15 Huden och våra rörelseorgan Faktabokens idé Inledning Kapiteluppslaget på sidan 296 297 i grundboken och sidan 157 i lightboken kan användas som ett underlag före en diskussion om hur vi kan röra oss. Vilka organ samverkar? Hur skiljer sig vår rörelseförmåga från de andra djurens? Var är vi mest rörliga? Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas motivation inför kapitlet ökas ytterligare. En kort målbeskrivning finns överst på sidan. SVR PÅ FRÅGOR 1. Maskar och blötdjur har mjuk och tunn hud, leddjur har ett ledat hårt hudskelett, fiskar och ödlor har fjäll, fåglar har fjädrar och däggdjur har päls ovanpå huden. Huden har olika funktion hos olika djur. 2. Vi svettas för att kroppen inte ska bli för varm. När svettet avdunstar kyls kroppen ned. 3. Huden blir brun för att vi inte ska skadas av solljuset. 4. Skelettet ger kroppens organ skydd och stöd. 15.1 Huden är kroppens största organ Första avsnittet behandlar hudens olika lager och deras uppgifter. En fin bild med hudens olika delar förstärker texten. Hudens viktiga roll som skydd och isolering, samt för utsöndring och temperaturreglering tas upp. Hår och naglar behandlas och avsnittet avslutas med en genomgång av olika hudproblem. I grundboken finns dessutom en fördjupningsruta om fingeravtryck. 15.2 Skelettet ger stadga och skydd vsnittet visar på skelettets många uppgifter och sinnrika konstruktion. Skelettet finns avbildat med sina olika ben och olika typer av leder. Olika ben finns namngivna samt en beskrivning av hur skelettet ständigt förnyas. I slutet berättas om verklighetsanknutna problem med knäleder och onda ryggar. I grundboken finns även ett fokusuppslag som ger en inblick i hur vi idag kan studera kroppens inre som benbrott och skador på ryggraden. Här berättas även om modern teknik för att studera hjärnan, inre organ som mage och tarmar, samt det lilla fostret i mammans mage. 15.3 Musklerna sätter kroppen i rörelse Först beskrivs olika muskeltyper och musklernas samspel i kroppen. Därefter går vi ner på cellnivå och återknyter till förbränningen i cellerna det krävs mycket energi för att få musklerna i rörelse. Hur det lösts och vad som händer när syret inte räcker till för normal förbränning beskrivs sist i avsnittet. Kondition, idrott, träning och träningsvärk behandlas. 138
Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH 15.1 1 hudens delar 45 rbeta två och två OH1 Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik 2 olika fingeravtryck stämpeldyna, förstoringsglas 45 3 leta bov Kopiera OH1, stämpeldyna 45 4 sola eller inte? 20, + 20 Punkt som läxa Fingeravtryck Förberedelse 5 dött eller levande? 20 rbeta två och två 6 hår och naglar i mikroskop Mikroskop, sax 40 Mikroskopstudie 7 väderkänsligt hår långt hårstrå, bägare, linjal 20 Hypotesuppgift 8 Kallt och varmt Plastpåse, gummisnodd 20 9 vem är varmast? 35 rbeta två och två 10 gissa vad och vem? vantar, påsar, olika föremål 25 15.2 11 vårt skelett 40 Tidsåtgång i min Kommentar 12 skelett i mikroskop Mikroskop, preparat, röntgenbild 30 Mikroskopstudie 13 Kraniet Kranium, djurkranier 35 Ev. som demonstration 14 våra leder gör skelettet rörligt Ev. modell av knäled, kopiera 30 Diskussionsuppgift, samarbeta Kopiera ev OH2 med idrottsläraren OH2 skelettben och leder grundboken sidorna 303 304, lightboken sidorna 160 161 15.3 15 vilka muskler arbetar? 30 Samarbeta med idrottsläraren 16 Är du stark? Måttband 40 rbeta två och två 17 ansiktsmusklerna 35 rbeta två och två, samarbeta med bildläraren 18 spänningen i musklerna Klocka 30 Diskussionsuppgift 19 Pincettgreppet Klocka, skålar, ärtor 30 Hypotesuppgift 20 Muskler i mikroskop Mikroskop, preparat 30 Mikroskopstudie OH3 Muskelns byggnad grundboken sidorna 308 309, lightboken sidorna 162 163 139
