Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Relevanta dokument
Periodiska signaler, frekvens, filter, överföringsfunktion

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Laboration - Va xelstro mskretsar

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

Elektronik 2018 EITA35

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

IE1206 Inbyggd Elektronik

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Mät kondensatorns reaktans

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

2 Ortogonala signaler. Fourierserier. Enkla filter.

Spänningsmätning av periodiska signaler

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Komplexa tal. j 2 = 1

Växelström i frekvensdomän [5.2]

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Hambley avsnitt

Strömmätning på riktigt

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Grundläggande signalbehandling

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Växelström i frekvensdomän [5.2]

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Spolens reaktans och resonanskretsar

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Spänningsmätning K O M P E N D I U M 1 ELEKTRO

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Sammanfattning av likströmsläran

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Svar till Hambley edition 6

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

1 Grundläggande Ellära

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Komplexa tal. j 2 = 1

Hambley avsnitt

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Cirkelkriteriet (12.3)

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

LABORATION 3. Växelström

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Institutionen för Fysik

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

insignal H = V ut V in

Laborationshandledning för mätteknik

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

IE1206 Inbyggd Elektronik

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Transkript:

Ellära 2, ema 3 Ville Jalkanen illämpad fysik och elektronik, UmU ville.jalkanen@umu.se 1

Innehåll Periodiska signaler Storlek, frekvens,... Filter Överföringsfunktion, belopp och fas, gränsfrekvens ville.jalkanen@umu.se 2

Ellära 2 PERIODISKA SIGNALER ville.jalkanen@umu.se 3

Signal Fysikalisk storhet id (eller avstånd/läge) Informationsbärare Signaler i naturen omvandlas av en sensor till en elektrisk storhet Elektrisk signal: Spänning/ström som funktion av tiden ville.jalkanen@umu.se 4

Periodisk signal Spänningen u(t) har ett värde vid varje tidpunkt och det värdet är återkommande i tiden på ett regelbundet sätt upprepas med periodtiden, Exempel: sinusformad växelspänning (AC) u(t) har ett värde vid varje tidpunkt, dvs ett momentanvärde. Detta värde upprepas efter multiplar av periodtiden. u t = u t + n n heltal u(t) En period Växelspänningen antar både positiva och negativa värden 0 tid re perioder ville.jalkanen@umu.se 5

DC-nivå Vanliga periodiska signaler Sinusformad spänning med likspänningskomponent AC+DC (sinus förkjuten vertikalt) DC-nivå Pulserande likspänning Växelspänning med fyrkantform (fyrkantvåg) Växelspänning med triangelform (triangelvåg) Pulsbreddmodulerad växelspänning (serie av pulser) t.ex. För effektivare styrning av motor ville.jalkanen@umu.se 6

Frekvens Oscillationshastighet, dvs antalet svängningar per tidsenhet Frekvens (f) = Antal perioder per sekund enheten Hertz (Hz) Exempel: Sinus-våg Svarta signalen har en period på 1 s, f = 1/1 = 1Hz Blåa signalen har två perioder på 1 s, f = 2/1 = 2Hz (eller en period på 0.5 s, f = 1/0.5 = 2 Hz) 1 sekund Röda signalen har tio perioder på 1 s, f = 10/1 = 10Hz (eller en period på 0.1 s, f = 1/0.1 = 10 Hz) Frekvens = en period per periodtid (i sekunder) Ovan: = 1/f = 1/1 = 1 s = 1/f = 1/2 = 0.5 s = 1/f = 1/10 = 0.1 s f = 1 ville.jalkanen@umu.se 7

Amplitud, topp-värde, topp-till-topp (peak-to-peak) Symmetrisk sinus-signal (kring noll-linjen) (ren växelspänning (AC) dvs ingen DC-del) Amplitud (max-avstånd från noll-linjen) opp-värde (maxvärdet) = amplitud opp-till-topp (avståndet mellan topparna) = 2*amplitud (max - min) Osymmetrisk sinus-signal (AC+DC-del): opp-värde är signalens maxvärde opp-till-topp (avståndet mellan topparna) (rena AC-delen har fortfarande en amplitud relativt symmetrilinjen (signalens noll-linje)) ville.jalkanen@umu.se 8

