektor 6. Öppna samtalsrum Kurator Skolsköterska Annan större händelse som kan leda till kris Åtgärd Ansvarig Medverkande 1. Krisgruppen sammankallas Skolchef 2. Informera personalen Skolchef/Rektor 3. Informera eleverna/barnen Rektor Personal 4. Beroende på händelse: - informera föräldrarna Rektor Personal 5. Öppna samtalsrum Kurator Skolsköterska 13

Några råd till dig som personal inför mötet med eleverna/barnen Vid olycka, dödsfall eller annan traumatisk händelse Det är viktigt att du ger eleverna/barnen tid att samtala om det som hänt. Om du tycker det är svårt att vara ensam i samtalen bör du försöka ta hjälp av någon kollega som är känd bland eleverna/barnen. Var inte rädd för symboliska handlingar. Genom att t ex tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt. Vid samtal med eleverna/barnen är det bra att ha en viss struktur: Inledning Berätta vad som hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och att ge uttryck för sina känslor. OBS: alla kamrater hade kanske inte goda relationer till den som dött. Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär: Man får inte berätta för andra utanför gruppen vad kamraterna har tänkt, känt och upplevt. Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad man sagt eller hur man reagerat. Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan. Ingen måste säga något högt i gruppen bortsett från att man skall berätta om hur man fått reda på vad som skett. Faktadel Ta upp hur eleverna/barnen fått veta om vad som hänt och när. Detta skapar en helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater. Framförallt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning. Några är kanske mera drabbade än andra. Om det inträffat en olycka kan de t ex ha varit vittne till den. Det är inte säkert att eleverna/barnen då spontant talar om sina tankar och känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras reaktioner. Vid en bussolycka kan man t ex fråga var det någon av er som hörde honom skrika när han blev påkörd av bussen? Tankar Genom att fråga eleverna/barnen vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck. Känslor Det är viktigt att tänka sig för om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet. Ställ öppna frågor och ta hjälp av gruppen genom att säga är det någon annan som reagerar på samma sätt? i stället för att själv säga det är normalt att reagera så. Det är viktigt för barnen/eleverna att se att de i många avseenden 14

reagerar på likartat sätt. Låt barnen/eleverna använda olika uttrycksmedel som ex att teckna och att måla. Avslutning Samla ihop intrycken. Påpeka likheterna i känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal. Förbered barnen/eleverna på kommande reaktioner, exempelvis som svårigheter att koncentrera sig. Rekommendera barnen/eleverna att samtala med föräldrar och kamrater. Ge barnen/eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar. Uppmana barnen/eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt. Slutligen Ge barnen/eleverna tillräckligt med tid och var observant på deras reaktioner under en tid. När ett barn eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med varandra om de känslor som väcks. 15

REAKTIONER VID CHOCK OCH KRIS Processen indelas i fyra faser: Chockfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen Nyorienteringsfasen Chockfasen inleder krisförloppet. Vid kraftig chock pågår fasen från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas försöker man med all kraft hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som hänt. En del råkar i affekt och skriker. Andra blir tysta och paralyserade. Några gråter och pratar forcerat. Då behöver man omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för information och goda råd. Man skall heller inte lämnas ensam. En människa kan vara chockad utan att det märks något utåt. Andra personer i närheten måste därför utifrån det som inträffat, räkna med att personen kan vara chockad. I sitt handlande måste de agera som om hon vore chockad. Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller inte längre kan förneka det som hänt. Hon börjar förstå innebörden av det som inträffat och förtvivlan är total. Hon ser inte hur hon ska kunna uthärda och är rädd för att bli galen. Hon ältar problem och frågor. Varför skulle det här hända? Detta är ett led i att närma sig det som känns svårt. Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer. Bearbetningsfasen innebär att den akuta delen av krissituationen är över. Man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Vid svår akut kris infaller bearbetningsfasen efter 4-6 veckor. Den innebär att man på ett djupt plan lyckas acceptera det inträffade. Fasen kan pågå under ett halvt till ett år. Nyorienteringsfasen innebär att den drabbade har kommit långt i krisförloppet och börjar se hoppfullt på framtiden. Faserna är tydligast vid större krissituationer, vilka sammanlagt kan vara ett år eller längre. Vid smärre chocker kan chockfasen, reaktionsfasen och delvis bearbetningsfasen gå in i varandra och nästan sammanfalla till en fas, som kan vara över inom några dygn. 16

Krislåda Rektor ansvarar för att det vid varje enhet finns minst en krislåda. Denna bör bl.a. innehålla: - ett ex av denna krisplan - ljus, ljusstake, tändstickor - lämplig musik - lämpliga texter/dikter att läsa högt - om det finns många muslimska barn i förskolan/skolan kan det vara bra att det finns någon sida från Koranen i krislådan. - 17

- - LITTERATURLISTA KRISGRUPPEN Slättängsskolan Nedanstående litteratur finns tillgänglig på Slättängsskolans bibliotek. När det värsta händer om krishantering i förskola och skola och Beredd på det ofattbara - om krishantering och krishantering i skolor finns som ett kopierat ex hos varje rektor i skolområdet. Förslag till Litteratur för vuxna Du är hos mig ändå Ungdomar och barn om att mista en förälder Sjökvist, Susanne Varje år förlorar fler än 3 000 unga sin mamma eller pappa genom dödsfall. Här berättar ett trettiotal barn och ungdomar själva, rakt och varmt, om sina svåraste stunder, om sina känslor och om hur de får sina liv att gå vidare. Sorg tar mer kraft, mer tid än vad många förskonade tror. Styrkan den kan ge på sikt byggs långsamt upp, och det handlar mycket om hur man blir bemött av sin omgivning. Bokens budskap är enkla: Se mig, säg något, gör något, om än aldrig så lite. Vänd mig inte ryggen. Du är hos mig ändå vänder sig i första hand till andra unga med samma upplevelser, men också till anhöriga och till alla dem som i sitt dagliga värv möter barn i sorg. Livskunskap Magnusson, Nina Kap. 14 Döden Kajsas mamma är död,texten efterföljes av funderingar och frågor som man kan diskutera i klassen och lite fakta kring döden och begravning. Sjuka barn i familjen Hordvik,Elin & Straume,Marianne Hur ska man på allra bästa sätt kunna hjälpa sitt barn om det blir allvarligt sjukt. Vad kan man göra? Hur kan man hjälpa syskonen? Hur ska man själv orka? Utifrån dessa frågor är boken skriven för föräldrar vars barn drabbats av en svår sjukdom. Författarna är båda psykologer och har lång erfarenhet av arbete med sjuka barn. När livet stannar Sävstam, Malin Jag vet nu att man inte dör av sorg, skrev Malin Sävstam i sin dagbok nästan ett år efter flodvågskatastrofen, då hon förlorade två av sina tre barn, sin man och tre nära vänner. Då hade hon gått igenom en tid när hon kände det som ett straff att hon själv hade överlevt. Nu har hon skrivit en oerhört gripande bok om vägen tillbaka till viljan att leva. Där finns oändlig smärta och kaos, men också spirande hopp och okuvlig