Äldres hälsa i Västmanland

Äldres hälsa i Västmanland Kompetenscenter för hälsa Anu Molarius, Ulla Händel, Bo Simonsson 11-4-4

Sammanfattning Denna rapport baseras mestadels på enkätundersökningen Liv & hälsa 8 i Västmanland. I åldersgruppen 65-84 år svarade 2 49 personer, svarsfrekvensen var 75 procent. Livsvillkor Två tredjedelar av de äldre i åldern 65-84 år i Västmanland bor tillsammans med make, maka eller sambo. Äldre kvinnor bor i större utsträckning ensamma än män. Majoriteten av de äldre i Västmanland bor i villa eller radhus, fler män än kvinnor. Kvinnor lägger ner mer tid på hemarbete än vad män gör. De allra flesta äldre uppger att de har någon eller några personer i sin omgivning som kan ge dem personligt stöd. De vanligaste fritidsaktiviteterna bland de äldre är att man tittar på TV eller läser tidningar eller böcker. Även att umgås med släkt och vänner är vanligt. Många äldre, i synnerhet kvinnor, anger att det händer att de avstår från att gå ut pga. av rädsla av att bli rånad eller överfallen. Mycket få har dock blivit utsatta för våld. Levnadsvanor Äldre har i genomsnitt hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. De röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning än yngre vuxna. Yngre pensionärer (65-74 år) är fysiskt aktiva, däremot rör sig var tredje äldre pensionär (75-84 år) för lite, mindre än två timmar per vecka. De allra flesta äldre äter frukost dagligen eller i stort sett dagligen. Drygt hälften av de äldre är överviktiga. Hälsa Två tredjedelar av 65-74-åringar och hälften av 75-84 åringar uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Andelen med bra hälsa ökade från år till år 8. Den vanligaste långvariga sjukdomen hos äldre är högt blodtryck vilket drabbar nästan varannan man och kvinna i åldern 65-84 år. Det mest förekommande psykiska besväret hos äldre är sömnsvårigheter, 3 procent av kvinnor och 15 procent av män anger att de ofta besväras av sömnproblem. Omkring hälften av de äldre lider av nedsatt hörsel. Cirka 5 procent av samtliga personer 65 år eller äldre drabbas årligen av ett olycksfall som kräver vård på akutmottagning. Den vanligaste orsaken till fallet är att personen halkar och den vanligaste skadan är lårbensbrott. Äldre med bra ekonomi har bättre hälsa än äldre med dålig ekonomi, skillnaden är särskilt stor bland kvinnor. Motsvarande skillnad ses även i tandhälsa. Läkemedelsbruket är högt bland äldre. Vårdbesök är vanliga, men närmare nio av tio äldre är nöjda med den vård de fått. Åtgärder Det finns ett stort antal intresseorganisationer som erbjuder olika aktiviteter för att främja social gemenskap och goda levnadsvanor hos äldre. För hälsan och livskvalitén är det angeläget att den naturligt försämrade synen hos äldre människor kompenseras med en god belysning. Fysisk aktivitet och balansträning bland äldre är en av de viktigaste aktiviteterna för att förebygga skador. Även läkemedelsgenomgångar hos äldre med många mediciner är viktiga.

Innehåll Inledning... 3 Metod och material... 4 Befolkning... 4 Livsvillkor... 5 Hushåll och hemarbete... 5 Ensamhet... 5 Boende och boendemiljö... 6 Ekonomi... 6 Fritid... 6 Föreningsdeltagande... 7 Trygghet... 7 Levnadsvanor... 8 Tobak... 8 Alkohol... 8 Fysisk aktivitet... 8 Matvanor... 9 Kroppsvikt... 1 Hälsa... 11 Självskattad hälsa... 11 Psykisk hälsa... 11 Demens... 12 Långvariga sjukdomar... 12 Värk i rörelseorganen... 12 Funktionsnedsättning... 13 Tandhälsa... 14 Multisjuklighet... 14 Äldre och skador... 15 Äldre och skador internationellt... 15 Äldre och skador nationellt... 15 Äldre och skador, Västmanland... 16 Sociala skillnader i hälsa... 17 Behov av hjälp... 18 Kontakter med vården... 19 Läkemedel... Åtgärder för att främja äldres hälsa... 21 Syftet med aktiviteter... 21 Social gemenskap och stöd... 21 Uppsökande verksamhet... 21 Intresseorganisationer... 21 Bättre ljus och bättre liv... 22 Skadeförebyggande... 23 Framtid... 23 Referenser och litteratur för vidare läsning... 24 2

Inledning Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad vi tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa fyra områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar - social gemenskap - delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd - fysisk aktivitet - bra matvanor. Hälsoutvecklingen bland äldre i Sverige Över 17 procent av befolkningen i Sverige är 65 år eller äldre. De äldres andel av befolkningen har ökat och beräknas att öka ytterligare till följd av att medellivslängden ökar och stora årskullar nu når pensionsåldern. Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat i Sverige, men bland kvinnorna är det framförallt de yngre pensionärerna (65-74 år) som rapporterar bättre hälsa. Bland männen har förbättringar av det allmänna hälsotillståndet konstaterats i alla åldersgrupper. Andelen äldre som rapporterar någon långvarig sjukdom har ökat, medan andelen som har sjukdomar och besvär som hindrar deras dagliga liv har minskat. Andelen som har nedsatt rörelseförmåga har minskat sedan 198-talet, medan värkbesvär är ungefär lika vanligt. I Sverige beräknas cirka 8 procent av personer 65 år och äldre lida av en demenssjukdom. Det finns flera dementa kvinnor än män, dels beroende på att kvinnor löper högre risk att drabbas, dels för att deras andel i befolkningen är högre än männens i de äldsta åldersgrupperna. Varje år drabbas ungefär var tredje person som är 6 år eller äldre av en fallolycka, och varannan person över 8 år. Frakturer i handleden är vanligt bland yngre pensionärer, medan höftfrakturer oftast drabbar de allra äldsta. Efter 8 års ålder blir det snabbt vanligare att man får svårt att sköta sin personliga omvårdnad. I åldrarna 85 år och däröver behöver närmare hälften av kvinnorna och drygt en tredjedel av männen hjälp med den personliga omvårdnaden. Förmågan att klara vardagliga aktiviteter påverkas inte bara av den kroppsliga funktionen, utan beror också på omgivningsfaktorer som boendeform, avstånd till affärer och tillgång till hjälpmedel. Allt fler äldre bor kvar i eget boende, vilket inte enbart beror på ett mindre behov av vård och omsorg. Antalet platser i särskilda boenden har minskat kraftigt och motsvarar i dag inte antalet behövande. I stället har det blivit vanligare att man får hjälp av anhöriga. Kvinnor lever oftast längre än sin äldre make och därför är det oftast ensamstående kvinnor som på äldre dagar behöver kommunala omsorgsinsatser. Syftet med rapporten Syftet med denna rapport är ge en översiktlig bild av äldres hälsa i Västmanland samt beskriva de livsvillkor och levnadsvanor som påverkar äldres hälsa. En särskilt fokus har lagts på att beskriva skador bland äldre. I slutet av rapporten presenteras olika åtgärder för att främja hälsan och förebygga sjukdomar och skador hos äldre. 3

