Fysioterapeuten och arbetsmiljön

Av: Martha Gurmu Fysioterapeuten och arbetsmiljön

2015-12-01 Innehållsförteckning 1. Arbetsmiljö och verksamhetschefens ansvar... 3 2. Vad är arbetsmiljö?... 4 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 4. Råd och tips... 6 5. Delegering... 7 6. Returnering... 7 7. Om arbetstagaren blir sjuk... 8 8. Skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel, narkotika mm.... 9 9. Skyddsombud... 9 10. Skyddsombudets uppdrag... 10 11. Arbetsgivare och arbetstagarens samverkan i arbetsmiljöarbetet... 10 12. Huvudskyddsombud och skyddskommitté... 11 13. Organisatorisk och social arbetsmiljö... 11 14. Syftet med den nya föreskriften... 11 15. Vilka omfattas av den nya föreskriften?... 12 16. Vad innefattar organisatorisk respektive social arbetsmiljö?... 12 17. Arbetstagarens ansvar... 13 18. Kort sammanfattning av de nya regelverken... 13 19. Lagar och föreskrifter inom arbetsmiljö... 15 Fysioterapeuterna Postadress Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress Vasagatan 48 Telefon 08-567 061 00 E-post kansli@fysioterapeuterna.se Webbadress www.fysioterapeuterna.se Bankgiro 727-1877

Sida 3/19 1. Arbetsmiljö och verksamhetschefens ansvar Det formella ansvaret för arbetsmiljön är arbetsgivarens. Denna skrift ger dig som arbetsgivare och arbetstagare inom hälso-och sjukvården en översikt över de lagar och regler som gäller. Arbetsgivaren har som ansvar att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har även ansvar för att risken för ohälsa eller olycksfall ska elimineras. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger således på arbetsgivarens ansvar, Arbetsmiljölag (1977:1 160) 3 kap. 2, (AML). Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan anses som grunden för arbetsmiljöarbetet och det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet. Dessa två påverkar varandra på flera sätt. Om det t.ex. finns ett väl fungerande arbetsmiljöarbete kan detta leda till en väl fungerande rehabiliteringsverksamhet. De erfarenheter som fås genom rehabiliteringsarbetet kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därmed kan liknande rehabiliteringsfall förhindras. För att arbetsgivaren skall kunna upptäcka risker och brister i arbetsmiljön skall arbetsgivaren samverka med skyddsombud och arbetstagare. Skyddsombudets främsta uppgift är att övervaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren uppfyller lagens krav. Skyddsombud har rätt att stoppa arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda och innebära fara för liv och hälsa (se bilaga 1)

Sida 4/19 2. Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö omfattar allt på en arbetsplats och det mest synliga är oftast den fysiska arbetsmiljön såsom ljus, luftkvalitet, ventilation, buller, arbetsställning eller fysisk belastning. Arbetsmiljön innefattar även trivsel på arbetsplatsen den s.k. psykosociala arbetsmiljön. I detta sammanhang rör det frågor om förhållningssätt, attityder, arbetsbelastning, arbetsorganisering samt respekt gentemot arbetstagare respektive kollegor. Begreppet psykosocial arbetsmiljö är en benämning för både psykiska och sociala faktorer. Enligt AML har arbetsgivaren ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Ansvaret innebär bl.a. att vid förändringar som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, t.ex. en omorganisation, skall en riskbedömning ske i enlighet med AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Det finns flera skäl till att skapa en god arbetsmiljö och dessa anledningar är juridiska, ekonomiska samt etiska skäl. Inom svensk rätt finns det en omfattande lagstiftning som arbetsgivaren skall ta hänsyn till och vissa har direkt eller indirekt påverkan på arbetsmiljön. Dessa lagar är t.ex. Arbetsmiljölag (1977:1 160), ett antal arbetsmiljöförordningar och diskrimineringslagstiftningen som reglerarar individers upplevelser av arbetsmiljön. På långsikt innebär dessutom arbetsgivarens aktiva arbetsmiljöarbete färre risker för ohälsa samt olyckor. Vilket kan resultera i lägre sjukfrånvaro, lägre personalomsättning, färre rehabiliteringsfall och mindre kostnader för verksamheten. 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete Lagstiftarens intention är att arbetsmiljöfrågorna skall integreras i den dagliga verksamheten, vilket innebär att arbetsmiljön inte bör isoleras från den dagliga verksamheten. Att utveckla arbetsmiljön är således en ständig pågående process. Arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall för arbetstagarna på arbetsplatsen. Sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas. Målet är att risken för ohälsa eller olycksfall skall elimineras. Med detta innebär det att arbetsgivaren har ansvar för att det skall finnas en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Det är

