BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 7.12.2011

1

HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014 Innehåll 1 ALLMÄN MOTIVERING... 5 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN 1.2 FÖRÄNDRINGSFAKTORER I VERKSAMHETEN UNDER PLANEPERIODEN... 5... 7 2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR 2012... 14 2.1 HUS STRATEGI 2012 2016... 14 2.2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR 2012... 15 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN... 19... 19... 22... 25... 26... 27 3.1 DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDENS OCH PRIMÄRVÅRDENS TJÄNSTER 3.2 MÅLEN I VÅRDGARANTIN 3.3 MÅL FÖR KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 3.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3.5 REDOGÖRELSE FÖR INTERN KONTROLL, RISKHANTERING OCH KONCERNÖVERVAKNING 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR... 28 4.1 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS STRUKTUR 4.2 BUDGETENS BINDANDE VERKAN... 28... 28 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING... 31 5.1 PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING... 31 5.2 PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD OCH PÅ INVÅNARANTALET BASERADE AVGIFTER FÖR SPECIALSKYLDIGHETER 5.3 UTJÄMNING AV DYR VÅRD... 32... 33... 33 5.4 PRAXIS FÖR FAKTURERINGEN AV KOMMUNERNA 6 FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING... 34... 34 6.1.1 Målen för undervisningen och forskningen... 34 6.1.2 Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling... 35... 37 6.2.1 Mål för utvecklingen... 37 6.2.2 Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget... 37 6.1 UNDERVISNING OCH FORSKNING 6.2 UTVECKLING 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 39 7.1 RESULTATBUDGET 7.2 INVESTERINGSBUDGET 7.3 FINANSIERINGSBUDGET 7.4 PERSONALPLANERING... 39... 43... 45... 46 8 DRIFTSBUDGET... 48... 48... 50 8.2.1 HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE... 50 8.2.2 VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE... 66 8.2.3 LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE... 76 8.2.4 HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE... 84 8.2.5 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE... 96 8.2.6 RESULTATOMRÅDET HNS-LOKALCENTRALEN... 106 8.2.7 RESULTATOMRÅDET KONCERNFÖRVALTNING... 114 8.2.8 RESULTATOMRÅDET FÖRETAGSHÄLSOVÅRD... 119 8.2.9 RESULTATOMRÅDET EXTERN REVISION... 120 8.2.10 BALANSENHETEN HJÄLPMEDELSCENTRALEN... 121 8.2.11 BALANSENHETEN IT-FÖRVALTNING... 132 8.1 FÖRÄNDRINGAR I SJUKVÅRDSOMRÅDENAS VERKSAMHET 8.2 RESULTATOMRÅDENAS OCH BALANSENHETERNAS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER 2

9 AFFÄRSVERKENS OCH DOTTERBOLAGENS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER.. 143 9.1 AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK... 143 9.1.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar... 143 9.1.2 Målsättningar... 145 9.1.3 Servicemål... 153 9.1.4 Ekonomin... 153 9.1.5 Investeringsbudget... 154 9.1.6 Finansieringsbudget... 154 9.1.7 Organisation och personal... 155 9.2 AFFÄRSVERKET HNS-RÖNTGEN... 157 9.2.1 Bilddiagnostiktjänster... 157 9.2.2 Medicintekniska tjänster... 168 9.3 AFFÄRSVERKET HUSLAB... 179 9.3.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar... 179 9.3.2 Målsättningar... 179 9.3.3 Servicemål... 183 9.3.4 Ekonomi... 184 9.3.5 Investeringsbudget... 184 9.3.6 Finansieringsbudget... 185 9.3.7 Organisation och personal... 185 9.4 AFFÄRSVERKET RAVIOLI... 187 9.4.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar... 187 9.4.2 Målsättningar... 188 9.4.3 Servicemål... 192 9.4.4 Ekonomi... 193 9.4.5 Investeringsbudget... 193 9.4.6 Finansieringsbudget... 194 9.4.7 Organisation och personal... 194 9.5 AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO... 197 9.5.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar... 197 9.5.2 Målsättningar... 199 9.5.3 Servicemål... 203 9.5.4 Ekonomi... 203 9.5.5 Investeringsbudget... 203 9.5.6 Finansieringsbudget... 204 9.5.7 Organisation och personal... 205 9.6 AFFÄRSVERKET HNS-LOGISTIK... 208 9.6.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar... 208 9.6.2 Målsättningar... 208 9.6.3 Servicemål... 213 9.6.4 Ekonomi... 213 9.6.5 Investeringsbudget... 214 9.6.6 Finansieringsbudget... 214 9.6.7 Organisation och personal... 215 9.7 AFFÄRSVERKET HNS-SERVIS... 217 9.7.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar... 217 9.7.2 Målsättningar... 218 9.7.3 Servicemål... 222 9.7.4 Ekonomi... 222 9.7.5 Investeringsbudget... 223 9.7.6 Finansieringsbudget... 223 9.7.7 Organisation och personal... 224 9.8 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 226 9.8.1 HNS-FASTIGHETER AB... 226 9.8.2 UUDENMAAN SAIRAALAPESULA OY... 229 3

BILAGOR TILL BUDGETHANDLINGEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna 2. Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster 2012 3. Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden 4. Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen 5. Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 6. Antal anställda och årsverken 7. Samkommunen HNS resultat- och finansieringsbudgeter 8. Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 9. Kriterier för avskrivningar enligt plan 10. Serviceproduktion för medlemskommunerna 2007 2012 11. Euro per invånare och medlemskommun 2008 2012 12. Förändringar i verksamheten 2012 13. Serviceintäkter och avgifter från medlemskommunerna 4

