Av, med och för brukare

Av, med och för brukare Brukarrevision 211 av Återhämtnings- och Rehabiliteringsenheten vid Område Psykiatri, Jämtlands läns landsting Red. Lena Larsson

Vanliga ord som förekommer i rapporten ÅRE Återhämtnings och Rehabiliteringsenheten, kallas i vardagligt tal för K2. Brukare Anhörig Fokusgrupp Yngre brukare Äldre brukare Person som har eller har haft egen erfarenhet av psykisk ohälsa, sjukdom eller psykiska funktionshinder samt psykiatrisk behandling på ÅRE. Partner, barn, förälder, syskon eller god vän till brukaren. Intervjuform där deltagarna får diskutera fritt utifrån givna teman eller frågor. 18-4 år 41 år och äldre 1

SAMMANFATTNING Återhämtnings och Rehabiliterings enheten (ÅRE) som i dagligt tal kallas K2 erbjuder återhämtnings och rehabiliteringsbehandling. De vänder sig till brukare som har en kontakt vid specialist psykiatrin. Verksamheten bedrivs i ett centralt beläget hus på Kyrkgatan 2 i Östersund. Under perioden februari till och med augusti 211genomfördes en brukarrevision som omfattade fyra teman: bemötande, inflytande, tillgänglighet och nytta. Syfte med brukarrevisionen var att utifrån brukare och anhörigas erfarenheter synliggöra förbättringsområden och utveckla verksamheten inom Område Psykiatri, så att det blir bättre vård. Brukarteamet hade inte möjlighet att tillfråga alla brukare som varit i inskrivna på ÅRE, så därför gjordes ett urval som omfattade alla som varit inskrivna någon gång under tiden 2-3-1-211-2-28 vilket innebar att det kunde bli både brukare som var inskrivna och de som avslutat behandlingen på ÅRE. Brukarna gavs möjlighet att ge samtycke till att deras anhöriga kunde kontaktas. Revisionen omfattar även personalgruppens erfarenheter. I samband med förberedelser inför revisionen deltog brukarrevisorerna och samordnare i en utbildning. Under utbildningen utformades enkäten till brukare. Utbildningen omfattade även sekretess och etik i samband med enkät- och intervjuundersökningar. Resultatet av brukarrevisionen baseras på enkät till brukare och deras anhöriga samt intervjuer med brukare och personal. Intervjuerna gjordes i form av fokusgrupper. Totalt skickades brukarenkäten till 75 brukare. Svarsfrekvensen blev 49,3 procent. Brukarteamet såg att det fanns vissa frågor som behövde fördjupas och förtydligas, därför genomfördes även en fokusgrupp med brukarna Enkäten till anhöriga skickades ut till tio personer som brukarteamet fått samtycke till av brukarna. Det kom in åtta stycken enkäter från anhöriga vilket innebar att svarsfrekvensen blev 8 procent. Brukarrevisionen visar att brukarna på ÅRE är i stort sett nöjda med bemötande och det stöd och den hjälp som erbjuds av personalen. Vilket kan tillskrivas personalens förhållningssätt och arbetsmetodik. Det finns en skillnad mellan individuellt och kollektivt inflytande. Skillnaden var att brukarna angav att de i allt högre grad hade inflytande i det som rörde dem personligen, till exempel den individuella rehabiliteringsplanen. Däremot när det gällde medverkan i utveckling och förändring som berörde hela gruppen, det vill säga kollektivt inflytande var intresse och engagemang inte lika märkbart, till exempel var det väldigt få som var engagerade i husrådet, att lämna Ros- och Rislapp eller på annat sätt ta kontakt med brukarrådet. Samtidigt angav majoriteten av brukarna att de var intresserade av brukarinflytande i allmänhet. De flesta brukare upplever att de har inflytande i den individuella rehabiliteringsplanen, men både brukare och personal ansåg att den behövde utvecklas. Brukarrevisionen har kommit fram till att det finns olika grupper med skilda behov, vilket synliggjordes när resultatet analyserades utifrån ålder och kön. Tydligast visades det i grupperna 2

yngre män och äldre kvinnor. Majoriteten av yngre män var inte intresserade av brukarinflytande till skillnad mot de äldre kvinnorna som deltog på nästan varje husråd. I gruppen äldre kvinnor förekom de längsta väntetiderna för att bli inskriven på ÅRE. Inom tema tillgänglighet framkom att brukarna på ÅRE var mycket nöjda med tillgängligheten vad gäller personligt samtal/stödsamtal. När det gällde tillgänglighet utifrån öppettider hade brukarna delade meningar om de motsvarade behoven, främst efterfrågades öppethållande vardagar, kvällstid. Resultatet utifrån temat nytta visade att brukare hade utvecklats personligen. Majoriteten av brukarna hade blivit medvetna om sina inre resurser. De allra flesta hade på något sätt förändrat sina fritidsintressen. När det gäller förändring av livsstil, det vill säga fysisk aktivitet, sunda kostvanor, alkoholvanor, användande av andra berusningsmedel samt tobaksvanor är det i stort bara de äldre kvinnorna som anger en förbättring. Nästan alla brukare upplevde att det var positivt att träffa andra människor med psykisk ohälsa. Samvaron och stödet från andra brukare till exempel i samband med informella möten uppskattades. Resultatet när det gäller anhöriga visade att majoriteten inte varit i kontakt med ÅRE. De få som haft kontakt var nöjda med bemötande och tillgänglighet via telefon och personligt besök. Samtliga tillfrågade kände till syftet med enhetens verksamhet. Majoriteten av de som svarat ville vara delaktiga i deras närståendes återhämtning och rehabilitering. Det var delade meningar om verksamheten ingav dem trygghet. Slutligen är det tveksamt om de anhörigas kontakt med ÅRE, gör någon skillnad i relationen med sin närstående som är brukare på ÅRE. I brukarrevisionen ingick att föreslå vilka utvecklingsområden som synliggjorts, dessa områden är stöd till anhöriga, stöd till både individuellt och kollektivt inflytande, stöd i livsstilsfrågor, stöd så att alla får en förebild och tillgänglighet. Brukarrevisionen föreslår även olika åtgärder knuta till de föreslagna utvecklingsområdena. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...5 1 INLEDNING...6 2 BESKRIVNING AV ÅRE...6 3 VÄGEN TILL BRUKARREVISION PÅ ÅRE...8 4 METOD... 4.1 Brukarteamets utbildning... 11 4.2 Urval... 12 4.3 Enkäterna... 12 4.3.1 Enkäter till brukare... 12 4.3.2 Enkäten till anhöriga/närstående...13 4.4 Fokusgrupper...13 4.4.1 Fokusgrupp med personal.... 13 4.4.2 Fokusgrupp med brukare... 13 5 RESULTATREDOVISNING... 15 5.1 Schablonfigurer...15 5.2 Bemötande... 19 5.3 Inflytande... 21 5.3.1 Individuellt inflytande... 21 5.3.2 Kollektivt inflytande... 22 5.4 Tillgänglighet... 23 5.5 Nytta... 24 5.5.1 Personlig utveckling... 24 5.5.2 Livsstil... 24 5.6 Resultat för anhöriga... 26 6 DISKUSSION... 26 8 UTVECKLINGS OMRÅDEN OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 29 8.1 Förslag till åtgärder... 3 9 LITTERATURFÖRTECKNING... 31 BILAGOR... 32 4