Sida 5/19 således arbetsgivaren som har ansvar för att olyckorna skall minska eller helt försvinna på arbetsplatsen (se AML 3 kap. 2 ). Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger på arbetsgivarens ansvar och arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera arbetsplatsen, så att arbetsplatsen uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall även utreda arbetsskador och kontinuerligt undersöka de risker som finns på arbetsplatsen (se AML 3 kap. 2 a första stycket). I AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, beskrivs mer ingående hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bör samordnas. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna får tillräcklig uppmärksamhet och utrymme även vid en samordning av arbetsmiljöansvaret. Inom arbetet finns flera olika faktorer som påverkar arbetstagaren både fysiskt och psykiskt. Alla faktorer som kan påverka arbetstagarens arbetssituation skall arbetsgivaren ta hänsyn till. Arbetsgivaren skall se till att dennes verksamhet ska ha en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för att kunna fullgöra de uppgifter som ligger på arbetsgivaren enligt 30 kapitlet 6 i Socialförsäkringsbalken. Syftet med denna rehabiliteringsverksamhet är att arbetsgivaren aktivt skall undersöka behovet av arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivaren kan ansluta företaget till en företagshälsovård som därefter endast kan ta uppdrag från arbetsgivaren eller skyddskommittén. Företagshälsovården kan främst hjälpa arbetsgivaren med att förebygga olyckor samt sjukdomar på arbetsplatsen. I företagshälsovården finns det anställda läkare, fysioterapeuter, sjuksköterskor, samt arbetsmiljöingenjörer. De kan hjälpa och stötta med att upptäcka brister i arbetsmiljön men de ansvarar ej för att åtgärda brister.

Sida 6/19 4. Råd och tips Här följer ett par råd för att du och dina medarbetare skall kunna hålla frågan levande: 1. Vid planering av en förändring i organisationen eller ett arbetssätt skall det alltid ske en bedömning utifrån hur arbetsmiljön kan påverkas av en sådan förändring. Involvera skyddsombudet i denna dialog. 2. Diskutera frågor om arbetsmiljön i utvecklingssamtalet och fråga hur medarbetare ser på samarbete, sociala relationer, resurser, stress, arbetets organisering och de fysiska förutsättningarna. 3. Arbetsmiljön ska alltid ha en fast punkt på dagordningen i samband med arbetsplatsträffar respektive samverkan. 4. Uppmuntra medarbetare till att påtala brister i arbetsmiljön eller att komma med idéer om hur ni ytterligare kan utveckla arbetsmiljön. 5. Var noga med att göra information tillgänglig för alla från de grupper/personer som särskilt arbetar med arbetsmiljö; arbetsmiljökommitté, skyddsombud eller motsvarande. 6. Om det genomförs medarbetarundersökningar är arbetsmiljö ur olika aspekter ett självklart område som skall belysas. Resultaten från en sådan undersökning skall givetvist omhändertas, leda till förbättringar och återkopplas. 7. I samband med budgetarbetet bör verksamheten avsätta pengar för åtgärder knutna till arbetsmiljön.