8 DRIFTSBUDGET 8.1 Förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet Förändringar i verksamheten De förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet som godkänts i medlemskommunernas serviceplaner och inkluderats i budgeten presenteras i detalj i sjukvårdsområdenas respektive budgeter. Den nya hälso- och sjukvårdslagen överförde ansvaret för ordnandet av prehospital akutsjukvård och sjuktransporter från medlemskommunerna till HNS. Övergångstiden löper ut den 31 december 2012. Den nya modellen införs den 1 januari 2013. Förberedelser inför omläggningen görs i sjukvårdsområdena. Sjukvårdsområdena övergår till den nya verksamhetsmodellen vid olika tidpunkter: Hyvinge och Borgå är försöksområden där verksamheten inleds den 1 januari 2012. Efter övergångsperioden går HUCS samt Västra Nyland och Lojo över till den nya modellen. De utvecklar även den prehospitala akutsjukvården genom samarbetsprojekt. Sjukvårdsområdet HUCS 1. Hemtagning av verksamhet För att säkerställa behandlingen av ögonsjukdomar då befolkningen åldras och behandlingsformerna utvecklas har ett nytt vårdprotokoll för åldersdegeneration skapats vid HUCS. Verksamheten vid näthinne- och diabetespolikliniken flyttas till nya lokaler som anskaffas utanför ögonkliniken. I de lokaler som därigenom frigörs placeras ögonklinikens polikliniska verksamhet, som tidigare skötts som köptjänster. 2. Utveckling av verksamhetens kritiska delområden Inrättande av en hjärnskadepoliklinik på medicinska resultatenhetens neurologiska klinik i samarbete med neurokirurgiska kliniken; i verksamheten utnyttjas bådas specialkompetens. För att säkerställa att cancerpatienter får vård (då antalet cancerfall och behandlingsalternativen ökar) utökas poliklinik- och aferesbehandlingar samt utvidgas konsultationsverksamheten till hela HNS-distriktet för att trygga tillgången på hematologiska cancerbehandlingar. Till följd av det kraftigt ökande antalet förlossningar (+16 % från 2001 till 2011) utökas antalet barnmorsketjänster vid HUCS förlossningssjukhus så att det motsvarar det ökande antalet patienter. Neurokirurgin för barn flyttas från Tölö till Barn- och ungdomssjukhuset. För att harmonisera vårdpraxisen för fetma inrättas vid medicinska resultatenheten ett center för styrning och samordning av fetmavården, som ska samarbeta med olika enheter inom primärvården. Hyvinge sjukvårdsområde Som ett led i verksamhetsplanen för psykiatri genomförs i september 2012 en omorganisering av den psykiatriska vården av svårbehandlade ungdomar och barn i HNS-distriktet. Efter detta inleds verksamheten vid Kellokoski sjukhus (s.k. Vainu-avdelning) och servicen köps inte längre av Tammerfors och Kuopios enheter inom specialupptagningsområdet. Formandet av vårdkedjan för svårbehandlade unga och stärkandet av öppenvården förutsätter mer resurser till öppenvården i HUCS sjukvårdsområde. Akutsjukvården stärks, en jouravdelning med 12 platser blir klar 2012. För att säkerställa uppfyllandet av vårdgarantin utökas operationskapaciteten i Hyvinge sjukvårdsområde genom inrättandet av ett nytt operationsteam. Enligt investeringsplanerna framskrider akutsjukhusprojektet så att en fyra platsers enhet för lätt övervakning tas i bruk 2013, samtidigt som intensivövervakningen utökas från åtta till tio platser. Ansvaret för ordnande prehospital akutsjukvård överförs år 2012 till sjukvårdsområdet. 48

Västra Nylands sjukvårdsområde Den 1 mars 2011 övertog HNS ansvaret för veckoslutsjouren inom primärvården i Västra Nylands sjukvårdsområde. Erfarenheterna visar att jourpersonalen måste stärkas. Lojo sjukvårdsområde Verksamheten vid Lojo sjukvårdsområdes öppenvårdsenhet utvecklas och utökas när enheten fått tillgång till nya lokaler. För att effektivisera den operativa enhetens verksamhet startas ett utrednings- och försöksprojekt. Vid enheten för klinisk fysiologi utreds möjligheterna att sköta en större del av undersökningarna under egentlig arbetstid. Lösningar för handkirurgins behov söks bl.a. genom HNS interna arbetsfördelning. Den planerade samjouren för primärvården och den specialiserade sjukvården förutsätter lokallösningar som beretts i samråd med Lojo stads primärvård. Slutgiltigt beslut om vilket år samjouren startar har inte fattats. Borgå sjukvårdsområde I Borgå sjukvårdsområde startas verksamhet inom specialområdet neurologi. För att göra Borgå sjukhus mer känt har man startat projektet PLUS (Porvoon lapsiystävällinen ja uudistuva synnytystoiminta; ung. barnvänlig och reformvänlig förlossningsverksamhet i Borgå ). Avsikten är att utveckla förlossningsverksamheten så att allt fler i de egna medlemskommunerna väljer att föda på Borgå sjukhus. Sjukhuset siktar på att få certifikat som Baby Friendly Hospital. Sjukvårdsområdets prehospitala akutsjukvård produceras från och med den 1 januari 2012 av räddningsverket i Östra Nyland. Chefen för den prehospitala akutsjukvården och de ansvariga akutvårdarna är anställda av sjukvårdsområdet. Balansenheten Hjälpmedelscentralen Hjälpmedelscentralen inrättas som en balansenhet inom HNS koncernförvaltning. Enhetens uppgift är att betjäna den specialiserade sjukvården, primärvården och socialväsendet i hela HNS-distriktet. I det första steget övertar den nya enheten funktionerna vid hjälpmedelscentralerna i HUCS resultatenheter för medicin samt gynekologi och pediatri. 49

8.2 Resultatområdenas och balansenheternas budgeter och verksamhetsplaner 8.2.1 HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE 8.2.1.1 Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Inom statsekonomin väntas den ekonomiska tillväxten dämpas på medellång sikt, eftersom osäkerhetsmomenten i den globala ekonomin har ökat. Till följd av de statliga anpassningsåtgärderna och den minskade tillväxten för skatteinkomsterna är utsikterna för kommunalekonomin dystrare än tidigare. Produktionsökningen i Helsingforsregionen var fortsatt dämpad under andra kvartalet 2011. Enligt en preliminär uppskattning var ökningen 2 procent från året innan. IT-branschens svårigheter bromsade klart upp den ekonomiska tillväxten i Helsingforsregionen. Produktionsökningen i hela landet var snabbare än i Helsingforsregionen. Konjunkturutvecklingen i Helsingforsregionen påverkas av branschstrukturen, där tjänsternas andel är ytterst stor, men konjunkturväxlingarna domineras ändå av elektronikindustrin och verkstads- och maskinindustrin samt av byggande. Arbetslöshetsgraden sjönk något vid en jämförelse av läget ett år tidigare. Enligt Statistikcentralen var de arbetslösas andel av arbetskraften i Helsingforsregionen 6,2 procent under andra kvartalet 2011. Minskningen jämfört med motsvarande period förra året var 1,1 procentenheter. Motsvarande minskning i hela landet var 0,8 procentenheter, medan arbetslöshetsgraden var 8,8 procent. Statistikcentralens uppgifter baserar sig på en samplad undersökning. I Helsingforsregionen liksom i hela landet är arbetslöshetsgraden något högre än medelvärdet sedan millennieskiftet (publikationen Helsingin seudun suunnat 3/2011, 2.9.2011). HUCS sjukvårdsområdes planering av den framtida verksamheten påverkas i hög grad av de stora sjukhusinvesteringarna, som sjukvårdsområdet till följd av den försvagade kommunalekonomin och ägarkommunernas/samkommunens skuldsättning har tvingats gallra i eller senarelägga. De omställningar av enheternas verksamhet som följer av sjukhusinvesteringarna är utmanande såväl under den förberedande fasen (flyttning av funktioner) som under ibruktagningsfasen. Efterfrågan på offentliga hälso- och sjukvårdstjänster kan, om det ekonomiska läget försvagas, växa om antalet arbetslösa och pensionerade ökar, eftersom dessa grupper inte omfattas av företagshälsovården. Den prognostiserade ökningen av antalet personer över 65 år i HUCSområdets medlemskommuner från 2010 till 2012 är 11,3 procent, medan den totala befolkningsökningen under samma period uppskattas till 1,8 procent. Förutom ökad efterfrågan ställer ökningen av den åldrande befolkningens relativa andel även andra krav på hälso- och sjukvårdstjänsterna. Ett välplanerat och väl fungerande samarbete mellan primärvården, socialväsendet och den specialiserade sjukvården (servicekedjor/vårdkedjor) liksom beaktandet av de närstående i vårdprocessen är av väsentlig vikt i vården av den åldrande befolkningen. Att befolkningen åldras kommer även att återspeglas på arbetsmarknaden, där konkurrensen om arbetskraften blir allt hårdare. Av de anställda inom HUCS sjukvårdsområde når cirka 6 procent åldern för ålderspension åren 2011 2014, varefter andelen ökar ytterligare. Den nya hälso- och sjukvårdslagen och EU:s patientrörlighetsdirektiv har ökat och kommer ytterligare att öka patientens frihet att välja vårdplats, varigenom kundorienterade service får allt större betydelse som konkurrensmedel. HUCS sjukvårdsområdes verksamhet påverkas även av reformer i medlemskommunernas egen primärvård samt av arrangemangen inom sjukvårdsdistrikten i HUCS specialupptagningsområde. Bland reformerna inom primärvården kan nämnas bland annat inrättandet av större hälsocentralsenheter i huvudstadsregionen. Detta har även medfört ett ökande antal "specialiserade" hälsocentralläkare och expertskötare. Denna reform förutsätter ett nära samarbete med primärvården bland annat när det gäller omvärderingen av vårdkedjor och den regionala yrkesutbildningen. 50