Metod och material Denna rapport baseras mestadels på befolkningsundersökningen Liv & hälsa 8. Drygt 6 7 personer i åldern 18-84 år i Västmanland svarade på enkäten som skickades ut i april-maj 8. Svarsfrekvensen var 58 procent. Sammanlagt har drygt 4 personer svarat på undersökningen, som är ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Liknande undersökningar gjordes år och 4. År omfattade undersökningen åldersgruppen 18-79 år. Enkätundersökningen ger information om befolkningens levnadsvanor, livsvillkor och hälsa samt kontakter med vården. Av de drygt 6 7 personer som år 8 svarade på enkäten i Västmanland var 2 49 i åldersgruppen 65-84 år. Svarsfrekvensen i denna åldersgrupp var 75 procent. Resultat presenteras i de flesta fall uppdelat på kön och åldersgrupper 65-74 och 75-84 år. Befolkning Det är i de äldre åldrarna som den största befolkningsökningen är att vänta det närmaste årtiondet. Antalet 65 år och äldre beräknas öka med cirka 362 i Sverige. Parallellt väntas en ökning av personer i de arbetsföra åldrarna, -64 år, med omkring 1 personer och en minskning av antalet barn och ungdomar i åldern 19 år med drygt 127. I Västmanland är andelen personer 65 år och äldre högre än i riket i genomsnitt. Denna skillnad förväntas även att bestå i framtiden. Enligt prognosen kommer kvinnoöverskottet i pensionsåldrarna att minska något i framtiden eftersom männens dödlighet minskar snabbare än kvinnornas. 25 Antal svarande 65-84 år i Västmanland, Liv och hälsa 8. 15 1 Riket Västmanland 65-74 år 75-84 år Totalt Kvinnor 714 55 1219 Män 797 474 1271 Totalt 1511 979 249 5 6 9 1 3 År Samtliga personer som skadas så allvarligt att de behöver besöka akutmottagningen i Västerås registreras med diagnos och yttre orsak till olycksfallet. Det är dessa patienter som finns registrerade i den del av rapporten som handlar om fallskador. Befolkningsprognos 1-3 för andelen (%) 65 år och äldre (Källa: SCB). 4

Livsvillkor Kvinnor i Sverige lever längre än män och följaktligen lever också fler äldre kvinnor ensamma. Bostaden och dess omgivning är något av en medelpunkt i den äldres liv. Tillgången till service och trygghet i närområdet är därför speciellt viktiga för äldre. Socialt stöd och relationer med familj och vänner bidrar också till ett gott åldrande. Hushåll och hemarbete Två tredjedelar (67 procent) av de äldre i länet bor tillsammans med make, maka, partner eller sambo. Några få procent bor tillsammans med en annan vuxen, exempelvis syskon eller vuxna barn. Äldre kvinnor är i större utsträckning ensamboende än män. Andelen ensamboende ökar med åldern. I åldern 75-84 år bor drygt hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen ensamma. Andel (%) ensamboende hos äldre i Västmanland år 8. 65-74 år 75-84 år Totalt Kvinnor 3 52 39 Män 18 26 21 Totalt 24 39 3 Kvinnor lägger ner mer tid på hemarbete än vad män gör. Var tredje äldre kvinna och var tionde äldre man lägger ned mer än timmar per vecka på arbete i hemmet för att t.ex. vårda anhöriga, handla, laga mat, sköta ekonomin, tvätta, städa, underhålla bil, hus och trädgård. Denna andel är något högre i åldersgruppen 65-74 år än i åldersgruppen 75-84 år. 5 45 4 35 3 25 15 1 5 32 26 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor Andel (%) som lägger ner mer än timmar per vecka på hemarbete bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Ensamhet De allra flesta äldre i länet (94 procent) uppger att de har någon eller några personer i sin omgivning som kan ge dem stöd i händelse av personliga kriser eller problem. I en studie som genomfördes år 3 bland 394 äldre personer på bostadsområdet Vallby i Västerås frågades om ensamhet. Studien visade att det fanns flera sätt att förhålla sig till ensamhet. En del upplevde ensamhet trots att de levde i ett äktenskap medan det fanns de som levde ensamma som inte tyckte att ensamhet var något problem för dem. Andel som känner sig ensamma och upplever det som ett problem (Källa: Sandén P. Äldres livssituation, levnadsförhållanden och hälsa på Vallby en kartläggning. Landstinget Västmanland och Västerås stad, 4.) Känner sig ensam 11 Nej 7 % Ja 3 % Män 9 Inget problem 43 % Problem 57 % 5

Boende och boendemiljö Majoriteten av de äldre i Västmanland bor i villa eller radhus. Att bo i flerfamiljshus eller lägenhet var vanligare bland kvinnor än bland män, vilket kan delvis förklaras med att en större andel av kvinnor bor ensamma. Att bo i lägenhet var också vanligare hos 75-84-åringar än hos 65-74- åringar, bland både kvinnor och män. De äldre trivs med sitt boende och sin boendemiljö. Fler än nio av tio angav att de trivdes mycket eller ganska bra med sitt boende och sin boendemiljö. Andel (%) med olika typer av boende bland äldre i Västmanland år 8. Kvinnor Män Totalt Villa/radhus 51 63 57 Lägenhet 45 34 39 Servicehus 1 1 1 Annat 3 2 3 Forskning har visat att husdjur har positiva hälsoeffekter för äldre, framförallt inom vården. I Västmanland anger 24 procent av kvinnorna och 16 procent av männen att de har ett husdjur. Att ha husdjur är vanligare hos 65-74- åringar än hos 75-84-åringar. Ekonomi Äldre har i genomsnitt bättre ekonomi än yngre vuxna. Även hos äldre har män en bättre ekonomisk situation än kvinnor. Av äldre män i länet anger 12 procent att de inte har ekonomiska marginaler dvs. inte kan skaffa fram kr på en vecka. Motsvarande andel hos äldre kvinnor är 21 procent. Fritid De vanligaste fritidsaktiviteterna bland äldre är att man tittar på TV eller läser tidningar eller böcker. Nästan alla äldre i länet utför dessa aktiviteter minst varje vecka. Även att umgås med släkt och vänner är vanligt. En tredjedel av kvinnor och närmare hälften av männen använder dator minst varje vecka. Andelen som använder dator är större bland yngre (65-74 år) än äldre (75-84 år) pensionärer. Män strövar i naturen, fiskar, jagar eller gör båtturer i större utsträckning än kvinnor, medan kvinnor sjunger, dansar, målar eller ägnar sig åt annan skapande verksamhet i större utsträckning än män. Många utför även trädgårdsarbete. Andel (%) som utför följande fritidsaktiviteter varje dag eller varje vecka bland äldre i Västmanland år 8. Kvinnor Män Totalt Tittar på TV 97 98 98 Läser tidningar, 98 98 98 böcker Umgås med släkt 69 64 67 och vänner Använder dator 31 47 4 Trädgårdsarbete 35 45 4 Strövar i naturen, 28 35 32 fiskar, jagar, gör båtturer etc. Sjunger, spelar, dansar, målar, syr etc. 34 16 25 6