FÖRORD Område Psykiatri har under flera år samarbetat med brukare av vården. Syftet med samarbetet är att tillvarata erfarenheter och kunskap som kan påverka vårdens planering och genomförande, förbättra bemötande och behandlingsutbud som möter brukarnas behov. Lika viktigt är att närstående till brukare ges möjlighet till inflytande. Brukarrådet är en viktig samtalspart för ledningen vid Område Psykiatri. Under senaste året har en diskussion förts om hur samarbetet kan förstärkas och förbättras för att den psykiatriska vården i förlängningen kan utvecklas. Utöver regelbundna möten med brukarrådet, enkätundersökningar, insamling av synpunkter från besökande patienter har framkommit att en brukarstyrd revision skulle utgöra ett lämpligt steg att utveckla brukarinflytandet. Brukarrevisionen har letts av Lena Larsson och har genomförts mellan februari och augusti 211. FoU Jämt har utgjort ett metodstöd till revisionsteamet. Revisionen har bekostats av Område Psykiatri, men har bedrivits helt fristående och utan styrning från området. Jag vill framföra ett tack till alla som på något sätt har bidragit till denna revisionsrapport Augusti 211 Håkan Gadd Verksamhetsområdeschef Område Psykiatri Brukarrådet för Område Psykiatri fick uppdraget att genomföra en brukarrevision på enheten för Återhämtning och Rehabilitering. Det praktiska arbetet har utförts av ett brukarteam och undertecknad. I brukarteamet medverkade Anna Björklund, Alice Ekfjärd, Ingela Håkansson, Joakim Sandström och Åsa Olsson. Att genomföra en brukarrevision är inget arbete som kan göras utan ovärderlig hjälp och stöd från omgivningen. Vi vill därför rikta ett varmt tack till alla som på olika sätt har bidragit till att göra brukarrevisionen möjlig. Det gäller främst brukare, deras anhöriga och personal på ÅRE som generöst besvarat våra frågor i enkäter och i intervjuer. Tack också till Linus Eriksson och Catharina Höijer på FoU Jämt som stöttat oss och lotsat oss igenom utbildningen. Ett särskilt tack till Carina Norgren för all hjälp med administrativa frågor. Sist men inte minst stort tack till verksamhetsledningen inom Område Psykiatri som gav oss förtroendet att genomföra brukarrevisionen. Östersund i september 211 Lena Larsson Samordnare brukarrevisionen 5

1 INLEDNING Brukarrevision är en metod för brukarinflytande som infördes i Sverige i samband med Psykiatrireformen på 199-talet. Definitionen av brukarrevision som fastställts av Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundets är att Brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. (Jakobsson Lund & Rosenberg). Det är första gången en brukarrevision genomförs vid Område Psykiatri, Jämtlands läns landsting och den görs på Återhämtnings och Rehabiliteringsenheten (ÅRE). Syftet med föreliggande brukarrevision är att utifrån brukares och anhörigas erfarenheter synliggöra förbättringsområden och utveckla verksamheten inom Område Psykiatri, så att det blir bättre vård. Brukarrevisionen omfattar fyra teman. Dessa är bemötande, inflytande, tillgänglighet och nytta. 2 BESKRIVNING AV ÅRE Återhämtnings och Rehabiliteringsenheten (ÅRE) hör till Jämtlands läns landsting, Område Psykiatri. Verksamheten är organiserad så att det finns en enhetschef som har det övergripande ansvaret och med en personalgrupp på fem ordinarie personal. De arbetar ur ett kollektivt perspektiv där man har likadana arbetsuppgifter oavsett yrkesgrupp. Yrkesgrupperna som är representerade är skötare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Enheten bedriver psykiatrisk återhämtning och rehabilitering. Verksamheten bedrivs i centrala Östersund, i en fristående äldre villa med trädgård. Huset består av 6 r o k samt hel källarvåning. Huset kallas i vardagligt tal för K2 utifrån att det är beläget på Kyrkgatan 2 och associeras också till världens mest svårklättrade berg. Från ÅRE är det bara några minuters gångavstånd till Östersunds sjukhus och övriga psykiatrin. ÅRE erbjuder brukare olika slags aktiviteter främst naturbaserade som skidåkning, paddling, hästskötsel och trädgårdsarbete. Man har på senare tid även kommit igång med styrketräning. Om så önskas finns möjlighet till daglig kontakt med hund. Även andra möjligheter till aktiviteter finns som olika slags pyssel etc. Aktiviteterna som erbjuds bygger på de förslag som brukarna själva tagit fram. De olika teman som valts för brukarrevisionen berörs mer eller mindre tydligt. I texten nedan presenteras argumenten så som de formulerats i verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen för ÅRE år 2 nämns temat bemötande på följande sätt, Landstingets medarbetare ska i dagliga möten och samtal handla med respekt för alla människors lika värde, visa förtroende för andra och utgå från en helhetssyn på landstinget och dem landstinget står för (Verksamhetsplan 2 ÅRE s. 5) 6

Med hänvisning till psykiatrins värdegrund nämns också att: Det som utmärker psykiatrin som verksamhet är Respekten för varje individ och varje individs lika värde Det utvecklande samtalet/mötet. Nyckelord för områdets värdegrund är Delaktighet - Dialog Tillit (ibid) Enheten menar även att man inriktar sig på de värderingar som är centrala för psykiatrisk rehabilitering och återhämtning ifrån psykisk ohälsa (aa, s. 6). Vidare står det i verksamhetsplanen att ÅRE ska erbjuda individuellt planerad psykiatrisk rehabilitering genom att erbjuda enhetens patienter: En meningsfull och begriplig social samvaro/.../ Hjälpande relationer (aa, s. 7) Vad gäller inflytande erbjuder ÅRE individuellt planerad rehabilitering för att brukaren ska uppnå personliga mål. Genom att brukaren är med och formulerar nya mål och deltar vid kontinuerlig uppföljning så blir brukaren delaktig i sin rehabiliteringsplan. ÅRE erbjuder också brukarna kunskap och stöd till brukarinflytande (ibid.). När det gäller tillgänglighet står det i verksamhetsplanen att ÅRE skall hålla öppet på K2 i så stor grad som möjligt och vara tillgänglig för telefonkontakt (aa, s. 8). En av de strategier som nämns i verksamhetsplanen är att personalen ska vara tillgängliga för arbete med återhämtningsprocesser (aa. s. 7). Tema nytta berörs i ÅREs uppdrag som är att stötta brukarna i återhämtning från psykisk ohälsa genom psykiatrisk rehabilitering, så att deltagarna själva upplever sig ha ett rikt och självständigt liv (aa. s.5). 7