Den specialiserade sjukvårdens behandlingsmetoder förändras ständigt; antalet dyra intravenösa läkemedelsbehandlingar ökar, nya behandlingar som genterapi och miniinvasiva kombinationsåtgärder har införts, användningsprofilen för diagnostiska tjänster förändras (t.ex. har användningen av DT- och MRI-undersökningar ständigt ökat) och de traditionella uppföljningsbesöken hos specialsjukvården blir färre och ersätts med konsulttjänster inom primärvården och efterkontroll av patienter på distans. Dessutom vidareutvecklas de polikliniska behandlingarna och dagsjukhusverksamheten, vilket leder till att patientcirkulationen blir snabbare och kräver ännu mer brådskande eller ständigt tillgängliga stödtjänster så att vården i hemmet eller annan fortsatt vård av patienten fungerar som avsett. Genom den nya hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) har även fördelningen av statliga anslag för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå ändrats betydligt: specialstatsandelen för forskning blir statlig finansiering till specialupptagningsområdenas forskningskommittéer, vilka beslutar om beviljande av forskningsersättningen till forskningsprojekt på basis av ansökan. Forskningsfinansiering kan sökas av en kommun eller en samkommun som upprätthåller en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård, ett statligt mentalsjukhus eller en serviceproducent som fastställts genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet och som minst en av forskningsgruppens medlemmar står i arbetsavtalsförhållande eller tjänsteförhållande till. Vid ett möte mellan sjukvårdsdistriktens ledningar avtalades att 2012 blir ett mellanår i fråga om forskningsfinansieringen. Under detta år fördelas forskningsfinansieringen mellan de organisationer som har rätt till statlig ersättning utifrån fördelningen år 2011, och varje organisation fördelar sin egen andel i huvudsak enligt tidigare fördelningsprinciper. HUCS sjukvårdsområde, befolkning och servicebehov Befolkningsutveckling I slutet av år 2010 hade medlemskommunerna i HUCS sjukvårdsområde 1 116 487 invånare. Enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos ökar befolkningen med 20 159 (1,8 %) fram till år 2012. Även den ökande medelåldern medför utmaningar inom den närmaste framtiden, eftersom detta väntas medföra ett ökande antal patienter inom vissa specialområden av den specialiserade sjukvården. Enligt befolkningsprognosen ökar gruppen personer över 75 år i HUCS sjukvårdsområdes medlemskommuner med i genomsnitt 6,3 procent (4 000 inv.) mellan år 2010 och 2012. Mellan 2010 och 2012 ökar antalet personer över 75 år i HUCS-områdets medlemskommuner mest i Vanda (+12,7 %), Kervo (+ 11,9 %), Kyrkslätt (+ 11,6 %) och Esbo (+ 9,9 %). Cirka 27 procent av befolkningen i HUCS-områdets medlemskommuner utnyttjade sjukvårdsområdets tjänster minst en gång under 2010. För gruppen över 75 år var motsvarande andel cirka 51 procent. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Befolkning 31.12.2010 2011 PROG 2012 PROG Förändring 2011 prog/ 2012 prog Föränd. % 0 14 år 180 700 180 409 181 781 1 372 0,8 % 15 44 år 487 861 489 539 491 227 1 688 0,3 % 45 64 år 297 007 296 089 295 724-365 -0,1 % 65 74 år 87 315 94 035 100 310 6 275 6,7 % 75+ år 63 604 65 528 67 604 2 076 3,2 % HUCS svo totalt 1 116 487 1 125 600 1 136 646 11 046 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2010; befolkningsprognos 2009. 51

Tillgången till vård och utveckling av efterfrågan på service Tillgången till vård I hanteringen av antalet köande, särskilt i fråga om ledproteskirurgi och starrkirurgi, kommer fortsättningsvis hela HNS kapacitet att utnyttjas, samtidigt som HUCS egen produktion utökas inom ögonsjukdomar. Utöver detta utnyttjas fortsättningsvis de möjligheter servicesedeln ger inom starrkirurgin. Samtidigt bedöms behovet av att införa en servicesedel även för andra ögonsjukdomar. Remisser Antalet ursprungligen elektiva remisser har 2011 ökat mer än den genomsnittliga befolkningsökningen (+4,7 % 2011/2010 januari augusti). Budgeten utgår från att antalet remisser håller samma nivå som 2011. Syftet med hälsocentralernas nya specialistläkarkonsultationer, som införs stegvis enligt avtal med varje kommun, är att minska antalet elektiva remisser. I och med att befolkningens medelålder ökar kan man dock samtidigt förvänta sig att sjukdomsprevalensen ökar i fråga om cancersjukdomar, kardiologi, neurologi, ögonsjukdomar (bl.a. starr och glaukom) och degenerativa ortopediska sjukdomar. Det innebär även att geriatrikens roll växer. Genom att utveckla handläggningsprocesserna för remisser eftersträvas att handläggningstiderna hålls inom de i lag bestämda tidsgränserna. Antalet ursprungliga jourremisser år 2011 minskade med 7,1 jämfört med 2010. Dock har antalet jourbesök och jourprodukter stannat på nästan samma nivå (-0,4 %) som 2010. Under perioden januari september 2011 har nästan 42 procent av vårdperioderna på vårdavdelning inletts som jourfall. Antalet ursprungliga jourremisser väntas minska ytterligare år 2012 och andelen som kommer inte på vårdavdelning som jourfall väntas ligga kvar på samma nivå som 2011. Centrala förändringar i sjukvårdsområdets verksamhet Ursprungligen föreslog resultatenheterna (efter intern utgallring inom enheterna) sammanlagt 26 förändringar i verksamheten. Dessa skulle ha medfört en ökning av verksamhetskostnaderna på cirka 7,6 miljoner euro, inklusive inrättandet av 90,5 nya tjänster och befattningar. I förhandlingarna mellan HUCS sjukvårdsområdes ledning och resultatenheternas ledningar gallrades en del ändringsförslag ut så att kostnadsökningen är cirka 2,9 miljoner euro, varav cirka 0,5 miljoner euro kan täckas genom finansiering från andra än medlemskommunerna. Förslaget till förändringar i verksamheten inbegriper inrättandet av 46 nya tjänster och befattningar i sjukvårdsområdet. Samtidigt kommer 16 tjänster att överföras till Hjälpmedelscentralen (4,3 miljoner euro intäkter och kostnader). HUCS sjukvårdsområde har inkluderat följande strukturella och verksamhetsrelaterade förändringar i budgetförslaget för år 2012: 1. Hemtagning av verksamhet I en situation där befolkningen åldras och behandlingsmetoderna utvecklas tryggas behandlingen av ögonsjukdomar genom att utvidga näthinne- och ögonpoliklinikens verksamhet till nya lokaler och samtidigt minska på köptjänsterna. Efterfrågan på behandling av näthinnesjukdomar har ökat kraftigt under de senaste tio åren, och särskilt efter att tillväxthämmande behandling av åldersdegeneration infördes för fem år sedan. Sjukvårdsområdet har försökt svara på den ökande efterfrågan genom att skapa ett eget vårdprotokoll för åldersdegeneration (så få besök som möjligt utan att pruta på vården) antalet väntande har hållits i kontroll genom merarbete och genom att styra patienter till köptjänster. Syftet med att skaffa extra lokaler utanför ögonkliniken är att säkerställa näthinne- och diabetespoliklinikens verksamhet så att de patienter som nu behandlas genom merarbete kan skötas under dagtid. I de lokaler som frigörs efter ögonklinikens näthinnepoliklinik placeras annan poliklinisk verksamhet som tidigare skötts genom köptjänster. Till denna del är förändringen kostnadsneutral, eftersom målet är att i samband med resursökningen även ta hem näthinnepatienter som skötts ge- 52