Föreningsdeltagande Många äldre deltar i aktiviteter eller går på möten i någon grupp, organisation, förening eller något samfund. Det vanligaste är att man är aktiv i pensionärsförening, vilket drygt en femtedel anger. Män är oftare aktiva i bostadsrätt-/villaföreningar eller idrottsföreningar, medan kvinnor är oftare aktiva i pensionärsföreningar. Andel (%) som är aktiva i olika föreningar bland äldre i Västmanland år 8. Aktiv i Kvinnor Män Totalt pensionärsförening 26 18 22 bostadsrätt-/ 6 11 8 villaförening religiöst samfund 7 5 6 eller församling kulturellt sällskap 6 5 6 idrottsförening 2 8 5 Trygghet Att känna sig trygg i sitt bostadsområde är viktigt för hälsan i många avseenden. Dels påverkar det möjligheter för socialt liv utanför hemmet och dels möjligheter för t.ex. avkoppling i form av motion på fritiden. I den Nationella Trygghetsundersökningen 9 mäts bland annat otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet. I snitt uppger var sjätte person att de känner sig otrygga då de vistas ute ensamma en sen kväll i sitt bostadsområde. När länen studeras framkommer det att den största andelen otrygga finns i Västmanlands län, där 25 procent uppgett att de känner sig mycket eller ganska otrygga, eller att de inte går ut på kvällen till följd av oro för brott. Även Skåne län ligger högt i denna mätning (21 procent). Boende i Norrlandslänen samt boende i Kalmar, uppger sig vara minst otrygga (8-11 procent). Stora variationer kan förekomma inom ett visst län. I en studie genomförd 1 i Umeå fann man att omkring en procent av både män och kvinnor har utsatts för fysiskt våld efter det att de fyllt 65 år. Fysiskt våld förekommer nästan alltid tillsammans med andra former av övergrepp. Av förövarna är drygt två tredjedelar män. Det är således en förhållandevis liten andel äldre som utsätts för fysiskt våld men det är ändå ett problem som måste beaktas. I Västmanland anger,5 procent av de äldre att de har utsätts för våld det senaste året. Äldre kvinnor känner sig mer otrygga än äldre män. Av kvinnorna 65-84 år i Västmanland anger 34 procent att det ibland eller ofta händer att de avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Motsvarande andel hos männen är 14 procent. Det finns inga större skillnader i denna andel mellan åldersgrupperna 65-74 och 75-84 år. Så många som 96 procent av de äldre i länet svarar dock att de känner sig säkra och trygga från att bli hotade eller angripna i sitt bostadsområde. 7

Levnadsvanor Äldre har i genomsnitt hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. Detta gäller såväl för riket som för Västmanland. Äldre röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning än yngre vuxna. Däremot ökar andelen överviktiga med åldern och andelen fysiskt inaktiva är hög bland äldre över 75 år. Tobak Rökning är en av de största hälsoriskerna den enskilde kan påverka. Många sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, orsakas eller förvärras av rökning. Cirka 7 procent av de äldre i Västmanland röker dagligen. Rökning är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Andelen dagligrökare är något högre i åldersgruppen 65-74 än i åldersgruppen 75-84 år. 25 Alkohol Alkoholkonsumtionen är mycket lägre bland äldre än bland yngre vuxna. I enkätundersökningen Liv och hälsa frågades om hur ofta man dricker alkohol så mycket att man känner sig berusad. I alla åldrar är berusningsdrickande vanligare bland män än bland kvinnor. Av 65-74-åriga män angav 9 procent att de berusade sig minst en gång i månaden. Motsvarande andel hos 65-74-åriga kvinnor var 1 procent. Att berusa sig var ovanligt i åldern 75-84 år. 25 15 1 5 1 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor 9 Män Andel (%) som berusar sig minst en gång i månaden bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. 4 15 1 5 9 5 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor 8 Män Andel (%) dagligrökare bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Andelen som snusar dagligen är 9 procent hos män 65-84 år i Västmanland, medan motsvarande andel hos kvinnor är 1 procent. 6 Fysisk aktivitet För äldre är fysisk aktivitet viktigt för att öka välbefinnande, bibehålla fysisk funktionsförmåga och för att undvika fallolyckor. Dessutom går många sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, fetma, åldersdiabetes och benskörhet att förebygga genom en fysiskt aktiv livsstil. Sarkopeni är en fortlöpande minskning med åldern av muskelmassa och muskelstyrka. Hastigheten för muskelförlusten har beräknats vara 1-2 procent per år efter 5 års ålder och den kan också påverka friska och fysiskt aktiva personer. Efter 7 år har cirka 25 procent och av dem som fyllt 8 år uppvisar 4-5 8