3 VÄGEN TILL BRUKARREVISION PÅ ÅRE Brukarrådet för Område Psykiatri tillfrågades av verksamhetsområdeschefen under våren 2 om vi ville genomföra en brukarrevision inom området. Lena Larsson tog på sig uppdraget att undersöka möjligheterna till det. Detta ledde till att brukarrådet utsåg henne till samordnare för den planerade brukarrevisionen. Brukarrådet för Område Psykiatri beslöt sig definitivt att genomföra en brukarrevision. Samordnaren började planera brukarrevisionen och genomförde en rekrytering av medarbetare till brukarteamet 1 i under hösten 2. Rekrytering pågick i tre månader. Det var väldigt svårt att övertyga brukare med egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder och psykiatrisk vård att delta i brukarrevisionen som team medlemmar. Skälet kan vara att det finns väldigt få aktiva brukarföreningar i Jämtlands län. I dessa är det ett fåtal medlemmar som ägnar sig åt intressepolitiskt arbete vilket är en av grundförutsättningarna för att ta ett kollektivt ansvar vid brukarinflytande. Från början fanns det fler brukare och anhöriga med i det brukarteam som rekryterats. Tyvärr slutade några av olika skäl. När brukarteamet hade bildats genomfördes en diskussion där man skulle välja teman i brukarrevisionen. Resonemanget handlade om att välja de teman som var aktuella och som även kunde användas på andra enheter inom Område Psykiatri. Detta eftersom uppdragsgivaren ville att brukarrevisionen på ÅRE skulle vara en liten pilotundersökning. Tanken var att fler brukarrevisioner skulle kunna genomföras inom Område Psykiatri vid ett senare tillfälle. Brukarteamet enades om fyra teman som vi ansåg vara aktuella: bemötande, inflytande, tillgänglighet och nytta. Därefter fick brukarteamet till uppgift att skriva ned frågor med anknytning till de teman som tagits fram. Tanken var att brukarteamet skulle komma i gång med arbetet och det visade sig senare att dessa frågor kunde ingå i utbildningen av teamet. 1 Brukarteamet består av personer som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. Anhöriga ingick även i denna grupp. Teamet hade till uppgift att vara med och bestämma vilka teman brukarrevisionen skulle ha. Formulera frågor och enkäter till brukare och anhöriga. Medverka till att ta fram intervjuguide till brukarnas fokusgrupp. Transkribera fokusgrupp. Ta del av resultat och delta i analys samt vara delaktiga i vad som skulle lyftas fram i rapporten. Brukarteamet skulle också godkänna rapporten som skrevs av samordnaren. 8

I början av 211 deltog samordnaren tillsammans med några från brukarteamet vid ett dialogmöte med landstingspolitiker, ledningsansvarig vid Område Psykiatri samt forskare och den handledare som brukarteamet erhållit. Det ledde till att verksamhetsområdeschefen beslutade att en brukarrevision skulle genomföras inom Område Psykiatri på enheten Återhämtning och Rehabilitering. Områdets brukarråd blev ansvarigt för utförandet av uppdraget. Samordnaren utsågs som kontaktperson och projektledare för revisionen. Samordnaren erhöll ersättning för sitt arbete av uppdragsgivaren från och med november 2 och anställdes på Område Psykiatri från och med februari 211. Eftersom det var så få deltagare i brukarteamet skulle arbetsinsatsen bli allt för omfattande om revisionen skulle genomföras med enbart intervjuer. Efter samråd med uppdragsgivaren och handledare på FoU Jämt beslutades därför att revisionen skulle genomföra som en enkätundersökning bland brukare samt kompletterande intervjuer, med både brukare och personal. Det fanns även önskemål från brukarrådet att försöka nå anhöriga/närstående i syfte att ta reda på deras uppfattning om verksamheten. Denna grupp ingick därför i brukarrevisionen. Syfte Syftet med brukarrevisionen är att utifrån brukares och anhörigas erfarenheter synliggöra förbättringsområden och utveckla verksamheten inom Område Psykiatri, så att det blir bättre vård. 9

4 METOD Design och tidsplan för Brukarevisionen, Område Psykiatri ÅRE 211 Moment När Aktivitet i brukarrevisionen Planera och rekrytera Okt-jan Brukarteamet bestod till en början av 9 personer varav 4 revisorer och en samordnare. Fastställande av teman Revisionsplanering Formulera frågor Inläsning Dialogmöte med ledning och forskare Utbildning och förberedelse Genomföra brukarrevisionen Bearbetning, analys, sammanställning av data och kompletterande intervju Återkoppling Uppföljning Sept/okt. Maj-september Mars-juni Februari-mars 4 tillfällen á 3 timmar + hemarbete Att utforma enkät och frågor Sekretess och etik Informera brukarrådet Information till personalgruppen Intervju med personalgruppen Information till brukare på ÅRE Enkät till samtliga brukare som har och har haft kontakt med ÅRE de senaste 12 månaderna. Enkät till anhöriga genom samtycke från brukare Föredrag för landstingspolitisk grupp Föreläsning hos landstingsstyrelsen Information till lärare och elever vid Mittuniversitetet Information till brukarrådet Kvantitativ sammanställning i lämpligt dataprogram och analys. Efter analys kompletterande intervju med 5 brukare. Databearbetning Kategorisering och tematisering av intervjuer Råmanus Diskussion i brukarteamet Revidering och komplettering av manus Information till brukarrådet Synpunkter från brukarteamet Synpunkter från uppdragsgivaren Färdigställande av rapport Tryckning Redovisningsträffar med: 1) Deltagare (brukare, anhöriga och personal) 2) Brukarråd, personal och verksamhetsledning 3) Landstingsfullmäktige Åtgärdsplan Återbesök på ÅRE av brukarrevisorer och samordnare Mars- 212

4.1 Brukarteamets utbildning I början av februari 211 genomfördes en brukarrevisionsutbildning för brukarteamet som FoU Jämt hade erbjudit sig att genomföra. Det hade planerats tre utbildningstillfällen. Det räckte dock inte utan man fick lägga till fler så att det blev totalt fyra utbildningstillfällen och däremellan fick deltagarna hemläxor. Utbildningens innehåll var metodik som handlade om att både ställa frågor och att utforma en enkät samt grundläggande information om etik och sekretess. Utbildningen var upplagd så att brukarteamet direkt kunde omvandla teorin i den praktiska uppgiften att formulera frågor och utforma den enkät som skulle användas till brukare. Här följer en beskrivning av processen av hur utbildningen genomfördes 2. Utbildningen började med att brukarteamet gjorde en kategorisering av de teman man tidigare hade tagit fram. Bemötande Inflytande Nytta Tillgänglighet respekt medbestämmande utvecklande verksamhet för mig, öppettider empati självförtroende personlig utveckling, kommunikation, tålamod, självkänsla livsstilsförändring, anpassning ömsesidighet intresserad för min rehabilitering, fysiskt läge, tolerans vill vara med och påverka, återhämtning, personaltäthet ärlighet samarbete skillnad nu och då målgrupp tydlighet betydelsen av eget engagemang inte ensam- social samvaro flexibilitet tillit utmana sig själv utbud av tjänster insikt/kunskap bättre hälsa. ekonomi När alla kategorier var framtagna för respektive tema gjordes en prioritering av de viktigaste. Därefter matchades de drygt 9 frågor som brukarteamet hade formulerat under planeringsstadiet ihop med valda kategorier. För att inte enkäten till brukarna skulle bli för stor valde brukarteamet ut de frågor som var mest relevanta. När frågorna var klara formulerades svarsalternativ till varje fråga. Sedan utformades enkäten layoutmässigt med stöd av handledaren. 2 För en mer ingående beskrivning av utbildningen hänvisas den intresserade till Eriksson, L(in press) i FoU Jämts rapportserie 211. 11

