SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-11-21 Blad 1 (7) Barn-, kultur- och utbildnings- nämndens arbetsutskott Plats och tid Kommunhuset Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 8.30 11.30 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Åse Ehnberg (m) Ragnar Lif (c) Hans Ringberth (s) Roger Sannemo (s), tjg.ers. Övriga Carina Näsström, sekreterare närvarande Sara Strömberg ekonom, ärendegenomgång 89-90 Utses att justera Åse Ehnberg Justeringens Barn- och utbildningsavdelningen, kommunhuset 2013-11-27 plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 86-91 Carina Näsström Organ Ordförande... Lena Johansson Justerare... Åse Ehnberg Sammanträdesdatum 2013-11-21 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn-, kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott Datum då anslag 2013-11-27 Datum då anslag 2013-12-20 sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund Underskrift... Carina Näsström
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämndens arbetsutskott 2013-11-21 2 86 Information 1. Ärendegenomgång. Ingen föredragande från förvaltningen när det gäller 87,88 och 91. Justering (sign)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämndens arbetsutskott 2013-11-21 3 87 Dnr 2013.44 041 Bokslutsprognos per 31 oktober 2013, barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsutskottets ledamöter har fått underlag utskickat. Bilaga Yrkande Ordförande föreslår att arbetsutskottet beslutar enligt följande: 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av bokslutsprognos per 31 oktober 2013. 2. Texten när det gäller ändamål 641 är missvisande med ett positivt resultat. 3. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppmanar förvaltningen till fortsatt återhållsamhet. Arbetsutskottets förslag till barn-, kultur- och utbildningsnämnden 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av bokslutsprognos per 31 oktober 2013. 2. Texten när det gäller ändamål 641 är missvisande med ett positivt resultat. 3. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppmanar förvaltningen till fortsatt återhållsamhet. Justering (sign)
VERKSAMHETSPROGNOS 2013 Förvaltning/avdelning: Verksamhetsprognos driftbudget (exkl kapitalkostnad) Budget (belopp tkr) Prognos helår (belopp tkr) Nettoavvikelse Kostnader (inkl Intäkter (inkl Föregående tilläggsbudget) tilläggsbudget) Nettoram Kostnader Intäkter Netto Prognos helår prognos 196 612 7 256 Barn - och utbildningsförvaltning 189 356 202 883 8 944 193 939-4 583-4 976 Prognos baserad på redovisning t.o.m: Februari April Augusti Oktober Mars Maj September November A. Förvaltnings-/avdelningschefs kommentar om nuläget Stor fokus läggs på elevernas förbättrade måluppfyllelse. Förvaltningen har behov av att utöka resurser för språkstöd och studiehandledning på modersmål samt speciallärare. I anpassning till ram 2013 avstods vissa kostnadsökningar som i praktiken inte är genomförbara, ex studiehandledning på modersmål. B. Åtgärd/förslag för att komma inom budgetram Beaktad i prognos Kräver poli- Behandling i Beslutstiskt beslut nämnd, datum paragraf Krävs beslut 1. Översyn av kostnader där allmän återhållsamhet gäller. Ja Nej Ja Nej KS KF 2. Ja Nej Ja Nej KS KF 3. Ja Nej Ja Nej KS KF 4. Ja Nej Ja Nej KS KF Strömsunds kommun 201010 C. Kommentar till avvikelse i förhållande till föregående prognos Extra språkstöd i förskola. Inventariekostnader för Hotingsskola. Beräknat lägre ersättning från Migrationsverket.
Förvaltning/avd: Barn - och utbildningsförvaltning Ändamål Kostnader (belopp i tkr) Intäkter (belopp i tkr) Kommentarer 006 Nämnd 1 013 1 013 Budget Prognos Prognostiserat Budget Prognos Prognostiserat Netto- (inkl TA*) helår över/underskott (inkl TA*) helår över/underskott avvikelser VERKSAMHETSPROGNOS DRIFTBUDGET Prognos baserad på redovisning t.o.m: 2013 Febr Aug Mars Sept Apr Okt Maj Nov 196 Centrala kostnader 9 896 11 070-1 174 2 729 3 300 571-603 620 Integr. verksamhet 27 507 27 565-58 2 116 2 328 212 154 Kompetensutveckling förskolor och fritidshem utifrån åtgärde i samband med Skolinspektion. Ökade lönekostnader central ökade statsbidrag Lägre personalkostnader än tidigare prognos och mer intäkter än beräknat. Fler barn än beräknat i omr Hoting. 622 Förskola 39 255 42 635-3 380 2 253 2 517 264-3 116 640 Grundskola åk 1-6 64 760 66 166-1 406 39 138 99-1 307 641 Grundskola åk 7-9 50 217 50 216 1 119 661 542 543 670 Särskola 3 346 3 600-254 -254 Språkstöd i förskola. Förlängt öppethållande av tillfällig fsk i Strömsund. Ökade personalkostnader på grund av ökat antal barn i förskolan och nyöppnade förskoleavdelningar i Hoting och Hammerdal. Extra hemundervisning och extra stöd ges för att nå målen. Höstens organisation, elevantal och insatser är till viss del beräknad i denna prognos. Elevantalet per årskurs gör att Hedenvindsskolan får lägre elevantal per klass vilket medför ökad kostnad. Studiestöd o modersmålsunderv. Inventariekostnader i samband med ombyggn skola Hoting. Bidrag från Migrationsverket och interkommunala avgifter. personal kostnader. Interkommunal ersättning 671 Familjecentralen 618 618 Summa 196 612 202 883-6 271 7 256 8 944 1 688-4 583
