Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Uppdaterad under våren 2008 samt under våren 2013 av Lars Dahlbom och under hösten och vintern 2013 /2014 av Örjan Asplund. 1
Programbeskrivning BUSE är ett Excel-program för att beräkna samhällsekonomiska effekter av vägtrafikbulleråtgärder. Programmet bygger på det teoretiska fundament som Trafikverket tillämpar vid samhällsekonomiska kalkyler och på kalkylförutsättningar som anges i ASEK5. Här följer några anvisningar om hur du kan använda programmet, vilka förutsättningar som bör gälla samt en beskrivning av hur beräkningarna utförs. För att programmet ska kunna användas så flexibelt som möjligt har inga celler i kalkylbladen skyddats. Det finns inga hjälpfunktioner inbyggda i BUSE, utan det är enbart i denna beskrivning som det finns hjälp. I några fall finns dock kommentarsrutor som förklarar begrepp och beskriver vilka beräkningar som utförs. Körning av kalkylprogrammet När du öppnar Excel-boken BUSE kommer du till något av dessa kalkylark: Fönster (beräknar NNK-i, Nettonuvärdekvot med avseende på investeringskostnad 1, och NNK-idu, Nettonuvärdekvot med avseende på kostnad för investering, drift och underhåll 2 för fönsteråtgärder) Fönster Uteplats (beräknar NNK-i och NNK-idu för fönster- respektive uteplatsåtgärder) Skärm (beräknar NNK-i och NNK-idu för bullerskärm) Vall (beräknar NNK-i och NNK-idu för bullervall) Inlösen (beräknar NNK-i och NNK-idu vid inlösen) Bullervärdering (hjälpark för värdering av buller) Nuv/åtgärd/ (hjälpark ett per åtgärd som beräknar och visar hur nyttan utfaller i tiden). Vanliga Excel-kommandon gäller i arken och du kan därför vandra runt bland inmatningsoch beräkningsfälten med musen och piltangenterna. Vid beräkningarna väljer du först kalkylblad genom att klicka på tillämpbar flik (Fönster, Fönster Uteplats, Skärm, Vall eller Inlösen ). Om du accepterar de förvalda antagandena (se nedan) behöver du endast fylla i bullernivåerna före åtgärd (och efter åtgärd för skärm och vall), antalet berörda personer och åtgärdens omfattning. I kalkylen värderas endast nyttan av minskad bullernivå till följd av en viss åtgärd. Värderingen blir därför i vissa fall endast partiell. Exempelvis leder ju fönsteråtgärder ofta till 1 NNKinv (nettonuvärdekvot med avseende på investering, tidigare benämnd endast nettonuvärdekvoten) är ett lönsamhetsmått som används vid samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar. Det innebär att investeringens nyttor under kalkylperioden divideras med investeringskostnaden. Ett värde över 0 tyder på samhällsekonomisk lönsamhet. 2 NNK (nettonuvärdekvoten med avseende på kostnad för investering, drift och underhåll, tidigare benämnd nyttokostnadskvoten) är ett lönsamhetsmått som används vid samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar. Snarlik NNK-i men i nämnaren återfinns förutom investeringskostnaden även drift- och underhållskostnaden. NNK-idu är därför lämpligt att använda i fall där drift- och underhållskostnaderna är betydande. 2
energibesparing och ibland minskas nyttan av ett plank genom att utsikten försämras. I idealfallet bör även en värdering av denna typ av effekter ingå i kalkylen. Du kan ange upp till 15 olika kombinationer av nyttor (bullernivåer och antal utsatta personer) i kalkylarkets standardutförande (de vita fälten under rubriken Beräkning av nyttan under 1:a året, ej diskonterad ). Om det behövs kan du själv utöka antalet genom att infoga nya rader. Se bara till så att funktionerna som gör beräkningarna följer med i de infogade raderna. När du har matat in alla nödvändiga uppgifter beräknas NNK-i och NNK-idu. Resultatet får du direkt på skärmen. Du kan skriva ut kalkylbladet på samma sätt som vanliga Excel-blad. Gemensamma förvalda förutsättningar för alla åtgärdstyper