4.2 Urval Utifrån att brukarteamet inte hade möjlighet att tillfråga alla brukare som varit inskrivna på ÅRE gjordes ett urval. Brukarteamet valde att skicka enkät till alla som någon gång varit inskrivna på ÅRE under tiden 2-3-1-211-2-28 vilket innebar att det kunde bli både brukare som var inskrivna och de som avslutat behandlingen på ÅRE 3. Vidare så erbjöds de brukare som kommit till ett husråd i juni 211 att delta i fokusgrupp (max 15 personer). Tanken var att dela gruppen i flera fokusgrupper med max fem brukare i varje fokusgrupp. Brukarteamet skickade enkäter till alla de anhöriga och närstående som man fått samtycke till, av brukarna. Sammanlagt blev det tio personer. Vad gäller de som arbetade på ÅRE, erbjöds all ordinarie personal samt enhetschefen att delta i en fokusgrupp. 4.3 Enkäterna Brukarrevisionen baseras på två enkäter, en till brukare och en till deras anhöriga/närstående. Som ett tillägg till enkäten till brukarna utformades en blankett, där brukare genom samtycke kunde lämna ut kontaktuppgifter till en anhörig/närstående. Missivet till båda enkäterna innehöll information om att det var möjligt att nå samordnaren, via mail eller telefon, om man hade frågor eller synpunkter på enkäten eller brukarrevisionen. Missivet innehöll även information om att brukarteamet planerade kompletterande intervjuer som brukarna hade möjlighet att anmäla sitt intresse för att delta i. 4.3.1 Enkäter till brukare Brukare på ÅRE informerades först muntligen om att en brukarrevision skulle genomföras på enheten och den planerade enkätundersökningen. Det har dessutom funnits tillfälle för brukare att direkt ställa frågor till samordnaren vid dennes besök på enheten i andra sammanhang. För att enkäterna skulle kunna skickas ut behövdes tillgång till brukares kontaktuppgifter. Till en början var det väldigt svårt att få tillgång till dessa kontaktuppgifter. En chefstjänsteman godtog inte att brukarteamet skulle få ta del av kontaktuppgifter eller vara i kontakt med brukare. Detta trots att samtliga i brukarteamet hade undertecknat försäkran om tystnadsplikt. Eftersom att samordnaren var anställd på Område Psykiatri kunde man till slut komma överens om att det skulle bli samordnaren som fick ta del av kontaktuppgifterna. Då med hänsyn till sekretesslagen och personuppgiftslagen. Det blev även samordnaren som ensam skulle ta sig an de administrativa arbetsuppgifterna rörande enkäterna. Men samordnaren vill framhålla att samarbetet till slut blev gott med personal på enheten stöd och service. 3 Vid kontakt med brukare omnämndes ÅRE med namnet K2. På grund av att brukarteamet ville försäkra sig om att de brukare som fick del av information skulle veta vilken enhet som informationen handlade om. Brukarteamet kände inte till att någon brukare på ÅRE kallade enheten för ÅRE. 12

Totalt skickades det slutligen ut 75 enkäter. En påminnelse skickades efter att första datum för svar hade passerat. Sammantaget svarade 37 personer, det innebar en svarsfrekvensen på 49,3 procent. Det var 15 män och 21 kvinnor som svarade. En enkät saknade uppgift om ålder och kön. Det innebär att analysen som gjordes utifrån dessa variabler endast baseras på 36 enkäter. I övrigt var det ett fåtal bortfall vid nästan varje fråga. 4.3.2 Enkäten till anhöriga/närstående Enkäten till anhöriga skickades till de personer som samordnaren fått kontaktuppgifter till från brukarenkäten. Efter en påminnelse kom det sammantaget in åtta enkäter och svarsfrekvensen blev således 8 procent. En enkät var inte korrekt ifylld och kunde inte ingå i resultatsammanställningen. 4.4 Fokusgrupper Brukarteamet hade tagit beslut om att genomföra intervjuer på ÅRE med personalen i form av fokusgrupp. Intervjuerna med brukare var planerades att göra individuellt, men eftersom ingen anmälde intresse för att bli intervjuad gjordes en förfrågan till brukarna vid ÅRE om att delta i en fokusgrupp. Syftet med fokusgruppen var att brukarteamet såg att det fanns vissa frågor som behövde fördjupas utifrån de enkätsvar som kommit in. 4.4.1 Fokusgrupp med personal. I fokusgruppen med personal deltog fyra personer, det var två yrkesgrupper som var representerade, skötare och arbetsterapeut. Först fick personalgruppen på ÅRE erbjudande om att delta i fokusgrupp. Inför fokusgruppen informerades personalgruppen muntligen om syftet med brukarrevision inklusive fokusgrupp samt hur en fokusgrupp går till. Personalgruppen informerades även om vem som skulle leda fokusgruppen och att en socionomstuderande skulle medfölja som observatör. De teman som redan fanns (bemötande, inflytande, tillgänglighet och nytta), blev även teman i fokusgruppen med personal på ÅRE. Frågor till fokusgruppen togs fram utifrån den kategorisering som gjorts under utbildningen. Moderatorn valde att ha med intervjuguiden till fokusgruppen (se bilaga 3). När fokusgruppen startades upp introducerades personal först dels muntligen, dels via ett schema som utdelades till varje deltagare. Fokusgruppen satt vid ett bord så att alla kunde se varandra. Fokusgruppen pågick i 4 timmar med 2 avbrott à 5 minuter samt en längre rast på 15 minuter mittemellan tema två; inflytande och tema tre; tillgänglighet. Varje tema pågick i 45 minuter. 4.4.2 Fokusgrupp med brukare Inför fokusgruppen med brukare vid ÅRE informerades brukarna dels muntligen, dels skriftligen. Informationen handlade om vad som var syftet med att genomföra en fokusgrupp, hur fokusgruppen går till och max antal deltagare i fokusgruppen. Brukarna informerades också om att samordnaren skulle leda fokusgruppen och att två medlemmar i brukarteamet skulle medfölja 13