livskraft. En lång rad privata och professionella vänner har stöttat Malin och sonen Axel under de svarta åren efter katastrofen. Boken om dem kan i sin tur vara till hjälp för människor som drabbas av stor sorg. När det värsta händer om krishantering i förskola och skola skolutveckling 18 Myndigheten för Många rektorer och lärare har i svåra krissituationer varit tvungna att klara av situationer som ingen varit förberedd på. Deras erfarenheter och kunskaper har vi valt att utgå ifrån i: När det värsta händer - om krishantering i förskola och skola. Skolans vardag består av både glädje och sorg. Nästan alla lärare kommer någon gång att vara tvungna att hantera händelser som är svåra

och oförutsägbara och som för det enskilda barnet innebär sorg, förlust, oro och förtvivlan. När det oväntade sker måste skolans personal vara rustad att ge stöd i sorgearbetet och i undervisningen under en lång tid framåt. Att skapa trygghet och finnas nära barnen och vara förberedd på att möta barns tankar och reaktioner kräver kunskap och förberedelse. Kraven på skolans medarbetare är stora och därför behövs insatser som stärker rektorers och lärares förmåga att agera professionellt i svåra situationer. Beredd på det ofattbara Om krisberedskap och krishantering i skolor Skolverket Efter brandkatastrofen i Göteborg fick Skolverket i uppdrag av regeringen att utreda hur skolorna hade hanterat krisen. Rapporten var positiv. Det visade sig att skolorna hade haft en nyckelroll i sorgearbetet. De stod för vardag, kontinuitet och trygghet. Där fanns lärare och andra vuxna som lyssnade och tröstade. Där fanns också kamrater att dela sorgen med. Den här skriften utgår från Skolverkets rapport, men baseras även på annan litteratur om krishantering. Den innehåller också intervjuer med personer på skolor som drabbats. Genom att ta del av andras erfarenheter kan vi förhoppningsvis vara bättre förberedda den dag något händer i vår egen närhet. Förslag till litteratur för eleverna Kärlek och sorg (9 år -) Höjer, Dan & Kvarnström,Gunilla Dan Höjer skriver för sina unga läsare om den stormande förälskelsen, om den svikna kärleken om den stora sorgen. Han skriver om kärleksskrock, kärlekens blomsterspråk, kärlekspar i litteraturen och om förluster, trosföreställningar och begravningsskick. Egentligen en bok för alla om livet - och döden Kompisboken Sorg (9 år -) Polfeldt, Lotta För de allra flesta händer det inte. Men varje år mister fler än 3 000 barn och ungdomar en förälder eller ett syskon. Då är det viktigt att ha bra kompisar. Men hur ska en bra kompis vara när något så svårt händer? Finns det saker man helst inte ska göra eller säga? Törs man fråga om dödsfallet? Kan man vara precis som vanligt och skratta och skoja? I den här boken får du träffa några barn och ungdomar som förlorat en nära anhörig. Hur var deras kompisar då? Vad var bra och vad var kan ske inte lika bra? Du får också träffa några kompisar. Varför dör man (10 år -) Newth, Erik Vad sker egentligen när vi dör? Och varför måste vi dö? För några är döden ett naturfenomen. För andra handlar det om Gud. Oavsett vad vi tror är döden en av livets största mysterium, som sysselsatt människan i tusentals år. I Eirik Newths lättlästa och faktaspäckade bok finns de flesta frågeställningar som uppstår när döden kommer på tal. Döden är något som vi alla helst vill slippa tänka på, ändå har den sysselsatt människan i tusentals år - och inte bara handgripligen. Döden både fascinerar och skrämmer. Vad händer efter att vi dött? Varför är 19