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämndens arbetsutskott 2013-11-21 4 88 Dnr 2013.89 600 Kvalitetsredovisning 2012-2013 Läsåret 2012/2013 var det stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg som skulle utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. Övriga stycken skulle redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. Bilaga Yrkande Ordförande föreslår att arbetsutskottet beslutar enligt följande: Ordförande får i uppdrag att tillsammans med kvalitetsutvecklaren gå igenom kvalitetsredovisningen och till nämndsammanträdet presentera en redovisning reviderad utifrån de synpunkter som framkommit vid arbetsutskottets sammanträde. Arbetsutskottets beslut Ordförande får i uppdrag att tillsammans med kvalitetsutvecklaren gå igenom kvalitetsredovisningen och till nämndsammanträdet presentera en redovisning reviderad utifrån de synpunkter som framkommit vid arbetsutskottets sammanträde. Beslutsexpediering Lena Johansson Kvalitetsutvecklare barn- och utbildningsförvaltningen Justering (sign)
Kvalitetsarbete i skola, förskoleklass, förskola och fritidshem Strömsunds kommun 2013 Ansvarig Margareta Grundström chef Barn- och utbildningsförvaltningen Kontaktinformation Hans Olof Carlsson kvalitetsutvecklare 0670-161 32
1. VÅR KOMMUN... 3 2. BESKRIVNING AV LÖPANDE ARBETE MED KVALITET... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE... 5 4. ÅTGÄRDER FRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSARBETE... 5 5. SKOLANS MÅL UPPDELADE I LÄROPLANSOMRÅDEN... 7 Normer och värden... 7 Kunskaper... 9 Elevers ansvar och inflytande... 10 Skola och hem... 13 Övergång och samverkan... 15 Skolan och omvärlden... 16 Bedömning och betyg... 17 6. UPPFÖLJNING AV STUDIERESULTAT... 19 Uppföljning av stödinsatser i förskoleklass och grundskola... 19 Ämnesvis redovisning av slutbetygen årskurs 9... 22 Slutbetyg från grundskolan... 25 Redovisning av betygen årskurs 6-9 VT 2013... 26 Resultat från DLS årskurs 2... 27 Resultat nationella prov årskurs 3... 28 Resultat nationella prov årskurs 6 och 9.... 29 7. ARBETET MOT KRÄNKNING OCH DISKRIMINERING... 30 8. UPPFÖLJNING AV GEMENSAMMA OMRÅDEN... 31 9. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SOM HELHET... 41 10. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING SOM HELHET... 42 2
1. Vår kommun I kommunen finns 7 rektorsområden med rektorer förskolechefer i respektive rektorsområden. Dessa rektorsområden är Backe/Hoting, Bredgård, Hammerdal, Hedenvind, Frostviken, Vattudal och Hjalmar Strömer, som är kommunens gymnasieskola. Samtliga rektorsområden förutom Hjalmar Strömerskolan ligger under Barn- och utbildningsförvaltningen. Hjalmar Strömerskolan ligger under Framtid- och utvecklingsförvaltningen, varför den inte redovisas i denna sammanställning. Förskolan I mars 2013 var 449 barn inskrivna i förskolan. Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas förskoleverksamhet med 6 barn och Torsäng med 14 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 100 barn, Bredgård 136 barn (varav 23 barn går hos dagbarnvårdare), Hammerdal 75 barn, Backe/Hoting 102 barn (Hoting 65 barn och Backe 37 barn), Frostviken 36 barn, Bodums montessoriinspirerade Skola Rossön 6 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 14 barn. Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön startade en enskild förskola våren 2011 samtidigt som den kommunala förskolan varit kvar. Hösten 2013 beslutade Barn-, kultur- och utbildningsnämnden att den kommunala förskolan Killevippen i Rossön avslutas på grund av för få barn. Ny ledningsorganisation för Strömsunds centralort startade från hösten 2012. Förskolans platschefssystem för Strömsunds centralort ersattes av 1,0 förskolechef. Åtgärderna påverkar ledningen och styrningen vid rektorsområdena Bredgård och Hedenvind. Ny ledningsorganisation för Backe/Hoting och Hammerdal startade från våren 2013. Förskolans platschefssystem för Backe/Hoting och Hammerdal ersattes av En 0,7 och 0,5 förskolechef. De föreslagna åtgärderna medför en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen och en kvalitetssäkring inom förskolan. Förskoleklass I mars 2013 var 94 barn inskrivna i förskoleklass (2013-03-26). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 29 barn, Bredgård 24 barn, Hammerdal 16 barn, Hoting 11 barn, Backe 6 barn, Frostviken 8 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 2 barn. Fritidshem Våren 2013 var 282 barn inskrivna på fritidshem (2012-03-26). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas fritidsverksamhet med 16 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 76 barn, Bredgård 63 barn, Hammerdal 55 barn, Backe/Hoting 63 barn (Hoting 42 barn och Backe 21 barn), Frostviken 25 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 16 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Våren 2013 var 1063 elever inskrivna i grundskolan (2013-03-26). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skola med 19 elever. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 163 elever, Bredgård 219 elever, Hammerdal 229 elever, Backe/Hoting 189 elever (Hoting 117 elever och Backe 72 elever), Frostviken 55 elever, Vattudal 202 elever och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 19 elever. Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. Räknat på hela kommunen så har elevunderlaget på senare år minskat med ca 25-35 elever/år. Nu börjar elevminskningen plana ut även om det råder olika förutsättningar mellan olika rektorsområden. 3