nom köptjänster. Målsättningen är att under tjänstetid 2012 sköta 8 000 fler besök i egen regi, och under följande år (2013 2014) ytterligare 4 000 och 5 000 besök. En del av dessa besök tas hem från köptjänsterna. 2. Verksamhetskritiska projekt: Inrätta av en hjärnskadepoliklinik vid medicinska resultatenhetens neurologiska klinik i samarbete med neurokirurgiska kliniken. Personer som fått en hjärnskada eller som misstänks ha en hjärnskada skickas till HUCS tidsbeställningspoliklinik för bestämning av behovet av akut vård. Hjärnskadepoliklinikens experter (neurolog, neurokirurg, neuropsykolog) sköter den vidare diagnostiken och bedömningen av skadans svårighetsgrad samt fastställer behovet av rehabilitering och uppföljning. Syftet är att förbättra hjärnskadepatienternas återgång till arbetet genom att förbättra förutsättningarna för tidig diagnos och snabb styrning till medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering. Kostnadsbesparingar uppnås genom att den nya verksamheten minskar de överlappande och delvis motsägelsefulla funktionerna i olika enheter inom hälso- och sjukvården. HUCS hjärnskadepoliklinik utvecklar i fortsättningen samarbetet med alla sjukhus i HNS-distriktet genom att erbjuda konsultationstjänster. Säkerställa tillgången till vård inom cancersjukdomar och säkerställa tillgången till hematologiska cancerbehandlingar i en situation där antalet cancerfall och behandlingsalternativen ökar. Antalet cancerpatienter ökar enligt myndigheternas uppskattningar med 27 procent under de närmaste tio åren. År 2010 ökade antalet remisser till cancerkliniken med 5 procent, medan antalet prestationer ökade med 9,8 procent. Hematologiska klinikens prestationer ökade med 9,2 procent. Väntetiden för läkemedelsbehandling vid kliniken för cancersjukdomar är numera cirka 5 veckor från operation. Inom strålbehandlingen, där merarbetet utförts, har väntetiden varit kortare (3 4 veckor). För närvarande sköts den endokrina behandlingen av 2 000 patienter genom merarbete. Det rekommenderas att väntetiden till behandling för cancer förkortas till under 4 veckor, och detta mål måste uppnås även om antalet patienter ökar. SHM rekommenderar även utveckling av enheten för palliativ vård (dvs. lindrande vård) och vård i livets slutskede. Tonvikten i utvecklingen av hematologin ligger på säkerställande av tillräcklig poliklinik- och aferesbehandling samt utbyggnad av konsultationsverksamheten inom HNS-distriktet. Stärka förlossningssjukhusen genom att öka antalet barnmorsketjänster. Sedan 2001 har antalet förlossningar vid HUCS förlossningssjukhus (Kvinnokliniken, Barnmorskeinstitutet och Jorvs sjukhus) ökat med 16 procent (2 092 föderskor). Genom betydande rationaliseringar har enheterna lyckats sköta över 2 000 föderskor fler i mindre utrymmen än år 2001. Trots de vidtagna åtgärderna har förlossningsavdelningar tvingats stänga 212 gånger under 2010 på grund av att patientanstormningen varit alltför stor. Förlossningsavdelningarna var stängda totalt 1 027 timmar. Ofta berodde detta på platsbrist eller överbelastning av vårdplatserna, eftersom den knappa personalen dimensioneras enligt antalet patientplatser. För att trygga verksamheten har ett smidigt samarbete mellan de tre förlossningssjukhusen utvecklats. Likväl utsätts personalen för en stor press, vilket återspeglas på arbetshälsan. Enligt personalens arbetsmiljöbarometer 2010 förekom överbelastning vid nästan samtliga förlossningsavdelningar. På grund av den knappa tillgången på personal har förlossningssjukhusen i avsevärt grad tvingats anlita tillfällig arbetskraft för att fylla upp personalbristen vid sjukledigheter. I avdelningsgruppen för förlossningar finns 417 tjänster och befattningar som i genomsnitt stod för 17,8 sjukdagar var år 2010. Flytta över neurokirurgin för barn från Tölö sjukhus till Barn- och ungdomssjukhuset. I det första steget i förberedelserna av en möjlig överföring av barnneurokirurgi, från Tölö sjukhus till Barn- och ungdomssjukhuset föreslås att en neurokirurgtjänst inrättas. Operativa resultatenhetens neurokirurgiska klinik svarar för verksamheten. 53