procent kliniska symptom på sarkopeni. Viktiga följder av sarkopeni är ökad risk för fall och frakturer, minskad livskvalitet, ökad bräcklighet/skörhet, minskat funktionellt oberoende, nedsatt förmåga att sköta dagliga aktiviteter samt ökad risk för död av alla orsaker. Fysisk aktivitet ser ut att vara en del av vardagen för de flesta äldre i länet. Andelen fysiskt inaktiva (promenerar eller cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan) är till och med något lägre bland yngre pensionärer (65-74 år) än bland personer i den förvärvsaktiva åldern. Däremot är fysiskt inaktivitet vanligt bland äldre pensionärer (75-84 år) varav var tredje rör sig mindre än två timmar per vecka. 5 45 4 35 3 25 15 1 5 18 32 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor 13 Män Andel (%) fysiskt inaktiva (rör sig mindre än 2 timmar per vecka) bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Matvanor Goda kostvanor anses som en av de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande. Energibehovet minskar oftast med åldern, vilket gör det ännu viktigare med en god balans mellan energi och näringsämnen. Precis som för befolkningen i stort är det viktigt för äldre personer med regelbundna och varierade måltider. Vinster med goda kostvanor är bl. a. att välbefinnandet och den allmänna hälsan ökar, benskörhet kan förebyggas och risken för hjärt- och 28 kärlsjukdom, diabetes och högt blodtryck samt höga blodfetter minskar. De flesta äldre i länet (96 procent) äter frukost dagligen eller i stort sett dagligen. Det finns inga större skillnader i denna andel mellan kvinnor och män och inte heller mellan åldersgrupper. Andelen som dagligen äter lunch eller middag är något lägre. Cirka 6 procent av kvinnorna och 5 procent av männen anger att de dagligen äter kvällsmål. Andel (%) som sällan eller aldrig äter frukost, lunch, middag eller kvällsmål bland äldre i Västmanland år 8. Äter Kvinnor Män Totalt sällan/ aldrig Frukost 2 3 2 Lunch 7 7 7 Middag 1 13 11 Kvällsmål 25 3 27 Att äta mycket frukt och grönsaker är viktigt även bland de äldre. För att äta tillräckligt med frukt och grönsaker behövs oftast att man äter flera gånger om dagen. Andelen som äter frukt eller grönsaker minst fyra gånger per dag är högre bland kvinnor än bland män. 5 45 4 35 3 25 15 1 5 29 23 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor 16 Män Andel (%) som äter frukt eller grönsaker minst fyra gånger om dagen bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. 15 9

Kroppsvikt Övervikt ökar risken för bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom, speciellt om övervikten är koncentrerad som bukfetma. Personer med kraftig övervikt (fetma) har dessutom oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I Västmanland ökade andelen med fetma bland vuxna från 11 procent till 15 procent mellan åren och 8. Övervikt definieras med hjälp av BMI (body mass index) som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilo med den kvadrerade längden i meter (kg/m 2 ). Övervikt definieras som BMI>25 och fetma som BMI>3. Undervikt definieras som BMI<18,5. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor Män Andel med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Fetma Övervikt Normalvikt Undervikt Drygt hälften av kvinnorna (57 procent) och männen (62 procent) i åldern 65-84 år i Västmanland är överviktiga eller har fetma. Andelen med fetma är 18 procent hos kvinnor och 15 procent hos män. Andelen överviktiga är högre i åldersgruppen 65-74 år än i åldersgruppen 75-84 år. Undervikt är ovanligt i åldersgruppen 65-74 år. I åldersgruppen 75-84 år är cirka 3 procent underviktiga. 1

Hälsa Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat såväl i riket i genomsnitt som i Västmanland. Högt blodtryck, hörselnedsättning, värk i rörelseorganen och sömnproblem är dock vanliga besvär bland de äldre. Självskattad hälsa Självskattad hälsa är ett samlat mått på individens hälsa. Vetenskapliga undersökningar har visat på ett klart samband mellan självupplevd hälsa och sjuklighet/dödlighet. Två tredjedelar av 65-74-åringar i länet uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Bland 75-84-åringar är denna andel betydligt lägre, ungefär hälften anger att de mår bra. Kvinnor anger ett sämre hälsotillstånd än män, skillnaden mellan män och kvinnor är störst bland 75-84-åringar. Andelen som anger att de har ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd är 1 procent bland äldre. Andelen med bra hälsotillstånd ökade från 53 procent år till 58 procent år 8 bland äldre 65-79 år i Västmanland. 1 9 8 7 6 5 4 3 1 63 47 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor 69 Män Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. 56 Psykisk hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande och psykiska besvär, såsom ängslan och oro eller nedstämdhet, är vanligare hos kvinnor än hos män. Detta gäller även de äldre. Däremot är den psykiska hälsan sämre bland yngre vuxna än äldre. Den bästa psykiska hälsan förekommer i åldern 65-74 år. 5 45 4 35 3 % 25 15 1 5 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande bland vuxna i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Det mest förekommande psykiska besväret bland äldre är sömnsvårigheter, cirka 3 procent av kvinnor och 15 procent av män i länet anger att de ofta (vid flera tillfällen eller i stort sett hela tiden de senaste tre månaderna) besväras av sömnproblem. Ett annat vanligt besvär är trötthet och kraftlöshet som även kan vara av fysisk natur. De vanligaste psykiska besvären hos äldre. Andel (%) som anger att de ofta besväras av dessa symtom hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Sömnproblem Trötthet/ kraftlöshet Ängslan och oro Kvinnor Män Kvinnor Män 65-74 75-84 65-74 75-84 27 32 14 17 22 32 13 15 16 5 7 11

Demens I Sverige beräknas det finnas cirka 148 personer som lider av någon form av demenssjukdom. Varje år tillkommer det cirka 24 nya patienter med demens. Demenssjukdom finns i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Andelen som lider av demens är vid 65 års ålder cirka 1 procent medan den är vid 85 års ålder cirka procent. Symptomen på demenssjukdom varierar mycket beroende på var skadorna finns, vilken typ av skada och hur svår skadan är. Minnessvikt är det vanligaste symptomet. Det gäller framförallt den vanligaste typen av demens, Alzheimers sjukdom. Vanligtvis försämras patienter med demens successivt under många år. Tidigt i sjukdomen klarar sig patienten med lite insatser från samhället som hemtjänst eller liknande. Men tre år efter diagnosen har ungefär hälften av patienterna flyttat till särskilt boende eller en institution för dementa. I Västmanland lider cirka 4 personer av demenssjukdom och det tillkommer 65 nya patienter med demens varje år. De vanligaste långvariga sjukdomarna hos äldre. Andel (%) som anger att de har dessa sjukdomar hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Kvinnor Män 65-74 75-84 65-74 75-84 Högt 42 49 41 43 blodtryck Hjärt-kärlsjukdom 14 26 33 Ofrivilligt 19 29 1 16 urinläckage Diabetes 12 14 15 16 Värk i rörelseorganen Värk i rörelseorganen är ett utbrett besvär bland äldre. Närmare hälften av äldre kvinnor och en fjärdedel av äldre män i länet anger att de ofta (vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden de senaste tre månaderna) har värk i rörelseorganen. Värk i händer, armar, ben eller fötter är något vanligare än värk i rygg eller axlar. Alla dessa symtom är vanligare hos kvinnor än hos män. Det finns inga större skillnader i förekomsten av dessa besvär mellan åldersgrupperna. Långvariga sjukdomar Värk i rygg eller höfter 25 38 Den vanligaste långvariga sjukdomen hos äldre är högt blodtryck. Nästan varannan man och kvinna i länet anger att de har högt blodtryck. Bland män är även hjärtkärlsjukdomar vanligt förekommande. Ofrivilligt urinläckage är vanligare bland kvinnor än bland män. Båda dessa sjukdomar är mycket vanligare hos 75-84- åringar än hos 65-74-åringar. Diabetes förekommer hos drygt var tionde äldre. Värk i nacke, skuldror eller axlar Värk i händer, armar, ben eller fötter 5 1 15 25 3 35 4 45 5 26 27 Kvinnor Män Andel (%) som anger att de ofta har värk i rörelseorganen hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön. 36 44 12