Sinus-signalens matematiska form Matematiska (tids-)formen för sinus-signalen, dvs sinus-växelspänningen (AC) A u(t) u t u t = A sin ωt = A sin ωt + θ A är amplituden θ är fasvinkeln i radianer, rad ω är vinkelfrekvensen i rad/s t (s) ω = 2πf t = θ ω Sinus-spänning (AC) med en likspännings-komponent (DC) u(t) u t = U DC + A sin ωt + θ U DC t (s) ville.jalkanen@umu.se 9

Fyrkantvågens frekvens f = 1 är fyrkantvågens grundfrekvens (grundton), men inte dess hela frekvensinnehåll! f och 3f f, 3f, 5f f, 3f, 5f, 7f f, 3f, 5f, 7f, 9f Fyrkantvågen består av en summa av sinus-vågor med grundfrekvensen (f) och udda multiplar av grundfrekvensen, dvs övertoner 3f, 5f, 7f,... Amplituden hos övertonerna minskar med ökad frekvens. Denna serie av sinus-vågor kallas fyrkantvågens Fourier-serie. Summerar man oändligt många av sådana sinus-vågor får man en fyrkantvåg f, 3f, 5f, 7f, 9f, 11f ville.jalkanen@umu.se 10

Fyrkantvågens amplitud, topp-till-topp Symmetrisk fyrkantvåg (kring nollan) (ren växelspänning (AC) dvs ingen DC-del) Amplitud (max-avstånd från noll-linjen) opp-till-topp (avståndet mellan topparna) = 2*amplitud Osymmetrisk signal (AC+DC-del): opp-värde är signalens maxvärde opp-till-topp (avståndet mellan topparna) (rena AC-delen har fortfarande en amplitud relativt symmetrilinjen (signalens noll-linje)) DC ville.jalkanen@umu.se 11

Fyrkantvågens matematiska form u(t) Fyrkantvågen betraktas som en styckvis funktion (piecewise function) A -A 2 t (s) u t = A 0 t 2 A 2 t Enkelt att räkna med integraler! Fyrkantvåg med en likspännings-komponent, U DC u(t) A U DC t (s) u t = A + U DC 0 t 2 A + U DC 2 t -A 2 ville.jalkanen@umu.se 12

Olika mått på signalens storlek Amplitud, topp-till-topp (peak to peak) Medelvärde = medelamplitud under en period Effektivvärde, rms-värde Likriktat medelvärde (Beloppsmedelvärde/absolutbelopp) ville.jalkanen@umu.se 13

Medelvärde Medelamplitud under en period och definieras som: u = 1 u t dt 0 Summerar momentanvärden under en period och delar med periodtiden ville.jalkanen@umu.se 14

Exempel: beräkning av medelvärde Sinus-signal: u t = U DC + A sin ωt U DC A u = 1 0 U DC + A sin ωt dt = = U DC Fyrkant-signal: u t = A + U DC 0 t 2 A + U DC 2 t U DC A t (s) u = 1 0 2 A + U DC dt + A + U DC dt 2 = = U DC Slutsats: Medelvärdet är likspänningskomponenten, dvs den anger noll-linjen för växelspänning (AC). En ren AC-signal (dvs DC = 0 V) har medelvärdet = 0V, dvs symmetrisk kring noll-linjen. ville.jalkanen@umu.se 15

Effektivvärde (rms-värde) Vanligt sätt att ange storleken på växelspänning/ström (AC). Kallas kvadratiskt medelvärde. Effektivvärdet är samma värde som likspänning (DC) ska ha för att ge samma effekt i en resistor R. U eff = U rms = 1 u t 2 dt 0 rms = root-mean-square ville.jalkanen@umu.se 16

Exempel: effektivvärde för sinus För ren sinus-spänning (utan DC-komponent, dvs medelvärde = 0V): u t = A sin ωt U rms = 1 0 A sin ωt 2 dt = A2 0 1 2 1 cos 2ωt dt = = A 2 Effektivvärde = amplituden/roten ur 2 ville.jalkanen@umu.se 17

