Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/ Lars Wilhelmsson

Transkript

1 Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/ Lars Wilhelmsson

2 Virke Wood utilisation John Johan Björn Andreas Maria Nazmul Lars Mikael Johan S

3 Sveriges skogar 22.5 miljoner hektar produktiv skog Årlig avverkning ~ 75 milj m³f (ub) + 8 miljoner m³fub och runt 12 miljoner m³fub grot Årlig tillväxt 1-15 m³/ha och år. Medeltal 5.3 m³ Tillväxtperiodens längd dagar/år 42% gran 39% tall 12% björk 7% övrigt

4 Utveckla råvaran med industrikunderna! Stor variation och inverkan Stor kostnadspost Avverkningen - starten på flera Avverkningen starten på flera tillverkningskedjor => många olika produkter

5 Rundvirkets andel av produktpriset 70% 60% 50% 40% 30% Sågade Trävaror Furu 20% Oblekt sulfat 10% 0%

6

7 Torr-rådensitet Hela stammar Moberg & Wilhelmsson, 2003

8 Beståndsmedelvärden och beräknad variation mellan bestånd Torr-rådensitet rådensitet för talltimmer >17 cm och medeldiameter för grövsta kvist per grenvarv under grönkrongränsen Densitet kg/m³fub eller Grendiam*10 mm Latitud övre gräns för 95% Densitet medel undre gräns för 95% övre gräns för 95% Kdmax *10 (mm) undre gräns för 95%

9 Indata för översiktlig beräkning av ved- och fiberegenskaper D brh Diameter 260 mm 51 rings Temperatursumma < 800 D h D h > 1500

10 Massa & papper Smala årsringar Bättre tryckytor Breda årsringar Drag + 20 % Utbyte + 25 % Riv + 50 %

11 Olika virke olika egenskaper Virkets dimensioner Årsringarnas bredd och antal Växtplats / klimat Trädslag Skador och fel Tillredning Hantering lagring

12 Går det att få fram ved som ger en massa med högre dragstyrka?

13 Föredrag vid Skogforsks utvecklingskonferens John Arlinger, Kalle Spångberg, Lars Wilhelmsson, Skogforsk S-O Lundqvist, Örjan Hedenberg, Innventia Jan Jonasson, Ulla Jansson, Södra

14 Hur varierar fibrernas längd? Fiberlängd (mm) 3,5 3 2, , Genomsnittligt antal årsringar per bit

15 Fibrerna påverkar massans egenskaper Dragindex (Nm/g) Få årsringar! Antal årsringar Vilken ved ger hög dragstyrka?

16 Sortering för högt dragindex D <12 cm D <9 cm All ved D >9 cm Drag gindex D >12 cm Ungt bestånd Medelålders best. Gamla bestånd < 40 år år > 60 år < 40 år år > 60 år Beståndsålder

17 Strategi - Hög dragstyrka 1 Unga, all ved 2 Medelålders, klen och medelgrov ved 3 Äldre, klen ved 3 2 1

18 Sorteringskostnad inom bestånd? - Fördelas på all massaved - Från 1 till 2 sortiment Avverkning 1-3 kr / m 3 fub Skotning 1-7kr / m 3 fub

19 Ekonomiska konsekvenser - Dragstarkt sortiment Industriellt värde Kostnader kr / m 3 fub 5-15 kr / m 3 fub Totalt mervärde kr / m 3 fub

20 Sammanfattning Helhetssyn nödvändig di Utveckling kräver kunskap Beståndsålder bättre än huggningsklass Potential ti att höja värdet Lyckade praktiska exempel Det går att ta fram ved för högre dragstyrka

21 Ett exempel - Stora Enso Hylte Tre sortiment: Frodvuxen, Senvuxen, Övrig Vid inmätningen Vinster: Energi, Utbyte, Kvalitet I runda tal + 10 miljoner kr / år

22 Moberg & Wilhelmsson 2003

23 Råvarukostnad per ton TS - granmassaved i södra Sverige kr/tts Transportkostnad Som funktion av: Avstånd kfukthalt 400 Fukthalt Gallring Slutavv.