Funktionsnedsättning Funktionsförmågan påverkas av olika sjukdomar men även av åldrandet i sig. Personer som har nedsatt funktionsförmåga har i genomsnitt sämre självskattad hälsa än personer som inte har nedsatt funktionsförmåga. Den vanligaste typen av funktionsnedsättning hos äldre är hörselnedsättning. Närmare hälften av de äldre i länet lider av nedsatt hörsel. Hörselnedsättning är vanligare hos män än hos kvinnor. Därutöver anger en tredjedel av männen och en femtedel av kvinnorna att de besväras av tinnitus (öronsus). Andel (%) med synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. 65-74 år 75-84 år Totalt Kvinnor 9 13 Män 8 19 12 Totalt 9 19 13 Närmare en fjärdedel av äldre anger att de har en fysisk funktionsnedsättning. I denna andel finns inga större skillnader mellan män och kvinnor. 5 45 4 1 9 8 7 6 5 4 3 1 26 46 45 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor Män Andel (%) med hörselnedsättning hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. En av tio 65-74-åringar och en av fem 75-84-åringar anger att de har synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon. Synnedsättning är lika vanligt hos kvinnor som hos män. En enkätundersökning kan dock leda till underskattning av problemet eftersom personer med synnedsättning kan ha svårare att svara på en enkät än personer utan synnedsättning. 58 35 3 25 15 1 5 19 25 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor Andel (%) med fysisk funktionsnedsättning hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. Alla de ovannämnda typerna av funktionsnedsättning är starkt kopplade till ålder och därmed vanligare i den äldsta åldersgruppen. Synförmågan har dock förbättrats i befolkningen de senaste årtiondena, förmodligen p.g.a. ett stort antal starroperationer som utförs varje år. Andelen med hörselnedsättning har däremot varit oförändrat. 18 Män 28 13

Tandhälsa Tandhälsan upplevs som bra av de flesta äldre i länet. Andelen som anger att de har bra eller mycket bra tandhälsa är cirka 7 procent i åldersgruppen 65-74 år och något lägre i åldersgruppen 75-84 år. De vanligaste besvären med tandhälsan bland äldre är känsliga tandhalsar och karies (hål i tänderna). Andelen som anger att de besväras av känsliga tandhalsar är 25 procent bland äldre kvinnor och 15 procent bland äldre män. Cirka 15 procent av äldre anger att de beväras av karies. 1 9 8 7 6 5 4 3 1 69 71 63 66 65-74 75-84 65-74 75-84 Kvinnor Män Andel (%) som anger att de har bra eller mycket bra tandhälsa bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Multisjuklighet En vanlig definition av multisjuklighet är att en person är över 75 år och har varit inlagd tre gånger på sjukhus med tre diagnoser i tre olika diagnosgrupper. Förekomsten av multisjuklighet ökar successivt med åldern och är därför vanligt inom både primärvården och slutenvården. Multisjuka personer tar ofta många olika läkemedel dagligen, vilket innebär en stor risk för övermedicinering, läkemedelsinteraktioner och biverkningar. I Västmanland beräknas cirka 1 5 personer tillhöra gruppen multisjuka äldre. 14

Äldre och skador Fallskador bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Dessa cirka 1 skador årligen i Sverige medför stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Nästan tre gånger så många personer avlider till följd av fallskador som i vägtrafiken. Antalet äldre i Sverige förväntas öka med cirka 327 personer inom ett decennium. En topp av fallolyckor som kräver sjukhusvård kan inträffa runt åren -3. I ett europeiskt perspektiv ligger Sverige dåligt till när det gäller dödsfall bland äldre förorsakade av olika typer av skador, förutom i vägtrafiken. Äldre och skador internationellt I relation till alla andra dödsorsaker är fallolyckor internationellt sett den femte vanligaste dödsorsaken efter hjärtkärlsjukdomar, cancer, stroke och lungsjukdomar bland äldre. Antalet fallskador ökar, men det handlar inte bara om att antalet äldre och framför allt antalet sköra äldre ökar det kan också ses som en ny välfärdssjukdom. Det finns mönster som visar att stigande BNP tycks ge fler fallolyckor i de flesta länder. När man följt personer som flyttat till Sverige, såg man att den stora risken att vara svenskfödd höll i sig jämfört med andra nationaliteter, där de som kom från Asien hade hälften så stor risk att få en höftfraktur. Äldre och skador nationellt Vem faller och var faller man Kvinnor och män faller lika ofta. Kvinnor skadas dock betydligt oftare än män. Men de män som skadar sig, får oftare svåra skador. Vid fyllda 5 år är risken för en kvinna att få en fraktur under återstoden av livet nästan 5 procent. För män är motsvarande siffra drygt procent. De flesta fallskador sker inomhus och på plant golv. De som faller utomhus är oftast under 8 år. Det är ungefär en tredjedel av befolkningen över 65 år i eget boende som varje år råkar ut för en fallolycka. För de äldre som bor i särskilda boendeformer är andelen som ramlar mycket högt. Ett fall kan förorsaka rädsla för att falla på nytt, den rädslan kan påverka livsföringen negativt och öka risken för nya fall. Den här psykosociala konsekvensen syns inte om man bara registrerar skador som krävt sjukvårdsinsatser. Män tycks ta större risker, så när de skadas har de högre risk att dö. Generellt är skandinaviska kvinnor både längre och smalare än kvinnor i övriga västvärlden. Att vara magerlagd med ett lågt BMI, medför en direkt ökad risk för höftfraktur. Ju äldre befolkningen är, desto flera fallskador. Det sker cirka 1 5 dödsfall per år i Sverige till följd av fallolyckor hos personer över 65 år. Om man räknar antalet vårddagar är lårbensfraktur den tredje största gruppen efter schizofreni och stroke. Kostnaderna för en höftfraktur är omkring en kvarts miljon kronor första året efter frakturen. Kommunerna får därefter ta en stor del av fortlöpande omkostnader för eftervård och ökat vårdberoende. Våra vanligaste frakturer efter fyllda 65 år i västvärlden är höftfraktur, följt av handledsfraktur och kotkompression. Den vanligaste frakturen orsakad av fallolycka i Sverige är handledsfrakturer. Ur ett samhällsperspektiv ligger ofta fokus på höftfrakturer, på grund av stora ekonomiska kostnader och stort lidande för personen som drabbas. Varför ramlar man Det är ofta flera samverkande orsaker som exempelvis dålig syn, vissa läkemedel och något hinder på golvet. Fall kan dels bero 15