Sida 7/19 5. Delegering Ansvaret enligt arbetsmiljölagen är uttryckligen utformat som ett arbetsgivaransvar vilket innebär att det är företagets högsta ledning som är högst ansvariga. Den högsta ledningen t.ex. vd eller motsvarande kan i större verksamheter inte ha möjlighet att själva utöva tillsyn över arbetsmiljön varför en delegering kan vara aktuellt. Detta innebär att ledningen kan ålägga chefer längre ned i linjeorganisationen att ta ansvar för arbetsmiljöuppgifter. Om du berörs av delegation blir arbetsmiljöansvaret en särskild uppgift som ingår som en del i din anställning. Det innebär att du ansvarar för utövandet av arbetsgivarens allmänna arbetsmiljöansvar och är arbetsgivarens ställföreträdare inom din verksamhet, avdelning, enhet eller motsvarande. Många verksamhetschefer uttrycker oro över att ta ansvar för arbetsmiljöuppgifter i det fall en olycka inträffar, eftersom detta kan leda till straffrättsliga sanktioner. Det är viktigt att framhålla att straffansvaret som sådant aldrig kan delegeras. Det kan dock under vissa förutsättningar bli en följd av delegeringen. Frågan om vem det straffrättsliga ansvaret kommer att utkrävas av, avgörs av en mängd olika faktorer som tar sikte på om den ansvarige chefen har haft praktiska möjligheter att utöva sitt ansvar. En sådan utredning sker av inspektörer från Arbetsmiljöverket som sedan ligger som underlag vid en eventuell domstolsprocess. Detta avgörs således endast och slutligen av en domstol. 6. Returnering En verksamhetschef skall ha ett tydligt uppdrag från sin arbetsgivare vidare skall den ansvarige vara införstådd med arbetsmiljöuppgifter och de befogenheter, resurser som finns till förfogande, för att kunna ta ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det skall vidare finnas utrymme för att arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen. Det skall även finnas möjligheter att fatta beslut både nedåt och uppåt i organisationen i arbetsmiljöfrågorna. Om den ansvarige upplever att hen saknar förutsättningar för att arbeta med arbetsmiljöfrågorna, har hen möjlighet att returnera den delegation som tidigare har tilldelats. Returnering bör ske skriftligt. Syftet med möjligheten att returnera en delegation är att komma till rätta med brister som finns inom verksamheten.

Sida 8/19 7. Om arbetstagaren blir sjuk Rehabilitering kan ses som ett samlingsbegrepp för samtliga medicinska, psykologiska, sociala samt arbetslivsinriktade åtgärder som har som mål att få arbetstagaren åter på arbetet. I aktuella situationer är det av vikt att arbetsgivaren ger arbetstagaren goda förutsättningar för komma tillbaka till arbetesplatsen, vilket bör ske genom bra arbetsanpassning respektive bra arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa moment bör ses i ljuset av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Goda resultat uppnås genom samverkan och delaktighet, där arbetsgivaren, arbetstagaren, skyddsombudet, sjukskrivande läkare, Försäkringskassan med flera samverkar för att finna bra lösningar. För ytterligare information hänvisas till Försäkringskassans hemsida. Företagshälsans riktlinjegrupp har tagit fram evidensbaserade riktlinjer för hur företagshälsan i samverkan med medarbetare och arbetsgivare kan jobba med att förebygga och åtgärda olika typer av ohälsa. För ytterligare information gå till nedanstående länk: http://www.fhvforskning.se/foretagshalsans-riktlinjegrupp