15.1 Praktiska och teoretiska uppgifter 1. Hudens delar MÅL Eleven ska lära sig hudens delar. KOMMENTR Svaren på frågorna är: 1. Huden hos en vuxen har en yta av nästan 2 m 2. 2. Huden behövs bland annat som skydd och för att hålla kroppens värme- och vattenbalans. 3. Överhuden är extra tjock på fotsulorna och i handflatorna. 4. v läderhuden från djur gör man skinn och läder. 5. Fräknar beror på att pigment bildas ojämnt i huden. 6. Det gör inte ont när vi klipper hår eller naglar eftersom de består av döda celler. 7. Eksem är en inflammation som gör att huden blir röd och kliar. 8. Finnar och akne bildas när talgkörtlarna täpps igen och infekteras och det bildas var. 9. Den övre lilla bilden visar hur hårstrån ligger normalt. Den undre visar vad som händer i kyla när hårstråna reser sig och bildar ett värmande luftlager. lodkärlen i huden dras samtidigt samman för att inte värme ska förloras från kroppen. Hudens översta lager består av hornämne. tt du blir alldeles skrynklig när du badat länge beror på att hornlagret utvidgat sig. Fyll i och lär dig hudens delar på bilden längst ned med hjälp av grundboken sidorna 298 301, eller lightboken sidorna 158 159. Samarbeta med en kamrat och förhör varandra. esvara även följande frågor 1. Hur stor yta har huden hos en vuxen människa? 2. Varför behöver vi hud? 3. Nämn några ställen på kroppen där överhuden är extra tjock. 4. Vilken del av huden från djur använder man när man gör skinn? 5. Vad är fräknar? 6. Varför gör det inte ont när vi klipper håret eller naglarna? 7. Vad är eksem? 8. Hur bildas finnar? 9. erätta vad de båda små bilderna till höger visar. 2. Olika fingeravtryck MÅL Eleven ska undersöka hur huden är byggd genom att studera fingeravtryck. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa stämpeldyna och förstoringsglas eller använd stereomikroskop. Svettkörtlarna syns på fingeravtrycket som små vita prickar längs linjerna. Du behöver: Stämpeldyna eller vattenfärg och förstoringsglas eller lupp. Kopiering Gör tillåten. ett fingeravtryck Spektrum iologi på Liber ett papper. Studera mönstret. Gör ett nytt fingeravtryck med ett annat finger. På vilket sätt skiljer det sig från det första? Fingeravtryck kan ha fyra olika typer av mönster: båge, slinga, virvel eller dubbelslinga. Kan hitta samtliga typer på dina fingrar? D Samla fingeravtryck från dina klasskamrater på ett papper med hjälp av stämpeldynan så att du får alla fyra fingeravtryckstyperna. E Titta på ett fingeravtryck i förstoring. Rita av det med svettkörtlarnas öppningar, som syns som små ljusa punkter. båge slinga virvel dubbelslinga 3. Leta bov MÅL Eleven ska kunna identifiera ett fingeravtryck. KOMMENTR Detta brukar vara en uppskattad övning bland eleverna. Förbered uppgiften genom att skaffa stämpeldyna och kopiera OH1 till eleverna. Låt stämpeldynan stå på katedern och låt eleverna komma dit och fylla på stämpelfärg. På så sätt får bovarna chans att slå till i ett obevakat ögonblick. Påpeka att man bara får vara bov på ett papper. 4. Sola eller inte? MÅL Eleven ska bli medveten om risken med solande. KOMMENTR Samarbeta gärna med skolhälsovården. Malignt melanom är en sorts hudcancer som består av en leverfläck som känns igen på att den är ojämn i färg och form och kanske börjar växa, blöda eller klia. Man bör sola försiktigt så man inte bränner sig. Uppgiften i punkt kan ges som läxa. Ökande ozonhål i världen ger ökad risk för hudcancer. Du behöver: Papper med fingeravtrycksuppgift och en stämpeldyna. Skriv klasskamraternas namn under rutorna på fingeravtrycksuppgiften. Gå runt och sätt ditt tumavtryck på kamraternas papper där det står ditt namn. Sätt även ett tumavtryck i bovrutan på en av kamraternas papper. Kom ihåg hos vilken kamrat du är bov. D Försök nu jämföra bovens avtryck med de övriga på ditt papper. Hittar du boven? Kontrollera med boven om du har rätt. Malignt melanom är den hudcancerform som har ökat snabbast på senaste tiden. Störst risk löper den som har lite pigment, det vill säga den som har ljus hy, blont eller rött hår och fräknar. Läs om malignt melanom i grundboken på sidan 301, eller i lightboken sidan 159. Hur känner man igen malignt melanom? Rita och anteckna. Skriv ner några goda råd till solbadare. Undersök olika solskyddspreparat i varuhuset. Vilken solskyddsfaktor har de? Vilken är den högsta solskyddsfaktor du hittar? Redovisa vid ett senare lektionstillfälle. 140