på individens kapacitet som olika sjukdomar, funktionsnedsättningar i centrala nervsystemet, sämre syn, balansproblem, överdrivet alkoholintag, tobaksrökning etc. dels på faktorer i den fysiska miljön. Inomhus kan fall ske på grund av olika hinder som sladdar, trasmattor utan fallskydd etc. Utomhus kan det bero på trottoarkanter, dåliga skor, halka etc. En tredje faktor kan vara att äldre personer kan betrakta sitt beteende som helt ordinärt och tänker inte på att de har sämre reaktionsförmåga, sämre syn eller liknande och inte klarar samma saker som tidigare. De som tidigare har fallit, löper stor risk att falla igen. Äldre och skador, Västmanland Fallskador är en vanlig orsak till ohälsa och även dödsfall. Fallskador är vanligare bland kvinnor än bland män. Under 9 var det 2 371 personer, eller 4,8 procent, av samtliga personer 65 år eller äldre bosatta i Västmanland som drabbades av ett olycksfall som krävde medicinsk vård på akutmottagning. Den vanligaste orsaken till fallet var att personen halkade och den vanligaste skadan var lårbensbrott. Se tabeller nedan. Antalet olycksfall som krävde medicinsk vård på akutmottagning bland personer 65 år och äldre i Västmanland år 9. Olycksfallstyp Män Kvinnor Fall genom halkning etc 472 117 Fall, annat i samma 74 15 plan Fall i samband med 67 136 snö, is etc Fall i trappa 56 89 på cirka 95 miljoner kronor per år. Vi vet att andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt, vilket gör frågan om hur man förebygger fallskador angelägnare att uppmärksamma. De tre vanligaste skadorna som uppkom i samband med fallolycka bland personer 65 år och äldre i Västmanland år 9. Antalet fall. Typ av fraktur Män Kvinnor Fraktur på lårben 11 267 Fraktur på skuldra och 46 251 överarm Fraktur på underarm 6 156 (Källa: All data är från Landstinget Västmanlands verksamhetsdatabas.) Att skador är något som särskilt drabbar de äldre kan illustreras med antalet vårdtillfällen för skador i sluten vård i olika åldersgrupper. Antalet är kraftigt förhöjd bland kvinnor 8 år och äldre. 8 7 6 5 4 3 1-9 1-19 -29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8+ Antal vårdtillfällen för skador i sluten vård bland kvinnor och män i Västmanland år 8 uppdelat på ålder. (Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser.) Kvinnor Män Ett lårbensbrott beräknas kosta, förutom lidandet, 25 kr fördelat ungefär lika på kommun respektive landsting. För Västmanlands del betyder det en kostnad 16

Sociala skillnader i hälsa Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika utbildningsnivåer bland äldre. Såsom i andra åldersgrupper har de som har förgymnasial utbildning i genomsnitt sämre hälsa än de som har eftergymnasial utbildning. Eftersom högutbildade äldre som grupp är yngre än lågutbildade äldre och yngre har bättre hälsa än äldre, kan skillnader i hälsa delvis förklaras med skillnader i ålder mellan utbildningsnivåer. Detsamma gäller även ensamboende jämfört med sammanboende, eftersom de som bor ensam i genomsnitt är äldre än sammanboende. Motsvarande skillnad ses även i tandhälsa. Andelen som anger att de har en bra tandhälsa är 7 procent bland äldre med kontantmarginal, medan motsvarande andel är 53 procent bland dem utan kontantmarginal. Äldre som är födda utanför Sverige har i genomsnitt sämre hälsa än äldre som är födda i Sverige. De som är födda i övriga Norden har sämst hälsa, vilket även gäller för åldersgruppen 18-64 år. Eftersom personer som är födda i övriga världen utgör en mindre grupp (5 procent av de svarande), kunde inte materialet uppdelas efter kön. Därför presenterar vi här två andra typer av sociala skillnader där gruppernas sammansättning inte skiljer sig i någon större utsträckning vad gäller ålder. Dels jämför vi äldre med olika ekonomiska förutsättningar dvs. om de har kontantmarginal (kan skaffa fram kr på en vecka), dels jämför vi äldre med olika födelseland. 1 9 8 7 6 5 4 3 1 63 52 48 Sverige Övriga Norden Övriga världen 1 9 8 7 6 5 4 61 43 66 56 Ja Nej Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på födelseland. 3 1 Kvinnor Män Andel (%) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 8 uppdelat på kön och om man har kontantmarginal (kan skaffa fram kr på en vecka). De som har kontantmarginal har bättre hälsa än de som inte har kontantmarginal. Skillnaden i hälsa mellan de med bra ekonomi och de med dålig ekonomi är särskilt stor bland äldre kvinnor. 17

Behov av hjälp En nedsatt funktionsförmåga medför ofta att man behöver hjälp med att klara sin vardag. Eftersom funktionsförmågan försämras med åldern ökar också andelen som behöver hjälp med åldern. är långvarigt sjuk eller har andra nedsatta funktioner. Det finns ingen större skillnad i denna andel mellan kvinnor och män. Majoriteten av de äldre i länet behöver ingen hjälp för att klara sin vardag. Andelen som behöver hjälp är dock betydande i åldersgruppen 75-84 år. Vanligast är att man behöver hjälp med att inhandla mat. Hos 75-84-åriga män är det också vanligt att man behöver hjälp med att laga mat. En av tio kvinnor och män i åldern 75-84 år behöver hjälp med att komma ut på en promenad. Andel (%) som behöver hjälp på p.g.a. nedsatt funktionsförmåga eller sjukdom för att klara sin vardag hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder och kön. Kvinnor Män Typ av hjälp 65-74 75-84 65-74 75-84 att inhandla 8 19 4 13 mat att laga mat 3 8 4 12 att klä sig 2 5 2 6 att komma ut på promenad 4 1 2 9 Den som man får hjälp av är oftast en anhörig eller vän. Även vårdpersonal eller hemtjänstpersonal, i synnerhet när det gäller att klä sig, nämndes ofta. Det frågades även om man behövde men inte fick hjälp men detta var ovanligt. Var tionde äldre anger att de har omvårdnad av någon vän eller anhörig som 18