Särskolan Läsåret 12/13 har 13 elever varit inskrivna i grundsärskolan. Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Under våren 2012 antog kommunen länsgemensamma riktlinjer för inskrivning och utskrivning. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2011 var underskottet 3 561 kkr. För 2012 var underskottet 1 684 kkr. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Fortbildning/kompetensutveckling Utifrån utvecklingsmålet att förbättra utbildningsresultaten i kommunen har lärare och övrig personal bl.a. fått följande kompetensutveckling läsåret 2012/13: - Kommunövergripande utbildning för skolan den 29/10-12 om pedagogisk planering (LPP) utifrån LGR 11. - Områdesvis utbildning den 30/10-12 om pedagogisk dokumentation (lärportalen EdWise). -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 22/1-13 om förskolans uppdrag (Med läroplanen på fickan). -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 14/2-13 om lekens betydelse för barns lärande, inlärning kopplat till modern hjärnforskning. -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 14/3-13 om Bornholmsmodellen (Hur man arbetar med språket med många praktiska tips). -Kommunövergripande utbildning för fritidspersonal den 6/2-13 och 27/2 om uppdraget och LGR 11. -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 23/9-13 om systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation i förskolan (ca 83 deltagare ink Torsäng 4 och Bodum 2). -Kommunövergripande utbildning för skolpersonal den 28/10-13 om LGR 11. - Områdesvisa utbildningar den 29/10-13 om matematik, LGR 11 och särskilt stöd. -Kommunövergripande utbildning för fritidshemspersonal den 1/11-13 om systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation i fritidshem (ca 37 deltagare ink Bodum 1). - Tre av rektorerna/förskolecheferna går för närvarande rektorsutbildningen. Två rektorer som redan tidigare gått rektorsutbildningen har slutfört Rektorslyftet under 2013. - Kommun- och stadieövergripande utvecklingsgrupper i Svenska, Matematik, Specialpedagogik och IKT där man bl.a. har arbetat med måltrappor och bedömning. -Under hösten 2012 startade en kommunövergripande utvecklingsgrupp med inriktning förskola och fritidshem där man bl.a. har arbetat med åtgärder efter Skolinspektionens tillsyn. -Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2013 deltar även Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan. - Utbildning och pedagogiska caféer om kompensatoriska verktyg. 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Denna redovisning av verksamhetens arbete med kvalitet är en del i kommunens totala systematiska kvalitetsarbete och är den andra, som utgår ifrån den nya skollagen, denna redovisningsmall (BKUprotokoll 2011-02-10 30), kommunens Barn- och utbildningsplan och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budget och utvecklingsdokument. Till ytterligare stöd för det systematiska kvalitetsarbetet arbetar Barn- och utbildningsförvaltningen efter en internkontrollplan, som antogs våren 2012 (BKU-protokoll 2012-01- 4
26 15). Dessutom sker sedan 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. En grundtanke är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig grund i det systematiska kvalitetsarbetet är de olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå. Exempel på dessa är specialpedagogik, matematik, svenska, IKT, rektorsgruppen och förskola/fritidshem. Det är bla. genom dessa nätverk som analysunderlag tas fram. 3. Förutsättningar för vår skolas och förskolas måluppfyllelse Kommunen är en glesbygdskommun. Den är till ytan den sjätte största kommunen i landet och har flera små och mycket små skolor, fritidshem och förskolor. Under de senaste åren har flera små skolor och förskolor lagts ner. Sedan 2007 har det kommit många nyanlända barn och elever till kommunen och till våra förskolor och skolor. Enligt SCB fanns ca 19 % elever med utländsk bakgrund i kommunen den 15 oktober 2012. 4. Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 hade kommunen förbättrat sina grundskoleresultat. Huvuduppdraget har varit att fortsätta öka verksamhetens måluppfyllelse. De åtgärder som bl.a. vidtagits läsåret 2012/13 är: En fortsättning av kick off 2011 hösten 2012 för att höja utbildningsresultaten. Temat var hög förväntan på elever och personal. Detta har betonats av Barn-, kultur- och utbildningsnämnden, barn- och utbildningschef, rektorer och i kompetensutvecklingsinsatser. Detta har genomsyrat all ledning och styrning och alla sammankomster på olika nivåer under året. En satsning på IT är genomförd under 2011 och 2012. IT- pedagogen har fortsatt att utbilda och stimulera personal i användandet av kompensatoriska hjälpmedel, samt lett utvecklingsgrupp. Fortsatta resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussion under läsåret med rektorsgrupp och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. De elever som inte nådde målen läsåret 11/12 erbjöd kommunen sommarskola sommaren 2012. De olika utvecklingsgrupperna på förvaltnings- och kommunnivå har fått en tydligare roll och har alltid rektor med. De grupper som i första hand berörts är de i specialpedagogik, matematik, svenska, IKT, rektorerna (OC-träffarna) och förskola/fritidshem. Under läsåret 2012/13 har förändringar genomförts inom ledningsorganisationen. Syftet var att ta bort platschefssystemet ersätta det med förskolechefer, rektorer och biträdande rektorer för att få en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen. I Strömsunds tillsattes 1,0 förskolechef. I Backe/Hoting tillsattes 0,7 förskolechef och i Backe tillsattes 0,6 rektor. I Hammerdal tillsattes 0,5 förskolechef och 0,5 biträdanderektor. Normer och värden Samtliga skolor, förskolor och fritidshem har utvärderat och reviderat sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar lagens krav. 5
