Biobränsle från skogen



Relevanta dokument
ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Biobränslehantering från ris till flis

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Skogsbränslehandledning

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Eget värdefullt sortiment

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Biobränsle utveckling, hot och möjligheter. SDC biobränslekonferens Sture Karlsson

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Biobränslen från skogen

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/ Lars Wilhelmsson

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Odla poppel & hybridasp!

HON HAR RITNINGEN DET PERFEKTA AGGREGATET FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK. Nr SKOGFORSK TESTAR: Containerhuggbilar

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SKOGEN EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA. Effektivare Skogsbränslesystem Sammanfattande rapport från

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal

Inventering bränsleterminaler 2011

ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.

Redovisning av grot ( )

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

ETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet

En fantastisk möjlighet

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

UTVECKLING AV LOGISTIKEN FÖR SKOGSBRÄNSLEN

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Grovkrossning och sållning av stubbar på terminal

2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE

ETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

Hållbara transporter framtida möjligheter

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

HCT. High Capacity Transports. Henrik von Hofsten

Lokal logistikoptimering för ENA Energi i Enköping

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

TSG rekommendation : Bestämning av bränsletal för skotare

LÄNGRE OCH TYNGRE FORDON

Bioenergi och hållbarhet Örebro

FRÅN PINNE TILL PANNA" - ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränsle

GROT - Från skog till vägkant. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Värmeforskdagar Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk

Bio2G Biogas genom förgasning

Korsnäs Din skogliga partner

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia Fredrik Forsén

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Mätning av trädbränslen

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Effektivisera lastbilstransporterna genom att bättre utnyttja fordonens kapacitet. Höj Trafikförordningens bruttoviktsbegränsning till 76 ton.

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

Prislista. Fasta bränslen och askor

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Returträ& Skogsbränslen -HOT eller komplement?

Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverken

Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

High Capacity Transport. Presentation av Sveriges första 74 tons Bulkfordon.

Tidsstudie av Containerhuggbil

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Projekt SWX-Energi. Transport av skogsenergisortiment - Företags- och samhällsekonomiska kostnader

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Transkript:

Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide

Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen Effektivare och säkrare försörjningssystem Ökat värde och kvalitet på skogsbränslet Kostnadssänkningar

Fokusområden under ESS.2

Bioenergi i Sverige Bioenergi 130 TWh (33%) Primära biobränslen 19 TWh (15 %) 2 % Grot 33 % 53 % Klenträd Bränsleved Stubbar 12 %

Totala potentialer Ökat uttag av dagens potential 35 TWh Ökad avverkning Förbättrad, intensifierad skötsel Full potential om ca 50 år 45 TWh 75 TWh

GROT ca 11 TWh 2 % Grot 33 % 53 % Klenträd Bränsleved Stubbar 12 % Utnyttjandet kan fördubblas Relativt okontroversiellt

Från skog till väg Grotutbildningar - anpassad planering & avverkning Grotskotning Skotning av brun respektive grön grot Vältplacering & täckning Planeringsstöd

Tre huvudsakliga grotsortiment LÖSGROT GROTFLIS BUNTAR

Planeringsstöd - minskade körskador Digital terrängmodell Hänsyn Planeringstöd Optimerade drivningsvägar - vattenkarta 70-80% - ekologiska av alla och körskador ekonomiska förutsättningar. - inom områden som klassas blöta +

BEST-projektet -beslutsstöd med optimeringsfunktion Rosa = Lämna, ej lönsamt Gul = Förstärk väg Grön = Ta ut grot

Jämnare och ökad kvalitet Val av avlägg viktigt för kvaliteten Täckning av grot 4 m papp höjde torrhalten 4 % (3 000 kr/100 m välta) 6 m papp höjde torrhalten 9 % (8 600 kr/100 m välta)

Stubbar 0,1 TWh 33 % 2 % Grot Klenträd Bränsleved 53 % Stubbar FSC 12 % Potential ca 200 gånger högre, störst i S Sv Föroreningar, avläggs- och hyggesproblematik Mycket kontroversiellt

Stubbar Försöksplan stubblyftning Markstörning och föroreningar Grovkrossning vid avlägg Beslutsstöd stubbar Utveckling av ny teknik

Stubbskördens Kinder Egg?!

