Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader Orientering/tolkning Natur Subjektivt Upplevelse Sinnesupplevelse Erfarenheter Hemlikhet Kognitiv förmåga Kunskap Förväntningar Avsikter Välkomnande
Miljöns betydelse ur olika perspektivp Sociologi platsens betydelse för identitet (Milligan 2003) Pedagogik platsens betydelse för lärande (Hörnqvist 2004) Medicin berikad miljö förbättrar tillfrisknande i hos råttor och människor (Rönnbäck 2004) Arkitektur rationalitet vs patientcentrering (Fridell 1998) Omvårdnad betydelsen av fysisk miljö (Wijk 2001), och psykosocial miljö (Edvardsson 2005)
Miljö ett grundbegrepp g inom omvårdnad Person Hälsa/välbefinnande Miljö Omvårdnad (Fawcett, 1995)
Miljöns historiska framväxt inom omvårdnad helandet och läkandet är en naturlig kraft som uppstår inom individen, konsten i omvårdnaden består i att skapa en sådan omgivning att patientens egna helande krafter befrämjas (Nightingale 1859) - Miljö och hygien/renlighet - 1950 - Miljö och effektiv vård 1950-80 - Miljö och tillfrisknande 1980 -Miljö och upplevelser/interaktion 2000 -
Norberg & Ternestedt 2009 Omvårdnad som Akademiskt ämne Svensk sjuksköterskeförening
Personcentrerad vård Vårdmiljön en av huvudkomponenterna i personens läkeprocess Beakta personens behov, resurser, vilja och preferenser i anpassningen av miljön Kräver generell kunskap om vad en sjukdom och funktionsnedsättning kan antas innebära för hänsynstagande i planeringen av en personcentrerad omgivning Specifik kunskap om vad miljön kan innebära för just den person som vårdas
The ecological model of aging Kompetens Zonen för ett adekvat beteende och välbefinnande Krav från miljön B = (f) C,E Lawton & Nahemow 1973
Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004) Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande. Oljud kan bidra till oro. (Day m.fl. 2000) Lukter aktiverar minnet, påverkar sinnesstämning, spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och minnesaktiveringar (McCloskey 2004). Färgsättning kan stödja igenkänning och orientering (Wijk 2001) Sällskapsdjur har positivt inflytande på fysiskt och psykiskt hälsoläge, stressreduktion, återhämtning (Norling I. 2001) Utomhusvistelser viktigt för hälsa och välbefinnande (Bengtsson, A. 2003)
Fysisk miljö institutionslik eller hemlik? Sjukhusmiljöer kan upplevas främmande/skrämmande (Radley & Taylor, 2003) En miljö berikad med symboler för det vardagliga och hemlika kan skänka trygghet (Day et al., 2000) Vårdkläder har symbolisk betydelser Vårdkläder har symbolisk betydelser relation mellan person/professionell/patient (Edvardsson, 2009)
Vad vet vi om vårdmiljöns betydelse för hälsa och vård? I miljöer där personalen skattar högre stress och sämre vårdklimat finns signifikant mer skrikande, vandrande, rastlöshet och flyktbeteende hos boende / patienter (Edvardsson et al Int Psychoger 2008;28:1-13)
Vad vet vi om vårdmiljöns betydelse för hälsa och vård? I miljöer där personal har en hög mental arbetsbelastning förskrivs signifikant mer antipsykotika (Lövheim et al Int Psychoger 2006;18:713-26)
Vad vet vi om vårdmiljöns betydelse för hälsa och vård? Enheter med hög användning av fysiska begränsnings åtgärder kännetecknas av: Personal med positiv inställning till begränsningar Personal med lägre kunskap Personal med lägre arbetstillfredsställelse (Karlsson et al JAGS 2001;49:1722-28; Pekkarinen et al Med Care 2006;44:1114-20 ) Kulturen väldigt smittsam (Rytterström et al Int. J Nurs Studies 2009)
Ett klimat som befrämjar välbefinnande En plats där man känner sig trygg och säker får vara den man är eller vill vara inte behöver känna sig gg generad, utskrattad eller inte behöver skämmas är välkomnad, får det lilla extra, drar åt samma håll, tydliga mål får en vård som är tillåtande och inte bestraffande, man får visa känslor personalen är personlig men inte privat Edvardsson, D., Sandman, P. O. & Rasmussen, B. (2005). Sensing an atmosphere of ease a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, 344 353
Vad är vårdklimat? Värdegrund/vårdfilosofi d/ dfil Fysisk miljö Varande och görande Edvardsson J Geront Nurs 2008;34:32-40; Edvardsson & Wijk 2009)
Att studera vårdmiljö Den fysiska och psykosociala miljöers inverkan på given och upplevd vård inom olika vårdverksamheter
Metoder Olika typer av datainsamling Enkäter Vårdatmosfär PCQ (patient, närstående, vårdare) Personcentrerad vård P-CAT (vårdare) Vårdkvalitet (patient) Registerdata Avvikelser Patientenkät Medarbetarenkät Kvalitetsregister Kvalitativt Individuella intervjuer Fokusgruppsintervjuer Observationsstudier
Avser att generera kunskap om stödjande aspekter i miljön för Patientens rehabilitering och återhämtning och skattning av vårdmiljö och vårdkvalitet Närståendes skattning av vårdmiljön Vårdarnas skattning av möjligheten Vårdarnas skattning av möjligheten att bedriva en personcentrerad vård
Tack!