Kontakter med vården Vårdbesök är vanliga bland äldre. Närmare hälften av de äldre i länet angav år 8 att de hade besökt läkare på vårdcentral eller liknande de senaste tre månaderna. Även besök hos distriktssköterska och läkare på annan sjukhusmottagning än akutmottagning förekom ofta. Färre än var tionde hade varit inlagd på sjukhus. Alla dessa typer av vårdbesök var vanligare i den äldre åldersgruppen 75-84 år än i den yngre åldersgruppen 65-74 år. Kvinnor gjorde något flera vårdbesök än män, men skillnaderna mellan män och kvinnor var mindre än åldersskillnaderna. Andelen som angav att de hade varit i behov av men inte sökt vård var 18 procent hos äldre i Västmanland. Endast två procent rapporterade att de hade avstått från sjukvård eller från att ta ut läkemedel av ekonomiska skäl. Fem procent angav att de hade avstått från tandläkarbesök av ekonomiska skäl. Äldre är i överlag nöjda med vården. Närmare nio av tio av dem som besökt vårdcentral eller sjukhus de senaste tre månaderna angav att de var nöjda med den vård de fått. De äldre har också generellt stort förtroende för hälso- och sjukvården. Tre av fyra angav att de har mycket eller ganska stort förtroende för primärvården och för sjukhusvården. Förtroendet för äldreomsorgen var mycket lägre än förtroendet för hälso- och sjukvården. Endast en av tre äldre angav att de har mycket eller ganska stort förtroende för äldreomsorgen. En av fyra svarade dock att de inte hade någon uppfattning om detta. Inlagd på sjukhus 6 11 Läkare akuttmottagning 11 16 Läkare på annan sjukhusmottagning 29 65-74 75-84 Distriktssköterska 22 32 Läkare på vårdcentral 4 5 1 3 4 5 6 Andel (%) som besökt läkare, distriktssköterska eller varigt inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna hos äldre i Västmanland år 8 uppdelat på ålder. 19

Läkemedel Läkemedelsbruket är högt bland äldre. Mer än varannan 65-84-åring i länet använder blodtrycksmedicin, som är det vanligaste receptbelagda läkemedlet hos äldre. Andra medicin som hör ihop med hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodproppshämmande och blodfettssänkande medicin, används av var tredje äldre. Dessa två läkemedel är vanligare hos män än hos kvinnor, medan smärtstillande medel, vätskedrivande medel samt sömnmedel är vanligare hos kvinnor än hos män. Alla de vanligaste receptbelagda läkemedlen används i större utsträckning i den äldre åldersgruppen 75-84 år än i den yngre åldersgruppen 65-74 år. Enligt Socialstyrelsens rapport om öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet hade 1 procent av befolkningen 8 år och äldre fler än tio läkemedel i Västmanland år 8. Detta motsvarar andelen i riket i helhet. En stor mängd olika samtidiga läkemedelsbehandlingar kan sammantaget leda till oönskade effekter. De vanligaste receptbelagda läkemedlen hos äldre. Andel (%) som anger att de har använt dessa läkemedel de senaste två veckorna i Västmanland år 8 uppdelat på kön och ålder. Kvinnor Män 65-74 75-84 65-74 75-84 Blodtrycksmedicin 45 59 46 59 Blodproppshämmande 23 36 32 47 Blodfettssänkande 26 29 32 38 Smärtstillande 27 34 17 24 medel Vätskedrivande 15 31 11 23 Sömnmedel 16 25 7 13 Andelen kvinnor som anger att de använder östrogen är 13 procent i åldern 65-74 år och 9 procent i åldern 75-84 år. Av samtliga äldre anger 21 procent att de inte har använt några receptbelagda läkemedel de senaste två veckorna. Denna andel är högre bland 65-74-åringarna (25 procent) än bland 75-84-åringarna (15 procent).

Åtgärder för att främja äldres hälsa Syftet med aktiviteter Vinster med ett aktivt deltagande i nedanstående aktiviteter kan vara att välbefinnandet ökar, social gemenskap främjas, sömnkvaliteten förbättras, rörlighet och balans ökar, blodcirkulationen förbättras, blodtrycket sänks, stresstoleransen höjs, läkemedelskonsumtionen kan minska, lättare depression, ängsla, oro och ångest kan motverkas, skelettet stärks vilket kan göra att benskörhet och benbrott kan förebyggas, övervikt och fetma förebyggs möjligheten till ett längre och friskare liv ökar. Social gemenskap och stöd Socialt stöd och relationer med familj och vänner är betydelsefullt för ett gott åldrande. Därutöver behövs mötesplatser där de äldre kan uppleva social gemenskap. Sociala nätverk bidrar till att stärka individens självbild och ökar känslan av tillhörighet och meningsfullhet i det dagliga livet. Mötesplatser där äldre kan knyta kontakter kan därmed utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande. Detta kan även bli en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet är ett sätt att förebygga ohälsa och främja fysiskt och socialt välbefinnande hos de allra äldsta. Syftet är att öka äldres trygghet, delaktighet och kunskap inte minst om förebyggande insatser. Informationsinsatser och en inledning på ett hälsosamtal sker i länets kommuner. Intresseorganisationer Föreningsliv Föreningslivet erbjuder ett varierat utbud av planerade aktiviteter enligt program t.ex. styrketräning, rörlighetsträning och balansträning. Andra allmänna aktiviteter är promenader, tipsrundor och utflykter. En förteckning över föreningar finns att ta del av i respektive kommun i länet. Väntjänst Väntjänsten utgör ibland ett komplement till hemtjänst och äldreboende, men tar aldrig över personalens arbetsuppgifter. Likaså kan väntjänsten vara ett stöd - en hjälpare - för alla de som inte har hjälp via samhällets stödinsatser. Väntjänsten är efterfrågad både av personer som bor i egen bostad och av boende på servicehus och liknande. Väntjänsten bygger på frivilliga insatser där pensionärer eller andra personer som har tid över hjälper de som har behov av hjälp. Målet är att skingra ensamhet och isolering och sätta guldkant på tillvaron. Ofta skapas inom väntjänsten träffpunkter med olika aktiviteter för att öka gemenskapen och trivseln. Man träffas och umgås i olika grupper där man bland annat fikar, promenerar, målar och gymnastiserar ihop. Den som använder sig av väntjänsten kan även få hjälp vid läkarbesök, inköp, ärenden och besök hos frisören. Aktiviteterna är alltid kostnadsfria. Det kan vara tryggt att veta att någon hör av sig regelbundet. Många väntjänster ringer upp de personer som använder väntjänsten för att höra hur de mår och om de behöver något. Frivilligorganisationer Pensionärsorganisationerna, hembygdsföreningar samt Röda Korset är några exempel på frivilligorganisationer med olika utbud. Pensionärsorganisationer I pensionärsorganisationerna kan social gemenskap och meningsfullhet påverka välbefinnandet hos äldre och i vissa fall kan det bli en ingång till fysisk aktivitet 21