Exempel: effektivvärde för en fyrkantvåg För en ren fyrkant-spänning (utan DC): u t = A 0 t 2 A 2 t A t (s) U rms = 1 0 2 A 2 dt + 2 A 2 dt = 1 A 2 2 0 + A2 A 2 2 = A 2 = A Fyrkantvåg med en DC-komponent, U DC U DC A t (s) u t = A + U DC 0 t 2 A + U DC 2 t U rms = 1 0 2 A + U 2 DC dt + A + U DC 2 dt 2 = 1 A + U DC 2 2 0 + A + U DC 2 A + U DC 2 2 = = U DC 2 + A 2 Rms för rena fyrkantvågen ville.jalkanen@umu.se 18

Mer om effektivvärde Enligt definitionen gäller att en signals U rms är lika med den likspänning som ger samma effektutveckling över en resistans som signalen ger. Därför måste även en eventuell DC-komponent i växelspänningen bidra till det totala effektivvärdet, U true rms. Generellt: U total rms = U DC 2 + U rms(ac) 2 För AC-spänning med DC-komponent, utnyttja detta! Enklare beräkningar av effektivvärde. ville.jalkanen@umu.se 19

Mätning av effektivvärde Medelvärdesvisande-instrument: Effektivvärde = (likriktad medelvärde)*(formfaktor för sinus) Effektivvärdesvisande-instrument: rue rms (sant effektivvärde)-instrument: kan mäta andra vågformer än sinus. Mäter även DC-komponentens bidrag. (Obs! Inte alltid) AC-effektivvärde: mäter endast för AC-signaler (AC-kopplat dvs relativt signalens noll-linje) DC-komponentens bidrag får mätas separat. Bestäm det totala effektivvärdet genom att mäta både: 1. DC-komponentens medelvärde (i läge DC dvs DC-kopplat) och 2. AC-komponentens effektivvärde (i läge AC dvs AC-kopplat) U total rms = U DC 2 + U rms(ac) 2 ville.jalkanen@umu.se 20

Likriktat medelvärde Kallas beloppsmedelvärde eller absolutbelopp (eng. Rectified mean value). u = 1 0 u t dt Belopps-tecknet betyder att man likriktar signalen, Alla negativa värden blir positiva. För AC-kopplad mätning räknar man relativt signalens noll-linje. För en ren sinus-formad signal (utan DC dvs medelvärde = 0) blir: u = 2 amplitud π ville.jalkanen@umu.se 21

Formfaktor Formfaktor Kvoten mellan effektivvärdet och likriktade medelvärdet ξ = U rms u Formfaktorn använd främst vid mätningar med instrument som bara kan mäta likriktat medelvärde. Multiplicera uppmätt värde med formfaktorn, så får man effektivvärdet. Formfaktorn varierar med vilken form signalen har. För ren sinus (utan DC dvs medelvärde = 0): ξ = π 2 2 1.11 ville.jalkanen@umu.se 22

Crestfaktor Crestfaktor (toppfaktor) Kvoten mellan toppvärde (maxvärde) och effektivvärdet. Anger hur extrema toppar (maxvärden) signalen har. Ett mått på voltmeterns prestanda (mäta signaler som skiljer sig från ren sinus (true rms)) λ = U topp U rms För ren likspänning blir λ = 1 För ren sinus (utan DC, dvs medel = 0): λ = 2 1.414 ville.jalkanen@umu.se 23

Ellära 2 FILER ÖVERFÖRINGSFUNKION ville.jalkanen@umu.se 24

Sinus-signalen matematiskt ids-representation u 1 t = A sin ωt A u(t) u 2 t = A sin ωt + θ 0 t (s) tidsaxel θ ω id och fas (fasförkjutning = tidsförskjutning) A α = ωt 1 0 ωt (rad) α = ωt 1 fasaxel (Motsvarar en tidsförflyttning) Varje punkt i signalen kan representeras med en vektor med längden A och en fasvinkel ωt. vektor-representationen / visardiagram ville.jalkanen@umu.se 25