för att anteckna, vilket blev fallet. Vi erbjöd alla (max 15 brukare) som kom till ett husråd i juni 211 att delta i fokusgruppen. Tanken var att man kunde dela upp gruppen med brukare till max tre fokusgrupper. Men det blev bara fem brukare som ville delta vilket innebar att det blev en fokusgrupp med brukare. Moderatorn hade med intervjuguide (se bilaga 3). Brukarteamet valde två teman till fokusgruppen; brukarinflytande och den individuella rehabiliteringsplanen. Alla som kommit till husrådet fick ta del av muntlig introduktion om fokusgrupp. Därefter gick de fem brukare som ville delta och brukarteamet till ett annat rum. Deltagarna i fokusgruppen fick ett schema med beskrivning hur fokusgruppen var upplagd. Eftersom brukarna inte ville bli inspelade fördes anteckningar av två medlemmar ur brukarteamet. Deltagarna behövde inte uppge sitt namn. Fokusgruppen med brukarna pågick i 1 tim och 15 min med en minuter lång bensträckare mittemellan två teman. Brukarna i fokusgruppen fick välja hur de skulle sitta, fyra satt på rad och en satt mittemot. Moderatorn satt mittemot de fyra på rad och de som antecknade satt på kortsidan. 14

5 RESULTATREDOVISNING Först redovisar brukarteamet resultat utifrån schablonfigurer och sedan följer mer nyanserad resultatredovisning. 5.1 Schablonfigurer I figuren nedan presenteras resultatet av brukarrevisionen i så kallade schablonfigurer. Figurerna är skapade från de mest vanliga svaren när resultatet analyserats utifrån kön och ålder. Totalt baseras schablonfigurerna på 36 svar från enkätens totalt 37 möjliga. En enkät saknade uppgifter om kön och ålder och kunde därför inte räknas med i denna redovisning. Resultatet presenteras uppdelat på kön och ålder. På grund av att det är så få personer som svarat i varje grupp presenteras svaren uppdelat på de som är över respektive under 4 år. På det sättet bildas fyra grupper; det vill säga män och kvinnor över respektive under 4 år. Dessa grupper har också namngetts, se tabell nedan. Upp till 4 år (namn, antal) 41 år eller äldre (namn, antal) Män Orvar (5) Ruben () Kvinnor Majbritt (13) Lisen (8) I sammanställningen har de frågor där två eller fler grupper har en samstämmig uppfattning markerats med mellangrått. Där de olika grupperna har olika uppfattningar har frågan i sig markerats med grått. Tema/ frågor Orvar Ruben Majbritt Lisen Kommentarer Kontakt med K2? Är inskriven för närvarande Hemkommun? Östersund BEMÖTANDE Får du uppmuntran av personalen? Ja Kvinnor får mer uppmärksamhet än Tveksam Nej män. Män får mer uppmärksamhet än Tveksam Nej kvinnor Bemött med respekt av personalen Ja Bemötande vid första kontakten Bra Hjälp och stöd jag behöver Ja Känt grupptryck för att medverka i en aktivitet Tveksam Aldrig Personalen tar hänsyn till mina kunskaper och erfarenheter av min sjukdom/besvär. Tveksam Helt och hållet 15

Tema/ frågor Orvar Ruben Majbritt Lisen Kommentarer INFLYTANDE Jag har inflytande över vilka aktiviteter jag vill delta i Instämmer Instämmer helt Jag har inflytande över vilka aktiviteter Tveksam som finns Jag har inflytande över när aktiviteterna ska genomföras Jag har inflytande över miljön/omgivningen (inne och ute) Jag har inflytande över anställning av Inte alls personal Individuella rehabiliteringsplanen Medverkat i upprättande av individuell rehabiliteringsplan Jag har kunnat påverka innehållet i Instämmer den individuella rehabiliteringsplanen Jag har medverkat till uppställda mål i den Instämmer irpl. Jag har medverkat till uppställda delmål i Instämmer ind rehabplan. Jag har varit med och bestämt hur ind reh Instämmer pl ska följas upp Vem tog initiativ till att den ind reh pl följdes upp Jag själv/någon annan Instämmer helt Instämmer Instämmer helt Instämmer helt Instämmer Ja Instämmer helt Instämmer Instämmer helt Instämmer helt Instämmer Personalen Instämmer Instämmer helt Tveksam Instämmer helt Instämmer/ instämmer helt 16

Tema/ frågor Orvar Ruben Majbritt Lisen Kommentarer Samarbete med personalen och andra brukare samt brukarinflytande i allmänhet Samarbete med personalen Fungerar bra Samarbetet fungerar utmärkt Samarbete med andra brukare Samarbetet fungerar bra Samarbete under husråd Samarbetet Samarbetet fungerar bra fungerar utmärkt Samarbetet vid informella möten (fika, lunch, aktiviteter etc.) Hur ofta deltar du i husråd? Lämnar du in Ros och Rislapp? Är du intresserad av brukarinflytande i allmänhet? Fungerar bra Samarbetet fungerar utmärkt Fungerar bra Aldrig Nästan aldrig Nästan aldrig Känner inte till Ros och Rislapparna Nej Aldrig Ja Samarbetet fungerar utmärkt Ungefär vart annat Tema/ frågor Orvar Ruben Majbritt Lisen Kommentarer TILLGÄNGLIGHET Hur fick du veta att K2 finns? Genom annan personal inom psykiatrin Hur länge fick du vänta på inskrivning på K2? Är det lätt att hitta information om K2 verksamhet? Har du någon gång behövt avstå från att ta dig till K2 på grund av psykisk ohälsa? Har du någon gång behövt avstå från att ta dig till K2 på grund av ekonomi? Har du någon gång behövt avstå från att ta dig till K2 på grund av K2:s läge, fysiskt funktionshinder eller för att du inte har någon skjuts? Personalens tillgänglighet angående praktiska saker. Personalens tillgänglighet för personligt samtal/stödsamtal Personalens tillgänglighet via tfn, mail, sms etc. Motsvarar öppettiderna dina behov? Vilka tider skulle passa dig? Både svårt och enkelt Ja det har hänt Nöjd Mindre än en månad Ja det har hänt Det är enkelt. Fick vänta mellan en och två månader, Nej Ja det har hänt Nej Mycket nöjd Nej Mycket nöjd Mycket nöjd Nöjd/mycket nöjd Nej Ja Ja/Nej Ja Kvällstid, vardagar Kvällar vardagar samt storhelger Kvällstid, helger I något fall upp till tre månader Ev har frågan tolkats att det gällde de aktiviteter som ordnas och inte verksamheten sig. 17