Beräkningarna baseras på de kalkylförutsättningar och värderingar som Trafikverket normalt använder vid samhällsekonomiska kalkyler. Förutsättningarna är fastslagna inom ASEK 3 och finns beskrivna i Trafikverkets Gemensamma förutsättningar 4. Följande förutsättningar är förvalda och markerade med mörkblå siffror. Dessa kan ändras, men undvik att göra det om det inte finns goda skäl. Kalkylperiod Varierande mellan 20 och 60 år Kalkylränta 0,035 Skattefaktor 0,3 Uppräkningsfaktor värderingsökning Varierande (se sid 6) Årlig värderingsökning 0,00 Årlig ökning av åtgärdens effekt 0,00 Kostnader ska anges exklusive moms och i 2010 års prisnivå. Programmet diskonterar (väger med hänsyn till när i tiden de utfaller) sedan samtliga kostnader och intäkter till ett gemensamt diskonteringsår, i kalkylen år 0. I kalkylen förutsätts att investeringskostnaden (byggandet) utfaller år 0 och att nyttorna förväntas börja utfalla direkt därefter. Rent tekniskt förutsätts dock nyttorna under första året att utfalla ett år efter öppningsåret, och de diskonteras därmed ett år bakåt i tiden. (Hanteringen överensstämmer med hur EVA 5 hanterar diskontering av nyttor som är kontinuerliga och inte uppkommer vid en given tidpunkt.) Som framgår ovan finns det möjlighet att göra antaganden om såväl en årlig ökning av värderingen av effekten som en årlig ökning av effekten av åtgärden. För att värderingen ska antas öka förutsätts att de bullerstörda i framtiden är villiga att göra en större ekonomisk uppoffring för att slippa bli störda av buller än vad de är i dag. Tanken bakom detta är att ju rikare vi blir, desto större värde sätter vi på komfort, tid och liknande standardfaktorer. Ett antagande om att effekten ökar utgår från att åtgärdens effekt ökar över tiden. Ökad trafik medför ökat buller, och åtgärden kan därmed ge ännu större effekter i framtiden. Dock kan man också tänka sig att såväl vägbeläggning som fordon och däck blir mindre bullriga. Att sätta värden på dessa parametrar är svårt, och därför rekommenderar vi tills vidare att dessa sätts till 0. 3 ASEK Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet. 4 http://www.trafikverket.se/foretag/planera-och-utreda/planerings--och-analysmetoder/samhallsekonomiskanalys-och-trafikanalys/effektsamband/ 5 EVA (Effekter vid väganalyser) används för att beräkna effekter och samhällsekonomi för enskilda objekt eller trafiksystem inom vägtransportsystemet. 3
Andra förvalda förutsättningar är bland annat kalkylperioder, ekonomiska livslängder, åtgärdskostnader och underhållskostnader. Dessa är satta utifrån erfarenheter och rekommendationer från bullerhandläggare, men du bör givetvis bedöma om de angivna värdena är tillämpbara i det enskilda fallet. I kostnaden för de olika åtgärderna innefattas själva åtgärdskostnaden, dvs. material och arbetskostnad. Kostnad för projektering ingår således inte. Programmet kan inte användas för ekvivalenta bullernivåer över 75 db(a) eftersom värderingar är gjorda endast upp till denna nivå. Även värdering för maximala bullernivåer saknas ännu så länge. Fönster Förvalda förutsättningar Kalkylperiod/ekonomisk livslängd Fasaddämpningen före åtgärd Fasaddämpningen efter åtgärd Kostnad för fönsteråtgärder 20 år 27 db(a) 37 db(a) 1500 kr/m 2 fönster Den förvalda kostnaden gäller tilläggsruta. Vid fönsterbyte bör kostnaden sättas till 5 000 kr/m 2 om inte kostnaden är känd. Fasaden antas dämpa buller med 27 db(a) före åtgärden. Värdet har valts för att uppnå konsistens mellan värderingen av utomhus- och inomhusbullret enligt fastställda effektsamband. I första hand bör du således använda detta förvalda värde. Dock kan annat värde väljas om man har kunskap om det. Det finns även möjlighet att ange förändringar i underhållskostnad för nya fönster. Normalt antas dock inga