vi rädda för att dö? Finns spöken och andar? Har människan en själ? Är det möjligt med ett evigt liv? I 12 faktaspäckade kapitel redogör Eirik Newth för hur människor har försökt att förstå döden, till exempel med hjälp av religion och filosofi. Han berättar också om vad forskare vet om döden och varför vi dör, och vad som görs för att förlänga livet - och till och med vad som görs för att avskaffa döden. I Newths lättlästa bok för alla vetgiriga, unga som äldre, finns de flesta frågeställningar som uppstår när döden kommer på tal. Boken innehåller också en hel del svar, men vilket eller vilka av svaren som är de rätta är det ingen som vet - i alla fall inte så länge vi lever. Dödenboken ( 6 år-) Stalfelt, Pernilla Författaren presenterar hur allt förr eller senare dör: vilka som kan dö, vad som händer när någon dött, vart man kan tänkas komma efter döden etc. Hon visar stor respekt för olika synsätt kring döden och gör det med mycket värme, medkänsla och charm. Dessutom är det en fin balans mellan det djupt tänkvärda kring döden och det humoristiska i framförandet. En i högsta grad informativ och välbehövlig faktabok, som också presenterar människors mer fria fabuleringar kring döden. Man unnar alla små och stora barn att läsa den." Sorg finns (12 år-) Gyllenswärd, Göran Ungdomar som drabbats av svår sorg ställer sig många frågor. Vi får följa deras funderingar - den närmaste tiden efter dödsfallet och när det gått några år. Sorgen finns kvar, men den har förändrats. Göran Gyllenswärd har träffat de här ungdomarna under lång tid på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris. Lämpligt skolmaterial Förslag till högläsning för barn Sunnanäng ( 5 år -) Lindgren, Astrid & Törnqvist, Marit Sagan om Mattias, Anna och den röda fågeln, från Sunnanäng är en av de vackraste Astrid Lindgren skrivit. Den kom till 1959 och ges nu ut som bilderbok. Kölden har sällan varit svårare och våren aldrig skirare än här. Marit Törnqvist har gjort en mästerlig iscensättning av berättelsen om de fattiga föräldralösa barnens kamp för sin existens hos bonden i Myra och mötet med den röda fågeln som visar vägen till körsbärsblom och gröna ängar och en mor som ropar "Kom alla mina barn". Astrid Lindgren har komponerat en gnistrande sagoväv av en sann "dokumentär" om barnarbete och fattigdom med en vacker vision av paradiset. Gnistrande snö och körsbärsblom, mot fattiggrå obevekliga vardag också i Marit Törnqvists oförglömliga bilder. Min farfar och lammen (4 år- ) Nilsson, Ulf & Ahlbom, Jens Haralds farfar dör plötsligt. Och Harald sörjer. De har några får tillsammans och de första lammen har just fötts. Vad ska hända med lammen nu? Och vad ska hända med farfar? Min Farfar och lammen består av två delar. Den ena är Haralds berättelse om när han som nioåring miste sin farfar. Den andra beskriver med enkla ord vad som händer i samband med en begravning 20

från det ögonblick någon dör, till dess att livet börjar återgå till det vanliga både för barn och vuxna. Adjö, herr Muffin ( 4 år-) Nilsson, Ulf & Tidholm, Anna-Clara Även den som aldrig klappat ett marsvin kan förstå precis hur sorgligt det är när herr Muffin tar farväl. Berättelsen om det gamla husdjuret skrivs ur marsvinets eget perspektiv en bisarr och poetisk krock mellan djurets och människornas världar. Och herr Muffin kunde ha varit vilken gammal farbror som helst som minns och tvekar. Adjö, herr Muffin innehåller inte många ord, och en starkare läsupplevelse får man leta länge efter. Ulf Nilssons text och Anna- Clara Tidholms bilder har funnit varandra och blivit sorg och saknad i pappersform. Ett marsvin kan vara precis så här viktigt. Vågar vi låta varandra vara det också? Mitt svarta liv ( 4 år -) Eriksson, Amanda Mitt svarta liv är en bilderbok om livet och döden. Den börjar med en begravning, går via en annan begravning (av en mus) och avslutas med ett dop. På ett enkelt och för ett barn okomplicerat sätt gestaltas livets gång. En dag hittade morfar en död mus i källaren. Vi gjorde en kista av en tändsticksask och jag målade en fin gravsten. - Jag