Inrätta en samordningscentral för fetmavården. Fetma är i dag ett mycket vanligt tillstånd som utan behandling kan bli kroniskt och framskridande. Fetma är relaterat till åtskilliga somatiska och psykiska associerade sjukdomar. Behandlingen av fetma är i dag splittrad, vårdpraxisen brokig och skillnaderna mellan regionerna tämligen stora. HUCS utför i ökande utsträckning fetmakirurgi. Till stöd för denna behövs fungerande bedömning, styrning och konsultationer för den fortsatta behandlingen. Väl behandlad fetma och konservativ behandling av fetma i ett tidigt stadium kan eventuellt på lång sikt minska antalet patienter som behöver kirurgisk behandling. Medicinska resultatenhetens nya center för styrning och samordning av fetmavården har i uppgift att bland annat ta fram gemensamma verksamhetsmodeller för primärhälsovårdens olika enheter, ge utbildning om fetma genom såväl riktade, lokala utbildningsinsatser som allmän regional utbildning, skapa vårdvägar för behandlingen av fetma och kontinuerlig uppdatera dem samt effektivisera samarbetet mellan den primärvården och specialiserade sjukvården. Inrätta specialistläkartjänster inom plastikkirurgi och bröstkörtelkirurgi. Plastikkirurgin och bröstkörtelkirurgin har ökat betydligt vid HUCS. Inom plastikkirurgin har ökningen varit särskilt stor inom de områden där HUCS har riksomfattande ansvar. För att klara av de nationella skyldigheterna och vårdgarantin inrättas två nya specialistläkartjänster vid Operativa resultatenheten. Den ena placeras inom plastikkirurgin och den andra inom bröstkörtelkirurgin. Utöka anestesitjänsterna vid Mejlans och Barnkliniken för att effektivisera HNS-Röntgens bilddiagnostik. Operativa resultatenheten producerar de anestesitjänster som HNS-Röntgen och de andra resultatenheterna inom HUCS behöver. Servicen faktureras internt. Vid Mejlans ökar antalet radiologiska undersökningar och åtgärder som kräver anestesi eller sedation, och dessutom är patienterna i svagare skick än tidigare. Mejlans bilddiagnostikavdelning har som mål att kunna utföra åtgärder och undersökningar i två rum samtidigt, vilket förutsätter utökade anestesitjänster. Cirka 70 procent av undersökningarna under tjänstetid med Barnklinikens magnetröntgen görs under anestesi, och antalet som väntar på anestesi för krävande undersökningar har stigit så att väntetiden normalt har varit 8 9 veckor. För att effektivisera Barn- och ungdomssjukhusets magnetundersökningar och förkorta väntetiderna planeras att bilddiagnostiken utförs med två anestesiteam i stället med ett som i dag. 3. Styrelsens beslut om omläggningar i verksamheten: Hjälpmedelscentralen HNS styrelse beslutade vid sitt möte den 7 december 2010 ( 192) om en omorganisering av hjälpmedelsförsörjningen och i samband därmed om inrättande av Hjälpmedelscentralen som en egen balansenhet under koncernförvaltningen. Hjälpmedelscentralen ska betjäna den specialiserade sjukvårdens, primärvårdens och socialväsendets hjälpmedelsverksamhet inom hela HNSdistriktet. Kommunerna har möjlighet att utnyttja hjälpmedelscentralens tjänster från och med 2012. Hjälpmedelscentralen har i uppgift att förnya hjälpmedelstjänsterna och deras strukturer genom att utveckla såväl arbetssätten som datasystemen. I det första stadiet överförs hjälpmedelscentralerna vid Medicinska resultatenheten och Gynekologiska och pediatriska resultatenheten till den nya enheten. Den nya hjälpmedelscentralen kommer att få 5 tjänster från Medicinska resultatenheten och 11 tjänster från Gynekologiska och pediatriska resultatenheten. Verksamhetsintäkter samt verksamhetskostnader och avskrivningar till ett värde av 4,3 miljoner euro kommer att överföras från HUCS sjukvårdsområde till hjälpmedelscentralen. Omläggning av den psykiatriska vården av svårbehandlade barn och unga i HNS-distriktet. Den psykiatriska vården av svårbehandlade barn och ungdomar som ingår i psykiatrins verksamhetsplan (i enlighet med styrelsens beslut 11.10.2012) kommer att genomföras i september 2012 i HNS-distriktet, där psykiatriska tjänster för svårbehandlade barn och unga inte längre köps av 54

specialupptagningsområdets enheter i Tammerfors och Kuopio. I stället kommer verksamheten att startas på Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårdsområde. Samtidigt stängs en av de traditionella ungdomsavdelningarna och stärks den ungdomspsykiatriska öppna vården i Hyvinge och HUCS. Förändringen medför nytta för verksamheten (öppenvården stärks genom de resurser som överförs från sjukhusen och synergier uppstår med vuxenpsykiatrins vård av svårbehandlade) samt ger även ekonomiska kostnadsbesparingar. De förslag till förändringar i verksamheten som ingår i verksamhetsplanen för psykiatri minskar sjukvårdsområdets intäkter från medlemskommunerna med cirka 0,8 miljoner euro 2012; det är dock fråga om en förskjutning mellan sjukvårdsområdena. Den i förändringsförslaget ingående justeringen av vårdkedjan för svårbehandlade unga förutsätter 5 nya tjänster vid Psykiatriska resultatenheten. Ansvaret för ordnandet av prehospital akutsjukvård överförs från kommunerna till sjukvårdsdistriktet. Den nya hälso- och sjukvårdslagen överförde ansvaret för ordnandet av prehospital akutsjukvård och sjuktransporter från medlemskommunerna till HNS. Övergångstiden löper ut den 31 december 2012. HUCS sjukvårdsområde torde övergå till den nya modellen först efter övergångstiden, dvs. den 1 januari 2013. Förberedelserna inför den modellen förutsätter att HUCS prehospitala akutsjukvård får en avdelningsläkare redan under 2012. Centrala budgetantaganden Årsbudgeten dimensioneras så att den stödjer ledningsarbetet, kostnadshanteringen och en ökad produktivitet. Målet för produktivitetsökningen har för HUCS sjukvårdsområdes del fastställts till 1,5 procent. Det långsiktiga produktivitetsprogrammet möjliggör en fortsatt god produktivitetsutveckling och kostnadshantering, vilket är förutsättningar för en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Den genomsnittliga ökningen av produktpriserna är således mindre än kostnadsökningen. Personalkostnader och avtalsenliga löneförhöjningar samt övriga externa verksamhetskostnader I budgeteringen av personalkostnaderna beaktas de avtalsenliga löneförhöjningarna samt förändringarna i lönebikostnader. Personalkostnaderna är budgeterade enligt koncernförvaltningens tilläggsanvisning och innefattar nedanstående uppskattade förändringar i kostnadsnivån: personalkostnader totalt +2,9 %; o den förväntade kostnadseffekten av avtalade löneförhöjningar är +2,6 procent Antagna avtalade löneförhöjningar: 2,0% 1.2.2011 + HNS egen reservering för belöningselement 0,4 % belöningselement som tillämpades 2011 (NOPSA och effektivitetspremie inom den kliniska serviceproduktionen) o kostnadseffekt av lönebikostnader: +4,4 % I fråga om övriga externa verksamhetskostnader har beredningen antagit en tillväxt på 2,5 procent (år 2010 var den 2,0 %). Bakgrundsantaganden och verksamhetens volym - Verksamhetsvolymen ligger nästan på samma nivå som prognosen för 2011 - Produktiviteten (prestationer/kostnader) förbättras - Samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården samt mellan HNS olika sjukvårdsområden utvecklas ytterligare i syfte att befästa att verksamheten följer vårdgarantilagen. - Öppenvården utvecklas inom såväl vuxen- som barnpsykiatrin med målet att minska bäddavdelningsvården. 55