Tema/ frågor Orvar Ruben Majbritt Lisen Kommentarer NYTTA Deltagit i aktivitet som jag kände olust Ja inför. Hur var det? Det kändes bra efteråt. Har behovet av hjälp och stöd från andra delar inom psykiatrin påverkats? Har du blivit medveten om dina inre resurser Har dina fritidsintressen förändrats? Upplevelse att träffa andra människor med psykisk ohälsa. Förändring i mitt sociala kontaktnätverk. Livsstil Fysisk aktivitet Tobaksvanor Alkohol Andra berusningsmedel Kostvanor Nej, ingen skillnad Ja/ingen skillnad Ingen skillnad Ja, det har minskat Nej, ingen skillnad Ja Ingen skillnad/behovet har minskat Jag har både återupptagit mina gamla och utvecklat nya intressen Positivt Tveksamt Ökat Tveksamt Antingen aktiv varje dag eller inte alls. Ingen förändring under tiden på K2. Nyttjar idag tobak antingen varje dag eller inte alls. Vanorna är oförändrade. Dricker sällan alkohol, och ingen förändring under tiden på K2. Aktiv någon gång i vecka. Den fysiska aktiviteten har ökat under tiden på K2. Nyttjar inte tobak idag. Vanorna är oförändrade under tiden på K2. Dricker sällan alkohol, och ingen förändring under tiden på K2. Aktiv någon gång i vecka. Ingen förändring under tiden på K2. Nyttjar idag tobak varje dag. Vanorna är i stort oförändrade under tiden på K2, men någon har ökat. Dricker en gång i månaden eller mer sällan alkohol, oförändrat över tiden. Någon har minskat sin konsumtion. Nyttjar inte andra berusningsmedel, och det har inte förändrats under tiden på K2. Sunda kostvanor varje dag och det har inte skett någon förändring. Sunda kostvanor som regel minst någon gång i veckan. Ingen förändring under tiden på K2. Sunda kostvanor som regel någon gång i veckan. Ingen förändring under tiden på K2. Är aktiv varje dag eller någon gång i veckan. Den fysiska aktiviteten har ökat under tiden på K2. Nyttjar inte tobak idag. Vanorna är oförändrade under tiden på K2. Dricker någon gång i vecka, vanorna är oförändrade. Nyttjar berusningsmedel mer sällan eller aldrig. Vanorna är oförändrade och några har minskat användningen. Sunda kostvanor som regel någon gång i veckan. De sunda kostvanorna har ökat under tiden på K2. 18

5.2 Bemötande Brukarteamet har studerat hur brukare på Återhämtnings och Rehabiliteringsenheten (ÅRE), Jämtlands läns landsting av brukare kallad K2, upplever bemötandet. Här följer resultat utifrån detta fenomen. Schablonfigurerna visar att brukarna var i stort sett nöjda med bemötandet. Enligt den redovisningen var det bara yngre män som var tveksamma till om könet hade någon betydelse för vilken uppmärksamhet som gavs. Yngre män var även tveksamma till om de hade känt av grupptryck och deltagit i en aktivitet fastän de inte ville delta i den. Yngre män var också tveksamma till om personalen tagit tillräcklig hänsyn till deras kunskaper och erfarenheter av deras sjukdom/besvär. Men brukarteamet har fått fram även andra resultat som vi vill redovisa, är det annan vård, får man någon tid till veckan. Här pratar dom, man kan gå undan. Viktiga bitar eftersom resten av vården är väldigt kass (En brukare i fokusgruppen). Fokusgruppen med brukare från ÅRE uppgav att personalen är bra på att ge stöd, när någon mår dåligt även om det var viss skillnad på hur aktivt personalen agerade. Personalgruppen är liten, det var betydligt fler kvinnlig personal bland ordinarie anställda. Manliga brukare vände sig hellre till den av personalen som var av manligt kön och vice versa gällande kvinnor. Det är lite killar som jobbar här. Killarna som går här vill nog gå till en kille (En brukare från fokusgruppen). Majoriteten av brukarna ansåg att de får den hjälp och det stöd de behöver, men vi såg dock att det fanns äldre kvinnor som var osäkra på om de får den hjälp och det stöd de behöver. När det gäller att stödja brukare i återhämtningsprocessen, var fokusgruppen med brukare delvis kritisk; vet man inte vad man vill är det kört(brukare i fokusgruppen) här får man inte pushning, här görs ingenting (brukare i fokusgruppen). Fokusgruppen med personal menade att det var olika syften med varför brukare finns på ÅRE. Någon var där för att stressa av, medan andra var där för att få stöd för att komma igång och bli aktiva. Vi såg att det är motsägelsefullt, å ena sidan upplevde brukare att de var nöjda med det stöd och den hjälp de fick å andra sidan upplevde de att de var missnöjda med stödinsatser för att komma vidare i återhämtningen. Fokusgruppen med personalen menade att de arbetade utifrån en platt organisation och utifrån ett kollektivt perspektiv. Alla i personalstyrkan arbetade med likadana arbetsuppgifter och kunde vid behov vara flexibla. De bistod varandra och kunde samtala med brukaren även om de inte var ansvarig för just den personen. Genom att arbeta på det sättet menade personalen utifrån sin erfarenhet att brukaren inte behövde vänta i en vecka eller längre på samtal som på den övriga kliniken, om kontaktpersonen är borta i dagar har brukaren ingen att prata med (personal från fokusgruppen). 19

Personalen på ÅRE arbetade med individuellt bemötande, var öppna och visade respekt för varje individs berättelse. Vid det första samtalet mellan brukare och personal tog man inte upp jobbiga, känsliga saker utan väntade tills man har lärt känna brukaren. I samtalet diskuterades olika lösningar, det var inte personalen som bestämde hur det skulle vara. De som arbetar på ÅRE sa att det var viktigt att brukare känner sig sedda. Jag kommer inte in obemärkt, folk märker att jag kommer, med ett vänligt ord: kul att du kommer hit (Personal i fokusgruppen). Fokusgruppen med personal berättade även att brukaren kallas för besökare, man är besökare här i huset, man kommer och besöker huset, känns mycket friskare (personal i fokusgruppen). Personalen var mån om att arbeta ur ett salutogent perspektiv vilket innebär att personalen fokuserar på det friska och är lösningsorienterad. Skillnaden mellan personalen och de som deltog blev mindre, man kom närmare varandra. En personal från fokusgruppen sa: om du är patient och jag är personal och sen blir det en avgrund där emellan. Fokusgruppen med de som arbetade på ÅRE menade att de var öppna och ärliga mot varandra. Man menade också att vara ärlig mot brukaren kunde vara väldigt svårt vid känsliga situationer. Personalen menade att man måste ha en viss känsla när det behövs, när det gäller att gå in och bryta ett samtal mellan brukare som kan vara alltför ärliga och lämna ut mycket privata saker i sina diskussioner fingertoppskänsla när man ska gå in eller inte(personal i fokusgrupp). De som arbetade på ÅRE var tydliga med vilka gränser som gäller avseende alkohol och droger. Personalen var även tydlig med att på ÅRE är det inte tillåtet att diskutera hur man kunde skada sig själv eller prata om hur man gör när man begår självmord. Här bejakar vi livet.(personal från fokusgruppen). Den gränssättning som finns ska vara förståelig och begriplig (personal från fokusgruppen). Man försöker ta tillvara varje brukares kunskap och personalen kunde erkänna sina egna brister. De som arbetade på ÅRE uppgav att man hade väldigt gott tålamod med olika (personal i fokusgrupp) och genom den flexibilitet som man hade kunde man hjälpa varandra om tålamodet tröt. Personalen på ÅRE ville att man ska lyfta fram resurserna hos varje individ, hela verksamheten bygger på positivism att jobba med det man är bra på, fortsätta med det man är bra på (personal från fokusgruppen). Positivism i detta sammanhang är att personalen ser besökaren utifrån dess positiva egenskaper. 2