Vid t = 0 s u 1 t = A sin ωt u 2 t = A sin ωt + θ A θ 0 ωt (rad) θ Vid t = t 1 A θ ωt 1 ω θ ωt 1 ωt (rad) Signalen u 2 t ligger vinkeln θ före u 1 t..ex. u 2 t når värdet A före u 1 t. Vektorerna roterar med vinkelfrekvensen ω. Vektor-representationen för signalerna innehåller Amplitud och Fas (relativt 0) vid en specifik frekvens. ville.jalkanen@umu.se 26

Vektorer och komplexa tal Komplexa tal används för att representera vektorerna i visardiagrammet. Betrakta det komplexa talplanet: b Im r θ a z Re Rektangulär form z kan representeras av dess realdel a och dess imaginärdel b: z = a + jb Polär form z kan också representeras av en vektor med längden r och vinkeln θ (relativt Re-axeln): z = r θ j = 1 Samband: r = a 2 + b 2 θ = tan 1 b a a = r cos θ b = r sin θ z = a + jb = r cos θ + j sin θ e jθ ville.jalkanen@umu.se 27

Spänning, ström, impedans på vektorform Sinus-formad växelspänning/ström kan representeras som vektorer i det komplexa talplanet. Om u t = U sin ωt + α U = U α Om i t = I sin ωt + β I = I β (polär form) De har storlek och riktning och kan skrivas på polär form eller rektangulär form. R, C, L i växelströmskretsar kan betraktas som komplexa impedanser (enhet Ω ) dvs de ger en fasvridning. ω 0 ω Resistorn R: R R R R Kondensatorn C: Z C = 1 jωc = j 1 ωc Spolen L: Z L = jωl j 1 ωc (avbrott) jωl 0 (kortslutning) 0 (kortslutning) (avbrott) Ohms lag gäller: U = Z I Frekvensberoende! ville.jalkanen@umu.se 28

Exempel: RC-krets R = 1kΩ u in C = 0.16μF u ut u in t = 1 sin ωt U in = 1 0 Spänningsdelning ger U ut U ut = Z C R + Z C U in = 1 jωc R + 1 U in = jωc 1 1 + jωrc U in Sätt in R, C och ω = 2πf f = 100 Hz U ut = 0.99 + j0.10 1 0 = 0.995 5.7 f = 1000 Hz U ut = 0.50 + j0.50 1 0 = 0.705 45.2 f = 10000 Hz U ut = 0.01 + j0.10 1 0 = 0.10 84.3 Frekvensen påverkas inte! Amplituden och fasen påverkas! ville.jalkanen@umu.se 29

Slutsatser av exemplet * ill kretsen skickar vi en signal med en amplitud, fas, och frekvens * Ut från kretsen får vi en signal med samma frekvens men med förändrad amplitud och fas * Förändringen i amplitud och fas beror på vald frekvens hos insignalen. Filter! * Vilken typ av filter? En signal med relativt låg frekvens släpps igenom relativt oförändrad. En signal med relativt hög frekvens förändras kraftigt. Dämpas och fasvrids. (dvs amplituden minskar vid ökad frekvens) Detta är ett lågpass (LP)-filter eftersom lågfrekventa signaler släpps igenom filtret. ville.jalkanen@umu.se 30

Byt plats på R och C C = 0.16μF u in R = 1kΩ u ut u in t = 1 sin ωt U in = 1 0 Spänningsdelning ger U ut U ut = R R + Z C U in = R R + 1 jωc U in = jωrc 1 + jωrc U in Sätt in R, C och ω = 2πf f = 100 Hz U ut = 0.01 + j0.10 1 0 = 0.10 84.3 f = 1000 Hz U ut = 0.50 + j0.50 1 0 = 0.709 44.8 f = 10000 Hz U ut = 0.99 + j0.10 1 0 = 0.995 5.7 Positivt fasvridning värtom Högpass (HP)-filter ville.jalkanen@umu.se 31