- Inom de somatiska specialområdena införs efter noggrann prövning nya behandlingsformer och den nuvarande verksamheten utvidgas inom ramen för budgeten. - Avsikten är att ytterligare höja den fast anställda personalens relativa andel av hela personalen. - Personalens sjukfrånvaro minskar. - Anlitandet av inhyrd arbetskraft minskar. Kända osäkerhetsmoment Antalet elektiva remisser har ökat kraftigt under de senaste åren. Det är ovisst hur sjukvårdsområdet genom egna insatser kunde påverka denna utveckling. Att antalet personer över 75 ökar snabbt i området medför ytterligare osäkerhet i fråga om utvecklingen av serviceefterfrågan. Kollektivavtalen löper ut i början av 2012. Det är ovisst om en centraliserad löneuppgörelse kommer till stånd och vilka de eventuella kostnadseffekterna blir i fråga om lönerna. Nivån på den statliga forskningsfinansieringen har i budgetförslaget antagits ligga kvar på samma nivå som 2011. Det är dock oklart hur stor forskningsfinansieringen kommer att vara i den slutliga statsbudgeten. Osäkerheten ökas även av de nya fördelningsgrunderna för den statliga forskningsfinansieringen. Klientavgifterna har i budgetförslaget uppskattas till nuvarande nivå. I början av 2012 är det möjligt att göra en indexjustering av klientavgifterna. Det skulle kräva särskilt beslut av styrelsen för HNS. 8.2.1.2 Nyckelmål 2012 och medlen för hur de ska uppnås Kunden och samhälleliga verkningar NYCKELMÅL INDIKATOR/ MÅL- VÄRDE KUNDEN OCH SAMHÄLLELIGA VERKNINGAR Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet - Annan försäljning än till medlemskommuner %-andel av verksamhetsintäkterna och eurobelopp Mål: + 5 % jämfört med år 2011 - Patientnöjdhet Kundnöjdhetsenkätens svar Mål: > 70 % av patienterna rekommenderar HUCS som vårdställe METODER OCH NULÄGE Kartläggning av eventuell överkapacitet och vid behov produktdifferentiering för separata avtal. Jämförelse av förhållandet pris/kvalitet i den egna produktionen med andra serviceproducenter. Externa försäljningsintäkter från annan försäljning än till medlemskommunerna (serviceplan): BU 2012: 10,2 % av verksamhetsintäkterna / 124,6 m Prog. 2011: 9,9 % av verksamhetsintäkterna / 119,8 m BS 2010: 9,6 % av verksamhetsintäkterna / 111,2 m Analys av kundresponsen och fortlöpande utveckling av verksamheten utifrån responsen. 56

HUCS sjukvårdsområde deltar dessutom aktivt i det professionella ledningsarbetet på samkommunsnivå samt i genomförandet av nyckelmålen, som främjar intressenternas förtroende och intensifierar samarbetet med primärvården. Dessa nyckelmål är: Reformen av kommunförhandlingssystemet. Samarbetet inom specialupptagningsområdet är systematiskt och regelbundet samt följer det godkända avtalet om ordnande av servicen. Servicekedjorna och samarbetet med primärvården, som syftar till att välja ut och beskriva en tio-i-topp-lista över servicekedjor jämte indikatorer. En kundorienterad och konkurrenskraftig verksamhet förutsätter bl.a. ; - god tillgång till vård, mätning av vårdens kvalitet och säkerhet samt regelbunden rapportering, - att patienterna deltar i planeringen och genomförandet av vården samt att e-tjänster görs tillgängliga, - smidiga vårdprocesser och goda anvisningar (betydelsen av skriftliga anvisningar understryks då sjukhusvården förkortas). Genom en dämpad kostnadsutveckling kan även tjänsternas priser hållas på en konkurrenskraftig nivå. Ekonomi NYCKELMÅL EKONOMI - Kontrollerad och balanserad ekonomi Kostnadshantering/ ekonomisk verksamhet - Utfall enligt de bindande nettokostnader som ställts upp som ekonomiska mål INDIKATOR/ MÅL- VÄRDE Nettokostnaderna i enlighet med budgeten Mål: 1 034 882 t METODER OCH NULÄGE Sammanställning av den plan för kostnadsanpassning 2012 som krävs för produktivitetsmålet. Uppföljningsrapporter om nettokostnaderna (månatligen) och korrigerande åtgärder som vidtas utifrån denna. Ökad produktivitet - Förbättring av smidigheten i processerna och vårdkedjorna DRG-poängens kostnad, deflaterad (somatik) Mål: / ökning av DRGpoängens kostnader 1,5 % under sjukhuskostnadsindexet - En ökning av produktiviteten i personarbetet Förbättrad produktivitet, DRGpoäng / årsverke (somatik) Mål: DRG-poäng/ ÅRSV minst 1,5 % högre än år 2011 Uppföljningsrapporter om verksamhets- och kostnadsutvecklingen (månatligen) och korrigerande åtgärder som vidtas utifrån denna. Uppföljningsrapporter om verksamhets- och årsverkesutvecklingen (månatligen) och korrigerande åtgärder som vidtas utifrån denna. - Eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktionerna och skalfördelar Produktivitetsprogram Mål: Uppdatering av och rapportering om programmet 2 * år Uppföljningsrapportering om produktivitetsprogrammet och uppdatering av programmet i nämnden i juni och december 2012 57

Utfallet av de bindande nettokostnaderna, som utgör sjukvårdsområdets ekonomiska mål, påverkas förutom av verksamhetskostnaderna och avskrivningarna i hög grad även av sjukvårdsområdets intäkter från andra sjukvårdstjänster än specialsjukvårdstjänster till medlemskommunerna. Merparten av dessa intäkter utgörs av försäljning till anda sjukvårdsdistrikt och till försäkringsbolag samt särskilt avtalad försäljning till medlemskommunerna, däribland läkartjänster till Helsingfors stad, hälsocentralsbesöken på Jorvs samjour och skopiundersökningarna för Esbo primärvårds räkning. Om det sker väsentliga avvikelser i dessa poster jämfört med budgetförslaget ger det effekt på utfallet av de bindande nettokostnaderna. Processer och strukturer NYCKELMÅL PROCESSER OCH STRUKTURER INDIKATOR/ MÅL- VÄRDE Patientorienterad vård som ges i rätt tid - Patientsäkerhet Patientsäkerhetsprogram Mål: Programmets 10 punkter genomförda - Den planerade vårdens tillgänglighet och rättidighet SV-lagens kriterier Mål: behandling av elektiva remisser samt tillgång till ickebrådskande undersökning och vård enligt lagen En organisation som förnyas - Kompetenscentra Konceptet Kompetenscentrum Mål: Hjärtcentralens nya verksamhetsmodell färdig, och den kan verkställas vid ingången av år 2013 METODER OCH NULÄGE Kvalitetschefer utnämnda i resultatenheterna. Programmet HaiPro har införts och ansvarsparen utnämnts i enheterna. Utbildning i användning av patientsäkerhets- och HaiProprogrammen. Utveckling av aktiv HaiPro-rapportering och genomförande av nödvändiga korrigerande åtgärder. Uppföljningsrapporter om behandlingstiderna och vårdtillgångstiderna (månatligen) och vid behov korrigerande åtgärder som vidtas utifrån denna. Ledaren för hjärtcentralen har valts. De organisatoriska och operativa förberedelserna är slutförda. HUCS sjukvårdområde deltar också aktivt i viktiga projekt på samkommunsnivå. Dessa projekt syftar bland annat till ständig förbättring av patientorienteringen och vård i rätt tid samt utveckling av de processer som krävs i en organisation i förnyelse och utveckling av arbetsfördelningen. Nyckelmålen på samkommunnivå är: Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, där målet på koncernnivå är att planera och starta ett internationellt BM-program. Utveckling av processer och arbetsfördelning, där målet på koncernnivå är att utveckla de generiska processerna och kärnprocesserna samt på ett ändamålsenligt sätt centralisera styrningen av remisser. 58