bjöd alla på begravningen Emma, José, mamma, pappa, mormor och morfar. Det var vackert och ganska sorgligt. - Vet du, sa morfar. Vissa tror att man man föds på nytt när man dör. Som en annan människa. Eller ett djur. - Då vill jag vara en vildhäst i Mongoliet, sa jag. Vi tänker på dig, farfar! (4 år-) Wagelin-Challis, Sven, Garhamn, Anna-Karin En ljus och lite filosofisk bilderbok som på ett lekfullt sätt ställer frågan "Vad händer när man dör?". En bok som kan läsas när som helst när man funderar på och vill prata om livet och döden ur en filosofisk synvinkel. Skrivet ur barns perspektiv, med deras odramatiska och lekfulla associativa syn, där döden inte är slutet utan bara ett annat tillstånd. Bilderna understryker lättheten och lekfullheten på ett egensinnigt, roligt och färgstarkt sätt. I söt retrostil med starka färger, många detaljer och mönster, gestaltar de textens luftighet och rörelse på ett nonchalant och elegant sätt. Min pappa ville inte leva (4 år - ) Runvik, Margaretha J "Min pappa ville inte leva" är en bok om vad Pär, 5 och ett halvt år, tänker efter sin pappas död. Allt är som vanligt - men ändå helt annorlunda. Många tankar far genom hans huvud och många frågor kräver svar. Boken är tänkt som en hjälp för dig som har tankar om döden, och som kanske förlorat någon du tycker om. Det är inte bara när någon begått självmord som man funderar, även om man kanske har fler frågor då, utan när någon dör över huvud taget. Boken kan då vara en hjälp att börja prata om vad man tänker och känner. I efterskriften finns bl a beskrivet hur sorgearbetet brukar se ut hos människor. Den är skriven med hjälp av leg läk AnneMarie Pettersson och kan vara till hjälp för oss vuxna, när vi läser boken tillsammans med barnen. När jag besökte himlen (7 år - ) Stark, Ulf 21

En dag hittar Ulf en skadad svala på marken. Han tror knappt att den kommer att klara sig över natten. Tänk om man kunde följa med den till himlen och se hur mamma och pappa har det, funderar han. Och då får han det. Detta är historien om när den vuxne Ulf besöker himlen och träffar sina föräldrar som är döda sedan länge. "Värst vad du har blivit gammal", säger Ulfs pappa, häpen över att Ulf och han nu är jämngamla. Men i himlen kan man göra precis som man vill så Ulfs pappa förvandlar sig till liten pojke, för nu vill han leka. Leka allting som Ulf lekte som liten men pappan aldrig hängde med på. De klättrar, leker följa John, leker doktor... Det blir en dag som Ulf aldrig ska glömma, en dag i himlen när nästan allting blir bakochfram. Bröderna Lejonhjärta ( 6 år -) Lindgren, Astrid I Nangijala, där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid, och det är dit man kommer när man dör. Det berättar Jonatan Lejon för sin bror Skorpan som ligger sjuk och har råkat få veta att han snart ska dö. Hur kan det vara så hemskt att en del måste dö när dom inte har fyllt tio år ens, undrar Skorpan. Vet du Skorpan, jag tror att du får det härligt, försäkrar Jonatan. I Nangijala får man vara med om äventyr från morgon till kväll och om nätterna också. För det är i Nangijala som alla sagor händer. Skorpan älskar sin bror Jonatan över allt annat. Jonatan som är så modig och stark, med honom vågar man vara med om vilka äventyr som helst. Men inte ensam. Ensam är han bara en liten rädd krake. Så bra då att han inte behöver vara i Nangijala utan Jonatan. Så bra att de tillsammans får bli Bröderna Lejonhjärta. Bara molnen flyttar stjärnorna (10 år- ) Lian, Torun Maria, tolv år, har förlorat sin lillebror som bara blev nio år. Mamman drar sig undan för att sörja, och allt är tyst och tröstlöst. Men när Maria åker till morföräldrarna på sommarlovet träffar hon jämnårige Jakob, som blir en verklig vän. En bok för både barn och vuxna. Förslag till litteratur för äldre elever