Filter En krets med uppgift att släppa igenom signaler med önskad frekvens och stoppa (dämpa) signaler med övriga frekvenser. Vilka frekvenser ska dämpas/släppas igenom? hur kan vi kontrollera detta? Överföringsfunktion, gränsfrekvens ville.jalkanen@umu.se 32

Överföringsfunktion Ett matematiskt samband som beskriver ett systems frekvensberoende egenskaper.ex. Filter, förstärkare Sambandet beskriver hur amplituden och fasvinkeln förändras då en sinusformad insignal (med viss frekvens) passerar systemet Insignal X ω H ω utsignal Y ω H ω = Y ω X ω Ett samband mellan sinus-formad insignal och utsignal (spänning) för variabeln frekvens, dvs H = Uut/Uin (förstärkning, dämpning) ville.jalkanen@umu.se 33

Exempel: överföringsfunktionen för LP- och HP-filter Lågpass-filter R u in C u ut U ut = Z C R + Z C U in = 1 jωc R + 1 U in = jωc 1 1 + jωrc U in H = U ut 1 = U in 1 + jωrc Högpass-filter C u in R u ut U ut = R R + Z C U in = R R + 1 jωc U in = jωrc 1 + jωrc U in H = U ut = jωrc U in 1 + jωrc ville.jalkanen@umu.se 34

Överföringsfunktion: amplitud och fas Överföringsfunktionen (H(ω)) beskriver hur amplituden och fasvinkeln förändras då en sinus-formad signal passerar systemet H är ett komplext tal. För varje frekvens, betrakta den som en vektor med storlek och riktning. Beloppet av H: H ω = Re H 2 + Im H 2 beskriver amplitudförhållandet mellan in- och utsignal. Fasvinkeln (dvs argumentet) för H: (förstärkningen/dämpningen) φ ω = arg H ω = tan 1 Im H ω Re H ω beskriver fasförskjutningen mellan in- och utsignal. H ω = H ω φ ω ville.jalkanen@umu.se 35

Gränsfrekvens Definition: Den frekvens där en sinusformad spänning minskat till 1 2 av dess ursprungliga storlek efter passage genom den frekvensberoende kretsen (t.ex. filter). Fås ur överföringsfunktionens amplitudinformation, dvs ur belopps-funktionen. H ω g = 1 2 0.707 ω g = 2πf g är gräns(vinkel)frekvensen Kallas också brytfrekvens. På engelska cutoff frequency ville.jalkanen@umu.se 36

Gränsfrekvensen för LP-filtret Lågpass-filter R H = U ut 1 = U in 1 + jωrc u in C u ut H ω g = U ut U in = 1 1 + jω g RC = 1 1 2 + ω g RC 2 = 1 2 1 + ω g RC 2 = 2 ω g = 1 RC f g = 1 2πRC Gränsfrekvensen bestäms av komponenterna R och C som vi kan välja! Den sätter gränsen då en signals frekvens betraktas som relativt låg eller relativt hög. t.ex. 10f g är en hög frekvens medan 0.1f g är en låg frekvens från filtrets perspektiv ville.jalkanen@umu.se 37

Exempel: LP-filtret och dess gränsfrekvens u in R = 1kΩ C = 0.16μF u ut H = U ut 1 = U in 1 + jωrc H ω = H ω φ ω u in t = 1 sin ωt f = 100 Hz U ut U in = 0.99 + j0.10 = 0.995 5.7 f = 1000 Hz U ut U in = 0.50 + j0.50 = 0.705 45.2 Notera! H ω g = 1 2 0.707 gränsfrekvens f g = 1 = 1000 Hz 2πRC f = 10000 Hz U ut U in = 0.01 + j0.10 = 0.10 84.3 ville.jalkanen@umu.se 38

Gränsfrekvensen för HP-filtret Högpass-filter u in C R u ut H ω g H = U ut = jωrc U in 1 + jωrc = U ut = jω ω grc g RC U in 1 + jω g RC = = 1 2 + ω g RC 2 2 1 2 1 + ω g RC 2 = 2 ω g RC 2 ω g = 1 RC f g = 1 2πRC Gränsfrekvensen bestäms på samma sätt som för LP-filtret! ville.jalkanen@umu.se 39