Krossning och transport Krossning Sållning Vidaretransport Krossa på avlägg med krossen på dikessidan Sålla av föroreningarna direkt Transportera rent grovkross

Klenträd 2 TWh 2 % Grot 33 % 53 % Klenträd Bränsleved Stubbar 12 % Kan mångdubblas * 5 Uppsparat förråd Okontroversiellt

Klenträd Teknik för klenträdsavverkning Effektiva metoder i uttag Uttag i olika beståndstyper Volymsuppskattning Analyser av system för skörd och transport Transportlösningar

Massaved eller skogsbränsle? Klengallring 1:a Gallring Massaved: 30 m³fub/ha Energived: 55 m³f/ha Massaved: 50 m³fub/ha Energived: 60 m³f/ha

Flerträdshanterande gallringsaggregat Klenträdsaggregat Stabilare ackumulering Ackumuleringskapacitet Flerträdsmatning Kontinuerlig avverkning Kontinuerlig ackumulering

Prestation i avverkning 12.00 Prestation per timme 10.00 8.00 6.00 4.00 2.00 Enträdshantering Flerträdshantering 0.00 0.01 0.03 0.05 0.07 0.09 0.11 0.13 0.15 Medelstamsvolym, m³fub

Sönderdelning Sönderdelning vid avlägg respektive vid terminal Grövre fraktioner vid sönderdelning Huggbilar Lagring

Transportekonomi 15-25 % 25-45 % 35-40 % 50-65 %

Jämnare fraktionsstorlek - mindre finfraktionsandel Grövre fraktioner vid sönderdelning Lagringsbarhet Slitage Kunderorderstyrd sönderdelning Stor potential att tydligt kunna kommunicera kundens krav inför sönderdelning

Kartläggning av olika sönderdelningsutrustning Material Fliskvalitet Prestation Bränsleförbrukning Driftssäkerhet Underhåll

Transporter & logistik Effektiva transporter Stora lastbilar, järnväg & båt Terminaler Logistik Transportstyrning

Långväga transporter

High Capacity Transport HCT in Sweden Totalvikt 74 ton Lastvikt ~48 ton (~165 m 3 ) Längd 25,25 meter 9 axlar 4 bilar på rull sedan 2014 Totalvikt 90 ton Lastvikt ~55 ton (185-200 m 3 s) Längd ~32 meter 11 axlar 3 av de övre kommer konventeras till 90 ton a.s.a.p.

Ökad volym och lastvikt för effektivare transporter! 20% minskad transportkostnad Terminal + 44% 44% ökat upptagningsområde

ETT - 74tons bruttovikt 10-12 % bränslebesparing Inget ökat vägslitage Ingen påverkan på trafiksäkerheten

Mätning, kvalitet & sortiment Nya mätmetoder Utveckling och värdering av fukthaltmätare Beskrivning av bränslekaraktäristik Prognosverktyg för fukthalt

Produktegenskaperna definieras så att de går att följa / hämta i hela produktionskedjan Avverkning Terrängtransport Lagring Flisning Transport Terminal Förbränning med mätdata, erfarenhetstal och prognosberäkning

Prognoser Prognosverktyg fukthalt utifrån väderdata Vågdata Prognos - väderdata

Vad blir effekten? Tydlig beställning Tydlig målbild för produktion Produktionsuppföljning Snabb & tydlig prognos Möjlighet till transportoptimerande byten

Samverkan hur når vi den goda affären? Kommunikation Kvalitet Mätning Prognos Styrning Återkoppling

maria.iwarssonwide@skogforsk.se