rbeta två och två. Sätt ditt eget pekfinger i hela sin längd mot din kamrats pekfinger. Dra med andra handens pekfinger och tumme upp och ner längs de båda fingrarna. nteckna och beskriv hur det känns. yt roller. Hår och naglar består av döda celler, förutom i hårroten och i nagelbandet. Därför växer inte håret fortare, som en del tror, om man klipper det. Du behöver: Mikroskop, objektglas, täckglas och sax. Ryck bort ett hårstrå från ditt huvud. Klipp loss nederdelen med hårroten och placera den på ett objekglas och lägg ett täckglas över. Rita av det du ser i mikroskopet och ange förstoring. yt till dig ett hårstrå från en kamrat med annorlunda hår än du själv och jämför med ditt eget hårstrå. Rakt hår består av runda hårstrån medan lockiga hårstrån ofta är platta. D Klipp av en liten bit av en nagel, lägg den på ett objektglas och rita av det du ser i mikroskopet. nge förstoring. Håret växer ca 1,27 cm i månaden. Världens längsta hår lär vara 6,5 meter långt. 5. Dött eller levande? MÅL Eleven ska upptäcka hur känseln fungerar. KOMMENTR Fingret upplevs som dött på ena sidan eftersom vi registrerar beröring med samtliga hudytor på våra egna fingrar och känseln saknas från ytan av det främmande fingret. 6. Hår och naglar i mikroskop MÅL Eleven ska studera hårstrån och naglar i mikroskop. KOMMENTR Repetera hur man använder ett mikroskop och gör ett preparat. Hårstrånas utseenden kan variera avsevärt. Jämför gärna med bilden på sidan 300 i grundboken, eller sidan 159 i lightboken. Även naglarna består av döda hornceller. I känsliga instrument där man mäter luftfuktighet använder man ofta människohår eftersom det ändrar längd beroende av hur fuktigt det är. Du behöver: Långt hårstrå, liten bägare och linjal. Mät hur långt hårstrået är. nteckna. löt hårstrået i en bägare med vatten i tre minuter. Hur kommer längden att påverkas? nteckna din hypotes. Mät hårstrået igen och anteckna längden. Hur förändrades hårstråets längd? Villken slutsats kan du dra av försöket? Stämde din hypotes? 7. Väderkänsligt hår MÅL Eleven ska känna till hur hårstrån påverkas av luftens fuktighet. KOMMENTR Kom gärna överens i förväg med en långhårig elev om att eventuellt donera hårstrån under lektionen. Hårstråets längd ökar när det blir vått. Ett instrument som mäter luftfuktigheten kallas hygrometer. Om vi utsätter oss för blåst när vi är blöta eller svettiga fryser vi mer än annars. Varför är det så? Kopiering Du behöver: tillåten. Spektrum Plastpåse iologi och Liber gummisnodd. lås mot handens översida. Vad känner du? nteckna. Fukta handen och blås mot handens översida. Vad känner du nu? nteckna. Sätt en plastpåse över vänster hand med en gummisnodd om handleden. Studera och anteckna vad som hänt efter cirka 30 minuter. D På vilket sätt kan dina svettkörtlar hjälpa till att reglera din kroppstemperatur? Vilken roll spelar hårstråna? Läs i grundboken sidan 300, eller i lightboken sidan 159. Hudens blodkärl hjälper till att reglera kroppstemperaturen. När vi blir nervösa stängs blodet delvis av i händerna och de blir kalla. Samma sak händer om vi får i oss nikotin. Kopiering rbeta två tillåten. och Spektrum två. iologi Liber Ta din kamrat i handen. Vem är varmast du eller din kamrat? Hälsa på de andra i klassen genom att ta i hand. Notera om du själv oftast är kallast eller varmast? Hur kan blodkärlen i huden reglera din kroppstemperatur? Läs i grundboken på sidan 300, eller i lightboken sidan 159. nvänd gärna de två bilderna här intill i din förklaring D Läs om hur nikotin påverkar blodomloppet på sidan 350 i grundboken, eller sidan 287 i lightboken. 