GMES vår vaktpost i rymden

Relevanta dokument
Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Copernicus och Swea. Björn Lovén

RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007

Mobilitet och näringslivssamverkan i planeringen av ett nytt program. Victoria Barabash, universitetslektor Luleå tekniska universitet

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Havsytan och CO 2 -utbytet

Algblomning och Envisats frånfälle

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Växthuseffekten och klimatförändringar

Omnisys Instruments AB

Satelliter för jordobservation

Service Contract No. 3601/B2007.EEA Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

MARKNADSUNDERSÖKNING. CGSS Ett system för spridning, bearbetning och arkivering av fjärranalysdata

Introduktion till GNSS

APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation)

R&D ur RUAG Space perspektiv. NRFP-2 Slutseminarium, 11 nov 2014 Tomas Thungren, Commercial Affairs RUAG Space AB

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Global Positionering System (GPS)

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Global Positioning System GPS i funktion

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM123. Förordning för. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Introduktion till Fjärranalys

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

performance by NEXUS NETWORK GPS Antenn Installation Manual

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Isens uppbyggnad och känslighet

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Fjärranalys på SMHI. Adam Dybbroe

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg Tomas Åström, Transportstyrelsen

Global Positionering System (GPS)

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1

Verkliga utsläpp från fartyg

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Förordning (2007:1115) med instruktion för Rymdstyrelsen. Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Svensk författningssamling

Meteorologi. Läran om vädret

8 Cospas-Sarsat satellitsystem och nödradiofyrar (Emergency Position Indicating Radio Beacon (EPIRB)) 1

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Kapitel 3. Standardatmosfären

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING

Militära och civila satelliter för jordobservation. Hans Jonsson, Metria Geoanalys,

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

En enkel segelflygprognos

MILJÖ-ÖVERVAKNING MED STÖD AV SATELLITER OCH ÖVERVAKNINGS- MILJÖER. Lennart Dreier

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN

Totalozon Arbetsmaterial :

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

AQK<{ i. Teknisk speci kation AVR L/3K

Kommunikation. Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

GPS Antenn - Givare - Svensk English

BAE Systems. FXM Seminar Future Markets European Land Defence Industries approach. BAE Systems

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Förteckning över utgivna Bevingat

Water management in Sweden

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Flygräddning Search And Rescue (SAR)

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

INTELLIGENS TAGEN TILL SIN GRÄNS

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

1. Kommer det att byggas ut 5G på samma sätt som 4G?

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Satelliten Odin skarpa ögon i rymden

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

SA TER Vision Center. SAUTER Vision Center. håller dig uppdaterad.


INSTÄLLT PÅ GRUND AV SJUKDOM

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

Transkript:

GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation

Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental and Security: Syftet och vad som ingår i programmet Sentinel-1, -2, -3, -4 och -5 med fokus på Sentinel-1 RUAG Space AB, Markus Borsand 2

Varför övervakning via satellit? Global överblick Observationer oberoende av tid på dygnet, väder och andra förhållande Snabb tillgång till observationer Omloppsbanor LEO: 0 2000 km MEO: 2000 km - 35786 km GEO: 35786 km RUAG Space AB, Markus Borsand 3

Exempel på användningsområden Luftföroreningar (NO2) Envisat: SCIAMACHY januari 2003 till juni 2004 Credit: European Space Agency. RUAG Space AB, Markus Borsand 4

Exempel på användningsområden Isutbredning Envisat: MERIS 15 mars 2010 Credit: European Space Agency. RUAG Space AB, Markus Borsand 5

Exempel på användningsområden Havsnivå Altimeters on-bord Jason-1 and Envisat Source: CNES (Centre National d'etudes Spatiales); CLS (Collecte Localisation Satellites). RUAG Space AB, Markus Borsand 6

Exempel på användningsområden Golfströmmen MODIS Credit: NASA RUAG Space AB, Markus Borsand 7

Exempel på användningsområden Ozonhålet Envisat Credit: European Space Agency. RUAG Space AB, Markus Borsand 8

Exempel på användningsområden Vulkanutbrott Envisat: MERIS 17-20 April 2010 Credit: European Space Agency RUAG Space AB, Markus Borsand 9

Exempel på användningsområden Algblomning Envisat: MERIS 11 juli 2010 Credit: European Space Agency. RUAG Space AB, Markus Borsand 10

GMES Global Monitoring for Environmental and Security Vad är GMES? GMES är ett EU program (inom 7:e ramprogrammet) som syftar till att tillhandahålla data för global övervakning av miljö och säkerhet. Användarna av detta data är primärt: beslutsfattare offentliga organ som ansvarar för miljö och säkerhetsfrågor I princip är dock data och information som tillhandahålls inom GMES tillgängligt för allmänheten. Data från GMES tillhandahålls inom specifika områden / services : GMES Land Monitoring Service GMES Marine Monitoring Service GMES Atmosphere Monitoring Service GMES Emergency Response Service GMES Security Service Det är tänkt att systemet gradvis skall bli operationellt under perioden 2012-2013, för att vara i full operationell drift 2014. RUAG Space AB, Markus Borsand 11