Sida 9/19 8. Skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel, narkotika mm. Skadligt bruk tidigare kallad missbruk omfattar exempelvis: alkohol, läkemedel, spel och narkotika. Arbetsgivaren är skyldig att utforma en alkohol- och drogpolicy i verksamheten, samt ha en handlingsplan, så att eventuella problem kan hanteras på arbetsplatsen. Det är i första hand chefens ansvar att uppmärksamma och hantera den typen av problem men varje arbetstagare bör ha ett solidariskt ansvar. 9. Skyddsombud Ett skyddsombud är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor, men ombudet har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Skyddsombudet skall delta vid planering av alla frågor som berör arbetsmiljön exempelvis ombyggnad eller flytt, omorganisation, eller nya arbetsmetoder. Andra uppgiftsområden är psykiska och sociala frågor som exempelvis: stress, utbrändhet och belastningsbesvär. I vissa situationer kan skyddsombudet även begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att uppfylla arbetstidslagens bestämmelser om extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid. Därutöver skall skyddsombudet kontrollera att arbetsgivaren uppfyller de krav som finns på ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt, SAM. Ingen får eller kan hindra skyddsombudet från att sköta sina uppgifter. Skyddsombudet kan även avbryta arbete (se bilaga 2). Skyddsombudet har lagstadgad skyldighet och den omfattas av regler om tystnadsplikt och sekretess. Detta innebär att en del av den information som skyddsombudet får från arbetsgivaren, inte får föras vidare. När det gäller information om enskilda personer, får skyddsombudet således inte lämna informationen vidare om inte personen har samtyckt. Ett skyddsombud skall utses på en arbetsplats med fler än fem anställda eller när arbetsförhållandena kräver det. Det är den lokala fackliga organisationen som utser skyddsombud. Om det saknas lokal facklig organisation utses skyddsombudet av medarbetarna gemensamt. Uppdraget skall anmälas till arbetsgivaren för att skyddsombudet skall få rättslig status. Underrätta även förbundet.

Sida 10/19 10. Skyddsombudets uppdrag Vad gäller skyddsombudets rättsliga status skiljer sig uppdraget som skyddsombud från andra fackliga förtroendeuppdrag. Skyddsombudet har nämligen rätt att begära att arbetsgivaren genomför undersökningar, kontrollerar arbetsmiljön eller begära Arbetsmiljöverkets ingripande. Bedömer skyddsombudet att ett förhållande innebär en omedelbar fara för en medarbetare har skyddsombudet befogenhet att stoppa det arbetsmomentet i väntan på att Arbetsmiljöverket kan ta ställning i frågan (s.k. skyddsstopp). För att skyddsombudet skall kunna utföra uppdraget har denne rätt till den utbildning och ledighet som krävs. Vidare har skyddsombudet rätt att ta del av den information och de handlingar som behövs i det enskilda fallet. Det är till arbetsgivaren skyddsombudet skall vända sig till med krav på åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. 11. Arbetsgivare och arbetstagarens samverkan i arbetsmiljöarbetet Sammanfattningsvis säger arbetsmiljölagen att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet skall bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet. Skyddsombuden har i arbetsmiljölagen försäkrats om en rad befogenheter och dessa är bland annat följande: - Få utbildning - Ta del av handlingar som rör förhållanden i arbetsmiljön - Få delta vid planering av nya lokaler samt vid ändring av lokaler. Även de som studerar har i viss omfattning möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Arbetstidslagen ger också skyddsombuden vissa befogenheter.

Sida 11/19 12. Huvudskyddsombud och skyddskommitté På arbetsplatser där det finns fler än ett skyddsombud utses ett av skyddsombuden till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudets ansvar är att samordna skyddsombudens verksamhet. På arbetsplatser med minst 50 anställda, eller där medarbetarna begär det, skall det finnas en skyddskommitté. Skyddskommittén består av representanter från dels arbetsgivaren, dels arbetstagare och i skyddskommittén skall därför förutom facklig ledamot och skyddsombud även verksamhetens ledning vara representerad. - Skyddsombud Om minst fem arbetstagare sysselsätts - Huvudskyddsombud Om flera skyddsombud finns - Regionalt skyddsombud Om skyddskommitté ej finns - Skyddskommitté Om minst femtio arbetstagare finns 13. Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har tagit fram ett nytt regelverk, en föreskrift, som gäller from den 31 mars 2016, Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskriften reglerar bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling och målet med aktuell föreskrift är att minska arbetsrelaterad ohälsa. 14. Syftet med den nya föreskriften Föreskriften preciserar arbetsmiljölagen, som är en generell lagstiftning, och förtydligar samt fyller ut det systematiska arbetsmiljöarbete som samtliga arbetsgivare är skyldiga att bedriva i sin verksamhet. Föreskriften ger tydlighet vilket förenklar för arbetsgivaren att göra rätt saker samt stärker rättssäkerheten inom området.