8. Kallt och varmt MÅL Eleven ska upptäcka att fukt har en kylande inverkan på huden som avkyls när vattnet avdunstar. Eleven ska även upptäcka att huden avger fukt. KOMMENTR Svar på punkt : När den fuktiga luften avdunstar känns det kallare. På insidan av plastpåsen kommer det att bildas vattenånga från svett och förbränning. När vi är varma svettas vi. När vätskan på vår hud avdunstar blir vi avkylda. När vi är kalla reser sig hårstråna i vår hud och vi får en värmande luftig päls över vår hud. 9. Vem är varmast? MÅL Eleven ska upptäcka hur blodkärlen i huden hjälper till att reglera kroppstemperaturen. KOMMENTR Tvinga ingen att delta i övningen. jud eventuellt in en rökare till klassen för att demonstrera sina kalla händer. När blodkärlen i huden dras ihop kyls huden ner. 141
10. Gissa vad och vem? MÅL Eleven ska undersöka hur känsliga fingrarna är och inse känselns betydelse vid identifiering av en person. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att ge eleverna i uppgift att ta med vantar. Förse i förväg ogenomskinliga påsar med olika föremål; exempelvis kottar, stenar eller mynt. Övervaka att eleverna känner försiktigt på varandra. Tvinga ingen att delat i tävlingen. Känselsinnescellerna finns olika tätt på olika delar av kroppen. Hur känsliga är dina fingrar? Du behöver: Påsar med olika föremål, vantar. Känn i påsarna utan att titta i dem och försök tala om vad det är i dem. nteckna hur du lyckades. Gör om försöket med vantar på dig. Hur lyckas du nu? Jämför försök 1 och 2 och anteckna vad du kommit fram till. D Hälften av klassen står på led bredvid varandra och blundar. Resten av klasskamraterna ställer sig mitt emot de blundande, så att man står två och två mitt emot varandra. E De blundande känner nu på personen framför. Vem är det? F De blundande byter nu roller med de seende. ilda nya par och gör om försöket. 15.2 11. Vårt skelett MÅL Eleven ska känna till skelettets delar. KOMMENTR Skelettet ger stadga åt vår kropp och är fäste för våra muskler. Det skyddar också våra inre organ och bildar viktiga blodkroppar. Många människor har ont i ryggen. Ibland beror det på att de belastat ryggen fel. Genom att alltid lyfta med rak rygg kan kanske framtida smärtor undvikas. Det är också viktigt att sitta, så att både rygg och fötter får stöd. Gå gärna igenom enkel ergonomi med eleverna. Med väl tränade ryggmuskler får ryggraden extra stöd. Märk ut skelettets delar på bilden här på sidan och lär in dem. Skelettdelarnas namn hittar du i grundboken på sidan 302, eller i lightboken sidan 160. rbeta med en kamrat och förhör varandra. Vilka funktioner har skelettet i kroppen? Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. Läs i grundboken på sidorna 302 305, eller i lightboken sidorna 160 161. 12. Skelett i mikroskop MÅL Eleven ska lära sig hur olika sorters benvävnad ser ut i mikroskop. KOMMENTR Repetera vid behov hur man använder mikroskopet inför försöket. Skaffa om möjligt röntgenbilder från ett sjukhus till punkt. Skenben och vadben har gått av om man brutit underbenet. Man brukar behöva vara gipsad 4 6 veckor om man brutit benet. I benhinnan runt benet finns gott om nerver som gör att det gör ont när vi får ett slag på benet. Du behöver: Färdiga preparat av skelettvävnad, röntgenbilder och mikroskop. Rita av färdiga preparat av benmärg, broskceller och benceller i mikroskop och ange förstoring. Studera röntgenbilder av skelettet. Vilka ben har gått av om man brutit underbenet? Hur länge brukar man behöva