5.3 Inflytande Brukarteamet har i sin revision studerat hur brukare upplever sina möjligheter till inflytande. Brukarteamet har valt att dela in temat inflytande i individuellt inflytande och kollektivt inflytande. 5.3.1 Individuellt inflytande Enligt schablonredovisningen hade samtliga figurer medverkat i upprättande av den individuella rehabiliteringsplanen. Vi uppmärksammade dock att det var negativt att en förhållandevis stor grupp, totalt 45 procent av de manliga brukarna som har uppgett att de inte har varit med om att upprätta en individuell rehabiliteringsplan. Fokusgruppen med brukare sa att den individuella rehabiliteringsplanen inte fungerar som den ska jag tror att det där skulle ha potential(brukare i fokusgrupp). Brukare i fokusgruppen menade att det känns som om att den individuella rehabiliteringsplanen inte är riktigt förankrad varken bland personal eller brukare. Fokusgruppen med personal sa att den individuella rehabiliteringsplanen inte är bra, vi tycker inte om den(personal i fokusgrupp) den är under uppbyggnad (personal i fokusgrupp). Vi förstår att majoriteten av brukarna deltagit i upprättande av den individuella rehabiliteringsplanen på grund av att det står i verksamhetsplan 2 att ÅRE ska erbjuda individuellt planerad psykiatrisk rehabilitering (Verksamhetsplan 2 ÅRE s.7). Enligt schablonredovisningen hade alla grupper påverkat innehållet och av de brukare som inte var intresserade av brukarinflytande i allmänhet instämde procent helt i att hade kunnat påverka innehållet i den individuella rehabiliteringsplanen. Majoriteten av de som var intresserade av brukarinflytande instämde helt i att de hade kunnat påverka innehållet i den individuella rehabiliteringsplanen, vidare hade samtliga schablonfigurer medverkat till uppställda mål och delmål i den individuella rehabiliteringsplanen. I verksamhetsplan 2 stod att det ska upprättas en individuell rehabiliteringsplan/../ med brukarens egna mål /../ formuleras med behandlare på ÅRE så att lämpliga delmål kan sättas var fjärde vecka. Genom kontinuerlig uppföljning och formulering av nya mål görs brukaren helt delaktig i sin egen rehabiliteringsplan (Verksamhetsplan 2 ÅRE s.7-8). Fokusgruppen med brukare menade dock att den individuella rehabiliteringsplanen inte följs upp av all personal regelbundet. Vi förstår att den individuella rehabiliteringsplanen inte alltid följs upp regelbundet på grund av att tanken är att göra uppföljningar var 4:e vecka (personal i fokusgrupp), men det beror på hur mycket man är på K2, sa personalen i fokusgruppen Brukarteamet förstår att både brukare och personal, var överens om att de inte var nöjda med den nuvarande individuella rehabiliteringsplanen 21

5.3.2 Kollektivt inflytande Vi var även intresserade av att studera vilka kollektiva inflytandemöjligheter som brukare på ÅRE hade och vilket intresse som fanns för att kunna vara med och påverka verksamheten. Brukarteamet ville också ta reda på hur personalen ställer sig till brukarinflytande. Resultatet visade att intresset för brukarinflytande var stort för alla, utom för yngre män. Vi såg att ungefär en tredjedel av de äldre männen inte visste om de var intresserade av brukarinflytande och motsvarande för yngre kvinnor var en fjärdedel, likaså för äldre kvinnor Trots att majoriteten av brukarna var intresserade av brukarinflytande, så deltog inte många i husrådet. Fokusgruppen med brukare menade att det känns halvpassivt med husrådet, många kommer inte (brukare i fokusgrupp). Vidare menade brukare i fokusgruppen att husråd inte kändes så viktigt. Vad brukarteamet såg var att intresset för husråd ökade bland äldre kvinnor. Nya brukare vågade kanske inte gå på husråd sa fokusgruppen med brukare. Fokusgruppen med personalen sa att inflytande är en av hörnstenarna/ /K2 är en avstamp (personal i fokusgrupp) för att sedan kunna klara av brukarstyrd verksamhet. På K2 tränas besökarna i brukarinflytande, sa personalen Enligt personal i fokusgrupp handlar brukarinflytande om att göra sin röst hörd men inte om att det ska bli som man vill. Att det inte får bli överdrivet.(personal i fokusgrupp). De som arbetar på ÅRE menade att skillnaden mellan brukarinflytande och brukarstyrning var att personalen och landstinget satte upp ramar- som inger trygghet och att det är högt i tak (personal i fokusgrupp), besökare fick säga sin mening, men fick inte alltid möjlighet att bestämma till exempel över landstingsbeslut, däremot fanns det möjlighet för brukare att ha dialog med landstingspolitiker, medan brukarstyrning innebar ansvar Vid husråden tog man upp frågor som gällde alla i verksamheten, något som man hade jobbat med i husrådet var att få till regler som gällde för alla. Fokusgruppen med brukare sa att det var svårt att få till regler som gäller verksamheten, en del regler var från 24 när verksamheten startades upp, något som inte alla kände till. Det var delade meningar i fokusgruppen med brukarna, om det var bra att de gamla reglerna från när verksamhetens startades, togs upp igen i husrådet. Brukare i fokusgruppen menade att varken gamla eller nya beslut följdes upp så därför visste inte alla vad som gällde. Brukarna i fokusgruppen berättade att de kunde påverka hur det ska se ut i huset, men inte lika mycket som personalen t. ex som den gamla soffan som skulle vara kvar (brukare i fokusgrupp). Personalen kom med idéer som sedan brukarna fick ta ställning till och protestera mot om man inte gillade dem. Brukare upplevde det som lite pushigt (brukare i fokusgrupp), men det var olika meningar i fokusgruppen någon annan tyckte däremot att det var helt ok och accepterat (brukare i fokusgrupp). Någon gång stängde personalen huset K2 för att många ville gå på en konferens, det beslutet tog personalen fastän man inte tagit upp det på ett husråd, sa brukarna i fokusgruppen. Något som brukarna i fokusgruppen upplevde att de inte kunde påverka var vilka vikarier som skulle vara i verksamheten, särskilt om man inte var närvarande på ÅRE just när vikarien kom. Men personalen sa att när det sätts in ny personal eller när nya elever kommer till verksamheten, fick dessa provjobba en dag. Sedan lyfte den ordinarie personalen frågan till husrådet Vad tycker ni om den här? Brukarna fick tycka till, men det är inte många som tar chansen men vissa tycker till (personal i fokusgrupp). Brukarteamet såg att det fanns personal på ÅRE som ansåg att brukarinflytande bara handlar om att göra sin röst hörd men inte att vara med och få sin vilja igenom. 22