sådana förändringar i uppkomma. Nödvändiga uppgifter Bullernivån före åtgärd som frifältsvärde vid fasad skall anges liksom antal berörda personer. Det är lämpligast att välja ett schablonvärde för boendetäthet och inte dagens faktiska förhållanden eftersom kalkylperioden är relativt lång. Antalet kvadratmeter fönster som åtgärdas ska också anges. Fönster, Uteplats Förvalda förutsättningar Använd samma förutsättningar som för fönsteråtgärder samt följande: Livslängd för tilläggsruta 20 år Livslängd för uteplatsåtgärd (plank) 30 år Kostnad för fönster 1 500 kr/ m 2 Kostnad för plank 2500 kr/m 2 (gäller upp till 2 meter höga plank, högre plank sätts till 3500 kr/m 2 ) Underhållskostnad plank 8 kr/år och m 2 Vid beräkningarna av FönsterUteplats anges livslängd till 20 år för fönsteråtgärden och 30 år för utomhusåtgärden. Kalkylperiod sätts till 20 år och ett restvärde beräknas för 4
uteplatsåtgärden. Beräkningarna delas upp så att nuvärdet beräknas var för sig för fönster och uteplats. Den förvalda kostnaden för uteplatsåtgärden är ett bullerplank som är högst två meter högt. För högre plank sätts kostnaden till 3500 kr/m 2 om kostnaden är okänd. Anledningen till den högre kostnaden vid högre plank är att det normalt behövs kraftigare fundament, vilket driver upp kostnaden. Det finns även möjlighet att ange förändringar i underhållskostnad för nya fönster. Normalt antas dock inga sådana förändringar uppkomma. Nödvändiga uppgifter Då bullerskyddet endast sänker bullret vid uteplatsen ska du uppskatta hur stor del av bullernyttan utomhus i procent som bör tillgodoräknas. Om den bullerskyddade delen av tomten t.ex. ligger i sydväst och övriga delar av tomten inte har så stort värde som vistelseyta bör procenttalet vara högt. Det motsatta gäller om stora delar av tomtens attraktiva del fortfarande är oskyddade för buller efter åtgärden. Om andelen inte fylls i beräknas inga bullernyttor utomhus. Skärm Förvalda förutsättningar Kalkylperiod/ekonomisk livslängd 30 år Kostnad för plank 2500 kr/m 2 skärm (gäller upp till 2 meter höga skärmar, högre skärmar sätts till 3500 kr/m 2 ) Underhållskostnad plank 8 kr/år och m 2 Nödvändiga uppgifter Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Frifältsvärde vid fasad efter åtgärd Antal berörda personer Antal kvadratmeter skärm Vall Förvalda förutsättningar Kalkylperiod 40 år Ekonomisk livslängd 40 år Underhållskostnad vall 8 kr/lm och år Den förvalda kostnaden för vall är numera borttagen, eftersom kostnaden är starkt beroende av hur tillgängliga massorna till vallen är. Du måste därför göra en bedömning i varje enskilt fall. Nödvändiga uppgifter Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Frifältsvärde vid fasad efter åtgärd Antal berörda personer (schablonvärde, se fönsteråtgärder) Antal löpmeter vall 5
Inlösen Förvalda förutsättningar Kalkylperiod 60 år Ekonomiska livslängden 60 år Inlösen innebär att det aktuella bullerproblemet löses permanent. Därför kan den ekonomiska livslängden anses vara oändligt lång. I kalkylen räknar vi dock med en livslängd på 60 år. Nödvändiga uppgifter Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Antal berörda personer Kostnad för inlösen av fastighet Kostnad för rivning, avgifter med mera Bullervärdering Trafikverket använder sig av en bullervärdering som fastslagits inom ASEK 5. Grundkomponenten i bullervärderingen är hämtad utifrån hedoniska priser, det vill säga antagandet att en fastighets marknadsvärde sänks med ökade bullernivåer. Till det läggs kostnader för sjukvård och produktionsbortfall på grund av sjukdomar som har kvantifierade samband med trafikbuller (ökade riskfaktorer). Det gäller främst hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck som orsakats av långvarig, stressgenererande bullerexponering. Bullervärdena som är framtagna räknas i BUSE upp med en faktor efter hur lång livslängd bullerskyddsåtgärden antas ha. Vid en 20-årig livslängd (som för fönsteråtgärder) är multiplikatorn 1,18 och vid en 30-årig livslängd (som för bullerplank) är multiplikatorn 1,26. Multiplikatorn grundas på förväntad årlig tillväxt i real BNP/capita. Den förväntade tillväxten baseras på Konjunkturinstitutets bedömningar. Multiplikatorerna anges som uppräkningsfaktor i respektive fliks förutsättningar. De bullervärden som används visas i tabellen nedan. 6