Sida 12/19 15. Vilka omfattas av den nya föreskriften? Föreskriften gäller på samtliga verksamheter där en arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning. Notera att de som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Som i övrig lagstiftning inom området arbetsmiljö är det arbetsgivaren som har ett ansvar för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs. De som genomför en utbildning eller de som är under vård i anstalt likställs dock ej med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter och är således undantagna från föreskriften. 16. Vad innefattar organisatorisk respektive social arbetsmiljö? Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar: - Ledning - Styrning och kommunikation - Delaktighet - Handlingsutrymme - Fördelning av arbetsuppgifter samt krav - Resurser och ansvar Den sociala arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar: - Socialt samspel - Samarbete - Socialt stöd från chefer - Socialt stöd från kollegor

Sida 13/19-17. Arbetstagarens ansvar Enligt arbetsmiljölagen 3 kapitel 4, skall arbetstagaren medverka och följa de föreskrifter, policy, processer och fastställda rutiner som gäller på arbetsplatsen. Arbetstagaren har dessutom en skyldighet att meddela om det finns akuta brister respektive risker i arbetsplatsen. Delaktighet är således en mycket viktig del av arbetsmiljöarbetet vid arbetsplatsen. 18. Kort sammanfattning av de nya regelverken Det förebyggande, systematiska, arbetsmiljöarbetet, är att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår. Enligt den nya föreskriften skall arbetsgivaren ansvara för att: Ohälsosam arbetsbelastning - Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning - Resurserna skall anpassas efter kraven i arbetet - Möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande. Arbetstid - Att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. - Att minimera risk för ohälsa vid till exempel skiftarbete, nattarbete samt delade arbetspass. - Förväntningar på att ständigt vara nåbar. - Redan vid planering behöver arbetsgivaren uppmärksamma dessa faktorer samt se till att det finns tid för återhämtning. Kränkande särbehandling - Klargöra att kränkande särbehandling ej accepteras på arbetsplatsen. - Arbetsgivaren bör ha en tydlig policy avseende kränkande särbehandling.

Sida 14/19 - Finnas tydliga och upparbetade rutiner för hur kränkande särbehandling skall hanteras på arbetsplatsen, till exempel hur och var de utsatta snabbt kan få hjälp. Chefer har således en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer sammanfattningsvis krav på att chefer och arbetsledare skall ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren skall även sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. Tips: Om du behöver rådgivning kopplat till arbetsmiljö kan du i första hand kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Om det inte finns ett skyddsombud på din arbetsplats kontakta ditt distrikt för stöd i sak.

Sida 15/19 19. Lagar och föreskrifter inom arbetsmiljö Det finns ett antal lagar och regler som rör arbetsmiljön. På arbetsmiljöverkets hemsida kan du gratis hämta ned allt du kan behöva för din arbetsplats. Nedan följer exempel på lagar respektive föreskrifter som är tillämpliga vid arbetsmiljöarbete: Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen är en ramlag som innehåller grundläggande bestämmelser samt anger målen för arbetsmiljöarbetet. Första kapitlet, första paragrafen i lagen lyder: Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Nyckelordet inom arbetsmiljöarbete är att förebygga skador. Arbetsmiljölagen reglerar även den samverkan kring arbetsmiljö som skall ske mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Sida 16/19 Arbetsmiljöförordningen, AMF tillämpningsregler Arbetsmiljöförordningen är en komplettering till lagen med olika typer av tillämpningsregler. Här regleras t.ex. bestämmelser om skyddsombud, skyddskommittéer och skyldigheten att anmäla olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, (SAM) Föreskriften beskriver hur verksamhetschefen skall arbeta med arbetsmiljön. SAM omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket beskriver SAM som en process i fyra steg: undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att i det dagliga arbetet genomföra åtgärder så att de anställda inte skadas, blir sjuka eller på annat sätt far illa. Det handlar om både fysiska och sociala förhållanden. Lagen kräver att alla arbetsplatser har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), (gäller from den 31 mars 2016). Föreskrifter, AFS:arna krav och skyldigheter (finns ett hundratal olika föreskrifter). Arbetsmiljöverket är en tillsynsmyndighet och myndigheten har ett ansvar för att arbetsmiljöreglerna efterlevs. Arbetsmiljöverket har även en uppgift att utge föreskrifter och allmänna råd som rör arbetsmiljön. I dagsläget finns ett 100-tal föreskrifter som beskriver de skyldigheter och krav som ställs på (i första hand) arbetsgivaren. Flera av dessa är riktade till specifika branscher och verksamheter. Allmänna råd förtydliganden, rekommendationer