Personalen har haft större fokus på sitt agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se svaren i elev- och föräldraenkät 2013). Kunskaper/Utveckling och lärande Skolan har ökat måluppfyllelsen ytterligare. Skolan har utvecklat arbetet med att fånga upp och stötta de elever som riskerade att inte få fullständiga betyg. Fler nyanlända elevers behov av handledning och modersmålsundervisning/modersmålsstöd har tillgodosetts inom alla skolformer och verksamheter. Ansvar och inflytande: Skolan har kommunicerat kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Arbetet med att stärka elevinflytandet måste utvecklas ute i rektorsområdena. (Under våren 2013 genomfördes ett ungdomskonvent i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet med personal från Barn- och utbildningsförvaltningen, politiker och tjänstemän i kommunen. Resultatet av detta redovisas under hösten till kommunstyrelsen). Skola/förskola hem Samarbetet mellan förskola och hem har ökat (se svar förskoleenkät 2013) men måste fortsätta att utvecklas. Övergång samverkan Analysarbetet har förbättrats. Skolan och omvärlden Skolan har inte lyckats rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Skolinspektionens tillsyn Kommunen har utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut utvecklat samtliga verksamheter (förskola, fritidshem och skola) i kommunen. Verksamheternas arbete med den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem har utvecklats. 6
5. Skolans mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla skall känna sig lika mycket värda. Elev- och föräldraenkät 2013 Trivsel, trygghet, bemötande i enkätsvaren. Generellt inga större skillnader mellan flickor och pojkar Trivsel 2013 93,5% (100%) 2012 88,5% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Trygghet på raster 2013 94,5% (100%) 2012 94,3% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Trygghet i övrigt i skolan 2013 94,5% (100%) 2012 93,9% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet Förskoleenkät 2013 Trivsel, omsorg, fostran, personalens bemötande av barnen i enkätsvaren. Bemötande 2013 87,5% (100%) 2012 83,9% (100%) Trivsel 2013 97,5%(100%) 2012 96,4% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). 7
Omsorg 2013 Mäts inte 2012 95,5% (100%) God måluppfyllelse (2012). Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Rapportering handläggningsrutin: elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering Antal elevärenden och klagomål. Bemötande 2013 90,6%(100%) 2012 91,5% (100%) Under läsåret 2012/13 har huvudmannen totalt utrett 11 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. Under läsåret 2012/13 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 6 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Kommunen uppfyller skollagens krav. Analys En orsak till normers och värdens förhållandevis positiva resultat kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen. Efter att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderat och reviderat sina planer mot kränkande behandling och diskriminering, till följd av Skolinspektionens regelbundna tillsyn, så gjorde Skolinspektionen bedömningen våren 2013 i samtliga uppföljningsbeslut (Dnr 43-2011:5550) att kommunen vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna hade avhjälpts och tillsynen i kommunen avslutades. Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret 2013-14 är att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderar och reviderar sina planer mot kränkande behandling och diskriminering så att de motsvarar lagens krav. Fortsatt fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se elev- och föräldraenkät 2013). 8
Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärarens ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ( Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL All verksamhet skall utgå från varje barns/ elevs behov och förutsättningar Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande Kartläggning slutbetyg åk 9. Andel (%) som nått målen i alla ämnen. Slutbetygsresultat 2013 Strömsund 83,0 (pojkar 83,1 och flickor 82,8) (jmf riket 2012 77,4) Lästräning DLS-prov årskurs 2 vt 2013 Måluppfyllelse vt 2013 (totalt 107 elever): läsförståelse 79,4%, ordförståelse 79,4% och rättstavning 79,4%. Elev- och föräldraenkät 2013 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval 2013 36,0% (100%) 2012 51,1% (100%) Samma nivå av måluppfyllelse som föregående läsår. Dock är det en bit kvar till målet att alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen. Målet inte helt uppnått men är en bra bit på väg. (I gruppen finns 23 elever med annat modersmål). Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Lika hög andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen 2013 jämfört med 2012. Däremot är flickornas meritvärde fortfarande högre än pojkarnas. När det gäller behörigheten till gymnasieskolan och fullständiga betyg ligger både pojkarna och flickorna över rikets nivå. Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, visar låg måluppfyllelse. Den ligger på 36 procent, vilket är en minskning 9