Fokusgruppen med brukare tyckte att husrådet var för sällan, bara en gång per månad, är man inte där har man missat sin chans. Brukare i fokusgruppen sa gärna ha husråd oftare för att få mer inflytande. Ett sätt för brukare på ÅRE som inte får igenom sina förslag i till exempel husrådet är att lyfta det vidare till brukarrådet för Område Psykiatri. Men vi såg att ingen av schablonfigurerna någon gång hade lämnat in en Ros och Rislapp 4 med synpunkter, förslag eller Ros och Ris till brukarrådet. Fokusgruppen med brukare sa också att det var svårt att få information dels om vad brukarrådet gjorde, dels hur man ska göra för att få vara delaktig i brukarrådet. Avslutningsvis ansåg fokusgruppen med brukare att det är bra att brukarrådet för Område Psykiatri finns(brukare i fokusgrupp). Varje dag när verksamheten är öppen finns det tillfällen för brukare att samtala, diskutera och umgås med varandra vilket uppskattades av en övervägande majoritet enligt de resultat som brukarteamet tagit del av. Vid sådana tillfällen när personalen är delaktiga i diskussionen, kan brukare genom det samarbete som uppstår, få möjlighet att påverka något i verksamheten, s.k. informellt inflytande. Personalens ansvar gällande brukarinflytande regleras genom verksamhetsplan 2 ÅRE där det står att enheten ska erbjuda individuellt planerad psykiatrisk rehabilitering genom att erbjuda enhetens patienter /../ kunskap och stöd till brukarinflytande (Verksamhetsplan2 ÅREs.7). 5.4 Tillgänglighet Brukarteamet har vid sin granskning även studerat hur brukarna uppfattade tillgängligheten på ÅRE. Det visade sig att samtliga enligt schablonredovisningen var mycket nöjda med personalens tillgänglighet för personligt samtal/stödsamtal. Vilket bekräftas av fokusgruppen med brukare som sa är det annan vård, får man någon tid till veckan. Här pratar dom, man kan gå undan. Viktiga bitar eftersom resten av vården är väldigt kass (En brukare i fokusgruppen). Resultaten visade att alla brukare som mådde psykiskt dåligt inte kunde delta i ÅRE:s verksamhet. Brukaren måste ha en kontakt med specialistpsykiatrin för att kunna bli deltagare på ÅRE. Även på grund av långa avstånd var ÅRE inte tillgängligt för alla, sa personalen i fokusgruppen. Om brukaren bor i gruppbostad och har man den möjligheten till utbud som de har så är det inte heller självklart att man får komma hit (personal i fokusgrupp). Samtliga grupper, hade behövt avstå från att ta sig till K2 på grund av psykisk ohälsa. Personalen i fokusgrupp menade att om en brukare mår allt för dåligt, så kan denne inte delta i verksamheten, brukaren måste må så bra så att man liksom socialt kan vara tillsammans med andra på ett bra sätt (personal i fokusgrupp). Ett annat hinder för att kunna ta sig till ÅRE är ekonomin, särskilt för yngre brukare både bland män och både bland kvinnor. 4 Alla brukare och anhöriga inom Område Psykiatri har möjlighet att lämna in synpunkter, förslag, Ros eller Ris till verksamheterna inom Område Psykiatri. Det går bra att vara anonym. Det är brukarledamöterna i rådet som ansvarar för Ros och Ris. 23

Något som ofta förknippas med tillgänglighet är öppettider. Hur vill brukarna ha det? Alla grupper av brukare på ÅRE hade delade meningar om K2:s öppettider motsvarade deras behov men alla hade önskemål om att verksamheten skulle vara öppen, även på andra tider. I verksamhetsplan 2 stod det att ÅRE skall ha öppet på K2 i så stor grad som möjligt och tillgänglig för telefonkontakt(verksamhetsplan2åre s.8). Enligt personalen i fokusgrupp bestämdes ÅRE:s öppettider; vardagar. -15. av de brukare som var med och startade upp verksamheten 24. Det hade förekommit diskussioner om ÅRE:s öppettider, men personalen hade tagit beslut om att det finns en vinst med att ha de öppettider som vi har/ /det är ja, att man måste vara hemma också (personal i fokusgrupp) Personalen ville inte att brukarens hem bara ska vara något ställe dit man måste gå för att sova. Det här var inte fokusgruppen med brukare nöjda med, man vill vara med och påverka öppettiderna det är öppet för kort om man tänker på hur många timmar ett dygn har (brukare i fokusgrupp). Brukare i fokusgruppen ansåg också att det nog var ekonomin som påverkade öppettiderna de sparar in det om man inte behöver gå till akutpsyk (brukare i fokusgrupp). Brukarna i fokusgruppen var inne på rätt spår; för längre tillbaka i tiden hade ÅRE öppet en kväll i veckan, men det blev för dyrt, sa personalen i fokusgrupp 5.5 Nytta 5.5.1 Personlig utveckling Enligt schablonredovisningen hade alla brukare deltagit i en aktivitet som de kände olust inför och det kändes bra efteråt. Majoriteten av brukarna hade blivit medvetna om sina inre resurser. Yngre män upplevde att de antingen hade blivit medvetna om sina inre resurser eller så var det ingen skillnad mot förut. För yngre män hade inte blivit någon skillnad avseende förändring av fritidsintressen. Övriga grupper, äldre män, yngre och äldre kvinnor hade återupptagit gamla fritidsintressen och utvecklat nya. Alla brukare upplevde enligt schablonfiguren att det var positivt att träffa andra människor med psykisk ohälsa. Äldre män och yngre kvinnor hade ökat sitt sociala kontaktnätverk däremot var det tveksamt om yngre män och äldre kvinnor hade förändrat sitt kontaktnätverk. 5.5.2 Livsstil I verksamhetsplan 2 står det angivet att målsättningen är att det ska bli bättre resultat än 29 på att tillfråga patienterna om deras livsstil Andel patienter som dokumenterat tillfrågats om fysisk aktivitet, rök, alkohol och kostvanor (Verksamhetsplan 2 ÅRE s.8) Vi beslöt oss för att ta tag i det hela och tillfråga brukarna om deras livsstil och hur den har förändrats under tiden på ÅRE. De parametrar som vi tog upp var fysisk aktivitet, tobaksvanor, alkoholvanor, vanor att använda andra berusningsmedel och kostvanor. Här nedan följer resultatredovisning av livsstilsfrågorna. Fysisk aktivitet 24