och goda matvanor, där pensionärerna är ute och handlar, lagar mat eller besöker vänner. Andra aktiviteter är exempelvis - studiecirklar t.ex. passion för livet, det goda livet - läsecirklar - promenader och utflykter - aktivitetsblad - idrottsaktiviteter. Självhjälpsgrupper Självhjälpscentrum vid Landstinget Västmanland anordnar självhjälpsgrupper för personer som befinner sig i olika problematiska livssituationer. Man samlar ihop några av dessa människor, och genom att deltagarna diskuterar och byter erfarenheter så kanske de inte känner sig så ensamma längre och får kraft att hantera det som känns svårt. Tidigare har grupperna varit inriktade mot åldersgruppen 18-64 år, men numera finns möjlighet att även anordna grupper för 65 år och äldre. Verksamheten bedrivs i samarbete med Försäkringskassan, Svenska kyrkan och Västerås stadsmission. Handikapporganisationer En intension är att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet dvs. jämlikhet i levnadsvillkor för män och kvinnor med funktionshinder. Enligt handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Politiska föreningar Inom vissa partier kan det finnas seniorgrupper som är verksamma och söker fler medlemmar. Livsstilsföreningar Kulturföreningar och friluftsföreningar är ett par föreningar som har aktiviteter för äldre personer där samhörighet (att stödja en viss grupp, värdering eller verksamhet), kreativitet (att organisera verksamhet inom organisationen) och information (att få tillgång till unik kunskap) är viktiga hörnpelare. Bättre ljus och bättre liv Undersökning visar att man mår bättre med bra ljus En vetenskaplig undersökning 1 visar hur viktigt det är att den naturligt försämrade synen hos medelålders och framförallt äldre människor kompenseras med en god belysning. Man jämförde två grupper äldre. Den ena (experimentgruppen) fick förbättrad belysning vid läsplatsen. Jämfört med kontrollgruppen, som hade oförändrad belysning, upplevde denna grupp en märkbart högre livskvalitet: Mer kontakt med andra Bättre aptit Bättre kondition Mindre känsla av ensamhet Bättre självförtroende och bättre humör Mindre ångest Bättre hälsa Dessutom medför naturligtvis en bättre belysning att man utför olika sysslor snabbare och bättre, och att risken för 1 Undersökningen genomfördes av Gunilla Brunnström vid oftalmologiska institutionen, Göteborgs universitet samt docent Stefan Sörensen vid forskningsenheten vid Centrallasarettet i Västerås. Broschyren Bättre ljus - bättre liv är utgiven av Konsumentverket. 22

olyckor minskar särskilt i trappa, hall och kök. Bra ljus innebär: Tillräcklig ljusmängd 25 och 4- wattslampor (7 och 11 watt i lågenergilampor) är ofta för svaga för äldre ögon Rätt ljusriktning när man syr, läser etc. ska ljuset komma från en lampa med skärm som riktar ljuset dit där det behövs Goda kontrastförhållanden så att man ser bl.a. hinder på golvet Bländfritt ljus: matbordslampan, till exempel, ska inte lysa rakt in i ögonen. Skadeförebyggande Hur förebygger man fallskador bäst Fysisk aktivitet och balansträning bland äldre är en av de viktigaste aktiviteterna. Riktade insatser har visat sig ge gott resultat. Särskilda boenden bör uppmärksammas, eftersom många fall sker där. Samarbete med landstinget poängteras. Läkemedelsgenomgångar hos äldre med många mediciner är viktiga. Vanligt hälsofrämjande arbete som riktar sig till befolkningen i alla åldrar eller riktat till vissa åldrar, har därför på sikt en skyddande effekt mot skador. Miljöinriktade folkhälsoinsatser som lagstiftningen mot tobak på restauranger, minskar antalet rökare och därmed minskar också skadeförekomsten på sikt. Aktiva äldre som vistas utomhus har en ökad skadefrekvens under vintermånaderna. Ur ett förebyggande perspektiv har därför snöröjning och sandning stor betydelse, men också en god belysning. Allmänt skadeförebyggande för +65 tveksamt Det finns än så länge ingen evidens för att allmänt förebyggande insatser för +65 fungerar. De allmänna aktiviteter/insatser som är både hälsofrämjande i stort och skadeförebyggande gäller i princip alla människor i alla åldrar, även om betydelsen av vissa aktiviteter ökar i takt med åldern. WHO rekommenderar fallförebyggande insatser efter fyllda 7 år. Allmänt skadeförebyggande för +8 När det gäller skadeförebyggande insatser för människor som är över 8 år finns det däremot större anledning att tala om riktade insatser till just den åldersgruppen. I de åldrarna finns ofta ett behov av att särskilt undersöka ögonen, se till att man får tillräckligt med sol/d-vitamin (särskilt för kvinnor), att man gör en läkemedelsgenomgång och att man får råd om lämplig fysisk aktivitet. Man kan också behöva hjälp med att kolla den fysiska miljön och vissa produkter, som skor och mattor. Kommunfixare De flesta kommuner i Västmanland erbjuder hjälp i vardagliga sysslor genom en s.k. kommunfixare i syfte att förebygga fallskador hos äldre. Uppdragen skall vara av enklare karaktär som t.ex. byte av glödlampor, uppsättning av gardiner, byta batteri i brandvarnare, flyttning av enstaka tunga möbler eller mattor. Det kan också röra sig om att hänga tavlor, fästa lösa sladdar eller att halksäkra mattor. Framtid Socialdepartementets rapport om åldrande i framtiden lyfter fram tre områden som särskilt viktiga för förebyggande och hälsofrämjande åtgärder: att minska förekomsten av demenssjukdom, förebygga och senarelägga insjuknande i stroke samt minska lidande genom färre fallolyckor. För alla dessa spelar fysisk aktivitet en central roll. Även åtgärder mot bl.a. högt blodtryck, bättre tillgänglighet och tillgång till hjälpmedel lyfts upp som betydelsefulla för att nå bättre hälsa och funktionsförmåga hos äldre. 23