från 2012. En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. En annan orsak till den fortsatta minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka måluppfyllelsen ytterligare. Utveckla arbetet med att fånga upp och stötta de elever som riskerar att inte få fullständiga betyg. Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerad i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande och utbildning. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Hög kvalitet i alla verksamheter Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Hög kvalitet i alla verksamheter Elev- o föräldraenkät 2013 Skolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Skolan i sin helhet 2013 90,4% (100%) 2012 80,8% (100%) Förtroende 2013 75,0% (100%) 2012 63,8% (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2012 Förskolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Förskolan i sin helhet 2013 92,5%(199%) 2012 91,8% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). 10
Förtroende 2013 90,0% (100%) 2012 87,2% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Återrapportering till Skolinspektionen efter regelbunden tillsyn av åtgärder från samtliga skolformer i kommunen hösten 2012. Skolinspektionens beslut efter kommunens redovisning av åtgärder från samtliga skolformer i kommunen hösten 2012. (huvudmannanivå, förskoleoch fritidshemsverksamhet och 9 grundskolerapporter). Se kommunens åtgärder under Uppföljning av gemensamma områden sidan 37-40 Skolinspektionen bedömer att Strömsunds kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna har avhjälpts. Tillsynen avslutas därmed. Skolinspektionen bedömer att Strömsunds kommun har vidtagit och planerar att vidta sådana åtgärder att de påtalade bristerna i förskolan och fritidshemmen har förutsättningar att avhjälpas. Tillsynen i kommunen avseende förskolan avslutas därmed. Kommunen uppfyller skollagens krav på skolverksamheterna (huvudmannanivå, förskoleoch fritidshemsverksamhet och 10 grundskolor), dvs. målet uppnått. Egentillsyn: Utvärdering av nya mallen/rutinen för systematiskt kvalitetsarbete. Tillsyn utifrån Mittuniversitetets analysmodell. Förvaltningens rutin för systematiskt kvalitetsarbete motsvarar de krav, som Skolinspektionen ställer på kommunen t.ex. vid regelbunden tillsyn (Dnr 2012.116.600). Kommunen uppfyller skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsprocessen har utvecklats och underlättat arbetet ute i verksamheterna genom att t.ex. kontinuerligt under läsåret arbeta med kvalitetsarbetet, vilket flera av personalen från områdena bekräftat har skett jämfört med den tidigare kvalitetsredovisningen. Ett exempel på resultatet av kvalitetsarbetet är ökad måluppfyllelse i form av förbättrade utbildningsresultat utifrån kommunens mycket låga 11
grundskoleresultat (Strömsunds kommuns kvalitetsarbete 2012, s 4 och s 7). Ett annat exempel på resultat är förbättrad lag- /regelefterlevnad, vilket Skolinspektionens uppföljningsbeslut efter den regelbundna tillsynen samt flera beslut från BEO (Barnoch elevombudet) gällande elevärenden om kränkande behandling visar. Ett tredje exempel på resultat är de åtgärder, som vidtagits utifrån vad det systematiska kvalitetsarbetets utvärderingar och uppföljningar visat. Exempelvis anställdes en till kurator våren 2012 följd av egentillsynen av elevhälsan (Strömsunds kommuns kvalitetsarbete 2012, s 33) och att det knöts rektorer till resp. utvecklingsgrupp efter utvärderingen av utvecklingsgruppernas arbete (Strömsunds kommuns kvalitetsarbete 2012, s 27). Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Elev- o föräldraenkät 2013 Arbetsron i skolan. Möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete, alternativa verktyg med hjälp av dator. Exempel på processer som understöds genom processen är lagefterlevnad, ordning och reda, mål- och resultatstyrning, systematik och kontinuerlighet, individuella barns/elevers rätt, skollagens krav på dokumentation på olika nivåer. Arbetsron i skolan 2013 55,7% (100%) 2012 54,7% (100%) att få lära på olika sätt 2013 82,1% (100%) 2012 78,2 % (100%) Hur jag ska arbeta i skolan 2013 69,6% (100%) 2012 76,8% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, 12
matråd ect. 2013 59,3% (100%) 2012 58,4% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2012 Uppmuntras att ta ansvar i förskolan och hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. 2013 86,2 % (100%) 2012 84,3 % (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. 2013 Mäts inte 2012 76,8 % (100%) Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,1%) och flickor (48,5%) (totalt 55,7%), vilket ändå är en ökning från 2012. Godtagbar måluppfyllelse (2012). Frågeområdet förtroende i elev- och föräldraenkäten 2013 visar godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 75 procent, vilket är en ökning från 2012 för samtliga rektorsområden En orsak till ökningen kan vara grundskolans förbättrade resultat det senaste året. Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor (totalt 59,3%). Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret 2013-14 är att: Satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Kommunicera måluppfyllelsen mot elever och föräldrar samt se åtgärder som tidigare redovisats på sidan 34-35. Stärka elevinflytandet. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) 13