Exempel: HP-filtret och dess gränsfrekvens C = 0.16μF u in t = 1 sin ωt u in R = 1kΩ u ut H = U ut = jωrc U in 1 + jωrc f = 100 Hz U ut U in = 0.01 + j0.10 = 0.10 84.3 f = 1000 Hz U ut U in = 0.50 + j0.50 = 0.709 44.8 H ω g = 1 2 0.707 Gränsfrekvensen! f g = 1 = 1000 Hz 2πRC f = 10000 Hz U ut U in = 0.99 + j0.10 = 0.995 5.7 ville.jalkanen@umu.se 40

Rita överföringsfunktionen Eftersom H(ω) är frekvensberoende så är det praktiskt att rita H mot ω. Men H är komplex. Bode-diagram H ω = H ω φ ω Ger snabb överblick över systemets (filtrets) frekvensegenskaper ville.jalkanen@umu.se 41

Bode diagram Den frekvensberende överföringsfunktionen med beloppet H ω och fasvinkeln φ ω kan presenteras med Bode-diagram. Beloppet graderas ofta i decibel (logaritmisk). Fasen graderas i grader. Båda mot en logaritmisk frekvensskala. H db = 20 log 10 H Överföringsfunktionen H = Uut/Uin förstärkningen H ω φ ω ville.jalkanen@umu.se 42

R = 1kΩ Bodediagram: exempel LP-filtret Belopp & fas mot frekvens H ω = H ω φ ω u in C = 0.16μF u ut Obs! Logaritmisk skala på belopp (ej db) och frekvens f = 100 Hz U ut U in = 0.995 5.7 f = 10000 Hz U ut U in = 0.10 84.3 Gränsfrekvensen i exemplet f = 1000 Hz U ut U in = 0.705 45.2 Inte snyggt! Vi kan bättre! ville.jalkanen@umu.se 43

För några fler frekvenser får vi bättre översikt över LP-filtrets egenskaper Obs! Log-skala Lutningen ( roll off ) passband stoppband 100, 1000, 10000 Hz från tidigare f g = 1000 Hz i exemplet ville.jalkanen@umu.se 44

Linjär-, log-, db-skala Jämförelse mellan linjär-, log-, och decibel-skala för beloppet för LP-filter exemplet. linjär Omvandla till decibel H db = 20 log 10 H 10 H db 20 = H 20 log 10 1 = 0 db 20 log 10 0.707 3 db 20 log 10 0.5 6 db 20 log 10 0.1 = 20 db 20 log 10 0.05 26 db 20 log 10 0.01 = 40 db 20 log 10 0.001 = 60 db Log/dB-skala visar samma avstånd mellan varje dekad skalstreck log 10 -skala decibel-skala Lutningen -20 db/dekad ville.jalkanen@umu.se 45

Bodediagram: exemplet HP-filtret C = 0.16μF u in R = 1kΩ u ut f = 100 Hz U ut U in = 0.10 84.3 f = 1000 Hz U ut U in = 0.709 44.8 f = 10000 Hz U ut U in = 0.995 5.7 ville.jalkanen@umu.se 46

Skissa Bode-diagram Hur får vi fram Bode-diagrammet ur H(ω)? Simulera med programvara Skissa för hand genom att titta på beloppet då ω 0 och då ω. Skissa för hand om överföringsfunktionen är på Bode s normalform, dvs uttnyttja kurvor för deluttryck. I senare kurs. ville.jalkanen@umu.se 47

Ellära 2 FREKVENSANALYS ville.jalkanen@umu.se 48

Frekvensanalys Sinus Om signalen istället är: vå sinus med olika frekvenser (sammansatt) Fyrkantvåg Sinus med brus annat Finns det metoder att ta reda på en signals frekvensinnehåll? Ja! Matematiskt (men utanför kursen) Fouriertransform, DF, FF tid frekvens ville.jalkanen@umu.se 49