Kalkylvärden för vägbuller, Utomhus samt Inomhus, inkl. hälsoeffekter, prisnivå 2010 Utomhus Inomhus LAEq Värde LAEq 24h Värde 24 h Ute kr/utsatt år Inne (db) kr/utsatt år (db) 45 0 25 0 46 276 26 184 47 560 27 374 48 854 28 569 49 1157 29 771 50 1469 30 979 51 1798 31 1194 52 2140 32 1430 53 2501 33 1661 54 2885 34 1917 55 3296 35 2208 56 3738 36 2492 57 4205 37 2804 58 4718 38 3145 59 5285 39 3523 60 5887 40 3925 61 6526 41 4351 62 7234 42 4823 63 8085 43 5390 64 9031 44 6021 65 10046 45 6698 66 11173 46 7449 67 12422 47 8282 68 13851 48 9234 69 15383 49 10256 70 17024 50 11350 71 18778 72 20649 73 22645 74 24766 75 27023 7
Programmet medger att decibeltalet anges med decimaler. Det görs då en linjär interpolation mellan de två heltalsvärdena. Ange inte decibeltal som är större än 75. Bullervärderingen avser frifältsvärden. Diagrammet nedan är en grafisk presentation av värdena i tabellen. 30000 25000 Utomhus 20000 15000 10000 Utomhus 5000 0 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 12000 Inomhus 10000 8000 6000 4000 2000 0 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 8
Beräkningar I programmet värderas bullernivåer före respektive efter den tänkta åtgärden enligt den värderingsfunktion som beskrivs ovan. Den skillnad som uppkommer kallar vi här bullernytta. Investeringskostnad är kostnaden för att initialt genomföra åtgärden. I kalkylen uppkommer denna kostnad år 0. ASEK5 rekommenderar att livslängd och kalkylperiod är lika långa. Restvärden ska därför inte ingå i kalkylen. I fliken FönsterUteplats är dock livslängden olika för åtgärdarna och det kan vara motiverat att göra ett undantag (se ovan under rubriken Livslängd och Kalkylperiod). I ASEK4 beräkna restvärde som linjär avskrivning och denna metod har tillämpas i detta fall. För att kunna summera och jämföra effekter som inträffar under kalkylperioden räknas nytta och kostnader om till så kallade nuvärden och uttrycks för ett gemensamt diskonteringsår (i denna kalkyl år 0). Principen är att nytta som infaller i framtiden inte värderas lika högt som den nytta man omedelbart kan tillgodogöra sig. Detta tar vi hänsyn till genom att använda en positiv diskonteringsränta. Eftersom nytta och kostnader uttrycks i fasta priser är diskonteringsräntan lika med den reala räntan. Bullernyttan under ett visst år beräknas och diskonteras till ett nuvärde på följande sätt : B B ( 1 r) där B =nuvärde av bullernytta (diskonteringsåret) r = diskonteringsränta B = bullernytta år (värderad bullerkostnad före åtgärd värderad bullerkostnad efter åtgärd) På samma sätt diskonteras eventuella underhållskostnader, reinvesteringar och restvärden. N B U ( l n) n n t t I t t t1 ( 1 r) 1 (1 r) l (1 1 r) t Den summerade nyttan under hela kalkylperioden: där B N = Bullernytta år = Den totala nyttans nuvärde n = kalkylperiodens längd U = Underhållskostnad år l = Åtgärdens fysiska livslängd I = Investeringskostnad Den sista termen avser restvärdet 9
Beräkning av den så kallade nettonuvärdekvoten i (nettonuvärdekvoten med avseende på investeringskostnad), NNK-i: NNK i ( N I) I Beräkning av den så kallade nettonuvärdeskvoten - idu, (nettonuvärdekvoten med avseende på kostnad för investering, drift och underhåll), NNK-idu (N I) NNK idu = I + DoUkostnad 10