MÅL Utveckla information och synliggöra verksamheterna Öka den digitala kompetensen ( QDS) Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Elev- o föräldraenkät 2013 Pedagogisk handledning i enkätsvaren. Hjälp med skolarbetet när du behöver 2013 86,9% (100%) 2012 85,5% (100%) God måluppfyllelse. Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Förskoleenkät 2012 Utvecklingssamtal, IUP, stöd och den hjälp som behövs, delaktighet i planeringen av barnets utveckling och lärande. Analys Det är stora skillnader mellan förskolorna i samarbetet mellan förskola och hem. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka samarbetet mellan förskola och hem Hur ditt barns utveckling o lärande dokumenteras och följs upp 2013 85,1% (100%) 2012 74,8 % (100%) Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs. 2013 91,0% (100%) 2012 88,4 % (100%) Jag är delaktig i planeringen för mitt bars utveckling och lärande. 2013 58,6 % (100%) 2012 57,9 % (100%) (Enkätsvaren visar stora variationer mellan förskolorna 2013 och 2012). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). 14
Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lgr 11) Mål Utveckla samarbetet mellan verksamheterna Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Gemensamma OC(rektors)- träffar. Deltagande Rektorer väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar. Rektorer är väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar och därigenom underlättas en gemensam målbild. Träffar för utvecklingsgrupper. Gemensamt analysarbete Deltagande Fler gemensamma analyser som underlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningsgruppens gemensamma analyser till det systematiska kvalitetsarbetet underlättar verksamhetsbeslut om åtgärder för att nå målbilden. Analys Genom att fler gemensamma analyser ligger till grund för uppföljningar/utvärderingar har det systematiska kvalitetsarbetet stärkts. Exempelvis har utvecklingsgruppen mot förskola och fritidshem gått igenom/fortbildats i olika analysexempel. Utvecklingsområden för nästa läsår: Fortsätta förbättra analysarbetet. 15
Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Utveckla information och synliggöra verksamheterna Tillvarata de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhälle och omvärlden. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Elev- och föräldraenkät 2013 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval? 2013 36,0% (100%) 2012 51,1% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Frågeområdet om studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 8, visar mycket låg måluppfyllelse. Den ligger på 36 procent jämfört med 2012 (51,1 procent), vilket är en ytterligare minskning från 2011. En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. En annan orsak till den fortsatta minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. 16
Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier. Barnet utvecklar ett allt större ansvar. Alla barn/elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier Elev- och föräldraenkät 2013 Arbetsro i skolan, hur jag ska arbeta i skolan, andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. Arbetsron i skolan 2013 55,7% (100%) 2012 54,7% (100%) att få lära på olika sätt 2013 82,1 % (100%) 2012 78,2 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Barn utvecklar ett allt större ansvar. Förskoleenkät 2012 Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Hur jag ska arbeta i skolan 76,8% (100%) 2013 69,6 % (100%) 2012 76,8 % (100%) Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd 2013 59,3 % (100%) 2012 58,4 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013).?? Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan, 2013 86,2 % (100%) 2012 84,3 % (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. 2013 Mäts inte 2012 76,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2012). 17
Alla elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Elev- och föräldraenkät 2013 Pedagogisk handledning och lärandet. Pedagogisk handledning 2013 76,8% (100%) 2012 73,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Lärandet 2013 72,8% (100%) 2012 70,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2012 Utveckling och lärande Utveckling och lärande 2013 85,3 % (100%) 2012 80,3 % (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande LPP, redovisning av DLS åk2, diagnoser, nationella prov 3-6-9, åtgärdsprogram, anpassade studiegångar samt mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem. Ansvar och inflytande Måluppfyllelse vid redovisningarna Ansvar och inflytande 2013 72,4% (100%) 2012 76,9 % (100%) Se sidan 19-29. Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Se sidan 41-42: Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,1%) och flickor (48,5%) (totalt 55,7%), vilket ändå är en ökning från 2012. Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor (totalt 59,3%). Den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem har i stort sett mottagits positivt av rektorer och personal. Se även egentillsynen sidan 11-12. 18
Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret 2013-14 är att: Satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Stärka elevinflytandet. Fortsätta utveckla verksamheternas arbete med den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem. 6. Uppföljning av studieresultat Uppföljning av stödinsatser i förskoleklass och grundskola våren 2013 Totalt elevantal i förskoleklass tom. årskurs 9 är 1157 barn/elever. Totalt har 418 barn/elever (157 flickor och 261 pojkar) stödinsatser antingen innanför (IUP) eller utanför (åtgärdsprogram) klassens ram. Totalt har 208 elever åtgärdsprogram (72 flickor och 136 pojkar). Totalt har 12 elever i grundskolan anpassade studiegångar (2 flickor och 10 pojkar). Stödbehoven finns framförallt i ämnena: Sv och SvA, Ma, Eng, So, No, Musik och Idrott. Samtliga stödbehov Pojke Flicka Bild Eng Hk Id Ma Spr.- val Mu Bi Fy Ke Tk Ge Hi Summa: 1157 elever 261 157 7 73 8 27 124 4 31 23 34 26 20 34 38 19