Sida 17/19 Övrig lagstiftning Det finns ytterligare lagstiftning som har anknytning till arbetsmiljön. Som exempel kan nännas bygglagstiftning eller Miljöbalken, tobakslagen, förtroendemannalagen, lag om skydd mot olyckor. För vissa branscher finns dessutom speciellt anpassade regler till exempel för byggoch elbranschen. Diskrimineringslagarna är ytterligare lagstiftning som rör individens förutsättningar på arbetsplatsen.

Sida 18/19 Framställan enligt Arbetsmiljölagen 6 6a Bilaga 1 Att vara skyddsombud innebär en speciell ställning enligt svensk lag. Enligt Arbetsmiljölagen 6 6a har skyddsombudet rätt att snabbt få svar från arbetsgivaren om hur ett arbetsmiljöproblem skall lösas och vad som händer om det inte åtgärdas. Arbetsmiljölagen 6 6a beskriver hur man skall agera när ett allvarligt arbetsmiljöproblem uppstår: - Skyddsombudet skall göra en tydlig skriftlig begäran till arbetsgivaren om att få problemet åtgärdat. - Skyddsombudet skall begära att få ett kvitto på att arbetsgivaren mottagit framställan. - Arbetsgivaren skall sedan inom 14 dagar lämna ett svar och beskriva hur problemet skall åtgärdas alternativ lösas. - Om arbetsgivaren inte svarar skall skyddsombudet lämna ärendet vidare till Arbetsmiljöverket, som i sin tur skall fatta beslut om t.ex. hur problemet skall lösas eller om ärendet skall drivas vidare i sak.

Sida 19/19 Bilaga 2 Exempel på framställan enligt AML 6 6a Till Arbetsmiljöverket Till: Arbetsmiljöverket distrikt [...] Begäran om ingripande av Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6a Arbetsmiljölagen. Vid xx avdelning vid Landstingets sjukhus i YY saknar cheferna erforderliga kunskaper för att en god arbetsmiljö skall kunna åstadkommas. Med stöd av 6 kap 6a arbetsmiljölagen och 7 arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete, har undertecknad yrkat att landstinget skall tillse att cheferna erhåller god kännedom om innehållet i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt de föreskrifter utgivna av Arbetsmiljöverket som gäller verksamheten. Cheferna behöver i övrigt kunskaper om arbetets risker, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt insikter i hur människan reagerar i olika situationer och de hälsomässiga effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling mm. Yrkanden har inte lett till något påtagligt resultat. (se bifogad kopia på framställan). Frågan om chefernas kunskaper i arbetsmiljöfrågor har tidigare varit uppe på ett par möten med sjukhusets övergripande samverkansgrupp utan att några åtgärder vidtagits eller aviserats. Undertecknad yrkar med stöd av 6 kap 6a arbetsmiljölagen att Arbetsmiljöverket förelägger Landstingen/Sjukhuset/Kliniken/Verksamheten att vidta åtgärder i enlighet med ovan angivna krav. Stockholm som ovan XX