Linnea, kom hem! (15 år -) Eklund Lykull, Anita Timjan väntar ivrigt och oroligt på SMS från sin bästa vän Linnea som rest till Thailand över julen. Timjan har just fått höra om tsunamikatastrofen men kan inte tro att Linnea kan vara en av dem som är borta för alltid. Hon försöker intala sig att Linnea lever och snart ska höra av sig. Samtidigt drabbas hennes egen familj av omvälvande händelser. Ingenting kan mer bli som förr. Men så småningom hittar Timjan en alldeles egen väg ut ur sorg och förvirring. En stark och brännande skildring som man inte kan lägga ifrån sig. Livet på en kylskåpsdörr (14 år- ) Kuipers, Alice Gripande om en ensamstående mor och hennes tonårsdotter Claire är 15 år och uppslukad av alla möjliga tonårsbestyr: killar, skolan, kompisar, identitetssökande. Hennes mamma är ensamstående och har ett pressat tidsschema med jobb och tusen andra sysslor. De bor under samma tak men hinner sällan ses, än mindre prata med varandra. Oftast kommunicerar de 22

med korta meddelanden på kylskåpsdörren. Men när deras liv plötsligt hotas av en allvarlig kris blir det början till en förändring. Döden finns liksom (12 år - ) Long, Marie-Chantal När Yassirs pappa blir skjuten rasar allt. Mamma vill inte prata med någon och Yassir gör allt för att hitta de som är skyldiga. När pappa väl får komma hem från sjukhuset stannar han bara ett litet tag innan han försvinner, för alltid. Först kommer chocken, sen kommer tankarna och sorgen. Med hjälp av sina vänner försöker Yassir hitta ett förhållningssätt till livet, ett sätt att överleva sorgen och saknaden. För kan en människa bara försvinna? Eller finns man kanske kvar som "något slags energi"? En engagerande och viktig berättelse om döden - och om livet. Solar plexus (12 år - ) Long, Marie-Chantal Tove är utanför i skolan, ibland är det som om hon vore osynlig, ibland är det ännu värre, då är hon synlig och blir mobbad. Hemma är hennes föräldrar upptagna med att komma över sorgen över systern Majas död, och ingen märker hur dåligt Tove mår. Starkt och gripande om sorg, utanförskap och vänskap. I taket lyser stjärnorna (12 år- ) Thydell, Johanna Jenna Wilson är tretton år och i taket i hennes rum har hon och mamma klistrat upp stjärnor som lyser i mörkret. Det ingen vet är att under en speciell stjärna har Jenna gömt en dikt. Om du dör mamma, då tar jag livet av mig. Ungdomsroman om det svåraste svåra - en mamma som är döende i cancer, om att vara stark och svag på samma gång, om att ingenting blir riktigt som man trott och om den första kärleken på blodigt allvar som ingen annan kan förstå. S för längtan (14 år - ) Östby, Anne Ch En stark och trovärdig berättelse om Astrid, 15 år, som bor på landsbygden i Norge. När hennes lillebror tar livet av sig sätts hela tillvaron i gungning, och Astrid kämpar med att förstå orsaken och plågas av skuld. Men detta är ingen nattsvart bok. Det är visserligen först och främst en berättelse om en familj i kris efter ett självmord. Men det är också en berättelse om förälskelse. Astrid är kär på allvar för första gången. Och det, liksom Astrids sätt att handskas med familjens sorg och skuld, inger hopp. En känslomättad bok om att vara mitt i livet, om att vara 15 år och om att bli vuxen. Innan jag dör ( 15 år - ) Downham, Jenny Alla måste vi dö. Det vet vi. Men sextonåriga Tessa vet det bättre än någon annan. Hon har leukemi och bara några månader kvar att leva. Så hon gör en lista över saker hon vill uppleva innan hon dör. Högst upp på listan står att bli av med oskulden. Innan jag dör är en bok fylld av liv och stark livskänsla. Den handlar om att ta farväl till livet, men lika mycket om att leva det. Utan sentimentalitet, med absolut närvaro och värme skildrar Jenny Downham i sin uppmärksammade debutroman den unga Tessas sista månader i livet. 23