Re Sh Sl Sv SvA NO SO Övrigt Tal 32 32 15 131 67 9 11 8 28 Åtgärder som vidtagits läsåret 2012/2013 för att stödja kunskapsutveckling hos elever som bedömts inte uppnå målen i utbildningen eller inte uppnå betyget E i årskurserna sex t.o.m. slutet av det nionde skolåret. Alla rektorsområden har upprättat åtgärdsprogram och handlingsplaner för elever i behov av särskilt stöd. Förutom kontinuerlig skriftlig uppföljning redovisar rektorer i turordning och med intervall utifrån behov muntligen till nämnden, om vilka åtgärder som vidtagits för att tillgodose barn/elever i behov av särskilt stöd. Exempel på vidtagna åtgärder efter att varje elevs situation/behov gåtts igenom är stöd av specialpedagog, tillfälliga små undervisningsgrupper, mer undervisningstid, läxhjälp på flera språk, tillrättalagd undervisning, stöd av elevhälsan, hemundervisning och täta uppföljningssamtal om genomförda elevåtgärder. Bakgrunden till de insatta åtgärderna varierar från motivationshöjande åtgärder till diagnostiserade dysfunktioner. Åtgärdsprogram och s k läskontrakt upprättas tillsammans med elev och hemmet, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Utifrån tilldelade resurser har skolorna prioriterat vilka som får hjälp enskilt eller i grupp av specialpedagoger eller genom särskilt stöd på annat sätt. Elevvården bedrivs på föreskrivet sätt i nära samarbete med hemmet. Anpassad studiegång kan komma ifråga när föräldrar i samverkan med lärare, ibland också läkare (ev. BUP), bedömer att detta är att föredra med avseende på elevens utveckling. Åtgärden beslutas av rektor, som också nogsamt följer utvecklingen. En hel del arbete inriktas naturligtvis i skolans vardag på att förebygga elevers svårigheter. Bland annat har många skolor fastställt tid per vecka för lärare att tillsammans med varje enskild elev utvärdera och följa upp studieresultat. Några skolor erbjuder också läxhjälp som stöd och förebyggande åtgärd. Områdena använder olika formulär. I redovisningarna ingår elever med olika behov av stödjande insatser, integrerade särskoleelever, elever med utredda, definierade syndrom, invandrarelever etc. Förslag till ytterligare åtgärder är: Förbättrad kartläggning av nyanlända. Förbättrade och ökade möjligheter till studiehandledning och modersmålsundervisning. 20
Analys Det är främst i matematik, engelska och svenska, som det upprättas åtgärdsprogram. En orsak till detta kan vara att om eleverna når målen i dessa ämnen har de bättre förutsättningar att klara övriga ämnen också. Genom vidtagna åtgärder är det inte längre i ämnet matematik, som den lägsta måluppfyllelsen fanns. Den lägsta måluppfyllelsen är nu i 1 kemi, 2 geografi, svenska/svenska A, 3 engelska, fysik och religionskunskap (se även den ämnesvisa redovisning och analysen av slutbetygen sidan 21-23). Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2013 deltar även Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan. 21
Ämnesvis redovisning av slutbetygen årskurs 9 2013 Antal Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte Antal elever (%) som Antal elever (%) som elever inte nått målen i Bild inte nått målen i Engelska inte nått målen i Hk nått målen i Idrott inte nått målen i Matematik inte nått målen i Musik TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 17 0 0 5,9 5,9 0 0 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 11,1 0 11,1 0 0 0 0 Fjällsjöskolan Backe 12 0 0 0 0 0 0 6 p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Frostviksskolan Gäddede 12 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal 41 0 14,6 2,4 2,4 12,2 0 27 p+14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 18,5 7,1 3,7 0,0 3,7 0,0 14,8 7,1 0,0 0,0 Vattudalsskolan 59+ 4 sär 0 3,4 0,0 0,0 1,7 8,5 28 p+31 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 0 0 3,6 3,2 0 0,0 0 0,0 0 3,2 0 16,1 Kommunen totalt 141 0,0 5,7 1,4 1,4 4,3 3,5 77 p+64 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 0,0 0,0 7,8 3,1 1,3 1,6 1,3 1,6 5,2 3,1 0,0 7,8 22
Antal Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte nått målen i inte nått målen i Fysik inte nått målen i nått målen i Geografi inte nått målen i inte nått målen i elever Biologi Kemi Historia Religionskunskap TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 17 5,9 0 5,9 5,9 5,9 0 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 11,1 0 0 0 11,1 0 11,1 0 11,1 0 11,1 Fjällsjöskolan Backe 12 0 0 0 0 0 0 6 p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Frostviksskolan Gäddede 12 0,0 16,7 16,7 8,3 8,3 8,3 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0,0 25 0,0 25 0,0 12,5 0,0 12,5 0,0 12,5 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal 41 4,9 2,4 9,8 9,8 7,3 7,3 27 p+14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 7,4 0,0 3,7 0,0 11,1 7,1 11,1 7,1 11,1 0,0 11,1 0,0 Vattudalsskolan 59+ 4 sär 6,8 8,5 5,1 5,1 3,4 6,8 28 p+31 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 7,1 6,5 14,3 3,2 7,1 3,2 10,7 0,0 7,1 0,0 14,3 0,0 Kommunen totalt 141 5,0 5,7 7,1 6,4 5,0 5,7 77 p+64 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 5,2 4,7 9,1 1,6 9,1 4,7 9,1 3,1 7,8 1,6 10,4 0,0 23