Personal, kompetens och ledning INDIKATOR/ MÅL- NYCKELMÅL VÄRDE Personalens skicklighet och ledning Kunnig och motiverad personal - Tillräckligt med personal och rekrytering Arbetsgivaren rekommenderas (AMB) Mål: mer än 75 % av respondenterna rekommenderar HNS som arbetsgivare - Ledarskap som grundar sig på dialog Chefsindex (AMB) Mål: 3,8 - Personalens kompetens Kunskapernas och färdigheternas tillräcklighet i arbetsuppgifterna, Mål: minst det samma som år 2010 (4,2) - Arbetshälsa och arbetarskydd Sjukfrånvaro dgr/pers Mål: högst på nivån år 2010 (12,9) METODER OCH NULÄGE Ökning av andelen fast anställd personal genom att införa sissi-vakanser som redan tidigare har inrättats. Mångsidigare rekryteringskriterier. Jämlik personalallokering (enligt serviceefterfrågan). Utnyttjande av responsen på enkäterna om introduktionskvaliteten. Belöning av resultatrik verksamhet inom ramen för tillgängliga resurser. En ny indikator förs in i AMB-enkäten. Chefsträningar och - utbildningar. Enhetens mål kopplas till utvecklingssamtalen. År 2010 var chefsindexet 3,6 Introduktioner, tillräcklig yrkesmässig fortbildning och möjligheter till arbetsrotation. Stödjande av karriären. Aktiv uppföljning av antalet sjukfrånvaron och orsakerna till dessa. Sjukdomsförebyggande och rehabiliterande verksamhet riktas till riskgrupperna/-enheterna. Omfattande arbetsplatsutredning/resultatenhet. 59

Forskning, undervisning och utveckling NYCKELMÅL Högklassig forskning och utbildning Forskning - Ökat antal undersökningar som grundar sig på nya rön och med hjälp av denna diagnostik och vård för personer som återhämtat sig från sjukdomar INDIKATOR/ MÅL- VÄRDE Antal beviljade nya forskningstillstånd Mål: Högre än år 2010 (305 st; forskningsregistret Tietu, exkl. lärdomsprov) METODER OCH NULÄGE Säkerställande av kvaliteten på uppgifterna i forskningsregistret Tietu. Metauppgifterna för samtliga nya forskningstillstånd förs regelbundet in i det aktuella registret. Rapportering enligt resultatenhet tre gånger per år. Undervisning - Fortlöpande utveckling av lärandemiljön för den medicinska och odontologiska grund- och specialiseringsutbildningen i samarbete med medicinska fakulteten. - Grund- och fortbildningen i hälsovård utvecklas och en högklassig lärandemiljö skapas i samarbete med läroanstalterna inom branschen. Antal specialist- och specialtandläkarexamina Mål: minst samma som år 2010 (127, varav 5 spec.tandl., Helsingfors universitets statistik 17.1.2011, specialområdena inom HUCSsvo) Studerandenöjdhet / CLES-indikator (skala 0-10) Mål: minst samma som år 2010 (medelvärde 8,29) Hela HUCS används som lärandemiljö, aktivt samarbete med de övriga HNSenheterna. Undervisningsbehoven beaktas (inom ramen för tillgängliga resurser) vid förnyandet av lokal- och apparatresurserna. Sjukvårdsområdet har 5 kliniska lärare. Studerandehandledningens mål är kända och har beaktats inom enheterna. Uppföljning av undervisningskvaliteten. HUCS sjukvårdsområde deltar också i arbetet för att nå de mål på samkommunsnivå som ska främja undervisningen och forskningen; målen är följande: Behovet av specialistläkare och specialisttandläkare per specialområde i hela specialupptagningsområdet har bedömts och en plan för att tillfredsställa behovet har uppgjorts i samråd med medicinska fakulteten. Det vetenskapliga samarbetet med industrin utvecklas så att andelen konkurrensutsatt forskningsfinansiering från externa parter och industrin ökar reellt. HUCS sjukvårdsområde deltar aktivt i sökandet av externa parters (t.ex. Tekes) och HNS egen finansiering för utvecklingsprojekt. Med stöd av finansieringen för utvecklingsprojekt kan HUCS starta innovativa utvecklingsprojekt som främjar införandet av nya metoder och rutiner. 8.2.1.3 Servicemål Under våren och sensommaren fördes på sjukvårdsområdesnivå förhandlingar med medlemskommunerna om serviceplanerna och behovet av specialsjukvård år 2012 utgående från HNS anbud till kommunerna. Utgångspunkten för medlemskommunernas serviceplaner var bokslutet för 2010. Dessutom beaktades den uppskattade förändringen i kostnadsnivå, den förväntade befolkningstillväxten per kommun samt produktivitetsmålet enligt de bindande målen för åren 2011 och 2012. Den totala ram som beräknats utifrån ovannämnda princip inkluderade ingen volymökning i andra avseenden än den ökning av servicebehovet som den förväntade befolkningsökningen medför. Slutsumman för medlemskommunernas serviceplaner 2012 uppgick för HUCS sjukvårdsområdes del till 1 026,2 miljoner euro, vilket är 5,0 miljoner euro (0,5 %) mer än den på utfallsuppgifterna 60

