Gäller fr.o.m. ht 07 LFY220, Från Big Bang till nutid 2, Fysik för lärare 2, 30 högskolepoäng From Big Bang to Present Time 2 for Teachers in Secondary Schools, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd interimistiskt av Utbildnings och forskningsnämnden för lärar utbildning 2007 05 16 och gäller från och med höstterminen 2007. Ansvarig institution: Institutionen för fysik. Medverkande institution: Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 85%, Undervisning 15%. Kursen ersätter kurs LFY200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Från Big Bang till nutid, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Fysik i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LFY120, 30 hp och är godkänd på minst 18 av dessa eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen presenterar grundläggande fysik samt astronomi och består av fyra delkurser: Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2008 02 21
Delkurs 1. Mätteknik, elektriska kretsar och elektromagnetiska fält, 9 hp Methods of Measurement, Electrical Circuits and Electromagnetic Fields, 9 higher education credits I denna delkurs studeras energitransporten från producent till konsument samt hemmets elförsörjningssystem. Kunskaperna ska även kunna tillämpas för att bygga enklare elektriska kretsar och för att sätta upp ett enkelt elektriskt mätsystem. Vidare ska studenten ha utvecklat kunnande om hur dessa moment kan användas inom undervisningen i grund och gymnasieskolan: Vanliga föreställningar om begreppen fält, spänning, ström och resistans diskuteras. Innebörden av sekvenstänkande om elektrisk ström och konsekvenser för förståelse av elektriska kretsar behandlas. Konkreta förslag till undervisning presenteras och kritiseras. Elektriska kretsar, komponenter och mätinstrument. Elsäkerhet. Lik och växelspänning, ström och strömkällor. Elektriska laddningar och fält, fältstyrka Magnetiska fält, induktion och induktans. Jordens magnetfält och vad det betyder för livet på jorden. Datainsamling med hjälp av t ex Computer Based Laboratory (CBL). Magnetosfären och solvinden. Mikrovågor och satelliter. Studier av studenternas egna och barns/ungdomars förståelse av elektriska och magnetiska fenomen. Delkurs 2. Atmosfären och jordens miljö, 6 hp Atmosphere and Environment of the Earth, 6 higher education credits Efter genomgången delkurs skall studenten kunna de viktigaste fysikaliska lagar som styr världssystem och klimat på jorden. Fenomen som jordens och månens rotationsrörelse, tidvatteneffekter och jordaxelns precession är utgångspunkten för att introducera impulsmomentlagen som därefter tillämpas på olika rotationsrörelser. Rörelselagar för partikelsystem i allmänhet tar sin utgångspunkt i galaxer och interstellära gasmoln. Resonemangen leds vidare till strömmande vätskor och gaser, till exempel strömningar kring en flygplansvinge. Stela kroppar, impulsmomentlagen och jordens rotationsrörelse Var kommer jordens atmosfär ifrån och hur utvecklas den? Atmosfärens sammansättning och egenskaper. Atmosfären som skydd mot rymden. Atmosfärer på andra planeter. Klimatet, istider etc Strömningar i vätskor och gaser Fjärranalys Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2008 02 21
Barns och ungdomars föreställningar och förståelse av gaser och gasblandningar, klimat och klimatväxlingar. I kursen diskuteras frågor kring hållbar utveckling och anknyter till tidigare kurser inom det allmänna utbildningsområdet (AUO). Delkurs 3. Relativitetsteori och kosmologi, 6 hp Theory of Relativity and Cosmology, 6 higher education credits Vi återvänder till de fundamentala frågor om rörelsens natur som utgjorde startpunkt för Big Bang 1. En omprövning av Newtons mekanik leder till Einsteins speciella relativitetsteori och fundamentala frågor kring begreppen tid och rum. Även en översikt över de grundläggande idéerna i den allmänna relativitetsteorin ingår. Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 9 hp School Based Education, 9 higher education credits Den verksamhetsförlagda utbildningen skall tillsammans med den övriga undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv, d.v.s. både ett akademiskt och ett yrkesmässigt perspektiv. Ett huvudsyfte med VFU:n är att göra det möjligt för studenterna att studera fysikens innehåll och roll i grundskolan. Detta innebär att studera vilket innehåll som undervisas och hur det undervisas. En viktig del är att träna bedömning och betygssättning. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa fysik i grundskolan och gymnasieskola och härigenom generera frågor som bearbetas inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU). På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, demonstrationer, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU:n är i huvudsak förlagd inom skolan och syftar till en progressiv utveckling av studentens förmåga att planera, undervisa och utvärdera. 5. Mål Kursen syftar till att studenterna utvecklar en begreppsmässig förståelse av fysiken, där ingående moment dessutom kontinuerligt relateras till läraryrket. Efter genomgången kurs ska studenterna även ha fått en fördjupad insikt i vetenskapens och teknikens framväxt samt karaktär. De ska även vara medvetna om kriterier som utmärker vetenskap i motsats till pseudovetenskap. Efter avslutad kurs skall studenterna visa att de kan: Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2008 02 21
beskriva, förklara och förutsäga företeelser i natur, vardag och samhälle rörande innehållet i kursens olika delmoment. använda sig av fysikens och ämnesdidaktikens vetenskapliga metoder, samt muntligt och skriftligt kunna presentera enklare fysikaliska och ämnesdidaktiska problemställningar. beskriva, analysera och problematisera lärandets perspektiv och villkor, med stöd från ämnesdidaktisk forskning och utveckling samt i erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. möta enskilda elevers eller gruppers föreställningar om fenomen i världen och skapa förutsättningar för elevernas lärande i riktning mot fysikalisk förståelse. identifiera och diskutera etiska frågeställningar utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv redogöra för olika undervisningsstrategier samt kunna reflektera över hur dessa bidrar till att alla elever lär sig redogöra för fysikexperiment och fysikdemonstrationer vilka genomförs i skolan samt reflektera över vilka möjligheter för lärande som de kan utgöra för både flickor och pojkar. förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till målen i skolans styrdokument självständigt planera och genomföra undervisning samt reflektera över sin egen undervisning utifrån teoretiska perspektiv. redogöra för den övergripande idéhistoriska utvecklingen inom vetenskapen, och vad som idag gör fysiken till en viktig vetenskap för samhället och medborgarna. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examination sker genom obligatoriska seminarier, laborationer, demonstrationer och skriftliga tentamina. Obligatoriska inlämningsuppgifter av problemlösningskaraktär kan förekomma i delkurserna. Bedömning av VFU:n sker av att lärarlag bestående av kurs /inriktnings ansvarige, didaktiklärare och lokal lärarutbildare. Vid bedömningen utvärderas uppnådda färdigheter i pedagogisk verksamhet, ledar och medarbetarskap, bildningsarbete och vetenskapligt förhållningssätt. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2008 02 21
8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning skall lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Jämlikhets och jämställdhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2008 02 21