Antal Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte nått målen i inte nått målen i Slöjd inte nått målen i inte nått målen i Teknik elever Samhällskunskap Svenska/SvA TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 17 5,9 0 0 5,9 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 11,1 0 0 0 0 0 11,1 Fjällsjöskolan Backe 12 0 0 0 0 6 p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 Frostviksskolan Gäddede 12 0,0 0,0 0,0 0,0 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal 41 2,4 2,4 14,6 2,4 27 p+14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 3,7 0,0 0,0 7,1 18,5 7,1 3,7 0,0 Vattudalsskolan 59+ 4 sär 5,1 0,0 5,1 3,4 28 p+31 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 7,1 3,2 0,0 0,0 3,6 6,5 7,1 0,0 Kommunen totalt 141 3,5 0,7 6,4 2,8 77 p+64 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 3,9 3,1 0,0 1,6 7,8 4,7 3,9 1,6 Analys Genom vidtagna åtgärder är det inte längre i ämnet matematik, som den lägsta måluppfyllelsen fanns. Den lägsta måluppfyllelsen är nu i 1 kemi, 2 geografi, svenska/svenska A, 3 engelska, fysik och religionskunskap. Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2013 deltar även Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan. 24
Slutbetyg från grundskolan i Strömsunds kommun vårterminen 2013 (Meritvärdet utgörs av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, D=15, B=17,5 A=20) Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng) Andel (%) Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) som Meritvärde som ej uppnått målen Antal elever behöriga som ej uppnått målen i nått målen i elever till gymnasieskolan i ett ämne två eller flera ämnen alla ämnen (yrkesprog.) Centralskolan Hoting 17 94,1 0 5,9 94,1 220,3 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 100 88,9 0 0 0 11,1 100 88,9 216,25 223,9 Fjällsjöskolan Backe 12 100 0,0 0 100,0 230,6 6 p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Frostviksskolan Gäddede 12 100,0 0 16,7 83,3 202,9 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 100 100,0 0 0 25 0,0 75 100,0 177,5 253,8 Grevåkerskolan Hammerdal 41 82,9 4,9 17,1 78,0 214,0 27 p+ 14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 81,5 85,7 0,0 14,3 18,5 14,3 81,5 71,4 205,0 231,4 Vattudalsskolan 59+ 4sär 93,2 6,8 13,6 79,7 205,6 28 p+31 f samt 4 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sär 96,4 90,3 3,6 9,7 17,9 9,7 78,6 80,6 187,4 222,0 Kommunen totalt 141 91,5 4,3 12,8 83,0 211,7 77 p+64 f samt 4 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sär 92,2 90,6 1,3 7,8 15,6 9,4 83,1 82,8 197,9 228,3 Riket 2013 87,6 7,4 15,7 77,0 212,8 Kommentar: Av de 24 elever (17 %), som inte hade nått målen i alla ämnen i årskurs 9 våren 2013 hade 12 elever utländsk bakgrund. 25
Redovisning av betygen årskurs 6-9 VT 2013 A B C D E F - Summa satta o ej satta betyg Årskurs 6 62 175 499 528 385 72 60 1781 Årskurs 7 38 102 358 448 763 166 116 1991 Årskurs 8 44 116 378 445 667 136 70 1856 Årskurs 9 162 332 556 536 688 75 19 2368 Totalt summa 306 725 1791 1957 2503 449 265 7996 Totalt (%) 3,8 9,1 22,4 24,5 31,3 5,6 3,3 100 Kommentar: Det är fler satta A, B och C samt färre E våren 2013 jämfört med hösten 2012. Däremot är F och totalt tämligen oförändrat genom att det är det en kraftig minskning av F och i årskurs 9 och en kraftig ökning av F och i årskurs 7. Detta förklaras bl.a. av att ett flertal nyanlända kommit till kommunen och börjat i skolan under våren 2013. 26
Årksurs 6 Årksurs 7 Årksurs 8 Årksurs 9 Totalt Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - F och - (antal) F+- (%) Biologi 4 5 16 6 9 5 5 2 52 7,3 Bild 2 2 3 2 0 2 0 0 11 1,5 Engelska 11 3 18 9 17 1 8 0 67 9,4 Fysik 4 5 16 10 7 5 7 1 55 7,7 Geografi 4 5 14 7 11 3 8 1 53 7,4 Historia 7 3 2 13 14 6 6 1 52 7,3 Hemk 0 3 2 0 0 3 1 2 11 1,5 Idrott 2 5 11 7 6 4 2 0 37 5,2 Kemi 4 5 16 7 10 6 7 3 58 8,1 Ma 5 2 22 10 8 2 6 0 55 7,7 Spanska 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Thailändska 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0,1 Tyska 2 0 2 0 0 0 4 0,6 Franska 0 0 0 1 0 0 1 0,1 Musik 7 6 2 15 0 14 0 5 49 6,9 Religion 4 5 10 9 13 3 8 0 52 7,3 Sh 4 5 12 6 13 6 4 1 51 7,1 Slöjd 1 1 0 5 2 2 1 1 13 1,8 Svenska 5 1 7 4 11 1 2 0 31 4,3 SvA 5 2 13 6 6 2 8 0 42 5,9 Teknik 3 2 0 0 7 3 2 2 19 2,7 Summa: 72 60 166 116 136 70 75 19 714 100 Kommentar: Utifrån betygsutfallet vt 2013 bör fortsatt ökad satsning genomföras på Sv och SvA, Eng, So, Ma, No, Mu och Id. (I prioriteringen har Mu och Id kastats om jmf med ht 2012) En effektiv åtgärd är fortfarande att öka måluppfyllelsen är arbeta mera med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Resultat från Diagnos i läsning och skrivning (DLS) årskurs gällande årskurs 2 läsåret 12/13. Antal elever (%) med godkänt DLS i årskurs 2 vårterminen 2013 redovisat per delprov. Alla elever i årskurs 2 (totalt 107 elever varav 51 flickor och 56 pojkar) genomförde DLS vårterminen 2013. I gruppen fanns 23 elever (21,5%) med annat modersmål (12 flickor och 11 pojkar). Hedenvinds 34 elever genomförde inte delprovet samma ljud. Antal (procent) elever med godkänt per delprov (DLS åk 2). Totalt Flickor Pojkar Läsförståelse 79,4 82,4 76,8 Ordförståelse 79,4 82,4 75,0 Samma Ljud 74,0 87,5 63,4 Rättstavning 79,4 80,4 78,6 27