GROT - Från skog till vägkant. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2

Transkript

1 GROT - Från skog till vägkant Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2

2 Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2010.

3 Plocka frukterna längst ner först! Pris/MWh fritt industri

4 Logistisk utmaning Eferfrågan på biobränsle är koncentrerad till tätbefolkade områden Men Tillgången på biobränslen är utspridd över vidsträckta arealer

5 Skogsbruk och bärplockning har många likheter

6 När tillgången är obegränsad så finns det ingen anledning att ta tillvara det sista. Man vinner mera på att gå till nästa tuva istället.

7 Grundläggande problem biomassa Problem Skrymmande Lösning Brikettering Pelletering Kutterspån Sågspån 150 kg/m³s 300 kg/m³s Pellets 650 kg/m³s

8 Grundläggande problem biomassa Problem Lösning Biologiska Ofta fuktiga Ej lagringsbeständiga Just in time Torkning Lagringsplanering

9 GROT och Trädelar Ännu mer skrymmande % % 40 % 60-70% Andel Fastmassa

10 Möjliga lösningar Avståndsbegränsning Lösgrot 5-10 mil Utökat lastutrymme eller kompaktering Buntning Sönderdelning

11 Problem o Resultat av annan verksamhet o Små mängder över stora arealer o Bestånd och terräng o Infrastruktur o Väder

12 Obalans mellan produktion och förbrukning Energiförbrukning 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% Förbrukning Lagerflöde 0,00% -8,00% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månad Obalans mellan produktion och förbrukning gör att skogsbränslen måste lagras på olika ställen försörjningskedjan

13 Lösning Optimerad Logistik

14 Översikt Skogsbränslesystem

15

16 Urval av lämpliga marker för grotuttag Frisk och fuktig mark av blåbärstyp eller bördigare Grandominerande marker - gran har dubbelt så mycket grenar per fastkubik som tall Marker med dålig bärighet bör undvikas eller avverkas vintertid större risk för körskador vid grotuttag Marker med försvårande ytstruktur eller blockighet lämpar sig ej för grotuttag Medelstora till stora objekt med korta och medelånga terrängtransportavstånd Små objekt där samordning kan ske Vägtransportavstånd till slutfötbrukare under mil

17 Att tänka på vid avverkningsplanering Information till markägare om att grotuttag ska ske samt konsekvenser lämplig infofolder Uppgift om att grotanpassning ska ske når fram till avverkningsgrupp och andra berörda Planering för tillräckligt med utrymme för välta och nödvändiga fordon för grothantering Besvärande underväxt är ett hinder för rationellt grotuttag och bör röjas bort

18 Grotanpassning Nyckeln till ett framgångsrikt Skogsbränslesystem

19 Träden fälls framåt istället för i sidled 1-2 Stopp görs för uppläggning i varje ris och virkeshög Virke och GROT läggs i högar på båda sidor om stickvägen Det största virkessortimentet läggs närmast stickvägen

20

21 Underväxt! Risk för föroreningar PLANERING Avverkningsplanering för grotuttag Röj bort underväxt! GROTANPASSNING Undvik att lägga rishögar på underväxt! GROTSKOTNING Ta ej med underväxt!

22 Grotanpassning Undvik körskador! Risa i körstråk vid dålig bärighet! Samma naturhänsyn som vid vanlig avverkning! Lägg inte grova lövtoppar i grothögarna!

23 Grotskotning

24 Grotskotning Första steget i kedjan för lösgrotshantering och flishantering Grot kg/m³ Kompaktering Förstorat lastutrymme Vanligt att förlänga lastutrymmet bakåt

25 Stora grotlass

26

27 Använd risgrip! Mindre föroreningar % bättre produktivitet Ta ej med rotryckta träd! Städa inte! Kör inte i högarna!

28

29

30 Grotskotning Tidsstudie och driftsuppföljning Magnus Pettersson Energisektor i omställning Sundsvall Dec

31 Vilka faktorer påverkar design av Skogsbränslesystem BESTÅNDET Trädslagsblandning TGL Grönkrongräns Virkesförråd Terrängtyp GYL Spec. ytstruktur Åtgärdsareal Transportavstånd SLUTFÖRBRUKARE VAR? NÄR? HUR? Skogsbränslesystem PLANERING Grotanpassning Hur? När? Grotskotning Hur? När? Feedback - betalning Underväxtröjning Basvägar Kraftvärme Värmeverk Etanolproduktion Förädling Bioenergikombinat

32 Högläggning Strängläggning

33 Resultat - Tidsstudie Höglagt 7.9 ton/lass 226 kg/grip Stränglagt 7.4 ton/lass 176 kg/grip

34 MWh/ Go-timme Sträng Hög Skotningsavstånd (m)

35 Bra grotanpassning - Högläggning

36 Välsamlat knippe med bra lastvikt

37 Välstädat ca. 10% kvar

38 Strängläggning

39 Yvigt knippe med brutna toppar

40 Sträng efter skotning ca. 30% kvar

41 Slutsats Det är troligt att dåligt genomförd grotanpassning sänker prestationen, inte bara vid grotskotning utan för samtliga hanteringssteg i skogsbränslekedjan Dessutom sänks troligen tillvaratagande graden samtidigt som risken för att föroreningar följer med ökar

42 Uttag normal grotanpassning Som den utförs i praktiken Källa: Anders Johansson SMF , OBJEKT Total uttag 3340 m3s Medel uttag m3s/ha Areal/ha

43 Optimerad Grotanpassning När Skördarföraren blir uppmanad att anstränga sig för att koncentrera groten Källa: Anders Johansson SMF Objekt 0 Total uttag 4295m3s Medel uttag m3s/ha 27 Areal/ha

44 Maxbredd Problem med passage

45 Jämn Grotvälta utan utstick Grotvälta med utstick

46 Avlastning från sidan Mindre skräp på väg

47 1. För att uppnå torkning och avbarrning lämnas ofta grot i grotanpassade högar över sommaren

48

49 2. För att minska återfuktning och för att göra bränslet åtkomligt för vinterns efterfrågan skotas ofta gråten ut i vältor vid avlägg eller hyggeskant

50

51 Lagring bör ske på väldränerat underlag med bruten markkontakt. Platsen ska var väl vind och solexponerad med långsidan på vältan orienterad mot den dominerande vindriktningen. Täckning höjer bränslekvalitén.

52 Täckning höjer bränslekvalitén 10% lägre fukthalt efter säsongslagring Källa: Lehtikangas

53 Årstid för leverans Källa: Jussi Larila and Risto Lauhanen Silva Fennica, 2010

54

55 3. Efter söderdelning lagras ofta skogsbränslen i stackar vid slutförbrukare Substansförluster?

56 Flispac a new prototype for bundling of chipped forest fuels

57 Flispac is today mounted on a Ponsse harverder Felling and bucking of timber and one piece of pulpwood The long top (incl. branches) is then chipped, compacted and wrapped in plastic Productivity studies Storing and handling of the bundles Systems analyses Further development of the prototype