för januari augusti baserade prognosen för hela 2011 samt 50,7 miljoner euro (5,2 %) mer än utfallet för 2010. HUCS sjukvårdsområde producerar en avsevärd mängd tjänster även för andra sjukvårdsdistrikt och betalare (bl.a. försäkringsbolag) och producerar genom separat avtal även medlemskommunernas hälsocentralsbesök vid Jorvs samjour från ingången av år 2011. Den beräknade produktionen av sjukvårdstjänster för år 2012 är cirka 119,0 miljoner euro. Räknat i antal beräknas att det år 2012 kommer att produceras 20 200 DRG-produkter, 71 000 öppenvårdsbesök (varav cirka 38 200 hälsocentralsbesök) samt 2 300 vårddagar för andra patienter än sådana som är bosatta i medlemskommunerna. Alla betalare totalt *) Inklusive projektprodukter BU 2011 PROG 2011 Produkter (alla betalare) (antal) BS 2010 BU 2011 PROG 2011 BUF 2012 NordDRG-produkter 463 990 453 152 471 361 464 424 2,5 % -1,5 % Produktifierade vårddagar 123 524 123 227 118 369 116 730-5,3 % -1,4 % Öppenvårdsbesök 1 136 648 1 135 121 1 146 520 1 152 309 1,5 % 0,5 % Hälsocentraljour - 33 900 34 584 38 160 12,6 % 10,3 % Muutos-% TAE 2012/ TA 2011 Muutos-% TAE 2012/ ENN 2011 Produkter (alla betalare) (1 000 euro) TP 2010 TA 2011 ENN 2011 TAE 2012 NordDRG-produkter 741 534 752 516 776 444 780 428 3,7 % 0,5 % Produktifierade vårddagar 59 639 63 943 61 542 59 927-6,3 % -2,6 % Öppenvårdsbesök 233 336 236 362 239 651 245 767 4,0 % 2,6 % Hälsocentraljour - 4 725 5 090 5 950 25,9 % 16,9 % Fördröjningsvårddagar - - NA 0,0 % Servicesedlar - - 1 640 NA 0,0 % Köp- och vårdtjänster från andra sjukhus 57 439 49 986 55 943 50 999 2,0 % -8,8 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 0,0 % 0,0 % Korr. och räkenskapsper.utjämningsposter *) -12 641 604 487-19,4 % 0,0 % 8.2.1.4 Ekonomin Cirka 83,9 procent av HUCS sjukvårdsområdes intäktsbas utgörs av serviceintäkter från medlemskommunerna. Dessa intäkter ökar enligt budgetförslaget för 2012 med cirka 0,5 procent jämfört med prognosen för 2011 och med cirka 3,0 procent jämfört med utfallet för 2010. Försäljningen av sjukvårdstjänster och övriga tjänster till andra sjukvårdsdistrikt och betalare utgör cirka 10 procent av inkomstbasen. Andra betydande poster är klientavgifterna/avgiftsintäkterna (3,8 %) samt den statliga ersättningen för forskning och undervisning (1,7 %). HUCS sjukvårdsområdes verksamhetsintäkter är enligt budgetförslaget cirka 1 222,6 miljoner euro. HUCS sjukvårdsområdes verksamhetskostnader enligt budgeten uppgår till 1 217,4 miljoner euro. En anpassning motsvarande cirka 14,3 miljoner euro har gjorts, vilket innebär att räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 8,7 miljoner euro. Vid uppskattningen av verksamhetskostnaderna utgjordes inkomstbasen av de andelar av intäkterna från medlemskommunerna som HNS koncernförvaltning allokerat till sjukvårdsområdet. Dessutom beaktades kostnadsökningarna enligt koncernförvaltningens anvisningar. Personalkostnaderna utgör cirka 47,9 procent av budgetens verksamhetskostnader, anskaffning av tjänster och förbrukningsartiklar från koncernens interna serviceproducenter (dotterbolag, affärsverk och resultatområden) utgör cirka 45,1 procent och koncernens externa anskaffning av tjänster och förbrukningsartiklar står för resterande 7,0 procent. I budgetförslaget för 2012 har 4,7 miljoner euro reserverats för inhyrd arbetskraft. Det är cirka 1,0 miljoner euro mindre än den prognostiserade nivån för 2010. 61

I fråga om förändringar i verksamheten medför inrättandet av Hjälpmedelscentralen att verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna minskar med 4,3 miljoner euro. HUCS sjukvårdsområdes budgetförslag för 2012 uppvisar ett underskott på 8,7 miljoner euro. Resultatbudget (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 PROG2011 BUF 2012 EP 2013 EP 2014 BUF2012/ BU 2011 PROG2011 Verksamhetsintäkter 1 157 1 177 1 212 1 223 1 251 1 268 3,9 % 0,8 % varav serviceintäkter från medlemskommunerna 975 996 1 021 1 026 1 050 1 063 3,0 % 0,5 % Verksamhetskostnader 1 144 1 176 1 210 1 217 1 238 1 254 3,5 % 0,6 % Driftsbidrag 13 1 2 5 13 13 893,3 % 148,7 % Finansiella intäkter och kostnader 0 0 0 0 0 0 0,0 % -100,0 % Årsbidrag 13 1 2 5 13 13 893,3 % 148,4 % Avskrivningar och nedskrivningar 13 15 14 14 13 13-4,5 % 2,5 % Räkenskapsperiodens resultat 0-14 -11-9 0 0-37,9 % -24,1 % Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt 1 157 1 191 1 224 1 231 1 251 1 268 3,4 % 0,6 % 8.2.1.5 Organisation och personal Personalplan Särskilda insatsområden för personalledningen Satsningarna på chefsarbetet fortsätter. I framtiden kommer de viktigaste arbetsmotiverande faktorerna att vara autonomi, möjlighet till ständig utveckling av den egna kompetensen samt den mänskliga växelverkan. Inom chefsarbetet är kraven på både förändring och kontinuitet fortsatt utmanande. Cheferna förutsätts ha ett mer individuellt ledningsgrepp och stärka gemenskapen på arbetsplatserna. HUCS organisation kommer att i enlighet med strategin vara kundfokuserad. Ett av strategins mål är att främja en vårdkultur där patienten sätts i centrum. Patienterna ska vårdas individuellt och i god växelverkan mellan patienter och vårdare. Arbetshälsan har stor betydelse för arbetsplatsens attraktionskraft och produktivitet samt även för servicens kvalitet. Ledningsarbetet i fråga om arbetshälsan förutsätter att dess utfall inom olika delområden kontrolleras och mäts samt att man snabbt ingriper om det uppstår problem. Att sörja för arbetshälsan stärker organisationens verksamhetsförutsättningar och garanterar att det på arbetsplatsen finns förutsättningar att upprätthålla arbetsförmågan. Planer och åtgärder för att uppnå personalmålen Den fast anställda personalens andel av arbetsinsatsen höjs med en procentenhet genom att i olika personalgrupper på koncernnivå inrätta fler s.k. SISSI-tjänster på basis av den frånvaro semestrarna medför. Med hjälp av fast anställda vikarier kan man mer planenligt säkerställa ett utmärkt serviceutbud under frånvaron och härigenom minska anlitandet av korta vikariat och inhyrd arbetskraft. En av HUCS styrkor har hittills varit att de anställda gärna stannat kvar. Det finländska arbetslivet befinner sig dock i en brytningstid. Livslång anställning hos en enda arbetsgivare är inte längre det främsta målet för generationerna X och Y. Att få ett jobb ler naturligtvis liksom tidigare till stor tacksamhet, men det innebär inte längre automatiskt till långvarig lojalitet gentemot arbetsgivaren. Idén om en arbetskarriär håller på att försvinna och ersättas med tanken om en kedja av varierande jobb. Organisationen förutsätts i framtiden vara rörlig, smidig, anpassningsbar och tåla förändringar. Detta kräver bland annat att introduktionen ges stora resurser i och med att personalomsättningen ökar. 62