vara gipsad om man brutit ett ben? D Varför gör det ont när vi får ett slag på benet? Ledbrosk Kompakt ben enhinna Gul benmärg Röd benmärg 13. Kraniet MÅL Eleven ska lära sig hur kranier är byggda. KOMMENTR Näsans och örats mjuka delar består av brosk. I tinningen är skallens ben extra tunt. När man röker kommer röken via silbenet i direkt kontakt med hjärnan bakom näsan med risk för cancer som följd. Uppgiften kan även utföras som demonstration. På djurkranier kan man ofta se utskott baktill som används som muskelfästen. Passa gärna på att titta på djurets tänder och diskutera vad djuret äter. Du behöver: Kranier (skallar) från människa och från andra djur. Studera människoskallen. Titta på de många sömmarna mellan de olika bendelarna. Först i treårsåldern har bendelarna vuxit ihop helt så att de båda öppningarna, fontanellerna, på huvudet försvunnit. Studera ögonhålorna. Är det en man eller en kvinna? Männens ögonhålor är mer fyrkantiga än kvinnornas. Kan du känna kraniets olika delar i ditt ansikte? Vad består de mjukare delarna i näsa och öron av? D Undersök hur underkäken är fäst i överkäken. Jämför med hur du själv kan röra din underkäke. E Lyft av skallens tak. Varför tror du det är extra farligt att få ett slag i tinningen? F G Leta upp silbenet bakom näsan. Det är alldeles ihåligt. Vad tror du händer om man röker? Jämför människoskallen med kranier från andra djur. Vilka skillnader ser du? 142
Du behöver: Modell av knäled. Testa dina olika leder i kroppen. Vilka är gångjärnsleder? Vilka är vridleder eller kulleder? Hur många leder hittar du? nteckna vad du kommer fram till? Varför tror du att många som idrottar mycket får problem med knäleden. Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. Studera gärna en modell av en knäled. Jämför med klassens resultat. D Läs om leder i grundboken på sidan 304, eller i lightboken sidan 161. 14. Våra leder gör skelettet rörligt MÅL Eleven ska lära sig hur vårt skelett blir rörligt och hur kroppens leder fungerar. KOMMENTR Samarbeta gärna med idrottsläraren inför uppgiften. Gångjärnsleder finns bland annat i fingrar, tår och knän. Kulleder finns bland annat i höfter och axlar. Vridleder gör att vi kan röra på huvudet. I armbågarna finns både vridleder och gångjärnsleder. Diskutera gärna med eleverna hur vridrörelser i knäleden kan ge upphov till skador och om andra idrottsskador som beror på hur kroppen är konstruerad. OH2 som visar ett skelettben, olika sorters leder samt en knäled kan användas vid genomgången. 15. Vilka muskler arbetar? MÅL Eleven ska lära sig hur muskler arbetar. 15.3 rbeta två och två. Undesök vilka muskler som spänns när du gör olika rörelser. Stå på tå. Låt din kamrat känna efter vilka muskler som arbetar. nteckna. nteckna på samma sätt vilka muskler som spänns när du lyfter benet bakåt, knyter handen och lyfter armen. D yt roller och testa vilka muskler som arbetar vid några andra rörelser. KOMMENTR Samarbeta gärna med idrottsläraren. Överarmsmuskeln använder vi bland annat när vi lyfter tunga saker. rbeta två och två. Ni behöver: Måttband Låt armen hänga rakt ner och mät omkretsen runt överarmen. nteckna antalet centimeter och millimeter. Spänn muskeln i överarmen genom att knyta handen och lyfta upp armen så att handen kommer i axelns höjd. Mät runt överarmsmuskeln när den är som störst och anteckna resultatet. Hur många millimeters skillnad var det mellan försöken? D Vad är det som gör att muskeln spänns och blir kortare och tjockare? Läs i grundboken på sidorna 308 309, eller i lightboken sidorna 162 163. E Rita en bild av din arm med musklerna som vi använder när vi böjer och sträcker vår arm. Vad heter musklerna? ehöver du hjälp kan du titta på sidan 308 i grundboken, eller sidan 162 i lightboken. Musklerna i ansiktet jobbar hårt för att visa vad vi vill. Vi lär använda 72 muskler för att se sura ut, men bara 14 för att se glada ut. rbeta två och två. 16. Är du stark? MÅL Eleven ska lära sig att musklerna blir tjockare när de spänns. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa måttband. Proteintrådarna i muskelcellerna drar ihop sig så att muskelcellen förkortas när den spänns. När vi böjer armen spänns biceps på armens ovansida och när vi sträcker ut den spänns triceps på armens undersida. nvänd eventuellt OH3 med muskelns byggnad från grundboken sidan 309 och lightboken sidan 163. Ta gärna upp en diskussion om muskelbyggare, doping och liknande som extrauppgift. jud gärna in personer utifrån, kanske dopingläkare eller polis. Här kan man också diskutera själva orsaken till att doping är populärt och idealet med stora, synliga muskler. 17. nsiktsmusklerna MÅL Eleven ska inse att vi använder en mängd ansiktsmuskler när vi ändrar ansiktsuttryck. KOMMENTR Samarbeta gärna med bildläraren. Ställ er mitt emot varandra. Försök gissa kamratens ansiktsuttryck när han eller hon omväxlande ser glad, ledsen, rädd, arg och förvånad ut. Hitta på egna uttryck. yt roller. D Försök rita några ansikten som uttrycker olika sinnesstämningar. 143
18. Spänningen i musklerna MÅL Eleven ska med hjälp av ett försök lära sig hur musklerna fungerar. KOMMENTR Eleverna kan endast utföra uppgiften två i taget om det inte finns tillgång till fler dörröppningar. rmarna som varit pressade mot dörrkarmen reser sig utåt av sig själva när man kliver ur öppningen. Det beror på en fördröjningseffekt där musklerna försöker återgå till sitt spända läge innan de slappnar av. Övningen kan användas som en demonstration inför starten av muskelavsnittet. Du behöver: Klocka Ställ dig i en dörröppning, med armarna hängande utmed sidorna. Tryck utsidan av händerna hårt mot dörröppningens sidor under tre minuter. Kliv ur dörröppningen och slappna av och iaktta vad som händer. D Diskutera med en kamrat och försök förklara vad som händer. 19. Pincettgreppet MÅL Eleven ska lära sig pincettgreppets betydelse och inse lillfingrets betydelse för ett starkt grepp. KOMMENTR Förbered försöket genom att skaffa skålar med ärtor och klockor med sekundangivelser. Med pincettgreppet går det mycket fortare att plocka ärtor. Greppet har haft stor betydelse för människans förmåga att använda handens finmotorik i olika situationer och därmed för hela människans utveckling. Pennan går lättare att dra loss om man inte använder lillfingret, som har stor betydelse för ett starkt grepp. Pincettgreppet, där vi använder tumme och pekfinger, är unikt för människan och gör att vi kan använda handen bättre än andra djur. Du behöver: Skål med ärtor, klocka med sekundangivelser och penna Hur lång tid tror du det tar att plocka ut 10 ärtor ur en skål och sedan lägga tillbaka dem i skålen. nteckna din hypotes. Utför försöket och anteckna resultatet. Stämde din hypotes? Vilken blir din hypotes om du gör om samma sak, fast utan att använda tummen. Stämde hypotesen? Förklara resultatet. D Håll fingrarna runt en penna utan att använda tummen och låt sedan kamraten försöka dra loss den. E F Gör om försöket men utan att använda vare sig tumme eller lillfinger. nteckna resultatet. Vilken betydelse har lillfingret? G yt roller. 20. Muskler i mikroskop MÅL Eleverna ska undersöka muskler i mikroskop och se hur de är byggda. KOMMENTR Repetera vid behov mikroskopets användning. OH3 visar en muskels uppbyggnad och kan användas vid genomgången. Du behöver: Färdiga preparat av olika sorters muskler och ett mikroskop. Studera, ange förstoring och rita av färdiga preparat av olika sorters muskler i mikroskop. Ta med hjälp av sidan 308 i grundboken, eller sidan 162 i lightboken reda på var de olika mukeltyperna finns och hur de arbetar. nteckna. 144
OH-underlag OH 1 OH 2 OH 3 145