24 Råvarukostnad per ton TS - granmassaved i södra Sverige kr/tts Gallring Slutavv. Gallring Slutavv. 50 km 50 km 50 km 100 km Transport Massaved

25 Försörjningsområden för en fiktiv industri

26 Relativ effekt av ved och olika processteg på egenskaper hos obestruket t tryckpapper (Mohlin 1998) Trähaltigt papper pp Ved Massatillverkning Mäldberedning Papperstillverkning Träfritt papper pp

27 Några viktiga pappersegenskaper Styrkeegenskaper Rivstyrka Dragstyrka Optiska egenskaper Opacitet (ogenomskinlighet) Ljushet Tryckbarhet Jämn tryckyta

28 Effekten av avverkningsform - Hallsta Ljusspridningskoefficient TMP X Frodvuxen Gallring Frodvuxen Gallring Frodvuxen Slutavv Senvuxen Gallring Senvuxen Slutavv Berg, Bjurulf & Löfgren 1995

29 Effekten av avverkningsform på fiberlängd Fördelning, % Gallring (1.91 mm) Slutavverkning (2,39 mm) Sågverksflis (3,02 mm) Fiberlängd, mm

30 Möjligheter att påverka virkesflödet 1. Prioritera önskvärda egenskaper 2. Jämnare råvaruegenskaper

31 1. Prioritering av önskvärda egenskaper - övergripande försörjningsstrategier

32 1. Prioritering av önskvärda egenskaper - sortering vid avverkning Bästa möjligheten att anrika sortiment med önskvärda egenskaper Avvägning g mellan kostnad och nytta

33 2. Jämn fördelning över tiden: Hylte Sortering i tre vedtyper m h t årsringsbredd (bedöms vid inmätning) Sågverksflis Höglandsgran Övrig ved Frodvuxen ved TMP Slipmassa

34 Virkesförsörjningen påverkas av: Virkesanskaffning Sortimentsutredning Turordningsplanering Transportstyrning - destinering

35 Sammanfattning Råvaruegenskaper har betydelse för industrin Det finns goda möjligheter att produktifiera råvaruförsörjningen ö Nyttan av enskilda åtgärder måste alltid avgöras från fall till fall genom dialog mellan kund och leverantör

36 Utveckling Tydligare information om produkterna från skogen * Uppföljning * Ny kunskap * Återkoppling Intresse hos kunderna Standardiserade begrepp och gränssnitt för informationen Kommunikation vinn + vinn Tydligare efterfrågan

37 Sortimentsmetoden och skogens produkter 5-10 olika sortment och destinationer Många fler slutprodukter.många värdekedjor!

38 Standards ökar effektiviteten StanForD Standard for Forest machine Data and Communication. Ny Svensk standard: Data om skog och brukande av skog Forest to industry

39 Information Trädslag Nedklassning GPS Längd Diameter Kvalitet Skogsbränsle / Stubbar

40 Apteringssimulering vid planering => styrning och vid avverkning 35 Diameter Diamet ter pb, cm Timmer Timmer Timmer frisk kvist Klen timmer GPSposition Massaved Höjd, m

41 StanForD 2010, produktionsrapportering med information om varje enskild stam och stock Tree Species DBH X-coord Y-coord Slash for bioeneregy 1 Tall =Yes Tree Log Assortement Top diameter Mid diameter Length 1 1 Timmer, rotstock 1 2 Timmer, mellan 1 3 Timmer, frisk kvist Klentimmer Massaved

42

43 440 Torr-rådensitet, Massaved exempel från skördarproduktionsdata d kti d t + objektsdata t (svart stapel = + 1std.avv) kg/m³ Pine kraft 18 Spruce TMP 19 Spruce kraft

44 3,00 Cellväggstjocklek, Massaved, exempel (röd stapel = + 1std.avv) 2,95 2,90 2,85 2,80 micro m 275 2,75 2, ,65 2, ,55 2, Pine kraft 18 Spruce TMP 19 Spruce kraft

45 Tall % stamfelsved vid skörd Preliminära resultat Skördar- 60 rapportering Temperatursumma, dygnsgrader?

46 Gran % stamfelsved vid skörd Preliminära resultat 60 Skördar- 45 rapportering Temperatursumma, dygnsgrader?

47 Rådensitet massaved (10 Tall sulfat, 18 Gran TMP, 19 Gran sulfat) kg/m³s

48 Skördarrapport / prognos transporter