GMES Global Monitoring for Environmental and Security Vad består GMES av? Systemet består av två delar: ett satellitsegment där observationerna görs ett marksegment där observationerna bearbetas och görs tillgängligt till användarna Satellitsegmentet består av: redan existerande miljöövervakningssatelliter så som ENVISAT, Meteosat Second Generation, METOP, SPOT utveckling av tre helt nya satelliter kallade Sentinel-1,2,3 (Sentinel = vaktpost) samt 2 nyttolaster (Sentinel-4 och -5), på Meteosat Third Generation och Metop Second Generation. RUAG Space AB, Markus Borsand 12

Sentinel-1 Radar instrument: C-band SAR radar Övervakning av havsisarna och den arktiska miljön samt den maritima miljön. Övervakning av landrörelser Kartläggning av sammansättningen av land massan: skog/vatten/ jordmassa Elektronik till omborddator samt antenner för kommunikation med marken Radarelektronik och styrelektronik till radar antennen samt antenn och mikrovågselektronik för POD RUAG Space AB, Markus Borsand 13 Tillhandahålla (radar) bilder i samband med humanitära räddningsaktioner

Exempel Havsis Envisat: ASCAT 10 januari 2005 Credit: European Space Agency RUAG Space AB, Markus Borsand 14

Exempel Oljeutsläpp Envisat: ASAR 26 April 2010 RUAG Space AB, Markus Borsand Credit: European Space Agency. 15

Sentinel-1 nyttolast Stripmap mode: 80 km swath spatial res: 5 m x 5 m Wave mode (low data rate) 5 m x 20 m spatial resolution. Sampled images of 20 km x 20 km at 100 km intervals Extra wideswath mode: 400 km swath spatial res: 25 m x 100 m Interferometric wideswath mode: 250 km swath sptial res: 5 m x 20 m Credit: EADS Astrium RUAG Space AB, Markus Borsand 16

Sentinel-1 Nyttolast Nyttolasten består av två huvuddelar: SES (SAR Electronics Subsystem) SAS (SAR Antenna Subsystem) SES (SAR Electronics Subsystem) Radar signalen genereras av chirp generatorn och upp-konverteras till C-bandet i TxModulen Förstärks och filtreras innan den går över till SAS På samma sätt sker mottagning av det dubbelpolariserade radar ekot i RxModulerna. Den prestanda drivande timing kontrollen hanteras av Timing Control Module. SAS (SAR Antenna Subsystem) SAR antennen består av total 14 tiles och antennens totala dimension är 12.3 x 0.84 m Varje tile består i sin tur av: 20 dubbelpolariserade vågledarradiatorer Support elektronik i form av bland annat Electrical Front End som sänder ut och tar emot radar pulserna samt Tile Control Unit (TCU)för exakt styrning av fas och amplitud beroende på temperatur. RUAG Space AB, Markus Borsand 17

Sentinel-2 Optiskt instrument: 443nm 2190nm upplösning ~ 10m Jordbruksövervakning: utbredning, odlingsgrad Skogsövervakning: bestånd, skador, skogsbränder Observationer av naturkatastrofer så som översvämningar, vulkanutbrott, jordskred Omborddator samt antenner för kommunikation med marken Antenn och mikrovågselektronik för POD RUAG Space AB, Markus Borsand 18 Understöd vid katastrofer och humanitära räddningsinsatser

Sentinel-3 Fyra instrument: OLCI (Ocean and Land Colour Instrument): SLST (Sea and Land Surface Temperature) SRAL (Sentinel-3 Ku/C Radar Altimeter) MWR (MicroWave Radiometer) Kartläggning och övervakning av havs och jordytans höjd Övervakning av den maritima miljön för sjöfartens säkerhet: våghöjd, isberg Övervakning av vattensammansättningen: utsläpp av olja & jordbruk, algblomning Omborddator samt antenner för kommunikation med marken Antenn och mikrovågselektronik för POD RUAG Space AB, Markus Borsand 19 Havsklimat övervakning: vattentemperatur, havsisens utbredning och tjocklek

Sentinel-4 och -5 Sentinel-4 UVN (UV, VIS, NIR) Instrument ombord på MTG Kontinuerlig övervakning (uppdatering verje timma) av atmosfärens sammansättning över Europa i form av mätning av O3, NO2, SO2, HCHO Sentinel-5 UVNs (UV-VIS-NIR-SWIR) Instrument ombord på Metop SG Daglig global täckning med syfte att mäta luft föroreningars utbredning med specifikt syfte att mäta ozon i stratosfären, den globala luft kvaliteten samt att globalt övervaka att överenskomna utsläpps rätter efterföljs. RUAG Space AB, Markus Borsand 20

Sammanfattning Satelliter lämpar sig utmärkt för övervakning och kartläggning av vår miljö därför att: global översikt kontinuerliga observationer, oberoende av väder och vind, tid på dygnet snabb tillgänglighet på data EU bygger just nu upp ett globalt miljöövervakningssystem GMES bestående av: befintliga satelliter Senintel-1,-2,-3,-4,-5 som ersätter befintliga satelliter samt tillhandahåller mer noggranna observationer RUAG Space AB, Markus Borsand 21

Thank you for your attention! RUAG Space AB, Markus EXCELLENCE Borsand IN QUALITY FOR 22YOUR SAFETY AND SECURITY